Den stora guiden till OS 2021 – Del 3: De möts i bronsmatchen

I tredje delen av den stora guiden till OS 2021 har turen kommit till de två lag jag tippar kommer att spela bronsmatch.

Ni som har läst del 2 vet att jag tippade att semifinalerna skulle spelas enligt följande:

Storbritannien – USA
Nederländerna – Kanada

Här går jag igenom de lag jag tippar som förlorare i semifinalerna, och som således får spela turneringens bronsmatch:

4) Storbritannien – Team GB

Grupp E
Matcher: Chile, Japan och Kanada.
Världsranking: 6 (England)
Stjärnor: Lucy Bronze, Kim Little och Ellen White
Förbundskapten: Hege Riise
Spelare med Sverigekoppling: –

Chans att gå till kvartsfinal: 95 procent
Medaljchans: 40 procent
Guldchans: 12 procent

  • När det gäller satsning på damfotboll har England sedan några år tillbaka tagit täten i Europa. Det har gett resultat i de stora mästerskapen. När England nu kommer till spel med ett förstärkt lag tippar jag på en fjärde semifinal i rad.

För tio år sedan startades proffsligan WSL i England. Det var startskottet till en satsning som givit väldigt positiva resultat. Även om det ännu så länge finns bättre lag i Spanien och Frankrike är det den engelska ligan som numera är den mest konkurrenskraftiga i Europa. Det visar sig bland annat genom att det är 44 OS-spelare som representerar WSL-klubbar.

WSL:s frammarsch har även givit resultat på landslagsnivå. I sina tre senaste mästerskapsstarter har England radat upp följande resultat:

  • VM 2015 – Brons
  • EM 2017 – Brons
  • VM 2019 – Fyra

The Lionesses har alltså spelat om medaljer i sina tre senaste mästerskap. Nu tar det engelska landslaget hjälp av sina grannar och bildar Team GB. Det bör innebära ytterligare en semifinalplats. Minst.

Det som talar emot Storbritannien är att laget bara har spelat en träningsmatch ihop, en 3–0-seger mot Nya Zeeland inför stängda dörrar.

En annan minusfaktor är att Englands förbundskapten Phil Neville hoppade av i vintras. I väntan på att hyllade Sarina Wiegman skall ta över har norska legendaren Hege Riise fått hoppa in som vikarie, hon fick också ansvar att leda Team GB under OS.

På ett sätt är det kanske bra, Riise är inte så hårt bunden till något enskilt brittiskt landslag. Men ur en taktisk synvinkel är det förstås mindre bra med en hastigt inkastad tränare.

När Riise valde sin trupp lutade hon sig i väldigt stor utsträckning mot det engelska laget. Hon tog bara med tre andra spelare i form av skotska duon Kim Little och Caroline Weir samt walesiska Sophie Ingle.

Caroline Weir

Däremot valde norskan bort alla spelare från det Nordirland som kvalat in till nästa års EM-slutspel. Det fick Nordirlands lagkapten Rachel Furness att se rött. I en BBC-artikel hävdade hon att ingen nordirländsk spelare ens funnits med på den bruttolista med drygt 50 spelare som skulle lämnas in i vintras. Furness sa:

”Jag tycker inte att vi har behandlats med tillräcklig respekt. … Som land har Nordirland alltid blivit negligerat, vi slår alltid ur underläge. … Om vi är tysta när sånt här händer kommer det troligen även fortsättningsvis vara okej att strunta i Nordirland. Så jag kommer att kämpa så länge jag spelar. Och jag kommer att fortsätta att kämpa för våra nordirländska tjejer även efter karriären.”

Hege Riise svarade på kritiken genom att konstatera att ingen av de nordirländska spelarna har rutin från de större fotbollsscenerna.

Det var inte bara alla nordirländska spelare som fick nobben vid trupputtagningen. Riise valde också bort engelska spelare som Alex GreenwoodJordan NobbsBeth Mead och Beth England, skotska Erin Cuthbert och walesiska Jess Fishlock. Det är rakt igenom högklassiga spelare. Framför allt förvånade det mig lite att inte spelskickliga Nobbs kom med.

I efterhand kom ett bakslag när Karen Bardsley tvingades dra sig ur OS till följd av en skada. Det gjorde att Riise tog in rutinerade Carly Telford istället.

Bardsleys skada gör att Riise lär satsa på 21-åriga Ellie Roebuck (fyller 22 i september) som förstamålvakt. Just på målvaktssidan tycker jag att England har haft brister tidigare. Men Roebuck är ett råämne, en målvakt som bör kunna ha många år i världseliten framför sig. Hon är inte bara bra på att rädda bollar, hon är även utmärkt i spelet med fötterna – vilket ju är otroligt viktigt för den moderna målvakten.

På målvaktssidan känns alltså Team GB bättre än vad England har varit i de senaste mästerskapen. Men det är ändå i defensiven som problemen finns. Av de 14 matcher som England spelat efter VM har de bara vunnit fyra och kryssat i tre. Ofta har nederlagen berott på individuella misstag från försvarsspelare. Och när det gäller backlinjen är det ju rakt igenom engelska spelare som är uttagna. Frågetecken för defensiven alltså.

Däremot är känslan att skall kunna ha en väldigt bra offensiv. I VM blev man fyra trots att det saknades en del kreativitet i det engelska anfallsspelet.

Nu får man in offensivt skickliga spelare som skotska landslagsessen Little och Weir – dessutom kommer Fran Kirby från en kanonsäsong. I VM för två år sedan plågades Kirby av en skada, vilket gjorde att hon inte nådde den höga nivå hon har kapacitet för.

Fran Kirby

Utöver nämnda trio har Team GB en otroligt spännande mästerskapsdebutant i Manchester Citys Lauren Hemp. Varje gång jag sett den 20-åriga yttermittfältaren det senaste året har hon skapat målchanser helt på egen hand. Det även i mötena med Barcelona, där City under långa stunder var utspelat med där Hemp ändå utgjorde ett offensivt hot.

Utöver målvakt Bardsley har Team GB även ett tungt avbräck i Citys andra unga kantstjärna, Chloe Kelly. 23-åringen drog ju korsbandet i maj. Innan dess hade hon gjort en kanonsäsong.

Trots det avbräcket har Team GB utan tvekan spelare för att utmana om guldet i Japan. Jag tror dock att det slutar precis som det gjorde för England i VM. Alltså med att man förlorar mot USA i en jämn semifinal. Och sedan orkar man inte ladda om till bronsmatchen, utan det blir förlust där också.

Mitt tips är alltså att Team GB slutar fyra. Men jag skulle inte bli ett dugg förvånad om brittiskorna går hela vägen i Japan. För så bra tycker jag att deras trupp är.

Noterbart är att förbundskapten Riise väljer att rulla på tre lagkaptener i turneringen: Steph Houghton, Sophie Ingle och Kim Little – alltså tre spelare som normalt representerar tre olika landslag.

Truppen:

Målvakter:
Ellie Roebuck (Manchester City), Sandy MacIver (Everton) och Carly Telford (Chelsea FC).

Backar:
Millie Bright och Niamh Charles (båda Chelsea), Rachel Daly (Houston Dash, USA), Lucy BronzeSteph Houghton och Demi Stokes (båda Manchester City) och Leah Williamson och Lotte Wubben-Moy (båda Arsenal).

Mittfältare:
Sophie Ingle (Chelsea), Kim Little (Arsenal), Jill ScottKeira Walsh och Caroline Weir (alla Manchester City).

Forwards:
Lauren HempEllen White och Georgia Stanway (alla Manchester City), Fran Kirby (Chelsea), Nikita Parris (Olympique Lyonnais, Frankrike) och Ella Toone (Manchester United).

3) Kanada

Grupp E
Matcher: Japan, Chile och Storbritannien.
Världsranking: 8
Stjärnor: Christine Sinclair
Förbundskapten: Beverly ”Bev” Priestman
Spelare med Sverigekoppling: Stephanie Labbé (Rosengård) spelar i damallsvenskan nu. Följande har tidigare representerat svenska klubbar: Alllysha Chapman (Sirius och Eskilstuna), Shelina Zadorsky och (Rebecca) Quinn (Vittsjö), Sophie Schmidt (Kristianstad) och Erin McLeod (Dalsjöfors, Växjö och Rosengård).

Chans att gå till kvartsfinal: 90 procent
Medaljchans: 40 procent
Guldchans: 12 procent

  • Kanada har varit väldigt starkt i olympiska spel. Man har tagit brons i två av de tre de spelat. Om mitt tips slår in blir det även ett tredje brons för Christine Sinclair och hennes lag, lottningen är nämligen inte så dum.

Kanadas fotbollsstolthet var otroligt bra i OS 2016. Man vann fem av sex matcher, bland annat gruppfinalen mot blivande mästarinnorna från Tyskland med 2–1. Det räckte alltså till en bronsmedalj.

I VM för två år sedan såg Kanada också starkt ut, då föll man dock mot Sverige i en dramatisk åttondelsfinal. Ni minns väl hur Sverige tog ledningen på PSG:s hemmaarena Parc des Princes på ett fantastiskt kontringsmål där Elin Rubensson satte upp Kosovare Asllani, som i sin tur frispelade Stina Blackstenius? Ni minns väl också hur Hedvig Lindahl låg raklång i luften och räddade Janine Beckie:s straff med cirka 20 minuter kvar att spela?

Sedan bronset i London för nio år sedan har Kanada genomgått en generationsväxling. Då var Kanada ett lag som byggde på fysik – och Christine Sinclair. Storstjärnan Sinclair är kvar, men i övrigt är huvuddelen av nyckelspelarna utbytta mot yngre – och mer spelskickliga. Kanada kännetecknas numera mer av passningsskicklighet än av fysisk kraft.

På målvaktssidan har man så välbeställt att Vittsjös toppmålvakt Sabrina D’Angelo ställs utanför truppen. Jag tror att man väljer att gå på rutin i form av Rosengårds stabila Stephanie Labbé, men det skulle också kunna bli framtidsnamnet Kailen Sheridan som får ansvaret som förstamålvakt.

I backlinjen har man två riktiga toppspelare i PSG:s Ashley Lawrence och Lyons Kadeisha Buchanan. Och längst fram kan man välja snabba djupledsspelare som Deanne Rose och Ninchelle Prince eller powerforwards som Jordyn Huitema.

Problemen har tidigare legat i kreativiteten på mittfältet. Det tycks nya förbundskaptenen Bev Priestman lösa genom att flytta ner Sinclair i en tiaroll. Det troliga är att Kanada spelar 4–4–2 med en mittfältsdiamant där Sinclair är den offensiva spetsen. Den defensiva rollen tar som vanligt Desiree Scott, en otroligt nyttig spelare som sällan får de stora rubrikerna.

I övrigt är det troligt att Englandsproffsen Jessie Fleming och Janine Beckie tar plats på mittfältet. Det är två spelare som fått ganska begränsat med speltid i sina WSL-klubbar den gångna säsongen, men som alltid är bra i landslaget.

När det gäller fantastiska Sinclair är hon numera 38 år och har spelat 299 landskamper, vilket innebär att hon passerar en milstolpe i samma ögonblick som hon träder in i OS-turneringen. Tidigare är det bara tre amerikanska spelare som nått upp till 300 landskamper – Kristine Lilly, Christie Pearce (Rampone) och Carli Lloyd.

Noterbart här är att Kanada i förra veckan spelade 3–3 mot Nederländerna i ett genrep bakom stängda dörrar. Den matchen tycks dock inte räknas som en officiell landskamp, vilket gör att Sinclair får fylla 300 i OS.

För att bli den spelare som gjort flest landskamper i historien har Sinclair en bra bit kvar. Kristine Lilly toppar nämligen den listan på hela 354 landskamper. När det gäller flest landslagsmål genom tiderna är det däremot Sinclair i topp. Det var i januari i fjol som hon passerade Abby Wambach i tidernas skytteliga. Inför OS står Sinclair på 186, och vi får således ett nytt världsrekord varje gång Sinclair slår till.

Kanada har blandat och gett lite i årets träningsmatcher. Toppresultatet är en 2–0-seger mot England.

Enligt mitt tips kommer Kanada att möta just England, som ju i den här turneringen har skepnaden av Storbritannien, i två matcher i OS. Först i gruppspelet, där jag tror att Team GB slutar före Kanada. Sedan i bronsmatchen, där jag tippar på kanadensisk revansch.

Vi får se om jag är rätt ute.

Apropå Kanada så passade jag på att att snacka lite om landslaget – och om Christine Sinclair – med Sabrina D’Angelo när jag gjorde en utflykt till Vittsjö för någon vecka sedan.

Vittsjömålvakten var ju med och tog OS-brons för fem år sedan. Då vaktade hon Kanadas mål i en av matcherna. D’Angelo ingick även i Kanadas VM-trupp 2019. Men i år blev hon alltså inte uttagen. Här är frågor och svar från mitt samtal med henne:

”Olyckligtvis blev jag inte uttagen. Det gör givetvis ont, men det minskar inte min dröm om att få spela med landslaget. Jag skall åka hem till Kanada nu, och därifrån kommer jag att heja fram tjejerna så bra det bara går. Det kommer att göra lite ont att se matcherna hemifrån, men det är mitt lag och jag älskar dem.”

Vad tror du om Kanadas chanser?

”Jag tror att vi har väldigt bra chanser. När man åker till OS är ju pallen ett givet mål – för oss är det stora målet att ändra färg på medaljen. Bev Priestman, vår förbundskapten, valde en ganska ung trupp, en trupp som jag tycker har väldigt många goda kvaliteter. Och lagkemin på sista samlingen innan OS var riktigt bra, så det blir spännande att se vad laget kan göra.”

En ung trupp, och så Christine Sinclair – hur viktig är hon för laget?

”Enormt. Hon tar täten och leder laget genom sina handlingar. När hon känner att hon behöver säga något, gör hon det. Vi lyssnar, säger ‘okej’ och gör som hon säger. Vid sidan av planen är ‘Sincy’ en väldigt rolig och snäll person.

Jag säger att hon trots sina många meriter är en av de mest underskattade spelarna i världen. Hon kommer ju sällan med på topplistor över världens bästa.

”Jag håller med, jag tycker att hon är en av världens allra bästa spelare. Hon är en otroligt smart spelare. Och så har hon ju gjort flest mål av alla… Jag är väldigt tacksam över att ha fått spela med henne.”

Truppen:

Målvakter:
Stephanie Labbé (FC Rosengård, Sverige), Kailen Sheridan (Gotham FC, USA) och Erin McLeod (Orlando Pride, USA)

Backar:
Kadeisha Buchanan (Lyon, Frankrike), Vanessa Gilles (Girondins de Bordeaux, Frankrike), Shelina Zadorsky (Tottenham, England), Allysha Chapman (Houston Dash, USA), Ashley Lawrence (Paris Saint-Germain, Frankrike) och Jayde Riviere (University of Michigan, USA).

Mittfältare:
Jessie Fleming (Chelsea FC, England), Julia Grosso (University of Texas at Austin, USA), Quinn, tidigare Rebecca Quinn (OL Reign, USA), Desiree Scott (Kansas City, USA), Sophie Schmidt (Houston Dash, USA) och Gabrielle Carle (Florida State University, USA).

Forwards:
Janine Beckie (Manchester City FC, England), Adriana Leon (West Ham United, England), Nichelle Prince (Houston Dash, USA), Deanne Rose (University of Florida, USA), Christine Sinclair (Portland Thorns FC, USA), Evelyne Viens (Gotham FC, USA) och Jordyn Huitema (Paris Saint-Germain, Frankrike).

2 tankar på “Den stora guiden till OS 2021 – Del 3: De möts i bronsmatchen

  1. Kina-USA
    Sverige-Brasil
    USA–mästare

    Detta OS, som är bara ett sken av stora tävlingen säger sig vara, ett nästan löjlig tillställning såsom måste betraktas om det sker utan publik, med obefintlig intresse hos värdnationen och med fortsatt politisk signum då
    Sverige chanser att göra ”bragd” i de där omständigheter kommer aldrig vara större.
    Trots tråkigt spel, trots saknad av mittfält talanger och trots saknad av genuin tro inom laget som kan bära upp till yttersta höjden
    Dessutom talar för Sverige ”knäböjande”, en ritual som är i direkt samband med domar-påverkan Allt för vinst—vinst över allt, mantran vi har sett på herr EM, eller Eurovision fotboll contest ,hur sakernas trixas och riggas för att föra visa lag fram.
    Därför i komande tävling, utan något som helst gruppspel värd namnet och med överlag svag konkurrens kan Sverige kämpa för titeln. Fotbollen dock blir forlorare..

  2. Pingback: Den stora guiden till OS 2021 – Del 4: De tar hem guldet | En blogg om internationell damfotboll

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.