Tre av årets 132 damallsvenska matcher är spelade. Jag följde premiärmatcherna via damallsvenskan.tv där jag hoppade mellan matcherna.
Jag fick se två Stockholmssegrar och ett kryss i Skånederbyt. Från dagen är jag klart mest imponerad av Djurgården. Utöver lite darr i matchens absoluta slutskede tyckte jag att stockholmarna hade närmast total kontroll under 2–1–segern mot Eskilstuna. Båda målen gjordes för övrigt av Sheila van den Bulk, som var defensiv mittfältare i den här matchen.
Sheila van den Bulk
Det skall sägas direkt att Eskilstuna var lite brandskattat. Framför allt saknade man sina båda mittbackar Brianne Reed och Vaila Barsley, med följden att Hanna Glas och Matilda Plan fick bilda mittlås. Med Glas som mittback tappade man förstås även i kantspelet.
Men skador tillhör spelet, och som jag var inne på i mitt tips och tillika långa analys av de damallsvenska lagen så har de lagen som är minst skadekänsliga stora chanser till topplaceringar i år.
I dag var Djurgården alltså väldigt bra. Laget såg väldigt bolltryggt och passningsskickligt ut. Så redan nu, några timmar efter att jag släppte mitt tips, börjar jag undra om jag inte återigen har undervärderat blåränderna. Kan de hålla den här nivån även framöver blir de väldigt svårslagna.
I Skånederbyt kändes Kristianstad som det klart starkaste laget under den första halvleken. Efter paus såg jag inte lika koncentrerat, men då upplevde jag det som att Vittsjö lyfte sig rejält och gjorde sig förtjänt av den premiärpoäng man fick via 1–1.
En spelare som imponerade på mig var Kristianstads mittback Therese Ivarsson. Och det är inte mittbacksjobbet som imponerade, utan hennes förmåga att röra sig i offensivt straffområde. Där brukar backar vara kraftfulla, men oftast lite sega. Ivarsson är kraftfull, men hon är långt ifrån seg.
Tvärtom utklassade hon i dag alla forwards när det gäller att vara på hugget och läsa av situationerna. Ett av flera exempel var när hon gjorde 1–0-målet i andravåg efter hörna. Där var hon den enda spelaren som var riktigt på tå och som tidigt såg vad som var på gång att hända. Således kunde hon vara först på Rita Chikwelu:s nick, trots att Ivarsson befann sig långt bak i straffområdet när bollen gick mot nigerianskan.
Och det där var inte enda gången Ivarsson kom till avslut i offensivt straffområde. I princip vid varje fast situation hamnade hon i händelsernas centrum. Kul att se.
Hammarby–LB07 var nog den match jag såg minst av. Där upplevde jag att LB hade ett stort övertag i bollinnehav den första halvtimmen, dock utan att skapa några riktigt vassa målchanser.
Hammarby däremot hade bra spets, och utnyttjade sina chanser väl. Slutresultatet 4–2 vittnar om det. Här hade jag tänkt att skriva något om antalet avslut i respektive riktning. Men det är ingen idé. För tyvärr fortsätter statistiken från damallsvenskan att vara ren skit.
I år verkar inte mål räknas som skott på mål. Från matchen Djurgården–Eskilstuna kan man nämligen läsa att det blev 1–2 i avslut mot mål. Man undrar hur Djurgården kunde vinna med 2–1 om de bara fick till ett avslut mot mål.
Och under de första 20 minuterna av Hammarby–LB07 såg jag Mia Persson och Anna Welin skjuta över och Rakel Hönnudottir misslyckas med ett inlägg. Alla tre bokfördes som avslut mot mål för LB07, och gav därmed Emma Holmgren tre väldigt enkla räddningar i målvaktsligan. Om det var så Hammarby förde sin statistik även förra året är det inte konstigt att Holmgren fick högst räddningsprocent av alla målvakter.
I andra riktningen bokfördes inte alls det ribbskott som Julia Zigiotti Olme avlossade innan 1–0-målet som avslut. Däremot fick Zigiotti Olme med rätta assist för att Frida Sjöberg forcerade in returen.
Men visst är det tråkigt att man inte kan ta den officiella damallsvenska statistiken på allvar?
I elitettan vann Kungsbacka borta mot nykomlingen Asarum med 3–2. Samma slutsiffror noterades till Västerås BK 30:s fördel när man vände 2–1-underläge mot Mallbacken. I Örebro vann Kif med 3–1 mot Sundsvall efter två mål av Adelisa Grabus.
En blogg om internationell damfotboll 
Therese Ivarsson gjorde tre mål i sista träningsmatchen (ett på straff) mot Kalmar. Enligt svenskfotboll.se så gjorde hon fem mål 2017. 🙂
Såg också lite på kdff mot Vittsjö första halvlek. Tyckte att Vittsjö var det lite bättre
laget. Men spelade inte Sandra Adolfsson och finska Emmi A. Är väl tongivande spelare i Vittsjö ?
Bägge är skadade.
Kul med premiär. Särskilt kul för Stockholmslagen.
Hammarby har ett jäkla go i laget och blir inte lätta att besegra på hemmaplan.
Djurgården var bättre än Eskilstuna. Man ville verkligen hålla bollen inom laget och var klart snabbare i spelet.
Var spänd på Lisa Dahlkvist i sin comeback. Men det gick väääääääldigt långsamt för den förra landslagsmittfältaren. Hon rörde sig över väldigt små ytor, i makligt tempot.
Tyvärr, men har svårt att se Lisa spela i landslaget igen. Då måste hon speeda upp många, många procent.
Kristianstad var bättre än Vittsjö i Skånedrbyt men vem ska göra målen i hemmalaget i år?
När det gäller KDFF och målskytte lär det ansvaret hamna på samma spelare som ifjol. Då spred man målen brett, och fick följande topp av den interna skytteligan:
1) Amanda Edgren 6
2) Rita Chikwelu och Therese Ivarsson 5
4) Hanna Sandström 4
5) Mia Carlsson och Ogonna Chukwudi 3
Ojdå, starka ord för att komma från dig Johan – ”bara skit” med statistiken från SvFF. Och visst, passningsligan har länge varit dålig för att ta ett annat exempel. Fotbollen har mycket att lära av hockeyn, inte minst damhockeyn, när det gäller statistik.
Att DIF vann mot United är kanske en indikation på att DA blir jämnare i år än på länge. Fyra mål från Hammarby tillhör inte heller vanligheterna, visserligen mot mina nedflyttningskandidater LB07. Kanske nya Kanalplan blir ett lyft för laget? Oavgjort för KDFF måste varit en missräkning, också här i premiären på nya arenan.
Själv såg jag Elitettans BK30 mot Mallbacken på plats på den inklämda Ringvallen i Västerås. Överlägset bästa spelare i BK30 var Caroline Murray som låg bakom mängder av farligheter. BK30 var bättre på det mesta – passningar, spel med och utan boll, närkamper och så vidare. Om Mallbacken inte ska kämpa i absoluta botten av EE måste de hålla ledningar (1-0 och 2-1) mot sannolika mittenlag som BK30. Mallbacken har haft många bra målvakter (Falk och Fraine för att nämna några), men nu ser det svajigare ut.
Jag kan ju bara jämföra med basketen, där det händer massor av saker hela tiden. Visst görs det lite missar där ibland, men i det stora hela klarar statistikfolket inom basketen sitt jobb med fantastisk precision.
I fotboll händer det något kanske var tredje minut. Ändå klarar de som för statistiken inte av sitt jobb. Nu är det ju dessutom lättare än någonsin eftersom de parallellt kan köra matchen på damallsvenskan.tv och se om situationerna med 45–60 sekunders fördröjning.
Personligen tycker jag att felaktig statiskt är meningslös statistik – eller för att repetera mina ord från inlägget, ren skit.
Jag skriver för övrigt det här i pausen av Piteå–Kalmar. I den matchen har man hittills inte bokfört ett enda avslut utanför mål. Fast jag har sett flera. Bland annat sköt Ronja Aronsson ett par decimeter utanför och Nina Jakobsson nickade just utanför på en hörna.
Vid en närmare koll verkar det som att man har avskaffat ”avslut utanför” i statistiken i år. Det bokfördes inga sådana i gårdagens matcher heller. Det kan man ju tycka är rätt konstigt. Men ingen skugga över statistikfolket i Piteå alltså, de ser således ut att ha gjort rätt.
Tycker stabila vittsjö(det lilla jag såg av matchen)kan försöka spela Peter G 3-4-3 spel. Det ger lite fart framåt och nerförbacke tycks det som. Det är offensivt men kräver passningsskicklighet och bra kondition. Kan bli enkla mål i nacken iofs men kul att titta på eller hur ? Dom har Adolfsson som en av tre mittbackar. Sen Emmi A en spelskicklig på mittfältet. Tre duktiga mittfältare och ytterback/mittfältare till finns det säkert. Linda Sällström plus två duktiga anfallare finns det nog. Skulle bli kul att titta på detta spelsystem.
Tror faktiskt att 4-3-3 kan vara lika effektivt. Med två offensiva ytterbackar och en defensiv central mittfältare blir resultatet av ekvationen ungefär det samma som 3-4-3. Och speciellt i andra halvlek skapade Vittsjös ytterbackar Lisa Klinga (som började på bänken) och Genessee Daughetee en hel del farligheter, medan Johanna Andersson på centrala mittfältet ofta agerade som extra mittback. Med Sandra Adolfsson och Emmi Alanen tillbaka i startelvan kan det bara bli ännu bättre.
Måste också tillägga att jag håller med Johan när det gäller Therese Ivarsson. Hon imponerade verkligen. Tillsammans med Vittsjös Michelle de Jongh (vilket kanonmål hon gör!) bäst på plan.
Johan har rätt – det ser faktiskt ut som om Avslut utanför mål har avskaffats i årets statistik. Vilket är synnerligen märkligt då en sådan statistik tveklöst ger en betydligt bättre bild av matchen. Om ett lag vinner den totala skottstatistiken med t ex 15-2, men 13 av skotten, från lag A, hamnar tätt utanför målramen så blir den officiella statistiken 2-2 i skott något som då indikerar en jämn och tät match. I verkligheten kanske lag A hade ett markant övertag. Även om statistik aldrig säger hela sanningen så hoppas jag verkligen att SvFF i fortsättningen har med även Avslut utanför mål.
Pingback: Vändningar, Askungesaga och publikfiasko | En blogg om internationell damfotboll