Såg just nyheten att Göteborgs FC skall ha hela fem spelande, assisterande tränare.

Det är kvintetten Lisa Ek, Johanna Almgren, Jane Törnqvist, Linnea Liljegärd och Stina Segerström som skall turas om att vara hjälptränare till Torbjörn Nilsson. Tjejerna blir således spelande tränare var femte vecka.

Det är en udda lösning, som jag spontant är rätt tveksam till. Ju fler kockar, desto sämre soppa säger man ju. Och här får fem spelare ett slags särställning i truppen, som kan väcka känslor hos övriga spelare.
Liljegärd var ju till exempel inte hundraprocentigt ordinarie i fjol. Vad än Nilsson än kommer att säga blir det lite tuffare att placera henne på bänken den här säsongen, när hon även är assisterande tränare.

Men visst finns det också fördelar i det här. En fördel på kort sikt är att GFC kan betala lite högre löner till fem duktiga spelare.
En fördel på längre sikt är att vi har alldeles för få kvinnliga fotbollstränare i landet. Här får fem välutbildade fotbollstjejer chansen att komma in i yrket på högsta nivå på ett ganska mjukt sätt. Och det är förstås bra.