Jonna Andersson
Efter det svenska genrepet tog jag ett snack med den spelare som på många sätt blev matchens huvudperson, alltså vänsterbacken Jonna Andersson.
Jag har aldrig tidigare pratat med henne, men fick ett väldigt gott intryck. Andersson verkar vara en riktig lagspelare.
Här är frågor och svar från intervjun. Huvudsakligen är det mina frågor, men några av dem är från Aftonbladets Emelie Fredriksson som smet emellan några gånger.
1) Vad är din spontana kommentar till matchen?
– Det är skönt att vi kan åka härifrån med en vinst och hålla nollan. Det är lite trötta ben, men det visste vi innan. Det är en precamp och vi har tryckt på ganska tufft, så det var skönt att sätta dit en boll och vinna.
2) Vad tycker du om din egen match?
– Som på några andra var det lite trötta ben på mig med. Det var lite tufft, de är snabba och kvicka, bra med bollen och ställer om bra. Så jag fick jobba hårt och jag försökte följa med så mycket som möjligt offensivt, men det blev inte så mycket som jag hade hoppats kanske. … Man var lite uttömd redan när man kom hit, och det var ju planen. Fast det kanske inte de på läktarna visste. Det är ju det som är svårt att försöka gå ut och prestera när man har tunga ben. Man vill alltid känna sig pigg och fräsch när man går ut och spelar match.
3) Vad är det som skiljer din roll i landslaget med den i Linköping?
– Jag tror ändå att det är ganska likt. Jag skall följa med upp offensivt och bidra med offensiva kvaliteter. Det är väl egentligen där jag skall försöka bidra. Sedan är det klart att jag mer och mer kommer in i defensiven. Man får spela med lite olika runt omkring sig och då gäller det att man snabbt kan känna av och läsa av alla.
4) Pia Sundhage var inne på att hon inte var helnöjd med vänsterkanten, och att du behövde mer hjälp. Kände du att du fick den hjälp du behövde?
– Det kändes som att vi blev lite långa i den första halvleken. Vi blev lite utspridda i alla positioner, i backlinjen och på mittfältet. Det gjorde att vi hamnade lite i underläge på kanterna. Och är de snabba där när de ställer om blir det ganska tufft. Då syns det ganska tydligt. Det gällde att vi pratade om det, som vi gjorde, och sedan höll ihop det och jobbade tillsammans, jag och den som var innanför och den som var framför.
5) De överbelastade lite på din sida.
– Ja, de tryckte över mycket, och det blev två–tre spelare runt mig ganska snabbt. Det gäller att hålla ihop det.
6) Struntar man i att följa med i offensiven ibland då, eller hur går tankarna i sådana situationer?
– Man får väga av lite beroende vad det står i matchen och hur det går. De stannade ju med en mellan mig och Sempan (Linda Sembrant), och då blir det ju att man får hålla i. Men det är klart, att vänder vi på spelet måste man vara beredd på att gå med, och då får vi vrida backlinjen. Men det var ganska tufft när de stannade med ganska många såpass högt.
7) De satte ganska hög press på er de första 30 minuterna.
– Ja, det gjorde de. De låg och högg där så fort man fick bollen. Och vi hade ändå en tanke att vi skulle spela framåt så fort som möjligt, och försöka komma förbi pressen. Efter ett tag märkte man att det öppnade upp sig lite centralt, och då gäller det att utnyttja de ytorna så fort som möjligt.
8) Men det såg lite stirrigt ut från er sida i början.
– Ja, det blev lite stirrigt där, det kan jag hålla med om. Man är med på det, fast ändå inte. Då gäller det att så fort som möjligt försöka läsa av pressen.
9) Hur känner du kring konkurrensen på din plats?
– Det är en konkurrenssituation och vi har flera som kan spela på den platsen så det är bara att försöka ta in allt man kan och försöka ta vara på den speltid man får. Sedan är det förstås oerhört stort för mig att få vara med på ett mästerskap. Jag är jättenöjd att vara här, och nu är det bara att fortsätta att försöka spela. Och spelar man inte gäller det att försöka peppa den som spelar på den positionen. Så det är bara att fortsätta, och jag tycker bara att det är roligt med konkurrens.
10) Det är många som ifrågasätter din plats i laget. Hur ser du på det?
– Jag försöker att inte lyssna så mycket på andra, utan bara tänka på det jag gör. Och jag gör inte 100-procentiga matcher alltid, utan då gäller det att kolla vidare på vad man kan göra och hur man kan få hjälp runt omkring. Det är inte alltid det bara hänger på en spelare, utan det gäller att få ihop det också. Utan jag kollar och analyserar matcherna och ser hela tiden vad jag kan göra bättre.
11) Du har fått starta i nio av årets tio landskamper. Skulle det vara en jättebesvikelse om du inte spelar från start mot Tyskland?
– Nej, alltså jag tar det mycket som det kommer. Jag vet att det är tuff konkurrens och att vi har flera som kan spela där lite beroende på vilka egenskaper de söker. Vi har lite olika kvaliteter. Jag får se helt enkelt, och bara hoppas på det bästa. Men spelar jag inte blir det ingen besvikelse.
En blogg om internationell damfotboll 
Ja, Andersson verkar mena det hon säger. Hon är nu inne på sin nionde säsong i LFC och har spelat både anfallare, mittfältare och sedan något år back. Skulle gissa att hon håller med om att hon fortfarande lär sig spelet på den positionen. En del av snacket om Sveriges vänsterkant har ju handlat om både Andersson själv, men också vem som spelat framför henne på vänstermittfältet och vem som är vänstermittback. Det är den ekvationen som måste lösas ut och då handlar det inte bara om en spelare.
Självfallet kan man ändå ha synpunkter på Anderssons spel. Jag tycker det är litet för många defensiva passningar bakåt eller i sidled. När hon blev ”assistdrottning” i DA 2016 vågade hon vara mer offensiv och det kanske inte var så konstigt med spelare som Neto och Harder framför sig och där mycket av spelet förlades på offensiv planhalva. Så är det inte i landslaget varken spelmässigt eller spelarmässigt. Kanske är det den omställningsprocessen vi nu ser och bedömer inför öppen ridå. Om man är litet för orolig att göra fel tappas lätt någon tiondels sekund i varje moment. Det sägs också att Andersson aldrig blivit varnad. Jag är inte övertygad om att det är en merit i ett mästerskap…….
Jag kanske inte begriper någonting MEN i min värld ska en försvarspelare i första hand vara bra defensivt, inte offensivt. Om en bra försvarare kan hjälpa till offensivt UTAN att riskera ngt bakåt, jättebra. Men när man går bort sig så lätt (flera gånger) som skedde mot Mexico så är det inte godkänt. Hon förlorade även flera fysiska närkamper mot betydligt mindre spelare. Det har ingenting att göra med vem som spelar för övrigt på vä kanten. Men detta är INTE Jonnas fel utan ansvaret ligger hos Pia som ju naturligtvis har valt Andersson pga hennes offensiva kvalitéer. För det är ju det enda viktiga.
Jag skulle nog säga att kraven höjts på att vara tvåvägsspelare på flera (de flesta) positioner i ett lag. Du har en poäng i att ansvaret är Sundhages. Av de spelare hon har att välja på har hon valt Andersson som nummer ett. Exakt vad som avgjort det valet i relation till andra alternativ lär vi aldrig få reda på från Sundhage. Hur såg egentligen alternativen ut när Sundhage valde att testa Andersson i landslaget?
Frågan är vilka spelare som nu är betydligt bättre som vänsterback och tvåvägsspelare. En annan fråga är vad Andersson kan göra åt saken, mer än att försöka bli bättre. Ställer man det hela på sin spets kanske Andersson, eller för den delen någon annan spelare, skulle säga: ”Tack Pia för att du vill att jag ska spela, men jag tycker inte att jag är tillräckligt bra. Jag är visserligen svensk mästare, men jag tycker det är för svårt i landslaget. Du får hitta någon som gör ett bättre jobb som vänsterback.” Hur uppfriskande det än skulle vara – vilken spelare kommer att säga detta? Någonsin….?
Andersson kanske får rida ut stormen och göra som Lindahl, tidigare massivt kritiserad, men nu given förstamålvakt. Och visst har Lindahl lärt sig och blivit säkrare som målvakt. Den ”resan” sitter inte bara i fötter och händer utan minst lika mycket i huvudet. Det kanske inte ska uteslutas att också 24-åriga Andersson klarar det?
Jonna Andersson får gå i skola hos Jessica Samuelsson, som ju jobbat stenhårt och lyckats utveckla sitt spel enormt de senaste två åren. Det är inte länge sedan jag satte ett frågetecken kring Samuelssons plats i landslagselvan. Nu ser jag henne som en av mycket få helt självskrivna startspelare.
I dagens fotboll blir, som vi kan konstatera, begreppen alltmer utsuddade när det gäller positionerna i laget och ”vem som ska göra vad” från match till match. Att vara allround är receptet för att lyckas som spelare och alla fixar inte detta fullt ut, vare sig det beror på bristande begåvning eller ej. Alla förväntas vara tvåvägsspelare, det är bara mittbackarna som ska vara stationära – fast den rollen kommer kanske också att ändras på sikt…
För att klara jobbet som ytterback och kantspringare bör man vara snabb som en gepard, uthållig som en kamel, stark som en oxe, tuff som en tiger, listig som en räv och – för att lämna djurriket – snabbtänkt som en superdator. Var hittar vi denna utsökta kombination? Tja… det dräller inte av den sorten i svenska damlandslaget, det närmaste vi kan komma är förmodligen superba högerbacken Jessica Samuelsson!
Intressant om varningarna. Kollade hennes statistik i damallsvenskan, och där stämmer det att hon aldrig fått något kort – varken gult eller rött.
Intressanta frågor och svar, lite vassare än man är van vid och jag undrar ju hur någon av våra mer etablerade spelare ( t ex Schelin eller Schough) hade hanterat att få 9,10 o 11 ställda till sig ?
Anderssons svar på frågorna bekräftar den bild jag har av henne som en oerhört lojal lagspelare som inte gärna vill lufta kritik mot Landslagets torftiga spel utan låter det stanna vid ”vi blir lite långa” (vilket översatt till svenska blir De lämnar mig ensam på kanten och jag ser bara ryggar när jag vill slå passningar framåt i planen).
Visst har hon en bit kvar till fjolårsformen även i LFC men jämför man rörelsen på Landslagets mittfält med LFC:s motsvarighet är det ju tyvärr klasskillnad till det sistas fördel och här vill jag mena att en stor del av Landslagets problem finns. Det ska för att vara rättvis påpekas att rörelsen på våra forwards inte är mycket bättre och det underlättar ju inte att rivigare alternativen med lite klipp i steget sitter fast på bänken.
Anderssons svar på frågorna 9-11 kan ses som professionella med medvetenhet om det sammanhang hon ingår i och är beroende av och vad hon själv kan påverka. Jag håller med bloggare Rydén om att den som är landslagsspelare bör tåla att få kritiska frågor av olika slag. Samtidigt är det naturligtvis en sak att få mer allmänt kritiska frågor kring laget och att få frågor som mer eller mindre tydligt ifrågasätter den egna förmågan och lämpligheten som landslagsspelare. Anderssons svar på fråga 9-11 kan också ses som ett högst mänskligt sätt att reagera när man blir ifrågasatt – det ligger nära till hands att skydda sig själv som person. Jag tror i vilket fall inte att man ska inbilla sig att det inte känns att bli ifrågasatt. Det boostar knappast självförtroendet, men det får väl andra än journalister stå för.
Trevlig tjej med kloka svar. En just tjej (ja Inga varningar heller) med båda fötterna på jorden. En blivande lagkapten i landslaget.
När kommer de jobbiga och hårda frågorna till anfallarna som inte gör mål? Det är andra i landslaget som har det jobbigt också. Lika länge som Jonna för att vara exakt.
Tycker nog att målfrågan har följt laget rätt länge nu. Schelin fick den efter Mexikomatchen också. Men hon behöver ju inte vara orolig för sin plats. Hon var sämst på planen första 30 i lördags, men får ju ändå fullt förtroende från Sundhage.
Tycker nog att kritiken mot anfallarna har pågått betydligt längre än kritiken mot Andersson har gjort.
Det har du rätt i, men det är något annat att bli allmänt ifrågasatt som en av flera anfallare för att man inte gör mål än att bli personligt ifrågasatt för att vara mer eller mindre överflödig ”svängdörr” i försvaret. Det är något annat att bli ifrågasatt som 33-årig anfallare med en mycket framgångsrik internationell karriär bakom sig och svensk rekordhållare i antal landslagsmål än att bli ifrågasatt som 24-årig nykomling med allt (tydligen) att bevisa…….
Det kan ju bero på att vi haft problem med målproduktionen under flera år långt innan Andersson anslöt till Landslaget. Vad gäller Anderssons framtid i Landslaget så avgörs det på sättet hon hanterar kritiken. Vet inte om du minns hur det lät efter premiärmatchen mot Danmark under hemma-EM 2013, om inte så var det då Samuelsson och Göransson stämplades som totalt värdelösa av en så gott som enad journalistkår.
Där Samuelsson tog kritiken rätt och jobbade stenhårt för att hitta rätt roll i laget så verkade Göransson istället knäckas fullständigt och tappade sin plats rätt omgående. Det är detta som visar hur viktigt det är att vara mentalt förberedd på att kritiskt granskas och då särskilt som mästerskapsdebutant då de alltid bedöms hårdare av någon anledning.
Min känsla efter att ha läst svaren och efter att följt Andersson under flera år i LFC är att hon kommer göra sitt yttersta för att bevisa att hon förtjänar sin plats och att det därmed kommer handla om rent spelmässiga kvalitéer och inte om hon pallar trycket hon kommer sättas under där varje misstag kommer sättas under lupp.
”så verkade Göransson istället knäckas fullständigt och tappade sin plats rätt omgående. Det är detta som visar hur viktigt det är att vara mentalt förberedd på att kritiskt granskas”
Nja, Göransson had some other, I believe more serious, problems than not being able to deal with expactations and critics. Like an undetected diabetes.
I agree with you, Martin, though, that it’s important to be/get mentally prepated for and learn to deal with critics. Something that youth -particular but not only swedish, and not only football girls – seems to lack more and more.
11 frågor som bara handlar om kritiken mot henne, tror inte ens att Jonna hade vikit sig på 12:e frågan.
Nu är truppen på plats i Nederländerna. Asllani uttryckte positiva känslor. Hoppas Sverige kan spela bra och positiv fotboll.
Tycker Sverige har ett bra lag. Lite förvånad att laget är så tidigt på plats. Nästan en vecka innan första matchen hmm.
Varför skulle Sverige komma senare än så här till Nederländerna?
En fråga om det blir 0 – 0 mellan Sverige och Tyskland nu i första matchen vilket det lutar att det blir. Blir det då förläning och sen ev straffar. ?
Nej. Det är gruppspel, så det blir varken förlängning eller straffar.
Varför skulle det luta åt att bli 0-0? Tror du Tyskland tycker det lutar åt det också? Knappast. De går in i turneringen med ambitionen att vinna guld och då måste man kunna vinna mot alla både i gruppspel och slutspel. Alltså är de inte skraja för att möta exempelvis Frankrike tidigt…..
Det enda det ”lutar åt” är att Sverige blir nollat, men det är ju nu i mästerskapet Sundhages gäng ska överraska och det får de förstås gärna göra.
Träning i dag i regn. Hoppas det inte blir ett regnigt EM. Blåst, regn och 12 grader. Nä det blir det nog inte. Kolla väder rapporterna. 🤔😎