Dagen efter i Duiven

Det har gått 17 timmar sedan Sverige gjorde sin sorti från EM-slutspelet, och man känner sig fortfarande tom.

På förmiddagen var jag i Duiven, på det svenska spelarhotellet, och lyssnade på landslagets sista presskonferens för det här mästerskapet. Och på Pia Sundhage:s sista som svensk förbundskapten.

Presskonferens på spelarhotellet i Duiven

Presskonferens på spelarhotellet i Duiven

Det var drygt 25 svenska journalister på plats. Och när det gäller mediebevakningen tror jag att Sverige vinner guld i det här Europamästerskapet. Det var i alla fall betydligt fler svenska journalister än nederländska på plats vid presskonferenserna dagen före kvartsfinalen.

Och läser man de nederländska tidningarna skriver de inte speciellt mycket. Där vinner vi på knockout. Det är väl Tyskland som kan hota i den här grenen. Fast lägger vi till radio och TV blir det nog ändå svensk seger. Inte i något annat land tv-sänds alla matcher i en nationell kanal.

Fotbollsmässigt blir det ju alltså däremot ingen svensk medalj. De svenska spelarna och ledarna åker hem i dag, och jag åker hem i morgon. För min del var det planerat sedan länge. För spelarna var det däremot minst en vecka tidigare än de tänkt sig.

Det var rätt nedslagna miner på spelarhotellet i dag. Caroline Seger jämförde gårdagskvällens lagsamling med en begravning. Det var lite muntrare i dag, fast inte mycket.

Sundhage var rätt samlad. Hon sa sig se en ljus framtid för svensk damfotboll, och ville inte svara på kritiken att hon släppt fram för få unga spelare. För att kunna svara på det ville hon ha namn.

Klart är att hon inte direkt lämnar över ett dukat bord till Peter Gerhardsson. Hon har satsar fullt ut på elva spelare, och nästan hela centrallinjen är på väg ut. Med tanke på att VM-kvalet drar i gång om någon månad, och där är det långt ifrån självklart att Sverige vinner sin grupp. Ni minns väl lottningen?

Jo, just det. Vi ställs mot Danmark igen. Det Danmark som just precis kvitterade till 1–1 mot Tyskland i sin kvartsfinal. Jag missade de första 20 minuterna, där danska målvakten Stina Lykke Petersen gav bort ett tyskt ledningsmål. Under de 25 minuter jag har sett har danskorna känts klart vassare.

Men om Danmark bjuder Sverige lika generöst som Lykke Petersen bjöd tyskorna skall vi ha chans att ta direktplatsen till VM. Annars kan det bli riktigt, riktigt tufft.

Men mer om det framöver. Jag skall förstås även sätta ihop ett inlägg där jag sammanfattar den svenska EM-insatsen. Men det får vänta tills jag är hemma i Sverige. I dag skall jag njuta av dagens tre matcher, den sista på plats i Deventer.

1 tanke på “Dagen efter i Duiven

  1. Jag är inte förvånad över att Pia vill ha namn på de unga spelare som hon inte har tagit ut. Hon känner ju bara till de som tillhör Pias poolparty polare. Men om hon hade ägnat tid åt att titta på damallsvenska matcher, så kunde hon ju kanske provat andra spelare i en hel del träningsmatcher dessa 5 åren. Men precis som hon gjorde i USA så kör hon med samma spelare oavsett vad. Skillnaden är att i USA så hade hon världsklass spelare på varje position, som ville vinna. I Sverige så hade hon bra spelare som var ”goa” och ett fåtal världsklass spelare som blev äldre, långsammare och ärligt talat latare. Man kan ju undra vilken FK hade gjort ett ”sämre” resultat med den truppen som Pia hade tillgång till i USA, har inte SvFF och alla andra gett henne för stor kred som tränare? Vid en snabb reflektion så känns det som Pias ledarskaps framgångar mest kantas av tur.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.