Spontant spelarmöte i Jitex.
Gårdagens snackis i Damfotbollssverige var att Jitex fått beskedet från Mölndals kommun att man inte kommer att kunna spela på sin ordinarie hemmaplan under hela våren i damallsvenskan.
Genast kom det mängder av ”tycka-synd-om-artiklar”, och började alla fördöma Mölndals kommun.
Själv är jag väldigt kluven i frågan. Visst tycker jag också synd om Jitex, som blivit lovade att ha sina arena klar till seriestart. Det är självklart jobbigt för en mindre klubb i en storstadsregion att hävda sig. Förhoppningsvis kan gårdagens och dagens skriverier ge lite sympati, och hjälpa klubben på sikt.
Men samtidigt som jag tycker synd om klubben så tycker jag att de delvis får skylla sig själva. För jag tycker inte att det är självklart att kommunerna skall uppfylla de nya arenakrav som klubbarna varit med och jobbat fram genom EFD, och som beslutats av Svenska Fotbollförbundets representantskap.
Jag skrev om frågan här. Och mina åsikter i frågan kvarstår.
Jag verkar i en klubb som har herrfotboll i division sex och damfotboll i division fyra. Tänk om vi klubbar i respektive serie gick in och hittade på egna regler för arenor och arrangemang, och sedan gick till kommunen och krävde att de skulle fixa allt åt oss.
Då skulle garanterat kommunen bara skratta åt oss, och förklara att vi själva fick betala för våra orimliga krav.
Lagen i allsvenskan, superettan och damallsvenskan har lite mer pondus i sina påtryckningar. Men det rimliga hade förstås varit att klubbarna själva betalar för de uppfräschningar av arenorna som de själva beslutar om.
Ännu värre tycker jag att det är när klubbar på ruinens brant kommer till kommunerna och hoppas på räddning, som Kif Örebro gjorde i fjol. Och i viss mån även LdB FC Malmö.
Visst hade det varit fantastiskt för alla småtjejer här i Borås att ha ett damallsvenskt Dalsjöfors att sikta mot. Men jag har väldigt svårt att klandra Borås kommun för att de inte gick in och räddade den vanskötta klubben.
Tillagt i efterhand: Här är en artikel från Piteå-Tidningen som beskriver hur dyra de nya arenakraven kan vara för kommunerna. Och här en uppföljning om att Piteå kommun satsar tio miljoner kronor för att tillmötesgå kraven.
Här är en artikel från Kristianstads-Bladet om att kostnaden i Kristianstad för de nya kraven kan hamna på upp mot 100 miljoner kronor.
Tillagt i efterhand 2: Här är en artikel från Göteborgs-Tidningen om arenabygget i Mölndal. Här reagerar jag på att Jitex ger kommunen skulden för en eventuell nedläggning, och inte förbundet.
En blogg om internationell damfotboll 
Helt rätt!
Jag är också väldigt kluven och resonerar ungefär som du. Situationen i Mölndal verkar vara lite speciell, där kommunen (om än motvilligt) gått med på att garantera en ny fin arena till seriestarten, för att sen gång på gång försöka krångla sig ur sitt löfte. Det stinker, tycker jag. Ett löfte är ett löfte. Så jag skulle nog säga att jag tycker synd om Jitex.
Samtidigt är ju kraven från EFD helt uppåt väggarna! Jag har sett damfotboll på många idrottsplatser i Stockholm och Göteborg (Kristineberg, Skytteholm, Östermalms IP, Stadion, Kanalplan, Grimsta, Tyresövallen, Åbyvallen och Valhalla) och ALDRIG tänkt att arenan var alldeles för liten. Tvärtom. Det är tomma läktare och ekande rop vart jag än kommer. Jag hade hellre sett att läktarna var mindre och mer välfyllda än större och tommare.
På herrsidan finns en liknande problematik i Stockholm. Om Brommapojkarna håller sig kvar i Allsvenskan måste det byggas nya läktare med ännu fler sittplatser till nästa säsong. Detta trots att det knappt sitter någon på de platser som finns där idag. I måndags var vi 1700 som kom dit och vi hade riktigt gott om platser att välja på. Självklart är kommunen väldigt frågande till att finansiera nya läktare till en arena som är fullt duglig som den är.
Jag undrar om de här kraven verkligen har stöd runtom i Sverige. Om konsekvensen av dem blir att småklubbar (BP, Jitex, Mallbacken?) tvingas bort från sina underkända arenor förstår jag inte vad man har åstadkommit. Alla lär få ännu mindre publik då.
Puh, om det ändå vore så enkelt…
Kommunerna, klubbarna och förbundet har alltså diskuterat fram dessa krav gemensamt. Diskussionerna mellan förbundet och kommunerna med elitlag på damsidan påbörjades redan 2006. Förbundet ville att arenakraven skulle var uppfyllda till 2007, men kommunerna sa nej, de vill ha mer tid. Därför satte man gemensamt slutdatum 2014.
Kommunerna har alltså haft många år och flera möten på sig att säga ”nej, vi vill inte”. Men alla kommuner med elitlag på damsidan (så även Stockholm, som nu magiskt tycks ha glömt bort det) har alltså lovat att hjälpa till och ha en godkänd arena klar till 2014.
Vi kan alltid ifrågasätta de högra kraven och vem som ska betala för det. Men att tycka synd om kommunerna för att de först sagt ”ja, så gör vi” och sedan ändrat sig. Eh, nej, så jobbar inte jag.
Naturligtvis tycker jag synd om Jitex i den uppkomna situationen. Kommunen har trots allt lovat dem en ny arena till premiären i år.
Och visst är kommunstyrelsens representant Marcus Claesson väldigt kantig i sina uttalanden in den här GP-artikeln.
Men trots att han borde ha uttryckt sig betydligt smidigare ligger det ganska mycket i det han säger: Jitex engagerar inte Mölndalsborna. Oftast är det ju inte mer än 200–400 åskådare på matcherna. Tyvärr. Därför förstår jag att han inte satt sig in i detaljer kring förbundets regler, utan lägger mer energi på att lära sig andra viktigare frågor för driften av kommunen.
Och går man till grundfrågan, huruvida kommunerna skall vara skyldiga att tillhandahålla en viss typ av arenor, så är det ändå så att de saker som krävs från och med 2014 inte i första hand krävs av sportsliga skäl, utan av kommersiella. Huvudsakligen för att locka tv, sponsorer och publik. Och jag tycker verkligen att det är något klubbarna borde få bekosta själva.
Varifrån kommer uppgifterna om att kommunerna har varit med och tagit fram de nya arenakraven? Och vilka kommuner skulle det ha varit. För googlar du arenakrav och kommuner så möts du rakt igenom av artiklar om kommuner som slår bakut mot upprustningar som kosta mellan 25 och 100 miljoner kronor. Inga som tycker att reglerna är bra.
Här är några exempel på kommuner som rasar: Tyresö, Falkenberg samt en mängd ytterligare kommuner.
Dessutom visar Claesson prov på både arrogans och okunnighet. Det hade varit himla enkelt för honom att säga ”tyvärr, nu ser det ut såhär och det finns inget vi kan göra åt det. Det är givetvis jättetråkigt, men i dagsläget finns det inget i kan göra”. Men Claesson väljer en något mer aggressiv taktik. Och att Claesson inte har koll på vilka krav som ställs under säsongen 2013 tyder på okunnighet.
Det är kanske de grejerna jag stör mig mest på.
Att vädret ställer till det är en sak, sådant händer. Men att Claesson har noll koll och är arrogant som få. Det måste man få reagera mot – hur orimliga man än må tycka att kraven är.
Jag vet inte vart du vill komma med din artikel? Hur kan Jitex få ”skylla sig själv” när det inte är klubben själv som satt reglerna för hur en plan i allsvenskan, superettan och damallsvenskan skall se ut? Hur stor påverkan har en klubb i EFD?
Och din insinuation om att Jitex ekonomi är misskött, vad bygger du det på? Jag vet inte hur det såg ut i Dalsjöfors men Jitex kämpar på med små medel utan att riskera verksamheten vad jag förstår. Men med 6 hemmamatcher som nu spelas på bortaplan så tappar man intäkter från arena reklam framförallt.
Om man dessutom någon gång varit i närheten av Åby i Mölndal så inser man att något var tvunget att göras, alla planer är normalt avstängda på hösten efter mycket regnande. Så de nya konstgräsplanerna hjälper även de andra Mölndalsklubbarna Fässbergs IF och IF Mölndal Fotboll när det blir färdigt. Nu kommer istället många ungdomslag i Mölndal få stryka träningar under april och maj månad för att matcherna skall få plats på de få planerna som finns att tillgå, matcherna för ungdomslag och seniorer i lägre divisioner.
Sedan kan arenakraven ifrågasättas, behövs de för alla damallsvenska klubbar eller bara som spelar CL och var drar man den gränsen i så fall? Eller skall alla damallsvenska klubbar ha mindre arenor och LdB, KGFC m fl tvingas spela på andra arenor i CL? Inte enkelt men är det arenakraven som är det du vill åt så ägna artikeln åt det utan att sätta Jitex i skottgluggen.
Hej Hans G, och välkommen till bloggen. Kul med en ny röst bland kommentarerna.
Jag är kanske lite oklar i inlägget, för det är ju huvudsakligen arenakraven som jag vänder mig mot. Men här är några kommentarer om dina punkter.
1) Med att Jitex får skylla sig själva menar jag de damallsvenska klubbarna ihop med förbundet har varit med och tagit fram de nya reglerna. Och alla verkar vara med på båten. Jag har i alla fall inte hört några speciellt högljudda protester de här senaste två åren. Tillsammans har man skapat krav som sätter rejäl press på alla kommuner. Det tycker jag är orimligt. Om inte klubbarna skall betala själva borde förbundet stå för kostnaderna. Inte kommunerna. Eller hur?
Men om Jitex har reserverat sig mot de nya arenakraven är jag fel ute. För då är ju klubben istället ett offer.
2) Jag hoppas att du är ensam om att uppfatta det som att jag insinuerar att Jitex har dålig ekonomi. För det var inte tanken. Kanske är jag inte tillräckligt tydlig, men en bit in i inlägget lämnar jag fallet Jitex, och behandlar mer allmänt frågan om klubbarnas påtryckningar på kommunerna. Nu i efterhand har jag lagt till två exempel, för att det skall bli tydligare.
3) Jag håller definitivt med om att Åby behövde en upprustning. Det var en dålig arena, och en usel plan. Så visst behövde Mölndals kommun göra något. Vi får hoppas att det blir bra när det till slut är klart.
Intressant diskussion men tyvärr läggs sällan alla kort på bordet och det blir lätt ett låst läge mellan dom olika sidorna där nyanser inte kommer fram. Vad gäller fotbollens arenakrav, och damfotbollens i synnerhet, håller jag med om att dom är för höga. Kraven står inte i proportion till behoven och verkar satta med herrfotbollen och dess problem som ram. Damfotbollen vinner inget på att matcherna spelas på överdimensionerade arenor som ger ett ödsligt intryck. Men både Piteå IF och Vittsjö vet jag har opponerat sig mot kraven – kanske fler (det vet jag inte) – men det kommer sällan fram i debatten.
Med detta klargjort kommer man inte ifrån att det finns vissa minimikrav som ska vara uppfyllda för att spela i högsta serien. Elitidrott ska inte utövas i gymnastiksalar med (eller utan) ribbstolar på väggarna. Men, och detta är viktigt, kraven riktas mot föreningarna inte kommunerna! Det är upp till kommunledningarna att fatta beslut och bedöma om man vill göra satsningarna eller inte. Finns inte pengar till kommunens kärnverksamhet får man säga nej. Men då ska det vara ett rakt och tydligt besked, inte lindas in i löften eller halva löften för att göra alla nöjda, samtidigt som det gnälls på idrottsförbunden. Ibland är kommunerna lika goda kålsupare som specialförbunden när det gäller gnäll. Då får beskeden till berörda föreningar vara att antingen spela i en annan kommun eller att spela på en nivå där man uppfyller kraven. Att idrottsföreningarna sen klagar tillhör den demokratiska processen lika mycket som kommunens prioriteringar och demokratin ska vi värna.
Sammanfattningsvis, vissa av idrottens krav är orimliga men inte alla och var kommun bestämmer själv om kraven ska tillmötesgås eller inte!
Ordförandena i ett antal specialidrottsförbund uttrycker det bra:
Tack för ett väldigt bra och klarläggande inlägg. Jag skriver i princip under på allt.
Som tillägg kan man här ladda ner en enkätstudie från SKL (Sveriges kommuner och landsting) i frågan. Jag har bara skumläst den ännu, men det är rätt många intressanta uppgifter som dyker upp.