Eskilstuna klättrar vidare – och mer tankar kring MFF

Under VM-uppehållet låg Eskilstuna United bara en poäng över nedflyttningsstrecket. Linköping däremot låg trea, bara ett mål från Champions Leagueplats.

Tio omgångar senare är Eskilstuna förbi LFC. United vann kvällens bortamatch med 1–0 och har stått för ett mäktigt lyft. Plötsligt har laget till och med en liten chans att nå den där åtråvärda andraplatsen. Jag kan inte säga att jag har förutsett den här scenförändringen. Däremot skall förstås både ledningen och laget ha beröm för hur man vänt trenden.

För det Eskilstuna som gjorde 2–7 på de första sju omgångarna har gjort 22–9 på de senaste tio. Och man har tagit 13 poäng på de fem senaste matcherna. Framför allt har Felicia Rogic kommit igång, både som målskytt men även som ständigt orosmoment för motståndarförsvaren.

Jag minns att jag sågade Rogic ganska rejält efter ett bottenmöte mot Vittsjö förra sommaren. Det har varit väldigt mycket roligare att se henne den här sommaren och hösten. Nu gör hon sina aktioner med en betydligt större pondus än i fjol.

Felicia Rogic

I kväll sprang Rogic, Fanny Andersson och Loreta Kullashi Linköping sönder och samman. Ändå var LFC bara en missad straff från poäng. Orsaken var att Emma Holmgren gjorde en kanonmatch och räddade sitt lag från ett riktigt ras. United hade exempelvis tre bollar i målramen – två av dem efter att Holmgrens styrt bollen dit.

Även LFC hade en boll i ramen. Det var Frida Maanum:s straff som tog i ribban och ut. Straffen var odiskutabel – Lina Hurtig fälldes av Petra Johansson.

En stund tidigare försökte däremot Hurtig ramla till sig en straff i duell med samma motståndare. Då genomskådade domaren Pernilla Larsson bluffen. Tråkigt att Hurtig visar filmningstendenser – jag såg även sådana mot Göteborg på Gamla Ullevi.

LFC är inne i en riktigt djup formsvacka. Svackan kan kopplas till Nilla Fischer:s skada. Hon klev av i början av matchen mot Kristianstad. Inklusive den matchen har laget bara tagit en seger (och fem poäng) på sex omgångar. Och man har fallit från andra till sjätte plats.

Det om kvällens match. Dagens snackis är ju dock nyheten från Malmö om att MFF hoppas kunna ta över LB07:s damlag. Det har viskats några dagar om att något sådant här var på gång. Personligen hade jag nog mest trott att det var FC Rosengård som var aktuellt om MFF skulle försöka införliva ett elitdamlag.

FCR startade ju som Malmö FF:s damlag. Laget bildade egen förening 2004, som dock fortsatt hette Malmö FF till och med 2006. Man har fortfarande kvar samma föreningsnummer, vilket gör att Rosengård har kunnat tillräkna sig alla MFF:s meriter.

Det finns ju även andra kopplingar. Exempelvis var MFF:s vd Niclas Carlnén tidigare klubbdirektör i Rosengård. En parentes där är att jag minns hur Carlnén ringde och väckte mig en oktoberdag 2012 för att han ville prata ekonomi.

Förutom att hon har jobbat med Carlnén spelade ju Rosengårds sportchef Therese Sjögran flera säsonger för MFF.

En sammanslagning mellan MFF och Rosengård har varit uppe till diskussion i media flera gånger. Man har dock förstått att MFF:s och Rosengårds klubbledningar inte tycker så bra om varandra. I slutet av 2016 ville Sjögran få till ett sammangående, men då var inte MFF intresserat.

Så sent som i våras sa dåvarande klubbchefen i FCR Erling Nilsson så här om en sammanslagning med Malmö FF:

”Frågan är: vill vi? Skulle vi tjäna något på det? Den frågan ställer vi oss. Det finns självklart de som tycker det. Men min uppfattning är att MFF inte är redo för att diskutera en sådan sammanslagning.”

Däremot ansåg alltså sig Malmö FF-ledningen redo att göra en sammanslagning med LB07. Och visst är känslan att det är smidigare för MFF att jobba med LB än med Rosengård.

Det lär både vara dyrare och förenat med större krav att införliva Rosengård i sin verksamhet. Och krav är inte uppskattat i herrfotbollsklubbarna. Jag minns exempelvis vad det stod i den utredning kring att starta damlag i Elfsborg som utfördes av Västergötlands idrottsförbund i våras. Utredarna hade besökt Hammarby och Djurgården för att se hur det funkar med att ha elitlag både för herrar och damer i samma klubb. Här är ett citat:

”Det är också viktigt att nyckelpersonerna runt damerna (tränare, sportchef) är sådana som har stor legitimitet både hos dem som brinner för damfotboll och hos dem som i första hand vill herrlagets bästa. I Djurgården var man tydliga med att nuvarande tränare och sportchef var en person som väldigt bra gick hem i båda lägren. Och i Hammarby hade föreningen erfarenhet av en tränare som bara såg till damfotbollen och vars agerande skapade tydliga konflikter mellan dam- och herrlagen.”

Man kan läsa det här citatet som att det är lättare att styra Joel Riddez än Olof Unogård… Man kan också läsa citatet som att damfotbollens ledare måste underordna sig herrfotbollen.

Så länge damfotbollen skriker efter kapital för att kunna utvecklas kan den här underordningen funka. Vi ser ju nu hur damerna jublar över att få komma i fjärde–femte hand i klubbar som Real Madrid, Barcelona, Bayern München, Arsenal och Manchester United.

Men hur blir det när/om damfotbollens intäkter stiger, när marknaden blir sådan att det inte räcker med 50–60 miljoner kronor för att driva ett damlag av europeisk toppklass? Kommer damerna då fortsätta jubla över småsmulor från megaklubbarna?

Det är uppenbar risk att det kommer att bli konflikter mellan herr- och damverksamhet i storklubbarna framöver. Men de problemen ligger nog några år framåt i tiden.

Fast på vissa håll har man ju redan sett att varken Fifa, nationsförbund eller storklubbar utnyttjar damfotbollens potential fullt ut.

Jag skrev ju i slutet av juli att företaget Brand Finance bedömer att damfotbollen är undervärderad med 1,2 miljarder dollar, alltså att det årligen skulle gå att dra in ytterligare tolv miljarder kronor i sponsring.

I USA har exempelvis landslagsspelarna själva tagit tag i frågan om att göra ekonomi av sitt VM-guld. Bakgrunden är att spelarna reagerade över att förbundet inte tog tillvara på den boom som följde på guldet 2015.

Som går att läsa i den här artikeln har USA:s landslagsspelare därför nu genom sin fackliga organisation The USWNT Players Association skrivit 26 olika avtal med företag som därmed har fått behörighet att sälja produkter med laget och dess stjärnspelare. Man har avtal med företag som representerar ett brett utbud av produkter, från t-shirts från Homage, till att hamna på paket till frukostflingorna Wheaties och blir miniatyrfigurer.

När inte herrfotbollens representanter bryr sig tillräckligt om damerna får damerna själva agera. Och personligen har jag länge argumenterat för att damfotbollen borde skapa egna fotbollsförbund och driva sin egen verksamhet, precis som man gör inom tennis och golf – de sporter där kvinnor kan tjäna mest pengar.

I nuläget kan det alltså finnas ekonomiska vinster på att åka snålskjuts på herrfotbollen, men över tid tror jag absolut att damfotbollen vinner mest på att stå på egna ben – och inte på herrarnas.

För LB07 är det förstås ett jättelyft att införlivas i stora MFF. Blir samarbetet av borde LB  omgående kunna få en betydligt större spelarbudget.

Redan nu finns Sveriges bästa utvecklingsmiljö för unga talanger i Malmöområdet. Om nu även skickliga MFF kommer in i bilden borde det ytterligare vässa talangutvecklingen i området. Kul.

Det är bara det där kruxet med supportrarna.

Som jag skrev i förra inlägget avskyr svenska herrfotbollsfans för tillfället att deras klubb tar över elitdamklubbar. Orsaken är att fansen är rädda att deras klubbar skall kunna jämföras med AFC Eskilstuna, som tagit genvägar i herrarnas seriepyramid.

Det paradoxala här är att svenska toppklubbar har kunnat införliva handbolls-, innebandy- och futsalklubbar på elitnivå i sin verksamhet utan att man hört någon större reaktion från supporterhåll. Men när det nu handlar om damfotboll går supportrarna i taket.

Det har varit väldigt heta känslor från MFF-supportrar på sociala medier i dag. Tråkigt.

Personligen tycker jag att det hade varit väldigt spännande med MFF i damallsvenskan eller elitettan nästa år, och jag tycker att det här är modigt och bra av MFF-ledningen. Om någon inte fattat det hoppas jag alltså att samarbetet blir av. Men jag är långt ifrån säker på att det klarar sig genom en medlemsomröstning i MFF.

Jag noterar också att huvudkrönikörerna på Malmös två största tidningar sannolikt har lite olika utgångspunkter för sina krönikor i dag. Kvällspostens Mattias Larsson har skrivit en krönika som sannolikt de kritiska supportrarna gillar. Larssons fokus är att det här rimmar illa med Malmö FF:s själ.

Jag kan inte läsa den krönika Max Wiman skriver i Sydsvenskan, men rubriken ”En fusion behöver inte vara att sälja sin själ” antyder i alla fall att han företräder en rakt motsatt uppfattning till Larsson.

 

26 thoughts on “Eskilstuna klättrar vidare – och mer tankar kring MFF

  1. Max Wiman: En fusion behöver inte vara att sälja sin själ

    Max Wiman
    Sportkrönikör
    Följ
    Fredagen den 13:e (september, 2019) kan bli en historisk dag för kvinnliga fotbollsspelare i alla åldrar i Malmöregionen. Malmö FF och LB07 har alltså undertecknat en avsiktsförklaring om ett totalt samgående redan den 1 januari 2020.
    En del supportrar betecknad den som en otursdag – och visst, om Twitterflödet regerar så är det en otursdag för hela projektet, för då säger medlemmarna nej. Åtminstone de i MFF, en årsmötesomröstning för 1300 medlemmar i LB07 kan bli ett äventyr av ett annat slag, frågan är hur många medlemmar som sluter upp, av tradition brukar en väldigt liten procent delta i den demokratiska processen.

    En historisk presskonferens: Peter Åhlander, kommunikationschef Malmö FF, Maria Ivarsson, styrelseledamot Malmö FF, LB07 ordförande Robert Lenir, Ordförande Anders Pålsson, Malmö FF, LB07 vice ordförande Tommy Larsson, Niclas Carlnén, VD Malmö FF, LB07 klubbchef David Wernersson. Nu återstår att se om medlemmarna säger ja.
    Bild: LUDVIG THUNMAN
    Låt oss slå fast med en gång – det är en komplex fråga, som nu ska föras i mål i rekordfart. Fast samtidigt har vi då inte hela bilden. Pratade bland annat med Daniel Andersson och fick en bild av hur mycket jobb som redan lagts ner på alla håll och kanter – och jo, i en skissad organisation finns även en sportchef för damsidan.
    I en fotbollsvärld där revolutionen kring att göra idrotten och klubbarna mer jämställda mellan könen, går allt i en rasande fart just nu. Att bygga från grunden är en filosofi som jag skriver under på – i grunden. Men att driva den tesen som medlem stenhårt nu, vilket många kommer att göra, är delvis att smita från sitt ansvar om man nu värnar om kvinnlig fotboll. För då kunde man ju drivit den här frågan på årsmöten och i andra forum sedan 2007, då den kvinnliga fotbollen försvann från MFF.
    Fusioner är vanligt i både idrotten och samhället och inte nödvändigtvis detsamma som att sälja sin själ. Låt mig uttrycka det så här – moraliskt hade det här projektet varit mycket svårare i mitt sinne om MFF ”bara” tagit över LB07:s dam- och flickverksamhet, eller än värre: bara damlaget.
    Det här är faktiskt större och djupare, om än långt ifrån oproblematiskt.
    Jag har deklarerat mina tankar om historien många gånger och väljer att därför fokusera på själva projektet, som är långt mer omfattande än vad många säkert inser. Hösten blir extremt spännande när vi förhoppningsvis får veta mer.
    Vid presentationen var många sponsorer och anställda från MFF närvarande. Det visar på vikten och nödvändigheten. Ett modernt MFF kan inte bara vara för det ena könet. Målsättningen var också tydlig – att på lite längre sikt bli ledande i Norden även på damsidan. Sakta men säkert ska även detta representationslag slussas in på stadion.

    LB07 har Skånes största verksamhet, men inte ekonomi – trots stora transferpengar på spelare som Robin Olsen och Saman Ghoddos – att i längden bedriva elitlag. Limhamn Bunkeflo IF, som är det formella namnet, bildades alltså ironiskt nog samma år som MFF försvann som begrepp på damsidan.
    LB07 kommer nästan att raderas ut som varumärke om det hela fullföljs. Det är ett tufft beslut, men formar då samtidigt ett MFF som får en bredd utan dess like och ger möjlighet att på herrsidan formera ett lag – som dock måste vara i LB:s namn vad jag förstår, en klubb kan inte ha två seniorlag för samma kön – där talanger kan utvecklas i närmiljö.
    Dessutom en intressant aspekt – Daniel Andersson säger att en mycket stor del, kanske uppåt 90 procent, av klubbens pojkar i dag kommer från östra Malmö. Med en ”värvning” av LB07 får man en enorm täckning i västra Malmö och jag betvivlar inte att nästan alla ungdomar i LB07 redan i dag har MFF som favoritlag – på herrsidan.
    Nästa år kan de ha det på damsidan också. En enorm kraft totalt sett.

  2. Tror du har rätt i att damfotbollen borde försöka stå på egna ben. Utom ur en helt central aspekt – varumärkesfrågan. Det säger sig självt att AIK, MFF, Elfsborg, IFK Göteborg kommer att vara starkare och mer intressant för sponsorer etc. än ”separata” damlag. Hur många företagare skulle sponsra Solna DFF jämfört med AIK?

    • En starkt bidragande orsak till att IFK Norrköping numera har ett damlag är att det var ett krav från flera stora sponsorer att det skulle finnas damverksamhet i föreningen.

      • Tidigare var damerna knappt välkomna att träna och spela på arenan Östgötaporten (f.d. Idrottsparken el. Nya Parken), utan fick på nåder husera i en murrig källarlokal. Det var t.o.m. problem med att få (herr-)IFK att låna ut nycklar till arenan. Samma dystra lokal kunde laget dock med gemensamma krafter och välvillig hjälp från egna sponsorer snygga upp till ett fint och fullt acceptabelt omklädningsrum. Det blev som sagt ändring (något motvilligt) i inställningen från klubbens sida när de viktigaste sponsorerna krävde jämlikhet i verksamheten. Det var det viktigaste skälet, plus att lite progressivare vindar började blåsa inom delar av klubbledningen. Tro nu inte att den övervägande delen av IFK-fansen fyller läktarna när IFK Norrköping Dam spelar sina hemmamatcher, även om supporterklacken Peking Fanz någon gång har ”förgyllt” festen med sina hejaramsor.

      • Ja, exakt. Sponsorerna är inte dummare än att de ser att bredare målgrupper kan lockas om även damfotboll står på programmet. Herrfotboll är väl bra, men hur mycket mer kan den växa? Frågan är om vi inte i Sverige har sett ”peak herrallsvenskan” i och med senaste tv-avtalet och de nya arenor som byggts under senaste decenniet. Damsidan däremot – däremot har vi bara skrapat på ytan än. Jag tycker ju Hammarbys damsektion är intressant – relativt liten men modern och mysig arena mitt på Söder, bland välbärgade barnfamiljer som kanske hellre lägger enstaka hundralappar på att gå på damernas match, än pröjsar uppåt 2 000:- om hela familjen ska se en herrmatch, inklusive lite mat och dryck under match.

  3. Olof Unogård, hur bra är han egentligen som tränare?
    Han är en mycket sympatisk person med bra värderingar.
    Han brinner för jämställdhet och bättre villkor för damerna.
    Jag har däremot sett brister i ett antal matcher i år bl.a mot Kungsbacka. Hur bra är han på
    att ändra om i laget om inte matchbilden blir som det är tänkt?

    Resultatmässigt, har säsongen för Linköping varit dålig.

  4. Johan, vad är din åsikt angående herrlag som t.ex. AFC och Thoréngruppens tillvägagångssätt för att ta sig uppåt i seriepyramiden? Jag tycker det är relevant i sammanhanget. För i mina ögon upplever jag det som att du egentligen beskyller ”herrfotbollssupportrar”, framförallt till IFE och MFF, för att vara konsekventa.

    • Jag kan inte så mycket om Team Thoréngruppen SK mer än att de tog över och räddade Umeå Södras konkursmässiga damfotbollsverksamhet. Det har jag inga problem med. Jag tycker tvärtom att det är bra att man försöker rädda och utveckla befintlig verksamhet. Svensk damfotboll, och i stor utsträckning svensk idrottsrörelse som helhet, bygger på sammanslagningar och övertagningar.

      Däremot tycker jag väl inte att namnet Team Thorengruppen SK är speciellt kul. Då var Umeå Södra bättre…

      När det gäller AFC gillar jag inte att man har flyttat runt verksamheten, eller att man försökt kringgå föreningsdemokratin.

      Men jag ser inga likheter mellan problemen i AFC och att MFF skulle gå in och ta över LB07:s dam- och ungdomsverksamhet. Gör du? Det handlar ju inte bara om att ta över ett elitlag, utan även om att få in Skånes största ungdomsverksamhet, både på pojk- och flicksidan.

      Jag skriver under på det som Max Wiman skriver i Sydsvenskan:

      ”Att bygga från grunden är en filosofi som jag skriver under på – i grunden. Men att driva den tesen som medlem stenhårt nu, vilket många kommer att göra, är delvis att smita från sitt ansvar om man nu värnar om kvinnlig fotboll. För då kunde man ju drivit den här frågan på årsmöten och i andra forum sedan 2007, då den kvinnliga fotbollen försvann från MFF.”

      • Ja jag ser likheter mellan AFC och Malmö FF i det här fallet. AFC har inte enbart kritiserats för sitt sätt att kringgå föreningsdemokratin utan även för sitt sätt att avancera i seriesystemet och nå snabba framgångar. Det handlar om att ta över befintliga föreningar och deras platser för att snabbare ta sig upp till toppen. Det uttalade syftet kan vara olika (som Thoréngruppens ”räddare i nöden”-argument) men målet är det samma, att snabbt nå framgång.

        På samma sätt uttrycker sig Malmö FF när de presenterar sitt eventuella samarbete med LB07. ”- Varför ska vi vänta med att ha ett damlag i elitverksamhet till 2025? Det har jag svårt att förstå.” säger ju bland annat MFFs ordförande till Fotbollskanalen.

        På samma sätt har företrädarna för Föreningen Damfotboll Elit uttryckt sig i debatten som varit i Borås.

        Det problematiska i sammanhanget blir ju dock att en stor del medlemmar i såväl IF Elfsborg som Malmö FF har uttryckt sin avsky mot att AFC tagit just genvägar i seriesystemet på herrsidan för att nå snabb framgång. Att då låta samma sak ske på damsidan kan ju uppfattas som både skenheligt och inkonsekvent.

        Det sambandet antar jag att även du kan se?

        • Som sagt, jag ser inga problem med sammanslagningar och övertagningar av klubbar.

          Du ser inte att du med fler genom den här AFC-jämförelsen skapar ett problem som inte finns inom damfotbollen?

          Inom damfotbollen bygger flera av de starkaste klubbarna just på övertagande. Och det är inte det minsta kontroversiellt. Om det hade varit kontroversiellt att MFF eventuellt tar över LB07 skulle folk rasa runtom i hela Damfotbollssverige.

          Men jag har ännu så länge inte hört ett enda kritiskt ord från supportrar till andra damallsvenska klubbar. De enda som rasar är supportrar till MFF:s herrar, huvudsakligen supportrar som inte visat något som helst intresse för damfotboll förrän nu.

      • ”När det gäller AFC gillar jag inte att man har flyttat runt verksamheten, eller att man försökt kringgå föreningsdemokratin.”

        Jag är inte tillräckligt insatt i AFC för att veta vad du menar med ”kringgå föreningsdemokratin”. Är det de höga medlemsavgifterna du syftar på?

        Att flytta verksamheten har jag inte förstått problemet med. En förening måste väl få ”bosätta sig” där den tycker att förutsättningarna är gynnsamma för föreningens utveckling? Vare sig Upplands-Väsby eller Solna verkade ju direkt slåss om att få behålla AFC. Och vi vet ju hur ytterst styvmoderligt Dalkurd behandlades i Borlänge.

        • Det är just det första stycket som kanske tydligaste markerar skiljer mellan våra åsikter Johan. Jag tror inte att jag, med de här inläggen, kommer få dig att resonera annorlunda i frågan om övertaganden och samarbeten.

          Däremot handlar det om att försöka förstå resonemang och samband. Det är inte konstigt att när föreningar som IF Elfsborg och Malmö FF tar sig in i damfotbollen för med sig sitt sätt att resonera från herrfotbollen. Om föreningen protesterar mot övertagande av andra föreningar inom herrfotbollen vore det konstigt om man själva använde sig av den strategin inom damfotbollen. Det är där frågan om konsekvens kommer in, och likaså sambandet mellan att vara upprörd över AFCs framfart i seriesystemet i herrfotbollen och den egna föreningens tillvägagångssätt inom damfotbollen.

          Det sambandet kan du väl ändå se utan att för den sakens skull vara enig i frågan?

        • Vi kan absolut vara överens om att vi inte är överens i frågan om övertaganden och samarbeten.

          En fråga angående just övertaganden och samarbeten. Det är ganska vanligt att stora idrottsklubbar tar över lag i sporter de tidigare inte har haft verksamhet. Vi har exempelvis sett de stora herrallsvenska Stockholmsklubbarna ta över innebandy-, handbolls och futsallag. Är det också omoraliska övertaganden? Eller gäller det här konsekvenstänkandet bara herr- och damfotboll?

        • Nu bryr jag mig om IF Elfsborg så jag har inte behövt fundera över det. Hur Stockholmslagen agerar när det gäller basket berör mig inte, men rent generellt ser jag inte varför man skulle resonera annorlunda bara för att det är en annan sport det handlar om.

        • Måste erkänna att jag inte förstår vad du menar. Vem har sagt något om basket?

  5. Johan Rydén – Delar din analys av matchen Eskilstuna mot LFC. Visst betyder Fischer mycket för backlinjen men en annan viktig orsak är väl att man sen i våras har tappat Asllani? Eller vad tror du?

    Sen är jag förvånad och bekymrad över det bleka, tama, initiavfattiga och förutsägbara LFC vi ser sedan våren. Svårt att analysera vad som brister – man har ju gott om bra spelare, på pappret. Man presterar ju bra i sina bästa stunder, 1-0 mot GBG samt mycket bra match borta mot GBG 1-1 t ex. Man skall kanske inte hänga ut tränare Unegård som helt ansvarig men anser att han har en del i tillbakagången. Kan tydligen inte motivera spelarna eller få dom att spela som han vill, har fel spelsystem och en uppsättning 3-4-3 där han flyttar om spelare från sina normala positioner, använder dom långsammaste i spelarna (Lennartsson, Lantz och Petersdottir) i en trebackslinje (nu när Fischer saknas), Lennartsson spelar nu back resp mittback, när hon är en naturlig närkampsspelare och bollvinnare på mitten (defensiv), använder Oscarsson och Landström, normalt sett kvicka backar, som några slags wing-backar på mitten, där dom verkar vilsna och inte vet om dom skall backa eller gå framåt, centrala mittfältet i Maanum och Angeldahl är ju habila och normalt sett begåvade spelare som inte får ut tillräckligt av sitt spel – förvisso saknad dom och hela laget playmakern Asllani – men det borde funka bättre på mittfältet och samspelet med forwards. Forwards är ju samtliga landslagsmässiga men åstadkommer förfärande lite – om man jämför vad dom presterar i landslagssammanhang. Ett mysterium – kanske borde Mimmi Larsson spela centralt och inte längst ut på högerkanten som nu. Enligt uppgift har Gerhardsson ratat Mimmi Larsson i landslaget just på grund av att hon inte spelar på samma position i sin klubb som i landslaget.

    Kanske borde Unegård ställa sin plats till förfogande eller entledigas av klubben. Samtidigt återgå till 4-4-2 med Fischer tillbaka i backlinjen och med Oscarsson och Landström som ytterbackar, Hurtig som vänstermittfältare och Blackstenius och Larsson på topp – centralt.

    Något måste göras – även pm denna säsong verkar körd.

    • Självklart påverkar även tappet av Asllani. Men jag tror ändå att Fischers skada är jobbigast. LFC var ju på gång när hon skadade sig. Man hade tagit sju poäng på tre matcher mot Piteå, Göteborg och LB07.

      Totalt sett var jag i min damallsvenska halvtidsrapport inne på att tillskottet av Stina Blackstenius innebar en hel del problem. Dels för att hon inte presterat på den nivå man hoppats. Dels för att det försvårade för tränare Olof Unogård att skapa ett fungerande spelsystem. Han hade ju redan värvat Mimmi Larsson, som är ungefär samma spelartyp.

      Det är ju tydligt att Unogård inte har lyckats i år. Men jag tycker nog att han är värd en chans till. Det har ju inte varit ett speciellt lätt år i LFC med svag ekonomi. Och jag tror att man trots allt behöver lite lugn och kontinuitet. Att återigen byta tränare och sportchef (Unogård har ju båda posterna) känns spontant inte speciellt bra.

      • Visst, det är ju ett problem att byta tränare stup i kvarten, man bytte ju 2-3 gånger förra säsongen och det blir ju ingen kontinuitet eller då spelarna skall ställa om sig flera gånger med nya tänare med nya ideer och spelssystem. Sen är det ju märkligt att det skall vara problem att ha en spelare som Blackstenius i sitt lag, ävenom hon inte presterar sitt bästa i varje match. Däremot var hon ju mycket bra i flertalet matcher i VM inte bara för sina avgörande mål utan för attityden och arbetsförmågan hon visade där. Man borde kunna få henne att fungera bättre, tycker man. Hon var ju lysande och öste in mål dom säsonger när LFC var som bäst och tog SM, men då spelade hon ju tillsammans med Harder, Minde och Sörensen och allt vad dom hette. Det var andra tider?

      • Det är mycket oturligt för Linköpings FC och inte minst Nilla Fischer med den skada hon dras med – och det kan bli en utdragen läknings- och rehabiliteringsprocess för hennes vidkommande. En hälseneskada kan vara lurig, även om den är läkt så är vävnaden försvagad och problemen kan dyka upp igen när man minst anar. Märkligt i sammanhanget är att Fischer under åren i Wolfsburg spelade otaliga matcher till synes utan problem med hälsenorna. Dock är det väl så att tyska lag både tränar och spelar matcher på naturgräsunderlag. Måhända reagerade Fischers fötter på det ovana och hårda konstgräset som finns på Linköping Arena. En hypotes, förstås, men så god – eller dålig – som någon.

      • Med risk för att bli tjatig, så låg ju LFC bra med i toppen i våras, tvåa och trea hela tiden när Asllani spelade och utan Fischer. Fischer har inte spelat så många matcher förvisso under hösten men LFC:s ras under hösten och den försämrade formen beror kanske mest på Asllani:s frånvaro, då det stora problemet är offensiven och målgörandet – försvarspelet med eller utan Fischer är dock ett problem mest beroende på Unegårds idé om ett 3-4-3 spel med dom absolut långsammaste backarna i hela serien i en trebackslinje. Så en fyrbackslinje med Fischer vore att föredra att stadga upp försvarsspelet, som dock inte är det stora problemet i LFC utan offensiven och anfallspelet och det spelar inte så stor roll hur backlinjen ser ut, anfallspelet är ett problem i sig som beror på Unegård och/eller dålig inställning eller attityd hos anfallstjärnorna i LFC.

    • Min uppfattning är klar. Den som tränar LFC nu klarar inte av sitt jobb. Spelarna är omotiverade och vilsna. Matchen mot Kungsbacka var bottennappet. I lokaltidningen så får sedan spelarna hård kritik av sin tränare som egentligen själv skulle ha all kritik. Någon sådan självkritik har inte visat sig från hans sida. Eftersom det efter matchen mot Kungsbacka har varit flera dåliga insatser av LFC har mönstret upprepat sig. Tränaren anser att det är spelarnas fel att det går så dåligt. Inte undra på att spelarna inte känner sig särskilt bekväma inför nästa match. Så mitt förslag är att tränaren försvinner samt att föreningen börjar bygga upp en trupp inför nästa säsong som har sin stomme i den nuvarande gruppen av spelare. De är duktiga bara de får rätt förutsättningar och i det ingår att det måste rekryteras en bra tränare.

      • Håller helt med dig Tompal – Förvisso skall man ställa krav på spelarna och kunna kritisera dom. Men Unegård är ju ansvarig för rekryteringen av nya spelare, laguttagning, var spelarna skall spela, hur dom skall spela, vilken taktik och vilket spelsystem man skall spela efter och kanske förändra under match – samt byten. Så han har ett stort ansvar och borde se sig själv i spegeln och analysera sitt eget agerande under säsongen och under matcher inte lägga det mesta ansvaret på spelarna och att det bara är deras fel att det går som det går. Vad har jag gjort och vad kan göras bättre – han är ju huvudtränare och ensam ansvarig för laget – men han verkar inte förstå det.

        Ju snabbare man byter tränare och en inför en enkel speltaktik som spelarna förstår och bättre utnyttjar det spelarmaterial man har, dessto bättre. All förändring torde vara till det bättre – nu verkar det mesta bara peka neråt och Unegård begriper inget av detta, tydligen.

    • Ja så skulle de ju självklart spelat från början, Unogård har förstört säsongen och jag gissar också självförtroendet för en av Sveriges bevisligen bästa centrala djupgående forwards.Dessutom i förlängningen gjort att hon förlorat sin landslagsplats. Sen är ju Larsson en av Sveriges bästa fws i defensiven då det gäller presspel och inställning. Fruktansvärt dålig scouting om detta va tanken från början.

  6. Har skrivit det förr – Unogård har inte satt någon prägel på sitt lag. Han vill spela med tre (långsamma) försvarare som ska sätta igång bollen långt nere på egen planhalva. Lätt för motståndarlaget att störa.
    På topp finns två av seriens mest löpstarka spelare, Blackstenius/Larsson, hur ska deras löpstyrka utnyttjas bäst?
    Nu blir de stillastående med spel på deras fötter och ingen kan väl påstå att Blackstenius/Larsson är säkrskilt tekniska. Bollen glider lätt och ofta ifrån dom båda.
    Men, som det skrivits i tråden, är det även dålig inställning i LFC. Gnälligt, trist kroppsspråk och få som tar eget ansvar. Helt ärligt så kunde det ha blivit 0-3 mot Växjö och ännu större förlust mot Eskilstuna.
    Dock ska sägas att Eskilstuna är ett helt annat och bättre lag nu sedan man ändrat om på mittfältet. Snabbt och rakt passningsspel, snabba omställningar, bra försvarsspel men framför allt hårt jobb – för LAGET!
    Visst saknas Nilla Fischer, som ska vara ledaren, men landslagsspelarna borde vara ärliga mot sig själva och klubben och fråga sig: ”Har gjort ett bra jobb idag?”

    • Det är intressant att Eskilstuna spelar exakt som LFC borde spela sett till vilket material man har. Att som idag rulla runt i backlinjen och sedan spela upp centralt via ett mittfält befriat på fysiska spelare fungerar dåligt och gör också att man helt tappar bort sina fysiska och snabba forwards. De få gånger man satte fart på bollen och spelade i djupled på framförallt Hurtig så blev det nästan alltid minst hörna av det hela.

Lämna ett svar till Linus Ternander Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.