De senaste fyra dagarna har jag flängt runt i bil i södra och mellersta Sverige. Det har lett till ett par dagars oplanerat uppehåll här på bloggen. Men nu är jag tillbaka.
Det har varit spännande dagar. Inte minst den här, som sannolikt är den största dagen i Wolfsburgs damfotbollshistoria. Hittills.
För laget har i dag både säkrat platsen i Champions Leaguefinalen, och i praktiken vunnit sin första ligatitel någonsin.
Champions League först. Där vann Lyon med förkrossande 6–1 borta mot Juvisy i dag. Lotta Schelin gjorde två mål (2–0 och 3–0). Därmed har Lyon vunnit sina fyra dubbelmöten i årets turnering med 12–0, 11–0, 8–0 och 9–1. Alltså totalt 40–1. Enda baklängesmålet gjordes av Kadidiatou Diani i slutminuterna av dagens match, vid totalledning med 9–0.
De regerande mästarinnorna väntar alltså i finalen för Wolfsburg. Tyskorna har inte gått fram lika friktionsfritt som Lyon. Men Wolfsburgs svit med 11–2, 5–2, 4–1 och 4–1 visar att laget inte varit illa ute någon gång på vägen fram mot finalen.
Det är alltså ingen tvekan om att det är Europas två bästa lag som möts i finalen. Ingen alls.
Det är också de klara franska mästarinnorna som ställs mot de nästan klara tyska. För i dagens ligaomgång försvann i princip det sista hotet mot Wolfsburg när Turbine Potsdam mycket överraskande föll borta mot Essen-Schönebeck med 1–0. Inhopparen Isabelle Wolf hade varit på planen i två minuter när hon sköt segermålet. Antonia Göransson var på planen under hela matchen.
Som synes på det här klippet hade Göransson ett halvläge. Yuki Ogimi hade däremot ett par högkaratiga chanser. Trots det ser det inte ut som att Essen behöver skämmas över sin seger. De skapade ju nämligen också en handfull kanonlägen.
Nu leder Wolfsburg med sex poäng före Frankfurt (som har en match mer spelad) och sju före Potsdam. Och just Frankfurt och Potsdam möts i match om andra plats på onsdag.
Kvar att spela är fem omgångar för Wolfsburg och Potsdam, och fyra för Frankfurt.
Här är förresten ett klipp med alla mål från onsdagens omgång i Frauen-Bundesliga. Där ingår förstås Göranssons 1–0-mål mot Duisburg. För övrigt hennes sjunde i serien, något som räcker till en delad tiondeplats.
* Så till Sverige och damallsvenskan. Jag har verkligen bara följt matcherna på distans den här helgen. Men till min stora glädje har jag sett att båda nykomlingarna visat att de inte tänker lägga sig ner och dö bara för att det gick dåligt i premiäromgången.
Mallbacken gjorde tydligen en bra spelmässig insats mot Kristianstad, och Sunnanå tog en meriterande poäng i Linköping. Det är förstås väldigt bra för serien att vi inte får två rena strykgäng redan från start.
Tyresös bortaseger mot Vittsjö känns helt logisk. Däremot är sannolikt Örebros startelva ännu lite starkare än jag trodde. För 1–1 i Umeå är ett resultat som visar att Kif har kapacitet att slippa den nedflyttningsstrid nästan alla trott att de skall bli indragna i.
Utöver Tyresös båda matcher har det för övrigt varit väldigt svaga publiksiffror hittills i serien. Mer om det i nästa inlägg.
Men först en liten ursäkt till Sofia Lundgren. För efter att ha sett Yael Averbuch:s mål från premiären ytterligare ett par gånger så tar jag tillbaka att Lundgren borde ha tagit skottet. För borde var verkligen inte rätt ordval.
Jag tycker fortfarande inte att skottet ser ut att vara helt otagbart. Kanske för att Lundgren ser ut att vara ganska nära att nå bollen på det här klippet. Men som sagt, jag var hård i överkant i förra inlägget.
Däremot tycker jag att vår F19-landslagsmålvakt Louise Högrell känns rätt darrig på bilderna. Hon missbedömde en boll grovt mot Irland i EM-kvalet, och ordnade där så att Julia Wahlberg:s hemnick blev ett självmål.
Mot Linköping var Högrell snett ute ett par gånger till. Inte minst vid baklängesmålet, där hon kör över Pernille Harder rätt fult. Och borde ha fått minst gult kort. Men även i den situation där en back får rädda på mållinjen.
Sofia Jakobsson
* I England har Sofia Jakobsson fått en kanonstart i WSL för Chelsea. Ett mål i premiären följdes upp med två mål i andra omgångens 4–0-seger mot Doncaster. Hon leder därmed skytteligan. Dessutom har hon fått en ny lekkamrat, då klubben i förra veckan gjorde klart med Brasiliens landslagsspelare Ester.
Jakobssons första mål kan man för övrigt se på det här klippet. Det handlar om ett typiskt målskyttsmål. Men sluta inte se efter 1–0-målet, för mycket mer skott i krysset än Rachel Williams kvitteringsmål går det väl inte att få till?
* I USA:s NWSL blev även den femte matchen i ligan 1–1 (Washington–Western New York). Därmed har redan alla lag i serien tagit poäng efter fem matcher. Jämnt var ordet…
Frågan är om de jämna resultaten fortsätter i kväll (23.00 – du kan se den här) när det är ”derby” mellan Portland och Seattle.
Kosovare Asllani
* Två mål vardera från Lotta Schelin och Sofia Jakobsson i helgen alltså. Men vår tredje landslagsforward var värre ändå. Kosovare Asllani gjorde nämligen hela fyra mål när PSG krossade Vendenheim med 11–0. Asllani sköt 1–0, 2–0, 7–0 och 10–0 – och är därmed uppe på 15 mål totalt i ligan. Det placerar henne som femma i skytteligan, sju mål bakom ledande Schelin.
En blogg om internationell damfotboll 
Johan,
jag läser ofta din blogg – och uppskattar den mycket. Du lyfter upp delar av fotbollen jag har sämre koll på, och på så vis utvecklas jag.
Men nu vill jag ta tillfället i akt att säga en grej här, som du troligen inte tänker på när du kritiserar damfotboll.com.
Om jag förstått det rätt driver du denna blogg på privat tid och får inga pengar för att skriva den. Då är det självklart att, när du har mycket jobb, blir det mindre bloggande. Precis som sig bör. Man prioriterar betalt arbete framför obetalt.
Men vi på damfotboll.com jobbar ideellt, precis som du gör med denna blogg. Trots det måste vi uppdatera sidan varje dag. Oavsett hur lite tid vi har måste vi lägga upp texter. Du kan (med rätta) koppla bort bloggen i tre, fyra dagar och sedan plocka upp bollen och fira av ett bra blogginlägg. Vi kan inte jobba så.
Nämnas bör att vi har några fler skribenter än denna blogg. Men fortfarande är det samma premisser som gäller. Vi skriver texter, jagar spelare, ser matcher och ringer en himla massa samtal på privat tid.
Jag till exempel får ibland mina resor till matcher betalda. Ska jag gör en längre intervju med en spelare kan jag även få betalt för fikat jag betalat för oss båda. Mer pengar än så tjänar inte jag (eller övriga skribenter) på jobbet. Trots det kan vi, oavsett hur mycket betalt jobb vi gör, inte låta sidan vila i några dagar. Folk skulle mest trolig go bananas då.
Bara en tanke jag kände att det var dags att dela med sig av.
Allt gott!
Jag tycker att Johan ofta har helt rätt i sin nyanserade kritik mot damfotboll.com. Tyvärr verkar den sidans företrädare ha oerhört svårt för att ta till sig, acceptera, hantera eller ens förstå synpunkterna. Det är taggarna utåt vid minsta kritisk kommentar.
Damfotboll.com utgör ett bra komplement som nyhetsförmedlare med snabba och ibland slarvigt skrivna referat från matcher i de två högsta serierna med relativt intetsägande pratminus från tränarna och något rudimentärt försök till matchanalys.
Här finns istället analyserande, välskrivna och kritiska artiklar, intressanta diskussioner i kommentarsfälten, initierade rapporter från utländska serier, länkar till videoklipp och bilder från matcher.
Framför allt tycker jag det märks att det är en riktig journalist som driver bloggen. Trots att mediet som sådant är mer förlåtande än en nyhetssajt när det gäller formen, använder den ett korrekt språk och känns seriös.
Att åka runt i landet och förmedla att hemmalaget var helt överlägset i 4-0-segern, där målskytten visar sig vara glad och bortatränaren erkänner att laget inte kom upp i nivå, gör damfotboll.com med den äran. Jag tror heller inte att det är den här bloggens ambition att konkurrera om den positionen i medieutbudet.
Därför borde ni säkert kunna samsas. Damfotboll.com kan fortsätta stå för kvantitet och så kan Johan istället stå för den kvalitet som rapporteringen behöver. Läsarna kan nog stå ut med ett par dagars uppehåll då och då.
Du skriver många märkliga saker här, och jag ska försöka bemöta några av dem.
1. Jag säger aldrig att vi och Johan inte kan finnas båda två. Jag tycker ändock vi samsas rätt bra. Kan du inte se att vi skriver helt olika typer av texter får du nog skaffa dig glasögon. Båda typerna berikar damfotbollen.
Jag och Johan har, som jag upplever det, en bra relation. Vi håller inte alltid med varandra men vi har bra diskussioner och har absolut inget emot varandra (hävdar jag, och jag har aldrig sett något som tyder på att Johan inte håller med om det, men man vet ju aldrig).
2. Vet du vad som händer när jag tycker något på damfotboll.com?
Folk idiotförklarar mig, jag får mail som säger att jag aldrig borde fått skriva om damfotboll och jag får höra att ”det är sådana som du som förstör damfotbollen”. Den typen av kommentarer gör att man tröttnar och den typen av kommentarer var det som gjorde att jag valde att ta bort min blogg från sidan, en blogg där jag tyckte och tänkte än mer än vad Johan gör i sin blogg.
I övrigt kan vi också nämna att jag, med jämna mellanrum, får mail som säger att jag ska våldtas, stenas och förnedras. Ibland är jag en hora och ibland någon som behöver lite kuk. Någonstans utgår jag ifrån att den typen av mail kommer från folk som _inte_ tycker om damfotboll. Men när jag tycker saker är det sådana mail som dyker upp i min inkorg. Och mail, från damfotbollssupportrar, som förkunnar att jag är en idiot. Därför är det inte allt för trevligt att tycka saker. So to speak.
3. Skönt att du märker att Johan är en riktig journalist, för han är en duktig journalist. Men for the record. Jag är en riktig journalist. Alla på damfotboll.com har inte en journalistutbildning. Men jag har jobbat som journalist i drygt 8 års tid, jag har varit anställd på en redaktion men också frilansat i många år och jag har en fin journalistutbildning i mitt cv. Nyligen fick jag jobb som krönikör och damfotbollsexpert på kvällsposten. Och, just nu (för första gången i mitt liv) kan jag försörja mig på att jobba damfotboll. Fortfarande får jag inte en krona för att skriva för damfotboll.com, men andra uppdragsgivare gör det möjligt för mig att jobba damfotboll 24/7.
Senast idag pratade jag med en landslagsspelare som tackade för mitt engagemang, min ärlighet och min kunskap om damfotboll. Spelaren var noga med att berätta att hon, och många andra, värdesätter mina artiklar och anser att jag gör skillnad för dem. Sådana ord gör att man orkar fortsätta. För om jag endast skulle lyssna på kommentarerna som haglar på damfotboll.com så skulle jag lagt av för länge sedan. Faktum är att jag ALLTID funderar över varje enskild kommentar som berör mig på damfotboll.com. Jag läser dem både fyra och fem gånger (oavsett om kommentaren gör gällande att jag är ”köpt” av Tyresö eller att jag skrivit en bra text), sen bestämmer jag om kommentarerna är märkliga eller om jag ska ta med dem in i mitt arbete. Konstruktiv kritik tar jag alltid åt mig av. Men å andra sidan är den cirkus 20% av alla kommentarer som är konstruktiva.
4. Vi åker inte land och rike runt för att skriva (som du beskriver det) menlösa matchrapporter. Det har du fått om bakfoten.
5. Hur vet du vad vi på damfotboll,com diskuterar? Buggar du våra telefoner, smyger du in en diktafon under våra redaktionsmöten?
6. Har du någon aning om hur många tv4/svt/aftonbladet/expressen.-artiklar som skrivs där damfotboll.com är källan i första led? Har du någon aning om hur många gånger jag skrivit en story på damfotboll.com som sedan snappats upp av journalister på lokaltidningar?
Nej, antagligen inte. För en gemensam nämnare mellan alla dessa är att de väldigt, väldigt sällan creddar sin källa.
7. Jag är alltid öppen för konstruktiv kritik. Min mailadress står under alla artiklar jag skriver på damfotboll.com. Är det något du tycker att jag, eller andra skribenter på sidan, går fel kan du alltid slänga iväg ett mail. Jag tar mailkritik betydligt mycket mer seriöst en kritik som ploppar upp i kommentarerna. Så länge du inte mailar och säger att jag är en idiot lovar jag att svara.
Hej Alva. Och tack för fina ord.
Den kritik jag framförde mot damfotboll.com i januari handlade inte på något sätt om skribenternas engagemang. Jag känner till att de flesta jobbar ideellt. Och jag är full av beundran över hur mycket av er tid ni lägger ner.
Min kritik handlade mer om hur all tid används. Jag ansåg att ni hade kunnat göra en klart bättre sida med ett litet annorlunda tänkande, bland annat genom att nyhetsvinkla era matchreferat.
Den uppfattningen kvarstår, men har mildrats. För jag tycker att damfotboll.com har varit på hugget under våren, och tagit flera steg i en positiv riktning. Just du ligger bakom ett par av dem. Podden är förstås ett kul tillskott, och skall jag lyfta fram något exempel så gillade jag att du krönikerade om Martas humör.
Hej igen,
en del av din kritik tycker jag är sannerligen befogad. Till exempel den om hur vi använder förnamn och smeknamn i rubriker. Det är också något vi diskuterat. Men där finns problemet att alla inte är utbildade journalister. En utbildad journalist ser (förhoppningsvis) en tydlig gräns mellan personlig och privat.
Sen är en annan del av ”problemet” att vi ibland känner personer privat. Jag upplever inte att det påverkar innehållet i texter, men ibland kan det vara svårt att skriva efternamn på någon man faktiskt hälsar på med smeknamn. Jag försöker att ha en tydligt gräns mellan jobb- och privatliv. Och personligen tycker jag att jag lyckats hittills. Hur andra på sidan gör vet jag faktiskt inte.
Matchreferaten kan vi inte alltid styra över, vi försöker alltid komma fram till hur vi vill ha dem. Men i slutänden kan vi inte göra så mycket om skribenterna vill ha det på ett annat sätt. Tyvärr.
Vi kan också nämna att damfotboll.com vilken dag som helst nu (torsdag var det senaste jag hörde) kommer att bjuda på en del förändringar. Inte gällande matchreferat, tror jag, men vi kommer bland annat införa en ny typ av texter, fler bra bilder och en blogg där den fasta redaktionen tycker och tänker – så som jag gjorde med Martatexten. Jag har tre ”tycka-till-texter” som bara ligger och väntar på att sidan ska uppdateras.