Det blev två svenskmål i dagens åttondelsfinaler i Champions League. Fast målen hade ganska olik betydelse. Medan Fridolina Rolfö gjorde 5–0-målet för sitt Wolfsburg mot Twente satte Mia Persson ett tröstmål till 2–5 hemma mot Arsenal.
Här är inhoppare Rolfös mål. Det rekommenderas förresten att hänga kvar i klippet och även se 6–0-målet från Dominque Bloodworth. Det är svårt att sätta en frispark mer i krysset:
Som väntat går Wolfsburg och Arsenal mot kvartsfinal. Jag hade i och för sig 80–20 i Arsenalfavör mot det tjeckiska mästarlaget, men jag trodde nog ändå inte att det skulle vara helt avgjort efter första matchen – men det är det. Noterbart där var att Vivianne Miedema gjorde matchens fyra första mål.
Noterbart också att Mia Persson (som spelade hela matchen) tydligen numera heter Mia Perssonová. I varje fall om man skall gå på referatet på Slavias hemsida.
I övrigt blev det klara 4–0-segrar för de båda franska toppklubbarna Lyon och PSG. Hanna Glas spelade hela PSG:s segermatch mot Breidablik. I Lyons seger mot Fortuna Hjörring blev Ada Hegerberg tvåmålsskytt. Därmed är norskan uppe på 51 mål totalt vilket placerar henne jämsides med Anja Mittag som tidernas bästa målskytt i Champions League. Mittag får passa på att njuta av utsikten från toppen de kommande dagarna, för snart lär hon vara nedpetad till andraplatsen.
Dagens skräll skedde i södra delarna av Köpenhamn. Där föll Bröndby med 2–0 hemma mot skotska Glasgow City. Det var första gången någonsin Glasgow vann på bortaplan i en åttondelsfinal. Jag trodde att danskorna som ju slog ut Piteå skulle vara det bättre laget i det här dubbelmötet. Men nu är det ju jättefördel för skotskorna inför returen.
Slutligen blev det 1–1 i omgångens toppmöte, det mellan Manchester City och Atletico Madrid. Kanadensiska Janine Beckie gav City en tidig ledning, och mexikanska Charlyn Corral kvitterade på slutet. Därmed är det liten fördel för Atletico inför returen. Dels för att de spanska mästarinnorna har hemmaplan, dels för att de avancerar på 0–0.
I övrigt i dag har det engelska fotbollsförbundet, FA, meddelat att man sålt ut Wembley för landslagets hemmamatch mot Tyskland. Kul.
En blogg om internationell damfotboll 
Just det – Mia Perssonnová! Och i enlighet med detta Segerová, Roddarová, Blacksteniusová, Bennisonová eller Karlernäsová o.s.v. Följaktligen även Janogyková, Kullashikova och Rolföková – och varför inte Olivia Schoughová, om hon skulle hamna i Prag efter den olyckliga säsongen i Stockholm? Allt enligt gängse tjeckisk namngivning. Det innebär väl dessutom att man är mer som ”en i gänget”, mindre av utböling. Hedrande!
Njae….vet inte om denna femininändelse har så mycket med ”en i gänget” att göra. Kanske snarare en nutida märklighet att behöva könsbestämma genom efternamn, ungefär som isländska dottir – genom familjen, släkten och klanen. Varför har inte männen en maskulinändelse, men det är kanske självklart att de är normen och utgångspunkten och kvinnorna en avvikelse som kräver ett suffix?
”Varför har inte männen en maskulinändelse” – well, they have in your self-chosen example of iceland. As they basically have (or had) in Sweden, too – ”son”.
Do you find it less strange that women in Sweden often are also named ”son of [some man’s name]”, hence ignoring the sex of the child AND completely ignoring the role of the female part – which in my view is slightly (but only slightly, right?) more important and straining – in bearing a child?
No, I don´t find it less strange, i.e. from a more modern perspective. My point is simple and twofold – calling Persson as exemplified has less (or rather nothing) to do with being ”en i gänget” (with regards to the first comment on this topic) than a tradition, where the male part is the important one and as such the one to pursue in namegiving.