Stina Blackstenius
Göteborg fick rätt i skiljenämnden – således är Stina Blackstenius nu klar för Göteborg. Det är förstås en stor framgång för Göteborg, medan det är en fet käftsmäll för Linköping.
Göteborg har därmed tre starka forwards i Blackstenius, Pauline Hammarlund och Rebecka Blomqvist. Breddmässigt är det förstås en fantastisk anfallsuppsättning. Och Göteborg visar att man verkligen menar allvar i sin satsning.
Men personligen tror jag inte att det blir jättelätt att hålla alla de tre stjärnanfallarna nöjda och glada. Vi såg ju hur det blev problem i Linköping förra året med Blackstenius, Mimmi Larsson och Kosovare Asllani. Problem som ledde till att alla tre nu har lämnat den östgötska klubben.
I det ovan länkade pressmeddelandet säger sportchef Olof Unogård att:
”Det är såklart en stor förlust för oss sportsligt. Stina har haft en viktig roll i laget och vi såg fram emot att se vad hon kunde få uträttat i LFC-tröjan den här säsongen. Vi har dock ett väldigt bra lag med duktiga spelare hos oss och vårt fokus ligger nu på att hitta en ersättare till Stina som kompletterar laget på ett bra sätt.”
LFC har säkrat upp lite bredd i anfallet genom värvningarna av Ebere Orji och Sophie Sundqvist. Men det är rimligt att man letar ersättare – om man får. I nuläget är ju transferfönstret egentligen stängt, och det öppnar inte förrän den 15 juli. Blackstenius övergång daterades till den 31 mars – sista dagen innan fönstret stängde.
Men det är ju konstiga tider, så transferfönstren kanske kommer att förändras. Och risken finns ju att det inte kommer att spelas en enda tävlingsmatch innan mitten av juli.
En blogg om internationell damfotboll 
Yeeeeeeeees! Klockren värvning! KGFC behöver all hjälp de kan få i striden mot Rosengård. Minns tydligt hur Blackstenius var en av få i LFC som gjorde det svettigt för Göteborgarna när de möttes i augusti förra året. Ett välkommet tillskott.
Fast nu har Göteborgs FC viktiga mittback och kapten Renata Kollmats, gått sönder på träning. Korsbandet är av vilket innebär 7-8 månaders frånvaro. Ett svårt avbräck för Göteborg FC – nu vet vi iofs inte när Damallsvenskan startar igen – men ändå.
Johan, var kommer uppgiften om mitten av juli ifrån?
Det var en ren gissning från min sida. Planen från förbundet och EFD är ju fortsatt att cupen skall dra i gång i mitten av maj och damallsvenskan i slutet av samma månad.
Det blev som förmodat i ”affären Blackstenius” – och nu inkasserar LFC förstås en massa sköna sekiner för transaktionen… Sedan kommer det att tisslas och tasslas mer om hur många spelare som försvunnit sedan Olof Unogård tillträdde som tränare. Att andra klubbar tappat lika många spelare förbises lätt, kanske för att det i Linköpings fall handlar om en hel del med stjärnstatus. Sedan är det inte enbart Unogårds (eventuella) fel att den negativa utvecklingen fortsätter. Den startade för övrigt med den dåvarande klubbledningens märkliga för att inte säga korkade val av tränare efter den framgångsrike Martin Sjögren. Sedan kom spelarflykten till utlandet: Harder, Rolfö, Magda Eriksson, Neto, Minde, Samuelsson, Jonna Andersson och… Blackstenius. Så lyder i största korthet historieskrivningen – om nu någon råkat missa den.
För Stina Blackstenius skull får man hoppas att hon (åtminstone i någon grad) hittar tillbaka till den form hon visade upp för fem, sex, sju år sedan. Varför just Göteborg, undrar den nyfikne. Kanske delvis av familjeskäl, då hon har en syster som är framgångsrik handbollsspelare i samma stad.
Du kan ju även lägga till att Unogård kom till en klubb i ekonomisk kris. Han har således inte kunnat värva på samma sätt som hans företrädare kunde.
Han har i stor utsträckning varit tvungen att hantera ett lagbygge som gjorts av andra. Och när han nu börjat genomföra sitt eget bygge har han gjort det med begränsad budget. Det bör man förstås ha i beräkningen när man bedömer Unogård.
Med det sagt känns det ändå som att det är i år hans lagbygge måste börja visa något.
Instämmer helt med dig! En följd av tränar- och spelarkarusellerna blev den ekonomiska baksmällan. Denna, och de ilsket röda siffrorna i budgeten, har väl i princip botats tack vare tuffa insatser från den nuvarande styrelsens sida och genom en generös miljondonation. Ja, manegen var förvisso inte krattad för Olof Unogård när han kom till Linköping. Han insåg säkert vad han hade att ta itu med, i avsaknad av tillräckliga ekonomiska resurser. Dessutom, som sagt, ställd inför uppgiften att rensa upp i spillrorna efter sina företrädare. Kanske hade en annan tränare under tyngden av sådana villkor hoppat av LFC-skutan. Man får ett intryck av att Unogård har ett glasklart, utstakat mål med sitt lagbygge, kanhända det finns något överambitiöst i det hela. Sådant faller inte alla på läppen, självklart. Svårast att acceptera villkoren har stjärnor med hög egofaktor och lite svagare känsla för ensemblespel.
Man har även tappat Jenny Arndt, Nicoline Sörensen, Anna Oscarsson, Filippa Angeldahl samt då Mimmi Larsson + målvakten Emma Holmgren, Att andra klubbar har tappat lika många, nåja inte så många etablerade toppspelare tycker iaf jag.
The Independent – Stina Blackstenius form ”som hon visade upp för 5-6-7 år” sedan? Okey, innebär att hon var i form när hon knappt hade påbörjat sin karriär. Hon är 24 år och slog igenom 2015 som 18 åring i U19 VM där hon gjorde 6 mål. Sen vann hon guld med LFC 2016 och gjorde 17-18 mål och har gjort viktiga insatser i mästerskap som OS och EM så hon har nog visat form under 5-7 år om man säger så. Hennes karriär har varit i knappt 5,5 år totalt.
Sen är det intressant att man – inte direkt du The Independent – sågar Blackstenius innan hon ens har spelat en match med Göteborg FC. Hon är överskattat, kommer knappat att plats i Göteborg, Linköping skall vara glada att man blir av med henne och Göteborg är att beklaga. Tror inte Unogård i LFC tycker det är kul att bli av med båda Blackstenius och Mimmi Larsson samma säsong och tror inte att tränare Green i GFC ser det som ett problem att man gjort denna värvning – som båda klubbarna stred om i Skiljedomstol – och nu har tre bra forward att disponera. Sen tror jag inte Gerhardsson har bekymmer med att Blackstenius – som är en given startspelare i landslaget – byter klubb och miljö. Tror inte vare sig Göteborg FC eller Gerhardsson ser något problem med Blackstenius som spelare eller att hon byter klubb. Sen är det ett klart avbräck att Göteborg FC blir av med Kollmats under lång tid men det har ju inget med Blackstenius att göra direkt.
Stina kom till Linköping som 17-åring säsongen 2013 och imponerade direkt, med allsvensk debut och åtta gjorda mål i högsta ligan samma år. Då var hon fortfarande ett s.k. oskrivet blad och okänd i ”den fina” fotbollsvärlden. Det kom att förändras följande säsong när hon fick lära sig hur det känns att vara hårdbevakad och uppvaktad under matcherna. Trots detta utvecklades hon i stadig takt och åren 2015-2016 var hennes bästa hittills i karriären. Om hon når upp dit igen återstår att se. Stina fick utmärkelsen ”Årets genombrott” på galan 2015, men det kändes nästan som att det var ett par säsonger för sent. Låt mig då få koncentrera historieskrivningen och hävda, att Stina Blackstenius var i sitt livs form för omkring fem år sedan, före det mindre lyckosamma mellanspelet i Frankrike.
Sedan får vi inte glömma hennes pojkvän i Borås.
Detta är också en ”kompisövergång”. Inga nära kompisar kvar i Lfc men bättre ställt på den fronten i Göteborg. Roligare att bo i Göteborg än Hässleholm eller Eskilstuna där andra fotbollsspelande vänner bor numera. Allt är nära nu. Kompisar vid sidan av är visst mycket viktigare i dam än herrfotboll.
En rätt meningslös återkomst till Lfc. Varför kunde hon inte börja spela i Göteborg direkt efter vistelsen i Frankrike? Då hade nog chanserna att Mimmi varit kvar i klubben ökat ordentligt.
Angående Mimmi Larsson tror jag du har rätt i sak, att förutsättningarna hade varit annorlunda för Mimmi om Stina inte funnits med i Lfcs trupp. Men precis som du beskriver att Stina har personliga kopplingar till Göteborg så har även Mimmi personliga kopplingar till Malmö, så det är inte säkert att hon hade stannat i Lfc. Troligtvis hade hon lämnat för Rosengård ändå, oavsett konkurrenssituationen i Lfc.
Tyckte Larsson visade direkt hon fick chansen som central forward att hon borde haft den hela året !!
Tror också Göteborg kommer få problem att hålla alla nöjda, i dagsläget känns det rätt givet att det är skadedrabbade Hammarlund som kommer förpassas till bänken och där lär hon nog knappast trivas. För LFC:s del så kan man konstatera att det varit en dålig idé att ta tillbaka spelare som är mitt i eller i början av sina karriärer och varit ute och prövat lyckan i Europa, jag kan inte komma på någon som varit lyckad så här långt.
Det är också tydligt att Stina liksom Kosse var vad jag skulle kalla ‘prestigevärvningar’ som inte hade efterfrågats specifikt från lagledningen. Framförallt den sena värvningen av Stina blev ju på alla sätt ett problem då man tvingades tänka om i lagbygget och ändra spelsätt för att kunna få in alla stjärnorna i startelvan.
Då LFC:s styrelse om man ska vara ärlig känns rätt begränsad vad gäller kunskapen om hur man bygger ett lag så är det nog bättre om man låter sportchefen (Unogård) sköta värvningarna framöver. Det blir också viktigt i dessa kristider att hålla i pengarna och tänka långsiktigt, F19-laget måste vara igång igen kommande säsong även om det innebär att man får acceptera en säsong till utan chans på den absoluta toppen.
Med tanke på Stinas avstannande utveckling är det inte helt säkert att hon tar en plats i förstaelvan. Göteborgs spelsätt passar nog inte så bra för henne heller. Hammarlund är starkare än på väldigt länge och har svårt att se hur Stina ska ta hennes plats. Då får det nog bli på bekostnad av Blomqvist – som dock är under positiv utveckling. Men bredden på toppen blir förstås väldigt bra i Gbg. Och Stina blir en gladare (och bättre) spelare.
Om vi släpper den damallsvenska ”köttmarknaden” och bråket mellan Göteborg och Linköping för en stund, så finns annat att notera från denna märkliga fotbollsvår. Nästa helg spelas ”Stockholm Challenge”, en lokal turnering mellan de bästa kvinnliga lagen från huvudstadsregionen. Medan Hammarby möter AIK, tar sig Djurgården an Brommapojkarnas damer. Och hela härligheten kommer att livesändas via Sportbladet (Aftonbladet). Nu finns det skäl att undra om ”08-or” är smartare eller dummare än svenska folket i övrigt. Matcher – jovisst utan publik, men ändå, i Coronavirusets värsta jaktmarker. Man får innerligt hoppas att alla inblandade är immuniserade… Medan andra distrikt direkt avråder från allt matchande går Stockholms FF (eller vad det nu heter) mot strömmen, låt vara med en och annan varningsvimpel uthängd. Allt beror förstås på det bedrövliga sammelsurium av rekommendationer, uppmaningar, vädjanden, egna tolkningar, motsägelser, nonchalans, riskbedömningar, riksförminskningar mm, som virvlar runt hela tiden. Det ligger förvisso något i påståendet att det finns något som är värre än själva döden – nämligen fotbollsabstinensen.
Fråga. Vi kommer ha reseförbud i EU och USA. Pandemi-strul. Hur ser läget ut i lagen med utländska spelare som kommer ha reseförbud när säsongen drar igång? Ryktas om reseförbud i EU i 12 månader och stängda gränser. Lagen måste troligen börja värva in lokala spelare för att täcka upp. Har denna process startat, spekuleras det i vilka kontakter som tas. Finns många internationella nyckelspelare i flera låg. Svenska ligan kommer säkert dra igång utan många utländska spelare på plats.
Hade varit intressant att få en överblick.
Viktiga frågor du tar upp här! Det allvarligaste med denna pandemi är, förutom själva sjukdomen, att samhället vänds upp och ner med ekonomin som stagnerar eller rasar, företagskonkurserna, massarbetslösheten etcetera. Här kommer idrotten i andra hand, kan tyckas – men alltför många klubbar drabbas hårt, en del kanske försvinner för alltid, många utövare, såväl amatörer som proffs, kommer att stå utan lag och en hel ungdomsgeneration riskerar att gå förlorad, inte bara för fotbollen.
Och om det inte blir något seriespel överhuvudtaget på elitnivå detta år? Då tar nog utländska spelare det säkra för det osäkra och reser till tryggheten(?) och karantäntillvaron i sina hemländer. Hur fungerar det då med kontrakten, gäller force majeure-klausuler i detta fall? Sådana brukar vara inskrivna i affärskontrakt och utlöses i händelse av krig, naturkatastrofer och oförutsedda händelser – och coronapandemin borde väl vara en sådan. I så fall behöver inga skiljenämnder blanda sig i när parterna säger tack och farväl till varandra under pågående säsong…
En gissning är att Allsvenskan och Elitettan startar och kommer igång i juni. Men klubbarna borde kanske fundera över om deras nyckelspelare tex förstamålvakterna, anfallsduon, backklippor kommer från utlandet. Hur många av dessa vill resa ut från sitt hemland i dessa tider? Och pandemin kommer säkert tillbaka och inreseförbud igen. Vill tex Gunnarsdottir, Imu, Utland, Frain, Trulsgård mfl lämna hemlandet och sen hamna utanför ett låst hemland. Samt i ett Sverige där ryktet är att vi har fri spridning… Klubbarna borde säkra upp, kanske tas redan kontakter med inhämska alternativ?? En plan B behövs, så kanske snart att börja ta kontakter. Spelare från Australien, USA EU…Vill man lämna landet när läget i världen är som det är? Vem av Svenska spelarna skulle vilja åka till Juventus, Lyon, USA osv i detta läget? Samma åt andra hållet. Jag gissar, hobbygissning men ändå, att våra ligor kör igång. Utländska spelare ansluter endast några. De som inte säkrat med inhemska alternativ kommer ha en tunn svag trupp. Vad man än tänker o tycker om pandemin så kommer världen se ut som den gör minst 1 år till med reseförbud och virusutbrott (Ingen gissning i detta fall). Så det gäller att vara aktiv nu och agera. Billigare Svenska spelare kan också säkra ekonomin. Ja Force Major är tillämpligt, åt båda håll. Bara att hävda reseförbud för spelaren och ekonomin för klubben. Hade varit intressant att gå din tanke på detta Johan och om du haft några kontakter om hur klubbarna resonerar?
Många av de utländska spelarna är kvar i Sverige.
Tror att 99% av utländska spelare redan är i Sverige. De hann ”hem” efter Algarve och Cypern.
Jag undrar hur det går för Asllani och Sofia Jacobsson i Madrid ? Tror inte dom får ha någon träning. Sen får dom ju knappt lämna hemmet. Dom har väl tillstånd att gå och handla mat och till apotek. Ser väl likadant ut i Italien, Tyskland, Frankrike, England.. De svenska spelarna har nog blivit kvar i sina klubbar i dessa länder och gör vadå kan man undra ? Tränar nog men utan några närkontakter !! Jag tror att de utländska spelarna i damallsvenskan är kvar i sina klubbar i Sverige. Problemet är att klubbarna skall kunna betala deras löner. Dessutom skall ju tränare och andra anställda inom klubben också ha lön. Men inga matcher ger inga inkomster, så det gäller att försöka få ihop det ändå.
Sen Linköping (ang Blackstenius) så har ju Link en bra stomme i Cajsa A, Nilla Fischer och Lina Hurtig m.fl. Så det är nog ingen risk, utan det blir säkert ett bra lagbygge som platsar bra i DA.
Sen om det blir något spel i år, ja när blir det ????
Då kanske pengafrågan blir avgörande för om de kan ha kvar ”dyra” spelare. Så faran på taket är kanske endast ekonomisk i så fall, som klubbarna kommer få lösa för SvFF lär fokusera på herrfotbollen så där kan de inte väntas någon hjälp. Men kanske kan pandemin föra med sig något positivt här…
Blackstenius är överskattad så in i bänken så bra för Linköping att bli av med henne, synd om Gbg. Synd att Linköping hjälpte henne hem och köpte ut henne med hjälp av sponsorer och sen drar hon…
Jakobsson var först i Frankrike efter Algarve och blev, tror jag, karänterad innan hon for hem till ö-vik och blev detsamma…tror hon är kvar.
Såg en trevlig webcam(?)intervju med Magdalena Eriksson (Chelsea och landslaget) från föräldrahemmet i Enskede. ”Magda” hann slinka ut från England innan bommen fälldes ner och har återtagit sitt gamla flickrum i huset. Hon ser ut att ta sin karantäntillvaro med ro. Däremot har livskamraten Pernille Harder fått finna sig i att ”fösas ihop” med lagkamraterna i Wolfsburg (laget o. staden). Tyska klubbar har en tuffare inställning och vill ha full kontroll på sina dyrbarheter.
Veckan började i dur och slutade moll för Göteborg. Först värvningen av Blackstenius. Ett statement som visar att man vill med och utmana FCR även om Blackstenius är klart överskattad om man ser till förra säsongens prestationer i LFC. När sedan Kollmats, som är en av damallsvenskans mest underskattade spelare, drar korsbandet, ångrar man nog att man inte värvade en rutinerad mittback istället.
Klar fördel FCR igen alltså…
Håller helt klart med ang SB. Överskattad är ordet. Tragiskt också att hon hjälps hem av sponsorer och köps loss från Frankrike sen går runt och gnäller hela sin tid i LFC och drar ner stämningen i hela klubben. En Diva som inte fattat att hon är föredetting. Bra för LFC att hon är borta. Kanske ett långsiktigt arbete att komma tillbaka och bygga något bra på sikt. Men Linköping är möjligt nog en dålig idrottsstad…Kanske Norrköping tar över tronen…