I morgon 18.20 (direktsänt på TV4) presenterar Peter Gerhardsson som första mästerskapstrupp någonsin. Det kunde har varit väldigt spännande, men faktum är att jag känner mig rätt säker på hur truppen kommer att se ut.
I ett inlägg i måndags skrev bloggarkollegan Rainer Fussgänger att han tror att den svenska VM-truppen kommer att se ur så här:
Jennifer Falk
Målvakter: Hedvig Lindahl, Zecira Musovic och Jennifer Falk.
Backar: Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Amanda Ilestedt, Jonna Andersson, Hanna Glas, Mia Carlsson och Nathalie Björn.
Mittfältare/forwards: Caroline Seger, Olivia Schough, Kosovare Asllani, Lina Hurtig, Anna Anvegård, Madelene Janogy, Elin Rubensson, Fridolina Rolfö, Sofia Jakobsson, Stina Blackstenius, Mimmi Larsson och Julia Zigiotti Olme.
Jag tror att Rainer kan vara helt rätt ute. Det största frågetecknet gäller den sista målvaktsplatsen. Där är Cajsa Andersson alternativet, men jag tror nog som Rainer – att Gerhardsson väljer Falk.
Bland backarna är det väl bara frågetecken för Nathalie Björns vadskada. Men vad jag förstått skall den inte vara värre än att hon skall kunna spela VM om en månad.
Hanna Folkesson
Bland mittfältare och forwards tror jag att Hanna Folkesson har varit uppe till ganska het diskussion. Inte minst sedan både Björn och Caroline Seger haft skadeproblem. Och alternativen på den defensiva mittfältspositionen är ju inte jättemånga i truppen. Men om Björn och Seger är ok tror jag alltså att Folkesson lämnas utanför.
Övriga spelare som varit nära, men som knappast kommer med är: Sandra Adolfsson, Anna Oskarsson, Filippa Angeldahl, Julia Karlernäs och Julia Roddar. Det handlar om spelare som varit uttagna i årets trupper – vilket jag tror är en förutsättning att komma med. Min bild är att Gerhardsson inte kommer att chansa med spelare han inte haft inne och testat under året.
Jag har fått frågan om hur min VM-trupp hade sett ut. Det är en bra fråga, som jag kan säga att jag inte lagt jättemycket tid vid.
Men spontant skulle man kunna säga att min trupp i princip hade sett ut som Gerhardssons. Där jag hade tagit en rejäl funderare är målvaktssidan. Jag tycker inte att Zecira Musovic har imponerat under våren, och håller inte henne som given. Så bakom Hedvig Lindahl hade jag tagit två av Falk, Andersson, Musovic och Emma Holmgren. Vilka två varierar från vecka till vecka. Det är fyra jämna målvakter, och verkligen inget lätt beslut att välja ut två.
På backsidan vet jag inte hur det är med Emma Berglund:s hälsa. Är hon frisk hade jag i alla fall funderat på att ta in henne istället för Mia Carlsson.
Bland mittfältare och forwards hade jag plockat in Michelle de Jongh istället för Olivia Schough. Sedan hade jag gärna velat ha med Rebecka Blomqvist också. Fast där vet jag inte hur det skulle gå till. För jag vill inte ta bort någon av de andra som är uttagna.
Här är det värt att notera att Gerhardsson vid sin senaste truppresentation konstaterade att spelarna längst ut på bänken i huvudsak är med för att vara avbytare. Alltså behöver de spelarna vara bra på att var just avbytare. Alltså glada och stöttande, även om de inte får speltid. Det är värt att notera när man funderar över vilka man vill ha som spelare 18–23.
Tittar vi på Gerhardssons trupp är den första tanken att det saknas unga talanger. Det mesta talar för att den yngsta spelaren kommer att vara född 1997. Jämför man med de andra länderna i världstoppen är det rätt gammalt. I princip alla andra presenterade VM-trupper innehåller yngre spelare.
Tyvärr är det en signal om att Sverige haft ett par riktigt dåliga år på ungdomssidan. Den enda spelare född 1998 eller senare som varit nära en landslagsplats är Loreta Kullashi, och hon känns ju tyvärr inte det minsta VM-aktuell den här våren.
I går presenterade två av de hetaste medaljkandidaterna sina VM-trupper; Australien och Tyskland. De lagen hade två spelare vardera födda på 2000-talet. I Australien är 19-åriga Ellie Carpenter (född 2000) ordinarie sedan ett par år tillbaka. Och 16-åriga Mary Fowler (född 2003) är en megatalang. Modigt ändå av nya förbundskaptenen Ante Milicic att ta med en så ung spelare.
Här är hela Australiens trupp:
Målvakter: 1) Lydia Williams, 12) Teagan Micah och 18) Mackenzie Arnold.
Backar (7): 2) Gema Simon, 4) Clare Polkinghorne, 5) Laura Alleway, 7) Steph Catley, 14) Alanna Kennedy, 21) Ellie Carpenter och 23) Teigen Allen.
Mittfältare (8): 3) Aivi Luik, 6) Chloe Logarzo, 8) Elise Kellond-Knight, 10) Emily van Egmond, 13) Tameka Yallop, 16) Hayley Raso, 17) Mary Fowler, 19) Katrina Gorry.
Forwards (4): 9) Caitlin Foord, 11) Lisa De Vanna, 15) Emily Gielnik och 20) Sam Kerr.
Sex av de 23 spelarna i truppen har tidigare haft klubbadresser i Sverige. Jag tänker på Lydia Williams, Chloe Logarzo, Aivi Luik, Elise Kellond-Knight, Lisa De Vanna och Tameka Yallop (tidigare Tameka Butt).
Storstjärnan är förstås Sam Kerr, en spelare som jag för tillfället rankar som topp tre i världen.
Den mest namnkunniga spelaren som står utanför truppen är Houston Dashspelaren Kyah Simon, som kämpat med att komma tillbaka från en fotskada. Men som inte kommit i tillräcklig form för att få Milicics förtroende.
När den tyska truppen presenterades ställdes Simone Laudehr utanför, vilket fick henne att tacka för sig i landslaget. Jag har inte sett någon liknade reaktion från Simon. I varje fall inte ännu.
Petningen av Laudehr var inte oväntad. Hon har inte ingått i landslaget sedan vikarien Horst Hrubesch påbörjade en föryngring förra våren. Och sedan dess har inte Tyskland förlorat, vilket förstås inte förbättrat Laudehrs chanser.
Bland de spelare som kom med i Martina Voss-Tecklenburg:s trupp märks talangerna Klara Bühl (född 2000) och Lena Oberdorf (född 2001).
Noterbart är att Essen fick med fem spelare, en fler än Wolfsburg och en färre än Bayern München.
Här är hela truppen:
Målvakter (3): Almuth Schult, Laura Benkarth och Merle Frohms.
Backar (7): Carolin Simon, Kathrin Hendrich, Leonie Maier, Marina Hegering, Lena Goessling, Sara Doorsoun och Johanna Elsig.
Mittfältare/forwards (13): Giulia Gwinn, Lena Oberdorf, Lea Schüller, Linda Dallmann, Turid Knaak, Svenja Huth, Dzsenifer Marozsan, Alexandra Popp, Sara Däbritz, Verena Schweers, Melanie Leupolz, Lina Magull och Klara Bühl.
Det tyska laget har för övrigt spelat in en video som väckt uppmärksamhet. En video där man gör upp med en del av de fördomar som förföljt damfotbollen genom åren:
Nu under onsdagseftermiddagen har även Skottland släppt sin VM-trupp. Den innehåller en hel hög Sverigebekanta spelare. Ni ser den nedan. Jag återkommer med fler kommentarer kring den senare.
En blogg om internationell damfotboll 
Jag köper helt ditt resonemang om truppen. Lustigt nog undrar jag om inte Gerhardsson chockar med någon spelare, kanske just Loreta Kullashi.
Den trupp du redovisat ovan är ju dock inte alls den trupp som Rainer presenterar i sitt blogginlägg?
Först redovisar Rainer hur han själv vill ha truppen. Men i botten av inlägget skriver han även hur han tror att Gerhardssons trupp verkligen kommer att se ut.
En 14 årlig tjej som mellan rader talar också om damfotbollens tillvaro:
Inlägget censurerat, klippet hade inget med damfotboll att göra.
Nu är det dags att damfotbollsbloggarna slutar släppa fram axel och hans fjanterier. Det här är långt över gränsen!
”Det här är långt över gränsen!”———————-finns det ett ”gräns”?
Avundsjuk på en 14årig tjej eller avundsjuk på kvinnotänkande?
Självklart finns det gränser, axel. Det finns gränser för hur hårt man får gå åt enskilda personer, grupper och så vidare. Du ligger ligger ibland och balanserar på de där gränserna.
”Du ligger ibland och balanserar på de där gränserna.”———————jag förmodar att du menade på de ”politiskt korrekta” gränser. I det fallet Rydén, yttrandefrihet är ju rätt meningslöst ..
De ”gränser” som jag ser på dem är väl de som uppmanar till våldshandlingar, mot individen eller mot en grupp
Kan inte komma ihåg att jag uttryckte mig på det sätet så förstår egentligen inte vad för ”gräns” talar du om .
Det sägs att åsikterna om något eller någon är delade, det är också värderingar…så att ”såga” svensk damfotboll med dess tillkortakommande ser jag inte som att balansera på gränser, utan tvärtemot
Känner nämligen att där är det som skor klämmer i snacket om ”gränser”
Varför ligger politisk propaganda kvar Johan?
Lustigt nog att du talar om propaganda…samtidigt hela damfotbollen är ”tagen” av diverse slag av propaganda..
Vad betyder annars när spelarna är ”tvungna” ta på sig regnbåge bindeln ?
Eller, hur låter det när journalist på Aftonbladet frågar Gerhardsson på hans första intervju om han är ”feminist” eller inte?
Eller hur ser man på en tjej som gör ”korstecken” dvs tackar Gud, efter varje mål hon gör?
I FIFA-s regelverk står det klart och tydligt ett förbud att yttra politiska samt andra budskap. Dessutom är det inte tillåtet för respektive landets regering att blanda sig i hur fotbollen ska styras. Om man vill vara medlem i FIFA samt kräva pengar av dem ,ska jag nämna
Respekteras allt detta i damfotbollen eller man fallit för påtryckningar från den amerikanska extremvänster rörelsen? Kallar de ”vänstern” men i grund och botten handlar det om en elit dess värderingar går ut på att genomföra en viss agenda. Även i damfotbollen.
Så här. Jag brukar ha högt i tak, och det mesta är politik i någon form. Men efter att ha kikat lite närmare på det länkade Youtubeklippet har jag tagit bort det. Det här är ju en blogg om damfotboll, och klippet hade inget med damfotboll att göra.
”Jag brukar ha högt i tak, och det mesta är politik i någon form”————-det är bra början Rydén, du erkänner politikens ”osynliga” hand styra även damfotboll.
På den spåren då borde du rannsaka dig själv och dina ”sagor” om svensk damfotboll.
Ta exemplet med de olika kriterier du använder på de kandidater till svenska landslaget, då sa du att Musovic ”hängde lös” med svaga insatser som ligger som underlag till din bedömning. Samtidigt ser du på Lindahls medverkan i landslaget som odiskutabelt. Vi talar då om en ålderstigen målvakt som tappat det mesta en målvakt borde ha. Detta har även hennes klubblag registrerat
Därmed står det ganska klart och tydlig att du recenserar spelare utifrån ”politiken” som du nämnde ovan….
För mig då, varken Musovic eller Lindahl borde tagits in i VM truppen. Däremot Cajsa A., en tjej som vunnit DA, hör nu på Rydén, 3 år i rad, dessutom med 2 olika lag, borde vara självklart val.
Tydligen räckte inte meriter när ”politiken” väljer.
Varför då valde man de 2 klart sämre målvakter, vad är det för budskap med denna val, tror du? –
Tänker inte rannsaka alla uttagna men det borde du gjort. Din blogg handlar ju om damfotboll, som du lite högtidligt annonserade där ovan .
Du ofta använder statistiken för att höja respektive sänka status/värde på en spelare..men även där är du inkonsekvent..så det kan gå lite hur som helst
Om man skulle tillämpa denna princip då hälften av de uttagna spelare skulle stannat hemma.
”…………………..klippet hade inget med damfotboll att göra”———————-det där är väl billigaste och enklaste förklaringen du kunde kommit på.. Det krävde ingen fundering eller fördjupning… sedan om din mobil blivit ”varm” efter att man sett denna modiga tjej, eller de ”observatorer” dess enda uppgift är att registrera varje kommatecken som dyker upp i din blogg, då kan jag förstå din censur
Levebröd är inget att leka sig med.
Dessutom kanske signaturen ”Lasse” sover gott kommande nätterna..lol
Angående klippet då, man kan se den som en metafor till damfotbollens verklighet. För att ”Soph” driver med allt möjligt, verkar som..sedan att svenskar är mer känsliga när skämtet riktas mot läsare som ofta brukar läsa bok med namnet Koranen, är väl ämne för en annan analys och tydligen en annan blogg.
De saker som man direkt kan plocka ur hennes fullständigt lysande video är tex manipulation, dogmatism, likriktning, förakt, rasism, mobbning, intolerans mm..alla de fenomen som faktiskt existerar i svensk damfotboll, i synnerhet landslag..trodde du det eller ej Rydén. Detta kan jag bekräfta ur min lilla erfarenhet..
Absolut rättvisa är något väldigt sällsynt. Och det är sällan som gnäll och avundsjuka leder till framgång. De personer som når längst är oftast de som har tålamod, disciplin – och som arbetar hårdast.
Alla de spelare som är med i landslaget har jobbat stenhårt. Först för att ta sig till landslaget, sedan får att behålla sin plats. För att bli en landslagsspelare räcker det inte med att man själv tycker att man är bäst. Man måste jobba stenhårt på att få alla andra att också tycka det.
Du tar upp målvaktsfrågan i landslaget. Den är intressant. Jag tycker att Lindahl har varit superstabil de senaste åren. Hon är Sveriges överlägset bästa målvakt i luftrummet, och hon tar alla de bollar som en målvakt förväntas ta, plus några till. Jag har inte sett Hedvig Lindahl göra några större misstag i landslaget på väldigt länge. Du får gärna komma med exempel om du har några.
Tyvärr har däremot både Zecira Musovic och Cajsa Andersson gjort ganska klara misstag när de fått chansen. Därför är Lindahl fortfarande solklar etta, trots att hon inte spelat så mycket i Chelsea under våren.
Det hade varit bra för landslaget om vi hade fler målvakter som är redo för den internationella scenen. Men som jag ser det måste alla i kvartetten Musovic, Andersson, Falk och Holmgren jobba vidare på sin stabilitet innan någon av dem är redo att ta över.
Pingback: Roddar var jokern, Mia Carlsson hamnade utanför | En blogg om internationell damfotboll
”Och det är sällan som gnäll och avundsjuka leder till framgång”————————–ha,ha det var riktigt självkritisk Rydén, vet du varför, för att i Sverige är väl nationell sport nummer 1, inte fotboll eller ishockey utan precis avundsjuka och hämnd..
Här försöker du med ett massa floskel undvika belysa de problem, som några av dem existerar i samhälle i övrigt,och istället drar du på en massa allmänna begrepp, som om du varit språkrör för landslaget.
Men det är klart att landslaget formas i en sluten krets av människor.
Det är klart att de skiter i kriterier som skulle gälla lika för alla kandidater
Det är klart att de skiter i de små svenska klubbar, både i syd och norr
Det är klart att individen kan komma i landslaget på sätet som har ingenting med fotbollen att göra
Det är klart att individens ”värderingar” kan påverka hennes chanser att medverka i landslaget
Den självgoda och dryga bilden om svensk fotboll, som du uttrycker här har förstås ingenting med fotbollen som spel att göra.
Det handlar ju om en bild på svensk damfotboll, som du vill vårda. Även om innehållet är skojig, minst sagt, men alltid tillrättalagt.-
–
axel. Jag vet inte vilket land, och vilken lagsport, du har som förebild. Men det hade varit spännande att höra.
Damfotbollen har halkat till den uniforma, icke sportsliga spåret, allt från tankar om att tjejer ska ”befria” sig själv från den ”elaka” vita mannen bara genom att sparka bollen på en stor, grön matta. Eller de som pekar på en fotbollsplan som plattform till sin egen ”befrielse”, som egentligen har ingenting med sporten som sådan att göra. Bra för dem säger jag, dåligt för fotbollen dock
Frågan om ”förebild” handlar om frågan om sportens innehåll och betydelse. Så om vi antar faktum att i svensk damfotboll jobbar x-antal poliser till yrke, kan vi drar då slutsatsen att i den amerikanska fotbollen råder samma mönster ?
Den lag som väljer sina förebilder ur det perspektiv kommer ej utveckla varken sig själv eller sporten man sysslar med.