De senaste dagarna har väldigt mycket av mitt fokus av förklarliga skäl handlat om det alla i Damfotbollssverige pratar om – alltså situationen i Tyresö.
Därför har jag inte sammanfattat cuperna i Algarve och på Cypern. Det tänkte jag göra i det här inlägget. Men först en koll på helgens matcher, där klubbfotbollen i Europa återupptas efter landslagsuppehållet.
Ovanligt nog är fokus den här helgen riktat mot söndag. I morgon spelas faktiskt väldigt få spännande matcher. Den enda jag är lite nyfiken på är AIK:s cupmöte med Kvarnsveden.
Det spelas fyra åttondelsfinaler i cupen i helgen. De övriga tre går på söndag. Av dem är både Vittsjö–Jitex och Eskilstuna–Tyresö intresserade av olika skäl.
På söndag är det full omgång i Frauen-Bundesliga. På DFB-tv visas serieledande Frankfurts bortamöte med Essen. Den har avspark 14.00.
I Frankrike är det cupomgång. Och cupen har kommit så kort att det inte är att förvänta några skrällar, även om Lyon lottats mot lokalkonkurrenten St Etienne.
Natten mot söndag inleds för övrigt F17-VM med fyra matcher. Eurosport sänder tre matcher. Vid midnatt går Italien–Zambia (Eurosport) och Kina–Nigeria (Eurosport2) och 03.00 Tyskland–Kanada (Eurosport2).
Så tillbakablicken på veckans landslagsturneringar. Utöver Tyskland, som känns väldigt starkt för tillfället, tycker jag att de stora länderna vacklade i Algarve. Varken USA eller Japan visade någon toppform. Framför allt var amerikanskorna väldigt ojämna. Men förbundskapten Tom Sermanni har experimenterat väldigt mycket. Och nu när hans trupp är skadedrabbad blev det nog lite för mycket. Framför allt var laget oroväckande darrigt i defensiven.
Amerikanskorna avslutade i alla fall med seger mot Nordkorea (3–0) efter två mål av Abby Wambach. Dessutom blev Heather O’Reilly målskytt i sin landskamp nummer 200. Se höjdpunkter från matchen här:
Japan spelade stundtals den fina passningsfotboll som de skämt bort oss med. Dock ledde passningarna alltför sällan till öppna målchanser. Det blev tydligt i finalen, där tyskorna körde över Japan efter paus. Anja Mittag stod för övrigt för ett riktigt läckert klackmål till 2–0. Klart sevärt.
Här är ett långt klipp från finalens andra halvlek. De tyska målen faller efter 40 sekunder, 4,45 och 15,35.
Tyskland håller alltså på att få ihop sitt nybildade lag väldigt bra. I Algarve gav Silvia Neid allt större roller till unga spelare som Tabea Kemme, Melanie Leupolz och Sara Däbritz medan exempelvis rutinerade Melanie Behringer verkar vara på väg ut.
Sverige inledde turneringen starkt, men de tre sista halvlekarna väcker en hel del frågetecken. Framför allt är det tydligt att vi just nu har väldigt dålig bredd på vår topp. Vi står och faller med ett par spelare – och det är förstås inte bra.
I Cypern vann Frankrike finalen mot England med 2–0. Det var de väntade finalisterna, och de väntade segrarna. Dock verkar den franska vägen till titeln ha varit lite svårare än väntat. Att de tappade poäng mot Skottland i premiären var exempelvis en jätteskräll. Här är ett klipp från den franska finalsegern:
I Algarve var förstås Island den stora sensationen. Starkt av ett decimerat isländskt lag att spela till sig tredjeplatsen. På Cypern hittar jag tre sensationslag i Skottland, Irland och Sydkorea. Skotskorna var ett mål från att sno finalplatsen från Frankrike. Man föll dock i tredjeprismatchen på straffar mot Sydkorea, efter att Skottland missat tre av sina fyra, vilket innebar att koreanskorna bara behövde skjuta tre straffar.
Irland vann mot Schweiz, kryssade mot Sydkorea och Nya Zeeland och ledde länge mot Kanada. I den sista matchen blev det dock 2–1-förlust sedan Sophie Schmidt avgjort i 90:e minuten.
Se målen från Irland–Kanada här:
Närmast före USA var Norge den riktigt stora besvikelsen i Algarve. Norskorna föll i alla sina fyra matcher. I placeringsmatchen föll man mot Ryssland med 1–0. Den 10 april spelar Even Pellerud:s lag borta mot Belgien i VM-kvalet. Det är en lurig match, och norskorna behöver nog komma upp några snäpp på formbarometern tills dess om det skall bli tre poäng.
I Cypern cup var Finland den stora besvikelsen. Man nådde ett kryss mot Italien. Men i övrigt blev det förluster – och sista plats. Finland har dubbelmöten med Ungern i början av april. De bör man ha goda möjligheter att klara, trots sistaplatsen i veckans turnering.
Slutligen några fler läsvärda länkar om krisen i Tyresö. Här ger Dagens Nyheter en bra genomgång av läget. Där står det som jag anat, men inte varit säker på, alltså att ”att lönegarantin ska betalas tillbaka om rekonstruktionen lyckas.”
Här skriver Fotbollskanalen om att Tyresös storsponsor Prioritet Finans är förbannad på hur klubben skötts. Vd Nils Wiberg gör väldigt klart att Tyresö inte kan räkna med att få sitt sponsorskontrakt förlängt. Wiberg säger bland annat att:
”Vi går inte in i några jävla konkursbon någon mer gång. Det är en renlighetssak.”
Här är även en länk till Idrottens affärer där man ställer flera relevanta frågor. De har dock inte tillgång till hela listan med Tyresös löner, utan bara den första listan från Aftonbladet, med de nio bäst betalda spelarna. Jag har räknat ihop Aftonbladets kompletta lista, den där även två tränare är med. Enligt den har Tyresö minst en lönekostnad varje månad på 936 600 kronor. Med övrig personal lär siffran stiga en bit över miljonen. Saftigt…
Det var alla Tyresölänkar för i dag. Eller. Här är en till. Damfotboll.com har nämligen skrivit några rader om krisen, som de dock sedan försökt gömma undan. Huvudrubrikerna på sajten handlar nämligen i stället om glödheta saker som Cup Kommunal och träningsmatcher.
En blogg om internationell damfotboll 
Visst är det väl så att Marta och Vero spelar gratis från och med nästa löneutbetalning? Med februarilönen och marslönen har de (så långt jag förstår) maxat lönegarantin. Deras enda chans att få ut mer pengar är i så fall att hoppas på konkurs och få lika mycket till, men det kanske dröjer. För Seger och Fabiana dröjer det till april innan de har nått taket, vilket sker ungefär när serien startar. Spelar alla de här UWCL-final i maj utan någon som helst ersättning? Amatörmässigt i så fall, bokstavligt talat.
Nu vet jag inte riktigt vilka lönesiffror som redovisas av Länsstyrelsen, men om det till miljonen i månadslöner tillkommer sociala avgifter och sånt, så får man lägga till runt 30 procent för att få den totala summan som Tyresö måste betala varje månad. Då blir siffran än mer anmärkningsvärd.
Sen såg jag att man anmält Maja Åström som målis i UWCL. Kul för henne! Men jag förstår inte hur det anställningsmässigt är möjligt att nyanställa i den situation som aktiebolaget befinner sig i. Varifrån kommer pengarna som hon arbetar för?
Man vill ju gärna bli klokare ju mer som kommer fram, men för mig dyker bara fler och fler frågor upp.
Det jag tycker är mest beklämmande i soppan kring Tyresö är den befängda frågeställning kring hur vida det är möjligt att satsa i svensk damfotboll utan att knäcka sin ekonomi nu börjat florera i media. Även om också Rosengård haft sina problem så menar jag att lag som framförallt LFC och Umeå visat och visar att det går att nå riktigt långt med en satsning som till stor del är på unga svenska spelare och det är denna väg som kommer leda till framgång för lagen i Damallsvenskan.
För övrigt undrar jag lite hur det blir med nästa säsongs CL-spel utifall Tyresö blir tvångsnedflyttade. Blir det LFC som ju slutade 3:a som får överta platsen i CL eller får Tyresö behålla den ?
Hittade inga bestämmelser om sund ekonomi eller krav på plats i högsta serien i UEFA’s regelverk. Såldes, om UEFA inte ändrar reglerna, så spelar Tyresö UCL igen i höst (förutsatt att laget inte gått i konkurs).