Den stora guiden till OS-finalen – som har fått en ny avsparkstid

Sverige

I morgon får damfotbollen en ny global fotbollsmästare. Varken Sverige eller Kanada har ju tidigare vunnit några titlar på världsscenen. Här är en guide till den glödheta OS-finalen, som fått ny starttid, 14.00 svensk tid.

Sverige–Kanada

Yokohama stadium, fredag 14.00 – OBS
Domare: Anastasia Pustovoitova, Ryssland 
Tips: 51–49

Knäckfrågan inför den här matchen var avsparkstiden. Bara drygt 15 timmar innan planerad avspark kom beskedet om att matchen både senareläggs och flyttas från olympiastadion till Yokohama stadium. Vi slipper därmed att gå upp i natt, svensk tid, och kan ladda för final på eftermiddagen.

I morgon eftermiddag kommer vi alltså att få ett nytt globalt mästarlag. Jag har förstått att spelbolagen håller Sverige som ganska klar favorit till att bli det mästarlaget. Jag håller också Sverige som favorit, men tycker ändå att det här är en ganska oviss final.

Kanada har stolta OS-traditioner. Laget tog ju brons både 2012 och 2016. Nu blir det finare valör på medaljen för ett lag som är otroligt försvarsstarkt, och som precis som Sverige är obesegrat i turneringen.

Kollar vi historiken mellan länderna är det klar fördel för Sverige. Vi har 14 segrar mot Kanadas fem – eller sex beroende på hur man räknar. Den statistiken bygger dock huvudsakligen på rätt gamla resultat. På senare år har det varit väldigt jämnt mellan lagen.

De senaste fem åren har de mötts fyra gånger. Kanada vann med 1–0 i Trelleborg våren 2017. Sedan vann Sverige med 3–1 i Algarve cup 2018. Året efter tog Kanada revansch och vann efter straffläggning i Algarve.

Det viktigaste mötet de senaste åren var ju i åttondelsfinalen i VM för två år sedan. Där tog Sverige en 1–0-seger, med ett nödrop. Vi minns väl alla hur Hedvig Lindahl låg raklång i luften när hon räddade Janine Beckie:s straff i slutet av matchen?

Det var en match där Kanada hade klart övertag sett till bollinnehav, och där Sverige mest försvarade. Det var även en match där den första halvleken var kliniskt fri från målchanser – alltså väldigt långt ifrån publikfriande fotboll.

En notering från matchen är att det är tur att det var Peter Gerhardsson som var förbundskapten, och inte jag. Från läktaren på Parc de Princes tyckte jag nämligen att blivande segerskytten Stina Blackstenius borde ha bytts ut i paus.

Blackstenius segermål var för övrigt en riktig godbit. Jag beskrev det i detalj i det här inlägget. Tyvärr är inte hela det fina förarbetet med i det här klippet. Men man kan ändå se Kosovare Asllani:s lysande assist, och att Blackstenius hade tur i avslutet, för skottet styrdes in av Shelina Zadorsky.

Även om det där VM-mötet ligger två år tillbaka i tiden är det intressant. För Kanada har stor kontinuitet i startelvan. Man har kört med ungefär samma spelare i fyra–fem år.

Kollar man deras startelva från OS-premiären mot Japan var alla de elva spelarna även med i bronstruppen från OS i Rio 2016. Och tio av dem startade även mot Sverige i VM-mötet för två år sedan. Kanadas lag är alltså väldigt samspelt.

Sedan premiären mot Japan har man gjort en ändring i startelvan. Den tidigare Vittsjöbacken Shelina Zadorsky har fått ge plats åt 25-åriga Bordeauxspelaren Vanessa Gilles i mittförsvaret. Gilles är ett helt nytt namn på den internationella scenen.

I kvartsfinalen mot Brasilien fumlade hon med bollen och bjöd Debinha på ett friläge. Gilles räddades dock av stabila Rosengårdsmålvakten Stephanie Labbé, som gjorde en av många avgörande räddningar i de här olympiska spelen.

I samband med det misstaget tänkte jag att Gilles kanske är den svaga punkten i Kanadas backlinje. Men mot USA klarade hon spelet längs marken alldeles utmärkt.

För det är på marken man skall utmana henne. Däremot är det närmast lönlöst att lyfta in bollar mot Gilles. Hon är nämligen otroligt stark i luftrummet. Mot Brasilien nickade hon en hörna i ribban. Och mot USA ägde hon det egna straffområdet. Amerikanskorna matade in bollar, och Gilles rensade bort 19 av dem – många med huvudet.

Gilles är en av OS-turneringens allra bästa huvudspelare. Så Sverige bör undvika att lyfta i bollar mot henne. Man bör även se upp med henne på Kanadas fasta situationer.

Annars är Kanada ett lag som försvarar väldigt centrerat. Man spelar 4–4–2 med diamant. Formationen skulle även kunna beskrivas som 4–3–3 med v-formation både på mittfält och anfall.

Förbundskapten Bev Priestman är bara 35 år, och Kanadas landslag är faktiskt det första seniorlag som hon har huvudansvaret för. Men hon var assisterande vid OS-bronset 2016 och har gjort flera år på ungdomssidan i Kanada, vilket gör att hon är välbekant med truppen.

Hon har visat under OS att hon inte tvekar på att göra taktiska byten. Grunden i det spel hennes Kanada har är ett fint presspel, som oftast startas från vänsterkanten. Där har Nichelle Prince startat matcherna, och spelat i cirka 60 minuter. När Prince pressat sig trött har man låtit Deanne Rose ta över. Duons uppgift är att se till att pressa över motståndarna mot Kanadas högersida.

Att pressa över spelet på sin högerkant är ju precis samma upplägg som Sverige har jobbat med under stora delar av turneringen. Det kan bli intressant att se vilket av lagen som lyckas få matchen på sin favoritkant. Den kanadensiska högersidan består för övrigt att Ashley Lawrence och Janine Beckie. Det är två bollskickliga spelare som är duktiga på att skapa målchanser åt andra.

När Lawrence kom fram i landslaget spelade hon oftast innermittfältare eller högerforward. Sedan några år tillbaka är hon en offensiv ytterback.

Tittar vi på mittfältsdiamanten är kantspelarna (Rebecca) Quinn och Jessie Fleming boll- och passningssäkra. Den offensiva spetsen är legendaren Christine Sinclair, alltså tidernas bästa målskytt i landslagssammanhang.

Sinclair har dock tappat lite av sin spets och är i stället smart speluppläggare, bra på att kombinera med lagkompisarna och på att hitta fina instick. Men faktum är att Kanada numera saknar en riktigt vass målskytt.

Däremot är man alltså väldigt försvarsstarkt. Ett skäl till det är Desiree Scott. Hon har under många år haft den defensiva mittfältsrollen. 34-åringen är en av världens allra bästa på att hålla rent på ytan framför egen backlinje. Med Gilles och Lyonbacken Kedeisha Buchanan bakom Scott är Kanada väldigt svåra att ta sig igenom centralt.

Det är alltså två lag som gärna pressar från vänster, och vill ha spelet på sin högerkant. För jag tror att Sverige gärna ser att Kanadas vänsterback Alyssa Chapman sköter uppspelen. Hon är en rivit back, men knappast något passningsgeni.

Med den ursprungliga avsparkstiden i tryckande hetta kände jag att det inte skulle bli tal om så mycket presspel. Men nu är ju matchen flyttad till 21.00 japansk tid. Och då bör ju båda lagen orka sätta lite press.

När det gäller Kanada ser jag på deras hemsida att de har en tanke om att om de kunde slå ut USA skall det inte vara omöjligt att vinna mot Sverige.

När det gäller Sverige gick jag igenom spelsätt och styrkor i analysen av semifinalen. Det stora frågetecknet är hur man gör med backlinjen. Den tänkta försvarsgeneralen Magdalena Eriksson har inte lyft varken i uppspelsfas eller i försvarsspel. Och hon känns inte så trygg med att spela vänsterback.

Elín Metta Jensen i duell med Magdalena Eriksson

Jag tror att Peter Gerhardsson har rejält huvudbry kring hur han skall göra med Eriksson i finalen. Hon får inte plats som en av två mittbackar just nu. Duon Amanda Ilestedt och Nathalie Björn har visat bättre form och varit väldigt stabil.

Gerhardsson kan ju köra med tre mittbackar, men då måste han plocka bort någon av de offensiva spelarna. Och frågan är om han vill det. Utöver Eriksson känns elvan ganska klar, förutsatt att det inte är några skavanker.

I analysen av semifinalen gick jag igenom åldersfördelningen i den svenska truppen. Förbundet har kollat på den geografiska fördelningen, och det är väl helt rätt att kalla landslaget för hela Sveriges lag. Det som väl ändå är lite anmärkningsvärt är att storstäderna Stockholm och Göteborg bara har varsin representant, medan Malmö inte har någon. Det kan vara något att fundera över i något framtida inlägg.

Korrigering i efterhand: Ovan stod det tidigare att Malmö också hade en representant, men jag har fått lära mig att Hanna Bennisons moderklubb Gif Nike inte är från Malmö utan från Lomma kommun.

Nu är det ju trots allt fokus på OS-finalen. Jag tror att det blir en målsnål match, med max två mål. Jag hoppas och tippar på svensk 1–0-seger. Samtidigt uppmanar jag er att komma med era tips i kommentarsfältet. Det är alltid lite kul att jämföra.

Sammanfattningsvis så är Kanada alltså ett riktigt starkt och svårslaget lag. Men för svensk del känns det lite som nu eller aldrig. Framför allt i OS.

Vi har vårt starkaste lag genom tiderna. Och även om huvuddelen av spelarna bör ha flera mästerskap kvar skall man veta att det är otroligt svårt för europeiska lag att överhuvud taget kvala in till ett OS.

Europa har ju bara tre platser, något som gjort att varken världstvåan Tyskland eller trean Frankrike ens varit med i spelen i Tokyo. Vi skall alltså inte ta för givet att Sverige ens kvalar in till framtida olympiska spel. Därför känns det knappast som att vi kan få en bättre chans att vinna ett stort guld än den här.

23 tankar på “Den stora guiden till OS-finalen – som har fått en ny avsparkstid

  1. Man kan tjäna en slant på att spela på oavgjort vid full tid eller kanadensisk seger. Jag fattar faktiskt inte riktigt att Sverige är så stor favorit hos spelbolagen,

    • Tänkte skriva och fråga vem Johan räknar som Malmöit. Visst Hanna började spela i Malmö som 11-12 åring. Men hon kommer ju inte från Malmö.

  2. Johan, ditt tips 51-49 delas inte av spelbolagen. Så har t.ex. Svenska Spel 1,91/4,85 och Unibet 1,90/4,90. Intressant …

    • Eftersom spelbolagen anger odds efter 90 minuter, medan Johan endast anger oddsen för slutsegrare oavsett hur, så kan ju både och fortsatt gälla, med viss reservation för mina begränsade matematiska kunskaper.

  3. Håller helt med om frågetecken för Magda Eriksson. Hon får vara hur mycket pådrivare som helst och en fajter men hon är en försvarare som inte får göra sådana misstag som hon gjort hittills. Passningsprocenten har också varit låg.
    Även om det är totalt skilda matcher, men så var det också i CL-finalen.
    Fråga: Hur bra är egentligen den upphausade engelska damligan?

    • Bara av princip har jag gjort det till min uppgift att motsäga kritiken mot Eriksson i detta mästerskap. Jag säger inte att de som kritiserar har alldeles fel, men däremot att det är en mycket ensidig bild som framförs. Ytterligare en notering som kanske kan vara av betydelse: Eriksson har gjort lika många mål i landslaget som Björn, Glas, Ilestedt och Andersson tillsammans (plus att hon dessutom gjorde ett nu i OS).

      Apropå ”hela Sveriges landslag” – allas bidrag till framgångar på planen brukar ibland framhållas, dvs inte bara förbundskaptenen utan alla runt landslaget. SvFF har en ”lagbild” på dessa. Det är 21 på 22 spelare i truppen, dvs drygt 0.95 ”ledare” per spelare. De kanske också ska läggas ut på Sverigekartan? Alla är väl inte infödda i ”Vita huset” i Solna, eller?

      • Kritiserar Magda p g a att hon gjort ett par grova missar som försvarare i OS. Några kostsamma, ytterligare några tveksamma ingripanden kunde ha blivit ännu mer kostsamma.
        Det innebär inte att Magda är en sämre spelare nu än för t ex tre månader sedan. Men i denna turnering har det svajat.

        • Håhåjaja – har Gerhardsson bara haft tur hittills? Han har ju uppenbarligen extremt dåligt omdöme som nu tagit ut Eriksson i startelvan i en OS-final, eller hur? Eller har han kanske bara en mer nyanserad bild av hennes prestationer (varav jag pekat på några positiva i tidigare kommentarer) än vad du och andra vill framhålla?

  4. Åtminstone Svenska spel kör väl liveodds också? Om Sverige gör första målet tror jag de vinner. I så fall Sveriges största framgång i damfotboll och största framgång i fotboll sedan bronset i VM 1994. En vinst är väl vad som behövs för att sätta tyngd bakom det som nämnts de senaste veckorna – att detta är det bästa damlandslaget någonsin.

    • Största framgången sedan bronset i VM 1994? Du rankar alltså ett herrbrons högre än två damsilver (VM 2003 och OS 2016)?

      Jag skulle nog säga att ett guld blir största framgången sedan EM-guldet 1984. Det var en helt annan tid, men guld är guld.

      • Du rankar alltså EM-guldet i en då rätt liten damfotbollsvärld högre än VM-silver och OS-silver i en betydligt större damfotbollsvärld? Nej, guld är inte guld i alla jämförelser (utom språkligt). Både VM- och särskilt OS-silvret smäller betydligt högre än EM-guldet 1984. Det tror jag faktiskt den leriga straffskytten Sundhage skulle hålla med om.

        • Jag svarade nästan så mer för att provocera fram ett svar från dig; du rankar alltså ett herrbrons högre än ett silver från VM (2003) och ett silver från OS (2016)? Men du svarade inte ens på min fråga. Rankar du alltså herrarnas brons från 1994 högre än damernas silver från 2003 och 2016?

        • Nej, jag svarade inte eftersom svaret antagligen är uppenbart för alla utom möjligen dig: med hänsyn till bland annat konkurrenssituationen (utvecklingsmässigt, spridningsmässigt och professionaliseringsmässigt av sporten) håller jag VM-bronset för herrar högre än dammedaljerna och särskilt EM-guldet 1984.

          Det är naturligtvis alltid knepigt att jämföra damer och herrar samt olika tidsepoker. Ett OS-guld idag skulle som prestation betraktat närma sig herrarnas VM-brons från 1994. Inget av det här handlar om att dissa damfotboll eller hissa herrfotboll. Själv är jag hyggligt ointresserad av herrfotboll.

          Slutligen noterar jag att du inte svarade på min fråga. Det behöver du inte heller göra. Guldglansen har tydligen blockerat tankeverksamheten, så jag vill inte ens försöka ”provocera” fram ett svar.

        • Jag förstår du tycker det är ”pinsamt”, inte minst för att du inledde och fortsatte ”käftandet”.

        • @”Janne Pettersson” – Du vill tydligen fortsätta ”käfta”? Om du bara visste hur avslappnad jag är….. Väl mött i ett annat ämne!

        • @”Svenneberka” – visst, om bemötande av svaga eller obefintliga argument och tomma förnumstigheter är ”trist attityd”, så OK. Det trumfas nog bara av den, som du, som tycks vilja plocka sympatier på att försöka framstå som ”moralens väktare”. Väl mött i ett annat ämne!

  5. Fredagens OS-final känns verkligen som att den ska bli en mycket jämn men framförallt tuff drabbning mellan offensiva Sverige och defensiva Kanada. Det kan också bli en kamp i kampen mellan målvakterna Hedvig Lindahl och Stephanie Labbé. Båda är i bästa form och detta kan bli avgörande för utgången. Vem fixar flest räddningar om det går till straffsparkar? Intressant att det också handlar om två ”keepers” med fina damallsvenska meriter. Laddat för dramatik, med andra ord!

  6. Om man nu ska tippa får jag vara lika tråkig och säga 1-0 till Sverige. Kanada är ju väldigt målsnåla, man har målskillnaden 5-3 på fem matcher, i snitt 1-0,6. Sverige har 13-3, dvs 2,6-0,6 i snitt. Sverige har gjort mål i varenda match hittills, så att Kanada ska klara av att nolla Sverige känns faktiskt inte jättetroligt.

    Men om inte Sverige rycker upp sig till gruppspelsnivån kan det gå precis hur som helst, mycket möjligt det blir 1-1 och går till straffar. Spännande ska det bli, inte jätteofta Sverige spelar final i ett globalt mästerskap!

  7. Jag är lite fascinerad av att så många personer – i bl.a. press, bloggar och sociala medier – har så stor tilltro till Hedvig Lindahl. Men att hon skulle vara i sitt livs form och vara den som kommer att avgöra finalen till Sveriges fördel tror jag inte på. Tvärtom har hon, tycker jag, i alltför hög grad visat prov på såväl tveksamhet och passivitet som konstiga beslut, bl.a. i Australien-matchen. Visst har hon gjort flera räddningar, men många av dessa skott har gått mer eller mindre rakt på henne. Så jag är mest orolig när hon ska gripa in, speciellt på hörnor och höga inlägg från kanterna.

    Nu tror jag dock att Sverige klår Kanada även med Lindahl i mål. Och skulle hon göra en kanonmatch och bli matchvinnare, är jag den förste att erkänna och gratulera. Men, tycker jag, just nu heter Sveriges bästa målvakt Jennifer Falk.

    Men jag litar på Gerhardsson & Co. De kommer att ta ut den kombination av spelare som de anser vara bäst för uppgiften.

Lämna ett svar till Svenneberka Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.