Lång analys av Sveriges seger mot Australien

I onsdagens storstilade 3–0-seger mot USA var taktiken klockren, genomförandet klockrent och alla spelare gjorde starka insatser.

De välförtjänta hyllningarna visste i vissa sammanhang inga gränser. Det verkade som att många redan efter en gruppspelsomgång hade placerat guldet i Sverige. Så funkar det ju inte. Det är inte i första matchen man vinner guld, utan i turneringens sista.

Det var förstås otroligt spännande att se hur Sverige skulle reagera efter onsdagens uppvisning. Hur man skulle hantera ett Australien som är jobbigt att möta eftersom deras anfallskraft är väldigt stark.

Det var alltså långt ifrån självklart med ny seger.

Mot USA valde förbundskapten Peter Gerhardsson en suverän taktik, som spelarna genomförde prickfritt. Hur USA än försökte hitta lösningar låg Sverige ett steg före.

Mot Australien såg det annorlunda ut. I stället var det motståndarnas svenska förbundskapten Tony Gustavsson som lyckades bäst med taktiken från start.

Ibland är det skönt att få slå sig själv för bröstet. Och det tänkte jag göra nu. För många av de avgörande detaljerna i matchen gick att läsa om här i bloggen kvällen innan matchen. Vilka detaljer tänker jag då på?

Jo, de här:

  • 1) Sverige skulle gärna se att uppspelen kom från Australiens vänsterförsvar, från Aivi Luik:s fötter.
  • 2) Om jag hade coachat Sverige hade jag siktat på att komma in på ytan bakom Luik i anfallsspelet.
  • 3) Det är Kyah Simon som skall slå de öppnande passningarna för The Matildas. Sverige bör således inte låta Simon ha bollen rättvänd nära svenskt straffområde.
  • 4) Caitlin Foord söker sig ofta ut till vänster, mot ytan utanför mittbackarna – in bakom motståndarnas högerförsvar. Det gör att Australien tidigt i sina anfall har en långpassning ut mot sin vänsterkant som ett gångbart alternativ.
  • 5) Australiens allra största stjärna finns dock centralt i anfallet – Sam Kerr.

Hur såg det då ut?

Jag har valt att bryta ner matchen i sex 15-minutersperioder. Men innan jag går in på detaljer period för period kan man säga att Sverige vann på sylvass effektivitet. Jag räknade nämligen till 6–5 i svensk favör i 100-procentiga målchanser. Då är 4–2 i mål en väldigt bra utdelning.

När jag kollade på matchen hade jag lite fokus på Magdalena Eriksson och Lina Hurtig, dels eftersom de var nya i laget, dels för att de kom in på positioner där Sverige var väldigt bra i USA-matchen.

Med det sagt, här är matchen uppdelad i sex tårtbitar:

Sverige–Australien
Period 1: 1–15 minuter:
0–0 i målchanser
0–1 i hörnor

En period som präglades av taktisk skuggboxning. Sverige höll bollen på ett helt okej sätt på egen planhalva, och det kändes väldigt tryggt i defensiven. Dock gick i princip alla anfallspassningar mot den svenska vänsterkanten, vilket var en dålig idé.

På den kanten huserade nämligen den 21-åriga Lyonbacken Ellie Carpenter – och hon var matchens klart bästa spelare och ägde sin del av planen. Det blev alltså inget av de svenska anfallsförsöken, trots okej uppbyggnadsspel.

En annan notering var att Hanna Glas hade en riktigt tung start, både med bortslagna passningar och förlorade närkamper.

Period 2: 16–30 minuter:
1–0 i mål
1–0 i målchanser, totalt 1–0
0–0 i hörnor, totalt 0–1

Efter 19.15 satte Fridolina Rolfö 1–0 med ett distinkt högerskott. Målet kom på Sveriges första riktiga attack in bakom Aivi Luik på den svenska högersidan.

Det började med att Amanda Ilestedt tog fram bollen centralt, och sedan lyfte mot Sofia Jakobsson. Steph Catley bröt i och för sig långpassningen, men hon gjorde det inte bättre än att Kosovare Asllani kunde sno bollen och servera Jakobsson i djupled bakom Luik. Jakobsson, som så lång blandat och givit i passningsspelet, slog ett fint inspel till Rolfö.

Även den här kvarten var ändå det svenska anfallsspelet, trots målet, fokuserat till vänsterkanten, som ju ägdes av Ellie Carpenter. En anledning till att det var så få högeranfall var att hela den svenska högersidan hade dålig passningskvalitet. Glas och Jakobsson är nämnda, men även Filippa Angeldahl började med tveksam passningsprocent.

En annan anledning var att Lina Hurtig i defensiven var inriktad på att ta bort nämnda Carpenter. Sedan blev ofta Hurtig kvar till vänster även i anfall.

Defensivt var det fortsatt stabilt, med ett litet undantag. I minut 29 droppade Sam Kerr ner på Sveriges högerkant, fick bollen och satte fart mot mål. Hon sprang först förbi, och ifrån Ilestedt. Sedan föll Magdalena Eriksson vid straffområdeslinjen, vilket kunde ha inneburit autobahn mot mål – om inte Caroline Seger gjort ett utmärkt hemjobb och avstyrt anfallsförsöket innan Kerr kom till avslut.

Period 3: 31–45 minuter:
0–1 i mål, totalt 1–1
1–2 i målchanser, totalt 2–2
2–0 i hörnor, totalt 2–1

Perioden började bra, med ett fint anfall på vänsterkanten. Jonna Andersson:s uppspel längs kanten når Rolfö bakom Australiens kantspelare, ända ute vid sidlinjen.

Det är enda gången i matchen som Carpenter blir överspelad på sin sida. Orsaken är att anfallet är så långt ut på kanten att hon inte hinner ut. Tyvärr hann inte Hurtig riktigt fram på Rolfös inspel, men det var inte långt ifrån 2–0.

Det anfallet kom efter 33.45, och i det skedet kändes Sveriges ledning kassaskåpssäker. Sju minuter senare var känslan helt annorlunda. Då hade Australien först kvitterat, och sedan borde de även haft straff.

De anfallen hade två gemensamma kännetecken. Båda gångerna fick Kyah Simon bollen rättvänd i offensiv position, båda gångerna hittade hon fram till Sam Kerr.

Målet var ett mästerverk från Simon. Hon fick bollen i vänsterläge, en bit utanför straffområdet. Hennes inlägg var av sådan kvalitet att Hedvig Lindahl är chanslös på att gå ut och ta bort det. Det gick precis över Magda Eriksson – perfekt på pallan på Kerr.

Ett klassmål. Det är väldigt svårt att försvara sig mot den typen av inlägg – när de väl är slagna.

Däremot borde det svenska mittfältet ha satt bättre press på Simon. Både Jakobsson och Angeldahl hade möjlighet att fixa den detaljen. Jakobsson var på väg upp i press, när hon lockades ut på kanten av en överlapp från Tameka Yallop. Angeldahl stod lite på hälarna och uppfattade inte att hon var tvungen att ta över. Det gjorde att Simon lugnt kunde sikta in sitt inlägg.

En annan notering var att Sam Kerr löpte in precis bakom Magda Eriksson. Det skulle vara ett genomgående mönster matchen igenom. Och det oroväckande var att det var ett mönster som Australien hade stor framgång med.

I det här fallet var inlägget så bra att det inte var lätt för Eriksson. Å andra sidan krävs det inte någon stor nicktouch för att avstyra chansen. Och känslan är att Eriksson inte var chanslös på att få en liten touch på bollen.

Efter 39.44 borde alltså Australien haft straff. Det var en rättvänd Simon som satte in en djupledspassning mellan Glas och Ilestedt. Den senare hade av oklar anledning hamnat lite högt, vilket gjorde att Glas fick ta duellen.

I det läget upplevde jag att Glas hade börjat komma in i matchen. Men här satte hon en dum tackling när Kerr var ur vinkel nere vid kortlinjen. Där hade Sverige tur.

I paus var känslan att Australien ledde den taktiska matchen på poäng. Man hade fått Sverige att anfalla på Carpenters sida och både Simon och Kerr var inne i matchen. Dessutom hade Australien framgångsrikt skurit bort svenska uppspel från hyperviktiga Kosovare Asllani, som för övrigt firade 150 landskamper – grattis.

Att hålla Asllani borta från anfallsspelet måste vara högprioriterat för alla svenska motståndare.

Period 4: 46–60 minuter:
1–1 i mål, totalt 2–2
2–1 i målchanser, totalt 4–3
1–0 i hörnor, totalt 3–1

Byte i paus: Glas ut, Nathalie Björn in
Byte i minut 59: Hurtig ut, Stina Blackstenius in

Det blev en mardrömsstart för Björn på högerbacksplatsen. Luik och Catley hittade in till Foord på ytan bakom inhopparen direkt. Alltså precis den yta där Foord ofta huserade mot Nya Zeeland.

Ilestedt klev ut och tryckte ut Foord ur vinkel. Foord lyckas dock få in en perfekt lyftning till Kerr, som kunde nicka in ledningsmålet i tom kasse. Återigen hade Kerr löpt in bakom Magda Eriksson.

Det är lite frågetecken för Hedvig Lindahl:s placering. Hon gjorde nog ha varit någon meter längre bak när inlägget kom. Men sannolikt hade det inte räckt för att nå bollen. Det var alltså upp till Eriksson att avstyra inlägget.

Och tyvärr var Eriksson position ännu sämre. Hon tappade helt kontakten med Kerr, och var inte nära att kunna nicka bort bollen.

När matchklockan just passerat 51 minuter fick flera av de svenska spelare som så långt varit ojämna i sina prestationer sin revansch. Eriksson fick ett tillbakaspel från Jonna Andersson, och agerade snabbt. Eriksson satte in bollen centralt till Angeldahl, som i sin tur slog en genomskärare med hög kvalitet.

Bollen gick mot Jakobsson, in på ytan bakom Luik. Även Jakobsson stod för en passning med hög kvalitet, perfekt till Hurtig som satte kvitteringen.

Det var Hurtigs andra mål i OS. Det var även Jakobssons tredje assist i turneringen, hon har dessutom ett hockeyassist. Hurtig kunde några minuter senare lämna planen med godkänt betyg. Men jag tycker ändå att det är klar fördel Blackstenius i kampen om forwardsplatsen.

Utöver att man fick in Björns fina passningsfot gjorde Sverige lite små offensiva positionsjusteringar i paus. Seger, Angeldahl, Asllani och Rolfö hamnade närmare varandra, vilket tillsammans med bytet ledde till att Asllani kom med mer i spelet. Plötsligt hade vi bollen oftare i centrala positioner.

Caroline Seger var nära att göra 3–2 i 58:e minuten, men hennes skott gick i ribban.

Period 5: 61–75 minuter:
1–0 i mål, totalt 3–2
1–1 i målchanser, totalt 5–4
0–2 i hörnor, totalt 3–3

Det här var kvarten där matchen avgjordes. Först fick Sverige utdelning på att man oftare hade bollen i centrala postioner. Angeldahl hittade till Rolfö som hade en fri yta mitt i planen att avancera på. Några meter utanför straffområdet drog hon till – och gjorde 3–2. Ett härligt distansskott.

Rolfö var därmed tvåmålsskytt – det var femte gången en svenska blev det i OS-sammanhang.

Efter 66.26 gjorde Angeldahl en sämre insats. Hon vände sidan till när hon skulle ut och sätta press på Foord efter en hörna. Foord föll, och efter VAR-koll dömdes en korrekt straff till Australien.

Exakt tre minuter efter straffsituationen kunde Angeldahl andas ut. Då slog Sam Kerr straffen mot 38-åriga Hedvig Lindahl. Och vår målvakt räddade med högerbenet – vilket gör att hon kan titulera sig matchhjälte.

På Discovery+ pratade de i går om Lindahls facit på viktiga straffar de senaste fem åren. Jag tyckte nog att de glömde någon. Här är de straffar Lindahl räddat i mästerskap sedan 2016:

  • OS 2016 mot USA: Alex Morgan
  • OS 2016 mot Brasilien: Cristiane
  • OS 2016 mot Brasilien: Andressinha
  • VM 2019 mot Kanada: Janine Beckie
  • OS 2021 mot Australien: Sam Kerr

En hyfsad samling…

Period 5: 76–slut:
1–0 i mål, totalt 4–2
1–1 i målchanser, totalt 6–5
1–2 i hörnor, totalt 4–5

Byten: 79: Jakobsson och Angeldahl ut. Olivia Schough och Hanna Bennison in.
86: Rolfö ut, Madelen Janogy in.

Efter 81.05 avgjordes matchen helt när Stina Blackstenius nickade in 4–2. Målet kom i andravåg efter hörna. Olivia Schough spelade ut bollen på vänsterkanten till Asllani. Från en position ganska lik den Kyah Simon hade vid 1–1-målet kunde Asllani slå ett liknande precisionsinlägg till Blackstenius.

Just Simon och Asllani är två spelare som är väldigt bra när de får chansen att sikta in inläggen.

Efter 85.15 fick inhopparen Mary Fowler bollen rättvänd. Återigen smög Sam Kerr återigen upp bakom Magda Erikssons rygg när svenskan kollade på bollen. Fowler frispelade Kerr, vars skott dock räddades av Lindahl.

Här är bilden att Jonna Andersson kunde ha hjälpt Eriksson och därmed avstyrt friläget. Men ändå oroväckande att Australien valde en taktik där Kerr hela tiden smög in bakom Erikssons rygg. Kerr, som tränar ihop med Eriksson i Chelsea bör ju känna till svenskans svagheter.

Kollar man Erikssons match totalt var den dock inte riktigt så katastrofal som jag först tyckte. Hon hade exempelvis knappt några felpass. Men det blev kostsamt alla de gånger hon gjorde defensiva misstag. Och jämför man Eriksson med alternativet i mittförsvaret, Nathalie Björn, är det ju just i defensiven som Chelseaspelaren skall vara vassare.

I uppspelsfas tappade Sverige kvalitet när Björn inte spelade centralt. Hon är ju jättebra på att slå ut lagdelar med centrala genomskärare. Jag kan ha somnat till någon gång, men jag tror faktiskt inte att Eriksson hade något mer centralt uppspel än det som bäddade för 2–2-målet. I övrigt slog hon bara passningar i sidled till Ilestedt eller snett framåt till Andersson på kanten.

Efter två matcher är det således stor fördel Björn mot Eriksson. Vi får hoppas att Eriksson bara var ringrostig, och att hon snabbt kan växa in i turneringen.

Efter 94.48 blev Blackstenius fult stämplad över fotleden av Alanna Kennedy. Vi får verkligen hoppas att det inte är någon fara. För Blackstenius har ju gjort tre mål på cirka 90 minuters speltid. Hon och Hurtig har ju delat på de två första matcherna – och tillsammans gjort fem mål.

Med sex inspelade poäng på de två matcherna kan nu förbundskapten Gerhardsson rulla på fler spelare mot Nya Zeeland på tisdag. Det är ju väldigt positivt, och tvärtemot vad jag trodde inför turneringen. Ibland är det skönt att få fel.

Det här blev väldigt långt. Så långt att jag inte orkar skriva om de andra fem matcherna. Men en fin genomgång av dem finns här, dock är den på engelska.

4 tankar på “Lång analys av Sveriges seger mot Australien

  1. Pingback: Lång analys av Sveriges kvartsfinalseger | En blogg om internationell damfotboll

  2. Pingback: Den stora guiden till semifinalerna i OS 2021 | En blogg om internationell damfotboll

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.