Lara i ribban igen – då blir det Japan nästa för Sverige

Det blir Japan i kvartsfinalen för Sverige. Matchen spelas på fredag klockan 12.00 på Saitama Stadium i utkanten av Stor-Tokyo – alltså den arena där Sverige slog Australien i lördags.

Jag följde avslutningsmatcherna i de två sista grupperna med lite olika hårt fokus. Mest kollade jag på Japan–Chile eftersom det lutade åt att det skulle bli vinnaren i den matchen för Sverige.

Japan låg på den där tredjeplatsen när matcherna startade, och de var faktiskt kvar där hela tiden. Det hindrar inte att japanskorna fick kämpa in till slutsignalen för att säkra sin slutspelsplats.

Chiles Francisca Lara lär drömma mardrömmar om ribbor och avslutande gruppspelsomgångar. Några av er kanske minns att Chile missade åttondelsfinal i Frankrike-VM med bara ett måls marginal. Att de kunde gjort det målet på straff i slutminuterna mot Thailand.

Då klev nämnda Lara fram – och sköt i ribbans överkant. Chile åkte ut.

I dagens match hade Chile länge knappt ett anfall. Men laget försvarade sig bra, och de få gånger Japan kom igenom räddade världens bästa målvakt – Tiane Endler.

0–0 stod sig länge, och man visste ju att till slut skulle Chile få sin chans. Den kom när matchklockan precis passerat 68 minuter – och den kom för Francisca Lara. Den här gången var det en hård nick från nära håll.

Och närmare mål än Lara var, det går det inte att komma. Bollen satt i ribbans underkant, studsade på insidan av mållinjen och upp i målvakt Ayaka Yamashita:s händer. Det var otroligt skönt för Japan att det är mållinjeteknologi i det här mästerskapet – för annars är det nog stor risk att nicken hade dömts som mål.

För Lara var det förstås omvänt, hon hade återigen maximal oflyt med millimeterna i en avgörande gruppspelsmatch.

Knappt nio minuter senare studsade bollen fram till japanska inhopparen Mina Tanaka i Chiles straffområde, och anfallaren från INAC Kobe Leonessa lyckades få avslutet förbi Endler. 1–0 till Japan, och säkrad kvartsfinalplats.

Där väntar alltså Sverige.

Jag satt och höll tummarna för chilensk seger. Även om jag ser Sverige som favorit till 80–20 i den där kvartsfinalen tycker jag att Japan känns som en lätt obehaglig motståndare. Mest eftersom de spelar en typ av fotboll som vårt landslag väldigt sällan möter.

Mot Chile gick det snabbt att konstatera att Nadeshiko vimlar av småväxta, boll- och passningsskickliga spelare, alla med kapacitet att spela sig igenom lagdelar. Vare sig det var Sugita, Sugasawa, Hasegawa, Miura, Iwabuchi, Tanaka, Endo eller Kinoshita som hade bollen såg det ungefär likadant ut.

Jag ser att förbundskapten Peter Gerhardsson säger så här om motståndet:

”Först och främst är det skönt att det är klart vilket lag som väntar i kvartsfinalen, så vi nu har ett konkret motstånd att börja arbeta med inför fredag. Vi hade vår analytiker Anders Eriksson och Caroline Sjöblom kvar på arenan för att se matchen här idag och får en rapport från den senare ikväll.

Vi har sett 1-0-segermatchen mot Australien som spelades inför OS men kommer nu uppdatera oss vidare med gruppspelsmatcherna i OS direkt. Men det vi sett av Japan hittills är att det är ett välorganiserat, kvickt och passningssäkert lag som varit målsnåla i de fyra senaste landskamperna, där inräknat Australiensegern samt de tre gruppspelsmatcherna här i OS som slutat 1–1 mot Kanada, 0–1 mot Storbritannien samt 1–0 mot Chile.”

Från det jag har sett av Japan är lagets stora problem är att man saknar tyngd längst fram i anfallet. Att alla de nämnda, bolltrygga lirarna tycks vilja spela sig in i mål på futsal-vis.

Dessutom är det stort frågetecken för målvakt Yamashita. Japan har alltså svagheter i båda straffområden.

Det finns alltså många skäl att hålla Sverige som favorit på fredag. Faktum är ju att Sverige nu tornat upp som turneringens stora guldfavorit.

Sverige är ju det enda laget med full poäng, dessutom tog man det i den svåraste gruppen. Samtidigt som att jag tycker att det svenska favoritskapet är logiskt känns det lite skrämmande.

Sverige har ju sällan gjort sina bästa resultat från en position som storfavorit. Man minns ju EM 2009 där vårt haussade lag lätt skulle avfärda ett sågat Norge i kvartsfinal. Det gick ju inte så bra.

Den enda tidigare OS-turneringen där Sverige varit obesegrat i gruppspelet var 2012. Då vann vårt lag sin grupp efter en seger och två kryss. Trots gruppsegern blev det hemresa efter kvartsfinalen, där Frankrike blev för svårt.

Och minns ni hur det gick det enda tidigare världstäckande mästerskap där Sverige tagit full poäng i gruppspelet? Det var VM 2011, och då åkte vi just ut mot Japan.

Det var i och för sig ett Japan fullpumpat med självförtroende efter att ha slagit ut värdnationen Tyskland i kvartsfinal. Ett Japan med en Homare Sawa som stod på karriärens absoluta topp.

Men det är faktiskt så att Sverige har haft det riktigt jobbigt mot Japan på senare år. Det har bara blivit en svensk seger på nio försök sedan millenieskiftet. Det var dock det senaste mötet, 3–0 i Kalmar inför OS 2016.

Nu har ju Sverige en väldigt positiv trend, medan Japan har stått och stampat i flera år. Även om det blir inför tomma läktare är det ändå en bortamatch. Och lite nervös kommer man allt att vara vid lunchtid på fredag.

Men fram tills dess får man i alla fall passa på att njuta, och drömma gyllene drömmar. Det jag sett av de andra lagen har inte direkt varit skräckinjagande. Men det är å andra sidan nu som turneringen startar på allvar.

På fredag är allt nollställt, då startar alla åtta kvarvarande lag om från noll. Slutspelsträdet ser ut så här:

Storbritannien–Australien
Sverige–Japan

Nederländerna–USA
Brasilien–Kanada

Nu när det är dags att summera gruppspelet kan man även konstatera att jag prickade exakt placering i grupperna för åtta av tolv lag. Mina missar rörde de lag jag tippade som etta och tolva i mästerskapet. USA vann ju som bekant inte sin grupp, utan det gjorde Sverige. Och Zambia kom inte sist i sin grupp – det gjorde turneringens riktigt stora besvikelse, Kina.

Även om jag var snett ute på Sverige känns det rätt bra med åtta rätt av tolv. Och bonustipset om att Vivianne Miedema skall vinna skytteligan ser ju också rätt okej ut. Hon står på rekordsumman åtta mål efter gruppspelet. Tvåan Barbra Banda har gjort sex – och är utslagen. Det ser bra ut för Miedema…

14 tankar på “Lara i ribban igen – då blir det Japan nästa för Sverige

  1. Är Sverige verkligen favorit? Det jag sett av Nederländerna, Brasilien och Storbritannien indikerar att de skulle samtliga skapa stora problem för Sverige. Och att USA skulle göra en ny plattmatch mot Sverige är totalt otänkbart.

    Jag tror på Sverige i semi och final är inte heller otänkbart, men om min känsla är att det land av Nederländerna och USA som vinner kvarten också vinner turneringen.

    • Nederländerna gör mål men släpper in på tok för många bakåt och flera pga rent uselt försvars- och målvaktsspel. De har gjort hysteriskt många mål men det mot ett Zambia som inte visste vad försvarsspel var och ett Kina som….tja, inte var stabila i alla fall. Mot Brasilien blev det 3 i båda riktningarna (så vitt jag minns) och det var inte direkt en övertygande insatts mot det enda bra lag de mött.

      Brasilien var väl rätt roliga men bakåt mot Nederländerna såg det stundtals rätt darrigt ut och inte har de direkt öst in mål framåt givet motståndet i gruppen.

      USA kan ju komma igång men de har alltså inte gjort mål i två gruppspelsmatcher och var inte två av målen mot NZ självmål? Vete tusan vad man ska tro om laget, det ser inte bra ut vilket är konstigt med tanke på den långa sviten utan förlust inför OS. Men skrämmer gör de väl inte annat än på basis av sin historia?

  2. USA–Holland final innan final.
    2 koncept , en laptop fotboll mot den totala
    En framtagen för ”maskiner” den andra för fotbollsspelare
    Med denna match avslutas mitt fotbollsintresse på OS
    Utöver då scenario där Brasil går till final. Fast detta sydamerikanska laget är bara ett derivat av Sverige , typ Sverige copacabana edition

    • Om det skall vara total fotboll bör man ju även kunna försvara. För fotboll går ju som bekant dels ut på att göra mål, dels förhindra motståndarna från att göra mål.

        • Du pratar om totalfotboll, en anfallsmetod som lanserades på 1970-talet. Men det är skillnad på totalfotboll och total fotboll. För att det skall vara total fotboll måste man även kunna försvara.

  3. Att möta hemmanationen Japan i kvartsfinalen känns nervöst. Oron finns för ett antiklimax när det är vinna eller försvinna. Det finns många exempel på lag i olika idrotter som fått en flygande start i mästerskap, för att sedan åka ut i första utslagsmatchen. Japanskorna vill givetvis gå långt i sin hemmaturnering. Samtidigt har Sveriges fina start gjort att laget har ögonen på sig och att svenskornas spel analyseras grundligt. En fördel för Sverige är att Japan saknar stöd av hemmapubliken nu när spelen avgörs inför tomma läktare.

    Diskussionen om Sverige är favorit i turneringen eller inte tycker jag är ganska ointressant. Favoritskapet spelar ändå ingen roll när matcherna väl spelas.

  4. Tyskland-Sverige OS 2000 1-0 Tyskland- Sverige OS 2004 1-0 Tyskland- Sverige OS 2008 2-0 Tyskland- Sverige OS 2016 2-1. Jag tror Sverige förlorar mot Tyskland i finalen. Visst fan Tyskland är inte med. Så nu tror jag på Guld i detta OS. Det är i VM vi vinner våra matcher mot Tyskland, som senast 2-1

  5. Jag räknar med en final mellan Nederländerna och Sverige. Där får vi sedan se om Nederländerna blir Sveriges nya Tyskland med tre segrar i rad i viktiga matcher över blågult. Eller om Sverige, hittills turneringens i särklass bästa lag, tar chansen: It’s Now Or Never.
    En guldmedalj i Tokyo skulle vara Sveriges största fotbollsframgång i idrottshistorien.

    • Fotbollen på ett OS är ”B” tävling i fotbollens sammanhang herr F.
      Herrar har sina U23 lag, medan damtävlingen handlar ju förstås om propaganda, PR grej för globaliseter genom damfotboll. Därefter ”knäböjande” som kapitalismens fejkade kamp för de mänskliga rättigheter och stackare på fotbollssplan som spelar de nyttiga idioter
      Kvalifikationer till OS var mer spännande, mer tävling än själva OS, för mig är det faktum.
      Hur stor konkurrens på denna OS är det i tävling utan Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Ryssland, Danmark med flera? Ganska lågt kan jag säga
      Trots 2 fotbollslag nämligen Japan och Holland, duo som jag gärna vill se i en final och delvis Brasil, om Sundhage inte eutaniserade fullt ut dess samba fotboll. Resterande är väl laptop -styrda lag, att referera till dina observationer. Uniform tankegång inte minst med de 3 svenska förbundskapten som sänker rejält betydelsen på tävlingen, är jag rädd för..vad är det för utveckling som följer, likriktning och saknaden av egna drag i det hela.
      Då är damfotboll som spel förlorad.

      • Jag håller med dig delvis om knäböjning. Det ser snyggt och vackert ut, men när man sedan tittar på vilka klubbar några av spelarna spelar för och varifrån ägarna av dessa klubbar har fått sina pengar, så borde några knäböja inför sin egen knäböjning. Det är en sak att kämpa för mänskliga rättigheter, men att ta emot månadslönen från de som bidrar att förtrycka mänskliga rättigheter. Du har till och med rätt att det är en fejkad gest av kapitalismen som ska ge dem som för det och oss som ser det en riktig go’ känsla. Som vi kan glömma så fort den är över tills det är dags igen.
        Men Sverige spelar så pass bra och har byggt upp en struktur som förtjänar att gå till final.

  6. Kanske den avgörande faktorn i en drömfinal(?) mellan Sverige och Nederländerna heter Vivianne Miedema. Hon har just nu ”lilla julafton” borta i Tokyo som scoring queen i detta märkliga OS. Miedema är en fotbollstjärna av den högsta magnituden och en spelare som varje klubb skulle ge (nästan) allt för att ha i sitt damlag.

    För tillfället är det engelska Arsenal Women FC som är lycklig innehavare av nederländskan – och samma Arsenal kan nu glädja sig åt att räkna in Frida Leonhardsen Maanum i truppen. Spännande att följa Fridas utveckling framledes och hur hon och Miedema kan samverka. I sociala medier har skarpsinniga hjärnor konstaterat att Arsenal har en offensiv linje som kännetecknas av bokstaven M: förutom Miedema också Beth Mead, Katie McCabe, Maanum och japanska Mana Iwabuchi. Jajamen, en skaplig uppsättning och som lycklig coach för detta dreamteam har vi Jonas Eidevall. Det är inte utan att man önskar att man vore i hans tränarkläder, hur märkligt det än låter…

  7. Pingback: Den stora guiden till kvartsfinalerna i OS | En blogg om internationell damfotboll

Lämna ett svar till axel Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.