Efter gårdagens match i damallsvenskan mellan Rosengård och Vittsjö har domarna hamnat i fokus. Dels de som dömde den aktuella matchen, dels hela domarupplägget i damallsvenskan.
Den som står bakom kritiken är Rosengårdstränaren Jack Majgaard Jensen, en man som inte lindar in sina åsikter. Enligt Kvällsposten sa han så här på presskonferensen efter matchen:
”Vi måste ha bättre domare, jag skiter om det är killar eller tjejer eller fan vad det är. Men vi måste ha bättre domare i damallsvenskan. Det kan inte vara rätt att det ska avgöras på det här sättet.”
Och:
”Det är Kalle Anka-domarsystem!”
Först kan vi ju slå fast att Majgaard Jensen svingade i affekt efter poängförlusten. Uttalandet…
”Det var ett klart mål efter hörnan, det kan alla se.”
… är ju inte ett dugg trovärdigt. På tv-bilderna är det ju exempelvis fullständigt omöjligt att se om hela bollen är inne eller inte. Det är möjligt att det är mål, men det är väldigt långt ifrån säkert. Man måste ju stå på den förlängda mållinjen för att kunna se det säkert.
Två som befann sig på den förlängda mållinjen var Caroline Seger och den assisterande domare Camilla Stendahl. Och de hade helt olika uppfattningar om huruvida det var mål eller inte. Till Sydsvenskan säger Seger att:
”Efter nicken står jag bakom mål och ser hur hon [målvakten] står inne i målet. Då är bollen inne. Sedan är det inte kameror från alla vinklar i damfotbollen och det är svårt att se det, men nu spelar det ingen roll för det är redan färdigt”
Först har ju Sydsvenskan missuppfattat citatet. Det var ju Lisa Klinga som stod inne i målet, inte målvakten. Sedan har Seger missuppfattat reglerna, att den spelare som räddar är inne i målet är ingen garanti för att hela bollen är i mål.
Huvuddomare Sara Persson, Stendahl och övriga i domarteamet bedömde det inte som mål. Det kan ha varit ett korrekt domslut, däremot är det otroligt dåligt att hon inte blåser straff för Vittsjö minuten senare. Persson står perfekt placerad, men struntar i att blåsa när Emmi Alanen fälls av Ida Lyberg. Fast den situationen nämnde väl inte Majgaard Jensen i sitt utspel?
Jack Majgaard Jensen var alltså väldigt enögd i sin kritik kring gårdagens match. Till hans försvar ser jag att han konstaterade till Sydsvenskan att Rosengård inte borde ha tilldömts den omdiskuterade hörnan, för det var ju Ella Masar som skickade ut bollen över sidlinjen, inte någon Vittsjöspelare.
Om vi lämnar de avgörande situationerna i matchen Rosengård–Vittsjö och ser till den större bilden håller jag med Majgaard Jensen. Svensk damfotboll har ju nämligen ett jätteproblem på domarsidan. Ett jätteproblem.
Jag har skrivit om det här vid flera tillfällen. För tillfället har vi tyvärr inte någon kvinnlig domare som hänger med på internationell nivå. Våra bästa domare brukar numera skickas hem från mästerskapen innan vårt lag. Vår högst rankade domare, Pernilla Larsson, fick ju exempelvis bara döma en match i EM – och där missade hon mästerskapets tydligaste hands i straffområdet. Nämnda Sara Persson som stod i fokus för Rosengårds kritik är ju för övrigt Sveriges andra internationella domare.
Faktum är att de kvinnliga domare som håller damallsvensk klass är lätträknade. Min uppfattning är att standarden på spelarna är överlägset bättre än den på domarna. Domarna gör massor av enkla misstag, och vad värre är – de gör även väldigt många stora misstag. Framför allt när det gäller straffar. De damallsvenska domarna verkar vara livrädda för att döma ut straffar, även solklara sådana. I ett inlägg i fjol skrev jag att:
”Domare som blåser för skitsaker ute på planen har tyvärr ofta tio gånger högre tröskel i straffområdet. Det är inte rimligt.
Tyvärr är min bild att orsaken ligger i att domarstandarden är för dålig. Domarna behärskar inte situationen, är osäkra – och struntar i att blåsa för solklara straffar för att de inte vill avgöra matcher. Men genom att undvika att blåsa straffar avgör de ju ändå matcherna. Tråkigt.”
Det där gäller i högsta grad även i år. I aktuell omgång såg jag utöver den straff Vittsjö gick miste om även att Linköping skulle ha haft straff i slutet av den halvlek (den första) jag sett i matchen mot Göteborg. Även där stod domaren välplacerad, men blundade/vågade inte blåsa för en väldigt tydlig förseelse. Jag har väldigt svårt att tro att hon hade struntat i att blåsa om samma sak hänt vid mittlinjen.
Men det är inte bara i damallsvenskan som problemet finns. I elitettan är problemet ännu större, där är domarstandarden ett gigantiskt problem. Vid de matcher jag har sett i år har det stundtals varit rent parodiskt. Domare som inte är redo att döma elitfotboll tycks ha flyttats upp alldeles för snabbt genom divisionerna. Därmed blir domaren matchens klart sämsta aktör, vilket snabbt leder till gnäll och dålig stämning på planen. Tråkigt.
Det är självklart inte lätt att vara domare. Jag är inte avundsjuk på de som dömer. Men precis som för målvakter kräver man att domare skall minimera sina misstag. De som gör tavlor i mer eller mindre varje match är helt enkelt på fel nivå.
I den länkade artikeln i Kvällsposten säger domare Persson att:
”Man kan inte säga att det är vi domare som avgör damallsvenskan. Jack måste vara mer konkret och förklara vad vi gör för fel. Jag vill ha mer konstruktiv kritik. Vi blir inte bättre om vi inte får reda på vad vi gör för fel.”
Visst är det bra med konstruktiv kritik. Men ibland är det otroligt svårt att ge sådan. Vid flera av de solklara straffsituationer där domarna vinkat avvärjande har de varit bra placerade och har sett situationen, men har ändå struntat i att blåsa. Hur ger man konstruktiv kritik på sådant? Det är ju tyvärr bara för dåligt.
Som jag ser det måste de domaransvariga på Svenska Fotbollförbundet svälja stoltheten och lägga ner tanken på att damfotboll skall dömas av damer. I varje fall för tillfället. Varken domarna eller lagen gynnas av att matcherna döms av personer som inte håller klassen.
Det blir ju för övrigt inte lättare för domarna nu i den damallsvenska slutspurten när Jack Majgaard Jensen har satt press på hela domarkåren. Hur kommer domarna att tackla det?
En blogg om internationell damfotboll 
Noterar att kritiken mot domarna ifrån Vittsjö håll är obefintlig. Detta trots att alla som sett situationerna i slutet av matchen nog kan vara överens om att Vittsjö blev förlorare på domarnas misstag/ feghet.
VGIK kanske helt enkelt konstaterar att det är som det är och inget att göra åt nu efteråt. De har väl heller inget att vinna på att ge sig in i den här diskussionen. Annars brukar ju tränaren Tomas Mårtensson inte ha svårt att ta till orda.
Rosengårds uppträdande är oacceptabelt. JMJ seriens mest osympatiske tränare, vars attityd nu också verkar ha smittat av sig på vissa spelare. Notera att JMJ förde fram liknande kritik förra året när FCR endast fick 0-0 mot Vittsjö. Då skulle de haft straff. Hur kommer det sig att det bara är detta lag som alltid kritiserar domaren? Endast de som ”sett ljuset”?
Det är utan tvekan fler lag som är kritiska mot domarnivån. Dock är det inga andra som är lika högljudda som Rosengård.
Domare dömer och domare gör ibland fel. Det gäller både dam- och herrdomare. Det finns inget som säger att damdomare principiellt skulle behöva göra sämre domarinsatser än herrdomare. Att damdomare missar situationer, dömer fel eller inte dömer alls (med eller utan jämförelse med herrdomare) kan kanske ledas i bevis. I den pågående diskussionen fokuseras på huvuddomaren. Jag tycker dock man kan se brister i hela domarteamet i många matcher – assisterande som inte vågar flagga när bollen är ute och som måste invänta huvuddomarens beslut eller tveksamma offsideflaggningar. Fjärdedomare, som knappast kan anses överbelastade, som inte ens ser till att tränarna håller sig inom sina tekniska zoner, trots att de står och tittar på dem. Det är alltid problematiskt när rättsskipare i övermått ägnar sig åt det som är lätt, men mindre betydelsefullt, samtidigt som det som är svårt eller obekvämt lämnas därhän. Det som kan uppfattas som godtycklighet är kanske främsta anklagelsepunkten mot domare och det som uppfattas som konsekvent agerande domarens största tillgång. I viss mån anpassar sig naturligtvis spelarna till hur de uppfattar domarens agerande.
Jag tycker det uppstår många frågor kring domarinsatserna och någon sitter kanske med svaren. Några exempel:
-Kommer damdomare fram för snabbt till att döma elitmatcher?
-Är vinsten av att nästan uteslutande ha damdomare på damelitnivå värt mer än att i första hand se till domarens kompetens?
-Har damdomare och herrdomare genom sin utbildning, träning och domarinsatser i lägre serier samma förutsättningar för att göra bra domarinsatser på elitnivå?
-Hur matchas svenska damdomare till att döma herrelitmatcher?
-Vilken återkoppling och uppföljning sker av domarinsatserna (domarkommittéer, matchdelegater med flera)?
-Hur värderar domarna själva sina insatser och med vem förs de diskussionerna?
-Är en utökad och helprofessionell domarkår vägen att gå?
Hur uppfattas domaren på planen? Vilken auktoritet startar de med och vilken arbetar de sig fram till under matchen? I matchen KIF Örebro – Kvarnsveden dömde en herrdomare ut både straff (som säkert skulle ha kunnat diskuteras och vara matchavgörande i det läge när den utdömdes) och varningar till båda målvakterna. Detta utan större rabalder (möjligen undantaget Dahlqvist) varken under eller efter matchen. I matchen FCR-VGIK blir damdomaren omedelbart ansatt och starkt ifrågasatt också efter matchen. Visst kan man säga att matcherna inte är jämförbara, men bara som en illustration – är det lättare att ge sig på och kritisera en domare av samma kön än av annat kön (jämför herrdomare i herrmatcher som också blir hårt ansatta ibland)? I det ena fallet finns det möjligen mer av svar, i det andra lär vi få vänta länge. Kanske är det först när dam- och herrdomare dömer ömsom dam- och herrelitmatcher som domarkompetensen verkligen sätts i fokus. Dit verkar det vara en lång väg att vandra.
Det är intressant att se hur SvFF (EFD är kanske inte så mycket att räkna med) agerar i denna situation. Väljer de att ligga lågt och hoppas att det hela blåser över? Väljer de att ”titta på frågan”, möjligen i hopp om att den laddas ur? Väljer de att ändra domaruppsättningen till närmast kommande match mellan Rosengård och Linköping (där naturligtvis domarinsatsen kommer att skärskådas in i minsta detalj)? Väljer de att sätta in herrdomare i vissa återstående matcher i DA (vilket skulle kunna uppfattas både som ett erkännande av damdomares bristande kvalitet, men också som en kollektiv sänkning av hela damdomarkåren)? Väljer de att se händelserna i Malmö som engångsföreteelser, både från domaren och FCR-tränaren? Väljer de att helt enkelt, med upphöjd arrogans, tiga?
Ett gammalt citat lyder: Den gudarna hatar gör de till lärare. Till domare också?
Johan, jag blev litet fundersam kring två saker i din artikel.
I andra stycket står: ”…en man som lindar in sina åsikter.” Det ser inte särskilt inlindat ut.
Längre ner om målsituationen (stycket som börjar med ”Har jag uppfattat…”): ”….nog är väl domarna instruerade att döma mål om de är osäkra i sådana här situationer?” Menar du det? Hellre ett potentiellt felaktigt dömt mål än ett potentiellt felaktigt bortdömt mål?
Saknas ett ”inte” på två ställen?
Tack. Det saknades absolut ett inte i stycket om inlindning.
När det gäller den andra delen har jag nu dubbelkollat med en domare, och jag hade blandat ihop det med en instruktion kring offside. Där gick det ut en instruktion till domarna att de inte skulle blåsa av om de är osäkra. Vid osäkerhet skall det offensiva laget gynnas. Jag hade fått för mig att den instruktionen gällde i alla fall av osäkerhet, men så var det inte. Alltså var min skrivning mer fel än bara ett uteblivet inte. Har därför strukit bort den delen.
Hur leder man i bevis att klassen på spelarna är överlägset bättre än på domarna? Låter mest som ett värdeomdöme.
Det är naturligtvis en åsikt, som bygger på egna iakttagelser. Jag tycker inte att alla domare känns trygga på planen. Och några av de som känns trygga gör tyvärr ändå grova misstag med lite för jämna mellanrum.
Det är möjligt att jag ställer för höga krav på domarna. Men min åsikt är utan tvekan att domarnivån är för låg för att det skall kännas bra.
Jag vet inte om det är något bevis, men min åsikt finner ju lite stöd i att de bästa domarna från damallsvenskan, en av världens bästa ligor, inte klarar av att prestera i stora mästerskap. Ingen svensk domare fanns med bland de 14 som fick döma i OS i fjol, och vår svenska representant har blivit hemskickad efter en match vardera från VM 2015 och EM 2017.
Tja, och två andra svenska domare som skickats från SvFF till Holland gallrades ut i fystesterna inför EM i år. Inget bra betyg det heller. Om vi ska spinna vidare på att uttala sig i affekt fick inte Bibiana Steinhaus (tyskan som nu är licensierad och utvald att döma elitherrfotboll) stående ovationer precis från spelaren Kosovare Asllani nu i EM….
Frågan är då hur standarden på dom svenska (kvinnliga) domarna höjs. Vad gör SvFF och EFD i frågan? Finns konkreta förslag på förbättringar?
Min kommentar bottnar också i obalansen att domare och målvakter (och ibland försvarare) får väldigt mycket skit för sina misstag medan spelare som exempelvis missar öppet mål från en meters håll sällan möter samma kritik.
Din grundfråga om hur standarden kan höjas är bra. Hoppas att det är en fråga som diskuteras genomgående hos förbundet och hos EFD.
Jag tycker att det är en viktig sak för både målvakter och domare att matchas fram försiktigt. Eftersom båda grupperna är utsatta gäller det att de är redo när de kastas in i rampljuset. Här känner jag att damdomarna kan marschera fram lite för snabbt, att många hade mått bra av att köra några år till i lägre divisioner innan de hamnar i tv-sända matcher, där deras misstag kan granskas med lupp av kritiker som undertecknad.
Personligen försöker jag vara lika hård mot de som skjuter utanför vid klara målchanser som vid målvakter/domare som gör grova tavlor. Men visst är både domare och målvakter utsatta.
En komplex fråga, detta med (dam)domare.
För det första: Det är ingen spelare som kräver att ha damer som dömer – de vill bara ha bästa möjliga domare till matchen.
Att damer ska döma damfotboll är ett påhitt från SvFF, med stöd från EFD. Det är förbundet som gör det till en genus(rättvise?)fråga. En gammal regel som borde ha skrotats för länge sen.
Tror att de flesta elitspelare anser att domarnivån är för dålig!
Håller absolut med bloggare Johan om att domarna inte hinner med i spelet i damallsvenskan. Tempot har höjts markant de senaste fem åren – domarna har inte hängt med i utvecklingen. Dels i speed men de saknar också spelförståelse för det höga tempot.
Läste förresten att Perpetua Nkwocha (4 VM/3 OS) dömer div 3 i Västerbotten! Är helt övertygad om att före detta spelare klarar domarjobbet betydligt bättre.
Domarfrågan har debatterats tidigare men utan gehör från SvFF. Redan där visar förbundet hur lite man egentligen bryr sig om tjejerna. Och att tjejerna ”ändå ska vara nöjda och inte klaga så mycket”.
JMJ i Rosengård ville säkert ta upp domarproblemet men han väljer ju ett minst sagt korkat tillfälle. Man gör det inte efter Vittsjömatchen, man väljer förstås ett bättre läge då kritiken enbart riktas mot den bristande domarkvaliteten. Inte som nu i affekt efter en tappad seger.
Har läst att LFC-ligan, flitigt förekommande i denna spalt, tror det var för att sätta press på domarna inför seriefinalen på söndag. Jag tror att domarna inte bryr sig om det, utan att de snarare kommer att granska Seger & co lite hårdare framöver.
Eftersom ingen med säkerhet kan säga att Segers nick var inne, så var väl den största domartabben i matchen att inte blåsa straff för Alanen i slutet..?
Märkligt att ingen reagerar på linjedomaren version av händelsen som KVP återberättar:
”Den utpekade linjedomaren Camilla Stendahl från Göteborg försvarar sig:
– Det är en tilltrasslad situation och jag ser att bollen är på väg in. Därför springer ner till linjen för att se om den verkligen är inne. När jag kommer ner där, är bollen inte inne. Om något har hänt en hundradels sekund innan kan jag inte svara på.”
Hon säger alltså att hon springer ner till linjen fast tv bilderna visar att hon står korrekt vid hörnstolpen vid hörnan. Sedan försvinner hon ur bild när kameran följer bollen men varför skulle hon lämna kortlinjen då hennes uppgift är kontroll på boll, kortlinje, samt offside ? Vad är fel? Hennes version eller agerande?
Var nog endast pro Rosengård journalister på presskonferensen så jag skulle nog ta det citatet med en rejäl nypa salt. För övrigt väntar jag fortfarande på att journalisten Jan Peter Andersson (KVP/Expressen) svarar på mina mail och lägger ut de bilderna som han i ett mail till mig påstår att han har sett som visar att bollen var inne i mål. Borde inte vara så jäkla svårt att få fram dessa bilder med tanke på att det bara var fotografer med Malmö sympatier på plats och att alla satt vid Vittsjö målet, i bägge halvlekarna. Och ändå har ingen lagt ut bilderna ens på sociala medier, för inte kan väl en journalist ljuga i sin tidning när han skriver att bollen var klart inne eller i ett mail till en som undrade hur han visste att bollen var inne.
Pingback: Varför accepteras vissa typer av fusk? | En blogg om internationell damfotboll
Pingback: Den stora årskrönikan över 2017 | En blogg om internationell damfotboll