Rosengårds fiasko fullbordat

När FC Rosengård för två veckor sedan föll med 3–2 hemma mot Slavia Prag hade jag rubriken ”Slavias skräll – bra eller dåligt för Rosengård?”.

I kväll har vi fått sista delsvaret på den där frågan. Det förkunnade att matchen var början på två sportsliga katastrofveckor för Malmöklubben.

Hemmaförlusten ledde nämligen varken till någon skärpning eller till något lyft. Och med tanke på hur meriterad och namnkunnig Rosengårds trupp är så är det ett fiasko att varken sluta topp två i damallsvenskan eller klara av att ta sig vidare till kvartsfinal i Champions League.

Det senare innebär för övrigt även ett historiskt bottennapp för svensk damfotboll. Vi har alltid tidigare haft minst ett lag vidare till kvartsfinal i Europacupspelet. Men det är ju nya tider. Jag skrev om utvecklingen i Champions League i våras.

Men även om jag då påtalade att de svenska chanserna kommer att minska för varje år hade jag inte kunnat ana att ett av våra topplag skulle åka ut mot tjeckiskt motstånd redan i år. Jag skrev ju:

”Kollar jag in i kristallkulan ser jag goda chanser att ha svensk representation i kvartsfinal i ytterligare några säsonger. Damallsvenskan är fortfarande såpass högt rankad att våra lag får ha otur i lottningen om inte något av dem skall slå sig in bland de åtta bästa.”

Rosengård hade tur i lottningen, men är ändå utslaget. Och vad jag såg av de båda matcherna var det inte orättvist. Slavia var helt enkelt det bättre laget.

Rosengård hade mycket boll, och vann hörnorna med 11–3. Men precis som så många gånger tidigare i år var Malmöklubben uddlös. Uefas officiella statistik visar bara ett enda Rosengårdsavslut mot mål. Med sådan statistik är det inte lätt att vinna med två måls marginal…

Den stora Rosengårdschansen fick Glodis Perla Viggosdottir efter 53 minuter. På en lyftning efter hörna var isländskan plötsligt helt fri sex–sju meter från målet. Men hennes nick var faktiskt inte ens nära att gå inom ramen.

Och Rosengård var heller aldrig riktigt nära att avancera. I förrgår läste jag att Anja Mittag hade undvikit att följa olika medier efter förlusten i Göteborg. Jag tror att hon gör bäst i att fortsätta hålla sig borta från medierna de närmaste dagarna, i varje fall om hon vill undvika negativa rubriker.

Personligen rankar jag Rosengårds förlust som det näst största svenska Champions Leaguefiaskot någonsin.

Det största är utan tvekan när Umeå åkte ur upplagan 2010/11 med 4–1 mot Apollon från Cypern. Sedan håller jag dagens nederlag som värre än Linköpings respass mot Bröndby i kvartsfinalen 2015 och även värre än Umeås semifinalförlust mot ryska Zvezda Perm 2009.

Och som sagt, det är alltså första gången någonsin vi inte har med något svenskt lag till kvartsfinal. Här är alla svenska kvartsfinallag sedan tävlingen startade som Uefa Women’s Cup 2001/02:

2002: Umeå IK till final.
2003: Umeå IK vann.
2004: Umeå IK vann. Malmö FF till semifinal.
2005: Djurgården/Älvsjö till final. Umeå IK till kvartsfinal. Sveriges båda representanter i kvartsfinalen. Det är det enda svenskmötet någonsin i turneringen.
2006: Djurgården/Älvsjö till semifinal.
2007: Umeå IK till final.
2008: Umeå IK till final.
2009: Umeå IK till final.

Fram till och med 2009 fick länderna bara ställa upp med ett lag. Undantaget var att det land som de regerande mästarna kom från. Sverige hade således två lag 2004 och 2005. Men från 2010 bytte turneringen både format och namn. Numera heter den Women’s Champions League och de bästa nationerna får ha med två lag. Det kan bli tre om mästarlaget inte spelar till sig en plats i det egna ligaspelet.

2010: Umeå IK till semifinal.
2011: Linköping till kvartsfinal.
2012: Malmö och Göteborg till kvartsfinal.
2013: Malmö och Göteborg till kvartsfinal.
2014: Tyresö till final.
2015: Linköping och Rosengård till kvartsfinal.
2016: Rosengård till kvartsfinal.
2017: Rosengård till kvartsfinal.
2018: Linköping till kvartsfinal.
2019: –

När kvartsfinalerna lottas klockan 13.00 den 9 november är det följande åtta lag som är kvar: Barcelona, Bayern München, Chelsea, LSK Kvinner, Olympique Lyonnais, Paris Saint-Germain, Slavia Prag och Wolfsburg.

Tråkiga veckor för Rosengård alltså. För den här bloggen har det däremot varit bättre än någonsin. Oktober blev den bästa månaden hittills med totalt 41271 klick. Noterbart är att toppmånaderna tidigare har sammanfallit med mästerskap. Den här gången var det den spännande damallsvenska guldstriden som drog upp intresset.

Samtliga de 19 sista dagarna i oktober nådde bloggen fyrsiffrigt antal klick. Den sviten håller även över november månads första dygn. Tack alla för visat intresse.

10 tankar om “Rosengårds fiasko fullbordat

  1. Risken är väl tyvärr väldigt stor att vi inte kommer att ha något svenskt lag i kvartsfinal nästa UWCL-säsong heller. Med tanke på ranking och seedning lär ju nämligen både Piteå och Göteborg få det väldigt svårt att nå långt mot svårt motstånd tidigt.

    Tråkigt att damallsvenskan tappar i kraft så himla snabbt varje år.
    Roligare att bloggen är populär. Väldigt välförtjänt, skulle jag säga.

  2. Tråkigt för svensk fotboll.
    Synnerligen trist för Rosengård.
    Har plöjt en del i media efter fiaskot i Damallsvenskan och efter kvällens krasch i Prag.
    Men inte med ett enda ord hittat någon kritik, eller ens ett ifrågasättande hur sportchef Therese Sjögran har skött sitt jobb (med stor hjälp av Erling Nilsson).
    Klubbtidningen Sydsvenskan väljer förstås att endast skrubba lite på ytan. Annars utmärkte krönikören Janne Jönsson föreslår att Anja Mittag ska sluta slå frisparkar och hörnor, i stället bege sig in i motståndarens straffområde vid fasta situationer.
    Jönsson klagar också över anfallsspelet.
    Förvisso helt rätt, men problemet är förstås betydligt djupare än så.
    FCR plockar fortfarande det bästa ur andra svenska lag (4 från Eskilstuna). De har mest pengar såklart.
    Ändå misslyckas man totalt. Förutom vidare CL-spel har man missat SM-guld – tre år i rad!
    Var finns den djupa analysen av klubbens brist på framgång?
    Rekrytering av tränare och spelare?
    Hur är kravbilden på en sportchef i FCR (den enda heltidsanställda i damallsv!)?
    Vad säger styrelsen, som har det yttersta ansvaret?
    Spännande att se vart FCR tar vägen kommande säsonger.

  3. Slavia blåste ut den sista flämtande lågan i Rosengård. Den här gången kan ju dessutom inte FCR varit överraskade av eller underskattat Slavias spel.

    Den press som FCR etablerade i andra hade behövt komma redan i första halvlek, men det var Slavia som höll in taktpinnen i matchinledningen. Vad var det då som gjorde att Slavia så effektivt kunde stoppa FCR? De var mycket väl samlade och bra positionerade i försvaret och vassa i duellspelet. Varje gång FCR hade bollen var det minst en och ofta flera Pragspelare runt bollhållaren. Slavia körde all-in i alla situationer och FCR kom konstant på efterhand. De var också bra på att läsa var FCR-passningarna skulle komma och hann ofta starta löpningar eller bryta bollbanan. Efter att högerbacken Bartonova i en duell i början av andra halvlek gjort en luftfärd landade hon på axeln och skadade sig. Trots att axeln och armen hängde och verkade obrukbar fick och ville hon fortsätta spela och fullföljde hela matchen. Om det var klokt eller dumdristigt kan diskuteras, men det var ändå en symbol för Slavias offervilja. Den offerviljan kunde inte ses alls hos Rosengård. Med cirka en kvart kvar stod det alltmer klart att det inte skulle bli något avancemang för FCR. Jag tror att också FCR-spelarna kände det. De chanser som skapades var bara halvchanser som ett kompakt försvar kunde avvärja utan större problem. Om anfallaren som närmade sig FCR:s tomma mål i slutminuterna hade lagt en enkel passning till vänster, istället för att gå på eget avslut, hade matchen slutat 1-0.

    Man kanske inte ska dra alltför långtgående slutsatser av ett enstaka år, varken på klubblags- eller landslagsnivå, men tendensen att Sverige halkar efter de bästa är ändå rätt tydlig. Damfotbollens behov av ”kaxighet” har nyligen diskuterats. Om ”kaxigheten” inte åtminstone hyggligt stämmer med vad som presteras på planen kan den snarare bli en börda och ett hån än något som lyfter damfotbollen och olika klubbar och lag. Rosengård tal om att de spelar den bästa och snabbaste fotbollen har motbevisats av minst två lag i DA. Linköpings devis ”Damfotboll i världsklass” rimmar illa med vad som presterats. Vi får se hur det går med KGFC:s tal om att spela WCL-final 2021. Bara som några exempel.

    Kanske trodde FCR att allt skulle bli bra när Majgaard Jensen avpolletterades och nygamle Eidevall tillträdde. Avsaknad av ytterligare en toppanfallare (Schelin) och skadan på Landeka har varit stora avbräck. Jag tror att FCR har hamnat i något av ett ”limbo” – ett mellanläge där strategin stora namn och etablerade spelare av ekonomiska eller andra skäl fått lägre prioritet. Samtidigt har de inte hittat och kunnat/velat spela in nya och yngre spelare i de viktigaste positionerna. Utan att säga något elakt om henne vet man att det i kris i FCR när Lilja byts in. Nu talas det om att ”använda pengarna rätt” och ”vi har den budget vi har”. Det är intressant när DA:s rikaste lag börjar tala i dessa termer. Klubbchef Nilsson talar om att hitta ”hungriga spelare” och Majgaard om att det finns spelare i FCR som tycker att de inget mer har att lära (vilka det kan vara får väl var och en spekulera kring). Tidigare Rosengårdsspelaren Pennsäter – nu i KGFC – säger en del intressanta saker i en intervju i Sydsvenskan häromdagen, bland annat att FCR inte ville satsa på henne efter återkomsten från Bröndby.

    Nu är ju inte FCR enda klubben som behöver göra omtag och ”djupanalysera”. Det är på samma sätt i Linköpings FC. Där har det varit knackigt ett helt år och inte endast denna säsong. Felrekryteringar, ett halvår utan sportchef och klubbdirektör och några svaga spelarrekryteringar är bara några exempel. Tyvärr tror jag också att några spelare som borde lämna kommer att stanna, vilket inte bådar gott för LFC till 2019. När det gäller spelare har LFC på ett sätt närmat sig FCR (eller tvärtom) – från utpräglat (i alla fall) rykte om att förädla framtidsnamn till mer av etablerade spelare och ”namn”. FCR har gått från andra hållet med etablerade, dyrare och mer kända namn till att också plocka in yngre och ”billigare” spelare. Detta sagt har båda lagen underpresterat i år. En annan gemensam nämnare är att problemet inte främst ligger i högstanivån ( i alla fall i DA) utan i lägstanivån som måste höjas betydligt om någon av lagen åter ska bli Svenska mästare och nå minst kvartsfinal i WCL. LFC har levt högt på ryktet och i viss mån sanningen om spelarutveckling och den adderade attraktionen av att vara mästare. FCR har levt högt på sina toppnamn och nästan titelgaranti. Nu verkar båda dessa timglas nästan ha runnit ut.

  4. Förhoppningsvis kan Piteå och Göteborg överraska när det blir dags för deras entré i CL nästa år. PIF tycks inte få några bekymmer med ekonomin, utan kan då satsa helhjärtat på att skrälla i turneringen. K/GFC hinner kanske värva en och annan världsstjärna som förstärkning och om man samtidigt får behålla årets lyckosamma trupp, så… Här saknas ju heller inte pengar. Kul förresten att ett lag som tar SILVER sponsras av en BRONSman. Ursäkta, men de e la Götteborrg vi snackar om!

  5. Det skall bli intressant att se hur Piteå och KGFC klarar sig i wcl nästa år. Se om Piteå får behålla sina spelare och tränare ? KGFC tycker jag ser komplett ut men det blir säkert någon ändring på spelarfronten. FCR kommer säkert igen med ev ändring på spelare ? Vet inte om FCR spelar 4-4-2 eller 3-5-2. Det senare ger väl ett mer offensivare spel. Skjuter inte FCR väldigt sällan utifrån också ? Skrivet innan men jag tycker det saknas svenska offensiva arbetssamma mittfältare. Kanske bara jag som tycker det 🤔

  6. Tycker nog Therese kan söka jobbet som klubbdirektör hos lfc. Anta ny utmaningar och byta lite miljö. Tag med Anja ochså.

  7. Det är onekligen tråkigt att FC Rosengård åkte ut så tidigt i Champions League, dessutom mot en motståndare som man på papperet borde vara klart bättre än. Nu var Slavia Prags seger helt i sin ordning, över två matcher var man det bättre laget. I returmatchen var Slavia bättre i första halvlek. I andra halvlek tog Rosengård över spelet men utan att skapa stort tryck mot motståndarmålet. Slavias målvakt testades aldrig. Uefas felkonstruerade seedningssystem gör att Sveriges båda representanter i nästa års turnering blir oseedade redan i omgång ett. Att nationskoefficienten inte värderas högre i damfotbollen är under all kritik.
    Det är nog förhastat att dra slutsatser kring tjeckisk damfotboll och Tjeckiens damlandslag efter den här skrällen. Kanske att Tjeckien ändå kan kvala in till nästa EM-slutspel, men steget dit är mycket långt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.