Vad menar Sundhage egentligen?

Malmö och Göteborg föll med totalt 12–1 i fyra möten med Lyon och Juvisy i Champions League.

Efteråt började diskussionerna om vad som är fel i svensk damfotboll. På twitter har det redan bland annat diskuterat omläggning till höst/vår. Det känns inte som något bra förslag. I varje fall inte för att få bättre resultat i Champions League.

För Danmark som spelar höst/vår tvingas ändå ha tre månaders uppehåll från slutet av november till slutet av mars. Deras liga var inte heller i gång när de första Champions League-kvartsfinalerna spelades – de hade premiär förra helgen.

Tyskland som har kortare uppehåll än Danmark har i stället haft mängder med uppskjutna matcher i vinter, till följd av frusna planer.

En förutsättning för att vi ens skall ha en chans att kunna spela höst/vår måste vi ha uppvärmda konstgräsplaner på samtliga arenor.

Och vad skulle alla vintermatcher få för effekt på redan dåliga publiksiffror? Knappast någon positiv i alla fall.

En annan fråga som väckts är den om alla utländska spelare i serien. Det var Pia Sundhage som tog upp den till Sydsvenskan. Hon säger:

”Inget ont om Lotta Schelin, men jag har alltså henne och tre svenska försvarare att titta på när ett svenskt lag spelar i Champions League.”

Och:

”För fem–sex år sedan var det annorlunda i allsvenskan. Inte la svenska lag större delen av budgeten på utländska spelare då. När Umeå gjorde resultat och vann Champions League var det kanske med tre–fyra utländska spelare.”

Ni som följer den här bloggen vet att jag ser de internationella inslagen i damallsvenskan som något positivt. Senast skrev jag om det här.

Jag anser alltså att 60–70 utländska förstärkningar är en förutsättning för att vi skall kunna ha en slagkraftig damallsvenska. Sundhage nämner att det var bättre för fem–sex år sedan. Men var det verkligen det?

Jag gick ytterligare ett år tillbaka, till 2006. Då vann Umeå damallsvenskan utan förlust. På 22 omgångar vann vårt dåvarande storlag 21 matcher, och kryssade i en. Målskillnaden blev 74–11, och marginalen ner till tabelltvåan blev till slut förkrossande 21 poäng.

Under den damallsvenska säsongen använde Umeå sex utländska spelare, nämligen:

* Marta, Brasilien
* Elaine, Brasilien
* Lise Klaveness, Norge
* June Pedersen, Norge
* Sanna Valkonen, Finland
* Anne Mäkinen, Finland

Totalt får jag det till att 41 utländska spelare spelade i damallsvenskan 2006. Samtidigt noteras att samtliga de 32 spelare som gjorde A-landskamper för Sverige det året tillhörde svenska klubbar. Samma sak för samtliga de 30 U21-spelarna.

I nuläget innehåller damallsvenskan 66 utländska spelare. Å andra sidan har vi 15 utlandsproffs. Sedan dess är det alltså ett tiotal svenska spelare som ”förlorat” sin speltid.

Då 2006 minns jag att debatten i ganska stor utsträckning handlade om att minska ner antalet damallsvenska lag till åtta eller tio. Det var helt enkelt för stor skillnad mellan topp och botten.
Hade de förslagen gått igenom hade ännu färre svenska spelare fått speltid i damallsvenskan.

Och jag har svårt att se att det bara varit negativt för det svenska landslaget att spelare som Lotta Schelin, Antonia Göransson, Sara Thunebro, Sofia Jakobsson med fler har fått komma utomlands, och skaffa sig erfarenhet.

Som jag ser det går det inte både ha kakan, och äta den. Vi kan alltså inte ha en serie med rakt igenom svenska spelare, och tro att våra lag skall hålla högsta världsklass. Skall damallsvenskan kunna ligga kvar på topp sex av världens ligor så måste vi krydda med utlänningar.

Vad Sundhage är ute och fiskar efter förstår jag inte. Vill hon inte att hennes landslagsspelare skall få kämpa för sin speltid? Faktum är att jag tycker att flera av landslagsspelarna känns väl bekväma när man ser dem spela. Och att de borde tvingas träna hårdare än de gör.

När man tittade på hur Lyon agerade i går blev man däremot glad. Man hade vunnit med 5–0 hemma, och skulle bara åka till Malmö och säkra totalsegern. Trots det fuskade inte spelarna en millimeter i hemjobbet.
Varje gång Malmö ställde om till anfallsspel såg nio franska utespelare till att omgående hamna på försvarssida. Det fanns inga tendenser till bekvämlighet där. Bara Lotta Schelin låg kvar på mitten. Av sådan proffsighet byggs ett vinnande lag.

Med vass konkurrens i de damallsvenska klubbarna lär proffsigheten öka även här.

Dessutom är det väl så att Svenska Fotbollförbundet redan har hårdare regler än det Europeiska. För i damallsvenskan måste hälften av spelarna i varje matchtrupp vara svenska. I det europeiska cupspelet måste en tredjedel (sex av arton) av spelarna i varje matchtrupp vara inhemsk.

Hårdare än så tycker jag inte vi kan vara. För reglerna om fri rörlighet av arbetskraft mellan olika nationer är ju fantastisk. Att begränsa den mer än vi redan gjort känns nästan som ett slags rasism. Eller hur?

10 thoughts on “Vad menar Sundhage egentligen?

  1. Jag har funderat på en sak som anknyter till den här frågan. Sedan jag började följa Damallsvenskan 2007 har jag noterat att spelarna (bortsett från de utländska) ser ungefär likadana ut och heter ungefär samma sak. Det är väldigt många ljusa hår och svenska namn i matchprogrammen.

    Tittar jag på landslaget och ungdomslandslagen ser jag ett liknande mönster. Jag saknar svenska tjejer med invandrarbakgrund, som nästan totalt verkar sakna representation i den högsta serien. Och jag saknar även en förklaring. Eftersom jag inte har statistik som stödjer det här, utan bara kan berätta om min upplevelse, hoppas jag att jag har fel. Annars tycker jag det finns skäl att bli bekymrad.

    I den mån man får jämföra med herrfotboll – det får man ju ibland och ibland inte – kan man titta på de högsta serierna Allsvenskan och Superettan. Där vimlar det av svenska invandrarkillar. Som pojklagsspelare på åttio- och nittiotalet spelade jag själv med och mot hur många som helst som inte såg ut som jag och som hade namn som inte liknade mitt. Vissa av dem blev senare riktigt framgångsrika även på seniornivå. Men på damsidan är det visst inte alls så.

    När jag nu förstår att det finns krafter som vill begränsa antalet utlänningar i Damallsvenskan, undrar jag hur det kommer se ut på planen framöver. Det pratas mycket om att höja intresset för damfotbollen och öka publiksiffrorna. Jag hör att en lösning kan vara lokal förankring med spelare från bygden. Säkert är det så. Men ett parallellt spår kanske kan vara att få in en större del av befolkningen i fotbollen.

    Jag tror nämligen att det är viktigt för unga tjejer att ha förebilder som liknar dem själva. Efter Zlatan Ibrahimovic har det kommit fram mängder av unga invandrarkillar som verkligen bidragit till att öka kvaliteten på svensk fotboll och även själva blivit nya förebilder för andra som sett att det går att lyckas trots att de har mörkt hår.

    Om Sverige inte vill ha spelare som ser ut och heter som Marta, Perpetua Nkwocha eller tvillingarna Martinková begränsas också möjligheterna för jättemånga tjejer att hitta spelare att identifiera sig med. Det tror jag är synd. Jag tror inte att svensk fotboll har råd att inte använda sig av en större del av alla som bor här.

    Under mina sex, sju år på läktare och framför teven, har jag inte sett någon som helst förändring när det gäller demografin. Det som är konstigt är att jag inte heller har hört någon tycka att det här ens är ett problem eller en fråga att diskutera. Kan det möjligen bero på att vi som skriver, intresserar oss för och följer damfotbollen tillhör samma vita medelklass som dem som spelar, tränar och styr inom den?

    Min poäng är att det finns skäl att tänka igenom samtliga konsekvenser innan det tas beslut om att göra Damallsvenskan svenskare. För mig klingar det lite illa att bevara Sverige svenskt.

    • Du har gjort en helt korrekt iakttagelse kring bristen på invandrare. Faktum är att du är inne på ett område där jag tillhör landets mest pålästa personer alla kategorier. Jag gjorde nämligen lite forskning kring invandrare inom svensk elitidrott som examensarbete på journalisthögskolan.

      Om någon minut tänkte jag publicera några av de artiklar som jag skrivit som följd av min forskning.

  2. Det du skriver Johan är helt korrekt, jag köper allt.

    Men framför allt vill jag plussa för det Calle skriver i kommentaren här ovan. Jag själv är tränare i division 1 och kan bara bekräfta företeelsen. Det finns försvinnande få spelare med invandrarbakgrund. Jag har själv funderat på var de är någonstans. Detta är ett problem vi för övrigt delar med innebandyn där det heller inte finns många spelare med invandrarbakgrund.

    Nu har vi i Kosovare Asllani en framträdande tjej i landslaget. Kan det smitta av sig neråt? I så fall måste man börja göra riktade insatser för att attrahera tjejer med invandrarbakgrund till fotbollen.

    Där har Pia en betydande roll anser jag. Hon vill synas i media och media vill att hon skall synas. Få henne att börja prata om problemet med att vi har för få spelare med invandrarbakgrund så att det händer någonting.

  3. Man ska inte måla fan på väggen om ett ”problem” som har sociologiska orsaker – mestadels. Jag vet att det finns en överraskande stor del unga flickor med s k invandrarbakgrund som spelar fotboll på lägre klubbnivå här i landet. De här förhoppningsfulla tjejerna kommer från hela världen, även om invandringen från Balkan, inte minst f d Jugoslavien, kommer att gynna svensk damfotboll mest många år framöver. Det är inte bara Kosovare Asllani det handlar om, fler spelare med (kosovo)albansk bakgrund håller på att etablera sig inom elitfotbollen. Likadant är det utomlands, med Fatmire Bajramaj i Tyskland som ett gott exempel.

    För flickor från patriarkaliskt stränga och muslimska miljöer är det en svårare väg framåt i idrottskarriären. Av orsaker som vi väl inte behöver gå in på här blir det oftast tvärstopp när de kommer in i tonåren. Dock vet jag att det på många håll i landet finns progressiva krafter – ofta bland somalier – som vill gå mot strömmen och stötta de här flickorna. Men det är en tuff kamp – det handlar mest om hur mycket sportintresserade och starka föräldrar orkar ta strid mot ingrodda traditioner. Vi kommer säkert att få se många spännande talanger från andra generationens afrikanska och främreasiatiska invandrare de kommande åren. Själv vet jag några namn som är på väg dit.

    Vad kan Pia Sundhage göra för att höja andelen spelare med ”utländska” namn i flick- och damfotbollen. Förbundskaptenens uppgift är att i första hand ta in de bästa tillgängliga spelarna i sitt landslag. Hon kan knappast kvotera in spelare med olika etnisk bakgrund oavsett om de är duktiga och lirar i Elitettan, division 1 eller division 3? Slutligen: På Calles och Fredriks inlägg här ovan låter det nästan som om det finns någon slags sverigedemokratisk konspiration inom fotbollsetablissemanget. Jag tror – nej, jag vet – tvärtom att det finns färre rasistiska och främlingsfientliga krafter bland dem som arbetar med damfotboll än i samhället i övrigt. Idealister som nyssnämnde tränare Fredrik är ett bra bevis för detta!

    • Det som är ett problem, är ju att svensk damfotboll inte har lyckats få samma nytta av invandrarna som exempelvis herrfotbollen och basketen.

      Och jag tror inte att det finns något motstånd mot att få in invandrartjejerna i sporten. Möjligen jobbas det dock inte tillräckligt aktivt för att öka andelen.

    • Hej igen. Jag vill bara förtydliga mig lite. Jag tror inte alls att det finns någon sverigedemokratisk konspiration inom fotbollsetablissemanget, långt därifrån. Man kan säkerligen förledas att tro det när man läser mitt inlägg.

      Jag tror snarare att problemet består av två kärnfrågor.
      1. De flesta tjejer med invandrarbakgrund kommer från länder där damfotboll är en riktig marginell sport. Ta till exempel Balkan-länderna, nämn en framgångsrik damklubb där – jag kan inte göra det.
      Dessutom, och måhända att jag är ute och seglar lite här, finns det inget landslag från Balkan-länderna som har framhävt sig inom damfotbollen. Däremot har de varit duktiga inom basket och kanske är det då inte så konstigt att dessa tjejer har sökt sig till basketen i Sverige. De har inga förebilder inom fotbollen helt enkelt. Vi kan även ha samma resonemang när det gäller tjejer som har sin bakgrund i Somalia eller flickor med kurdiskt ursprung. En stor del av invandrare kommer ju som bekant från Balkan, Somalia eller har kurdisk ursprung.
      Det är alltså en ganska hög tröskel att få dessa tjejer att börja intressera sig för fotboll för de har inte det intresset från början – och det leder in till punkt 2.

      2. Det jobbas för lite med att integrera dessa tjejer till ungdomsfotbollen. Här måste kommuner och Svenska fotbollsförbundet jobba än mer. Det är inte rimligt att lägga denna börda på ideella ledare. Det behövs ledare som är betalda och utnämnda av kommun/SVFF för att jobba med dessa frågor. Detta är säkerligen gjort en gång i tiden för att få in killar med invandrarbakgrund till fotbollen, nu måste det även göras för tjejer.

      Som du skriver Rufus så är det säkert så att det är bättring på väg men det är ingenting jag märker i den stad jag verkar, Växjö. Här heter alla spelare Sara, Sofia, Maria, Eva med mer. På rak arm så kan jag inte komma på ett enda lag som har en spelare med utländsk bakgrund i något av stadslagen faktiskt.

      Pia Sundhage skall inte kvotera in spelare i sitt landslag. Det är inte det jag menar. Men hon skall lyfta frågan. Pia har en särställning inom svensk fotboll för närvarande som jag tycker hon skall utnyttja genom att säga åt SVFF att sätta fart på denna fråga.

  4. Får väl sticka ut hakan lite här och säga att jag till stor del håller med Pia Sundhage. LdB Malmö kom till spel med 3 (!) svenska spelare i sin startelva vilket måste vara ett bottenrekord. Tyresö är något bättre vad gäller detta men de har å andra sidan fullständigt struntat i den för svensk damfotboll så avgörande talangutvecklingen då så gott som alla deras svenska spelare är ‘etablerade’.

    Du säger att det är bra att vi får in duktiga utländska spelare i Damallsvenskan och där håller jag förstås med, MEN det finns ett potentiellt problem i att dessa spelare fullständigt dominerar vad gäller speltid och förekomst i startelvor. Kort sagt spelar det ingen roll hur många svenska talanger/spelare ett lag har om tränaren aldrig eller mycket sällan låter dessa spela.

    Jag tycker Martin Sjögren var ett föredöme i LFC förra säsongen där han b l a lät Jonna Andersson konkurrera på lika villkor med en världsstjärna som Lisa DeVanna (vilket hon ju visade på slutet av säsongen) med resultatet att Jonna i flera matcher fick starta på DeVannas bekostnad.

    I år har ju LFC ofrivilligt fått satsa ungt och mestadels svenskt och jag hoppas verkligen det bär frukt för får man behålla huvuddelen av laget några säsonger kan det bli riktigt bra.

    • Jag anser att konkurrens är bästa vägen till utveckling. Och de svenska spelare som spelar i Malmö eller Tyresö upplever konkurrens på mycket hög nivå. Och de får lära sig vad som krävs för att spela på allra högsta världsnivå. Först måste man slå sig in i startelvan, sedan måste man ta ytterligare ett par steg – annars är risken att man får stryk av Lyon med 8–0…

      Men när vi pratar Malmös trupp får man inte glömma att de haft otur med sina svenska toppspelare. Tre som i högsta grad hade konkurrerat om platser i startelvan är ju i rehabträning efter korsbandsskador, nämligen Therese Sjögran, Frida Nordin och Lisa Ek.

  5. Håller med i det mesta, men kan inte bli annat än förvånad att vi lyckas ha så få damspelare med nordafrikanska muslimska rötter i fotbollen medan det kryllar av dem i Frankrike. Eller är det bara så att det är lättare att komma från ett tunisiskt hem och spela fotboll än från ett irakiskt? Känslig fråga, säkert.

    • Nordvästra Afrika utgörs av exfranska kolonier och därför är det ett naturligt upptagningsområde för franska fotbollsklubbar såväl på herr som damsidan. Franska herrlandslaget som vann guld 98 och 00 bestod ju t ex av fler spelare med nordafrikanska rötter än franska.

      Sen är det nog så att vi inte har särskilt många svenska medborgare med nordafrikanska rötter i Sverige då folk som utvandrar därifrån till överväldigande del söker sig till Spanien, Italien, Grekland eller Frankrike.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.