I dag har jag gjort en liten utflykt till Linköping, och besökt stadens nya fina arena. Själva bygget är fint, men det finns skönhetsfläckar.
Det var en oplanerad utflykt. Jag hade tänkt se matchen på tv, men ångrade mig i går kväll. Därmed hade jag inte ackrediterat mig, och jag hade inte heller någon biljett.
Jag var inte jättetidigt ute, men anlände ändå till Linköping några minuter i tre. Det var lite småkaos att få parkering, men gick ändå rätt smidigt. Klockan 15.13 stod jag i den ena biljettkön utanför arenan.
Och insåg ganska direkt att jag inte skulle få se hela matchen. För de båda köerna var låååånga. Och personalen i arenans två biljettluckor jobbade långsamt.
Den kortaste biljettkön klockan 15.14
Med tio minuter till avspark insåg även arrangören att det inte fanns en chans att vi som stod i köerna skulle vara inne till avspark. De började därför även sälja biljetter utanför luckorna. En kvinna gick runt i köerna och snabbade på processen en aning.
När jag stod som nummer fem i kön hörde jag speakern berätta att Ada Stolsmo Hegerberg hade gett Norge ledningen med 1–0. När matchuret stod på 5,45 var jag inne på arenan. Jag missade alltså bara några minuter.
Det jobbiga var att jag inte var sist i kön. Inte nära. Min uppskattning var att det skulle ta minst en kvart, troligen snarare ytterligare 20–25 minuter att få in alla.
Jag såg att folk ur EM-organisationen, bland annat Event Manager Markus Nilsson dök upp vid biljettförsäljningen precis när jag passerade in genom insläppet. Hoppas de kunde snabba på processen, så att folk inte missade för mycket av matchen.
Personligen var jag något förvånad över att man bara hade två biljettkassor på den nya arenan. Men jag antar att man inte vill ha spontanåskådare på matcherna.
Den andra skönhetsfläcken var planen. Det var den första syn som mötte mig inne på arenan. Och gräset var gräsligt…
Linköping Arena
Det var inte alls någon EM-känsla man fick av det brun-gröna underlaget. Tur för arrangören att det är drygt en månad kvar till mästerskapet.
Knappt hann jag slå mig ner på min plats förrän jag hörde killen på platsen bredvid säga att:
”Norge spelar mycket bättre än Sverige.”
Efter några minuter skrev jag helt under på den analysen. Norge hade ett lugnare och säkrare passningsspel, och ägde mittfältet. Det svenska laget kändes oerhört svagt. Vi hade inte ens tendenser till ett eget spel.
När jag satt där och funderade, och analyserade varför Sverige spelade så uselt så vände matchen – i varje fall resultatmässigt. Plötsligt ledde vi med 2–1.
Det resultatet stod sig matchen ut. Och eftersom det gäller att göra flest mål i fotboll så får vi vara nöjda. Spelmässigt fanns det dock väldigt mycket mer att önska av vårt landslag. I varje fall om vi skall ha chansen att vinna EM-guld.
Kortfattat kan man säga att skillnaden mellan lagen var att vi hade Lotta Schelin och ett mittförsvar. Det hade inte Norge. Det finns förstås även en mer ingående analys. Men den orkar jag inte grotta ner mig i nu. Utan den sparar jag till i morgon. Vi hörs då.
En blogg om internationell damfotboll 
Lite oroande är att jag var med om samma sak i Halmstad vid USA-matchen i fjol. Där var det lite värre: så lång kö att du inte kunde se om du köade till insläppet eller till biljettluckan.
För damfotboll gäller ju att man kommer sent och man kommer utan biljett, eftersom man vet att man alltid får plats. Jag tror inte det går att bara informera bort det här beteendet, utan organisationen måste anpassa sig. I Åbo 2009 hade man, i alla fall vid Sveriges matcher, provisoriska biljettkontor vid sidan av de ordinarie.
Det sagt: så lär det ha sålts 1100 biljetter direkt i anslutning till matchen igår. Med två biljettluckor och 10 sekunder per biljett så tar det 90 minuter. Undra på att det blev köer.
Var också på matchen, jovisst mittförsvar o Schelin, och senare en jobbande Öqvist. Men innermittfältet är långsamt och enbent. Exempelvis var Göransson helt ren på sin kant i ett antal omställningar men Seger verkar ju inte kunna slå längre pass med vänstern utan vänder konstant om och spelar höger, eller i värsta fall bakåt som när hon bjöd bollen till Norge som blev 0-1. Yttermittfältet och anfallet egentligen svårt att kritisera eftersom bolarna oftast kommer för sent till felvända spelare. Vi saknar ett innermittfält som inte bara kan jobba utan också vara snabba spelfördelare, och jag saknar tyvärr namn på vem som borde spela istället. Enda spelfördelaren värd namnet bakifrån är Fischer.
Det ligger mycket i det du skriver. Och det är nog därför som Pia Sundhage efter matchen pratade om att jobba med kortare anfall, och mindre risktagning på mittfältet. Se nyss publicerat inlägg.
Känner igen grejen, vi hade nämligen köpt biljetter på Ticknet biljetter till sektionen som var reserverad för media. så när vi kom till arenan så var det namn tejpade på ”våra” platser. När vi påpekade detta så blev vi efter en lång stund erbjudna platser i kurvan istället, men man var vänlig nog att tala om att det finns gott om lediga platser på andra sidan, det var OK om vi ville gå över dit å chansa. Kändes så där kul att bli hänvisad till en kurva efter att ha åkt 30 mil från GBG med bästa biljetterna i bagaget! Inte ett ursäkta eller en antydan till att lösa det bra för alla parter.
Förstår om arrangerande Linköping hade mkt att stå i, men känslan att EM skall kunna bli en fest blev lite grumlig och när man hör vad som hände på utsidan så undra man ännu mera.
Synd för detta är ett bra tillfälle att göra damfotbollen till något positivt här hemma!
Vi var på flera matcher i Tysklands-VM, en sån skillnad!
Men visst är det så att ett dåligt genrep…