Linköping inledde med en styrkedemonstration

Den damallsvenska premiäromgången avslutades med en styrkedemonstration från Linköpings FC. Laget vann som premiär med hela 5–0 hemma mot Växjö. Som ni säkert noterat tippade jag i fredags att både LFC och Växjö skulle bli negativa överraskningar i årets serie.

Tipset av LFC som sexa har väckt starka känslor, vilket jag faktiskt tycker är kul. Jag trodde faktiskt inte att tips engagerade er läsare så mycket.

Klart är att om Linköping fortsätter som de startade kan mitt tips av laget snart avskrivas som helt galet. Jag kanske får avgå som tippare. I fjol tippade jag Piteå på sjätte plats – och de vann guld. I år tippade jag LFC på sjätte plats…

Men även om dagens resultat imponerar vill jag nog se ytterligare någon LFC-match innan jag hyllar laget fullt ut. Jag såg i och för sig dagens match rätt okoncentrerat. Det jag såg var ett LFC som var väldigt vasst och farligt i offensiven, men inledningsvis även ganska darrigt i försvarsspelet.

Vid 1–0-ledning tvingades målvakt Emma Holmgren visa hög klass vid minst två tillfällen, när hon räddade vassa avslut från Anna Anvegård. Anmärkningsvärt i LFC var annars att uppskrivna nyförvärvet Julia Ashley började på bänken, och att lagkaptenen och tidigare innermittfältaren Emma Lennartsson var mittback medan Anna Rakel Petrusdottir spelade på defensivt innermittfält. Isländskan värvades ju i första hand som vänsterback, även om det vid värvningen nämndes att hon även hade spelat innermittfältare.

Offensivt har jag varit lite fundersam till hur LFC skall hitta bra uppgifter till både Stina Blackstenius och Mimmi Larsson, två spelare som i grunden vill ha samma roll. I premiären kändes det som att den saken går att lösa. Larsson blev tvåmålsskytt och Blackstenius hade två assist.

Växjö vill nog helst glömma premiären fortast möjligt. Laget hade redan innan avspark kvintetten Katie Fraine, Nellie Ohlsson, Stina Lennartsson, Simona Koren och Adelisa Grabus på skadelistan. Utöver 5–0-smällen fick målvakten och stjärnförvärvet Erin McLeod kliva av redan i 16:e minuten. Tungt.

Positivt dock att Jelena Cankovic kunde göra sin första halvlek för året. För mindre än en vecka sedan hade tränare Henrik Larsson ingen aning om hur länge det kunde dröja innan serbiskan var tillbaka i spel. I dag spelade hon en halvlek. Saker händer snabbt ibland.

Utöver sista matchen i den damallsvenska premiäromgången spelades i dag den första matchen i elitettans andra omgång. Där vann Asarum med 1–0 mot Morön, ett resultat som innebär att blekingarna toppar tabellen på fyra poäng.

Den första omgångens snackis var ett domslut i Stockholmsderbyt mellan Hammarby och BP. Eller snarare ett uteblivet domslut.

Efter att BP-backen Alice Carlsson nickat undan ett inlägg blev hon rammad av Hammarbys Emilia Larsson. Larsson vände sig sedan om, och sköt bollen i mål. På klippet nedan är det lite svårt att se exakt hur Larsson träffar Carlsson, men känslan är att det nog även borde ha blivit ett kort av någon sort.

Det anmärkningsvärda är att domaren var nära och såg kollissionen klart, men ändå valde att döma mål. Ett domslut jag har väldigt svårt att förstå.

Innan vi lämnar svensk mark blev det klart i måndags att cupfinalen spelas på hybridgräs på Gamla Ullevi. Förutsatt att planen där är spelklar till den 1 maj.

Den spontana känslan från det är att valet av underlag är en fördel för gästande Kristianstad. De spelar ju normalt på just hybridgräs, och borde vara mer inspelta på det.

Det har spelats lite matcher utanför Sveriges gränser i dag också. Troligen avgjordes tyska Frauen-Bundesliga i dag, då Bayern München noterade sitt andra raka kryss. Nina Burger och Gina Lewandowski gjorde målen när SC Sand och Bayern spelade 1–1. Den kanonform som Bayern inledde 2019 med tycks vara som bortblåst.

I och med dagens resultat leder Wolfsburg serien med en poängs marginal, trots att man har en match mindre spelad. Det läget missar inte Nilla Fischer med vänner.

I Italien har Juventus och Fiorentina i dag säkrat sina platser i cupfinalen. Det är verkligen en avgörande vecka i Italien. På påskafton spelas nämligen sista ligaomgången. Juventus har guldläge med 53 poäng, Fiorentina är tvåa på 52 och trean Milan har 51.

För Juventus väntar bortamatch mot ett Verona som säkrade kontraktet i förra omgången. För Fiorentina väntar hemmamatch mot Roma medan Milan tar emot Chievo.

I kväll var det alltså returer i cupens semifinaler. Juventus och Milan spelade 1–1, vilket innebar att Petronella Ekroth:s lag gick till final med totalt 3–2, och Stephanie Öhrström:s Fiorentina nådde finalen via 2–0 i dag och totalt 3–1 mot Roma.

I England firade Manchester United i kväll uppflyttning till WSL, man gjorde det efter 5–0-seger mot Aston Villa. Det blir spännande att följa Uniteds framtida framfart. Det känns ju troligt att laget redan under sin debutsäsong i högsta ligan kan utmana i toppen.

Slutligen noteras att Alex Morgan kommit med på Time Magazines lista över de 100 mest inflytelserika människorna i världen i år.

Det beror förstås på mer än bara sport. Hennes och det amerikanska landslagets kamp för bättre förhållanden lär ha bidragit till att hon kom med i det här fina sammanhanget.

Slutligen ett mindre roligt besked. Efter mycket funderande har jag beslutat att jag framöver inte kommer att tillåta direkta diskussioner mellan signaturerna ”axel” och ”The Observer”. Jag gillar inte censur, men känner att det bara leder till smutskastning när aktuella signaturer interagerar med varandra.

Djurgården imponerade mest premiärdagen

Tre av årets 132 damallsvenska matcher är spelade. Jag följde premiärmatcherna via damallsvenskan.tv där jag hoppade mellan matcherna.

Jag fick se två Stockholmssegrar och ett kryss i Skånederbyt. Från dagen är jag klart mest imponerad av Djurgården. Utöver lite darr i matchens absoluta slutskede tyckte jag att stockholmarna hade närmast total kontroll under  2–1–segern mot Eskilstuna. Båda målen gjordes för övrigt av Sheila van den Bulk, som var defensiv mittfältare i den här matchen.

Sheila van den Bulk

Det skall sägas direkt att Eskilstuna var lite brandskattat. Framför allt saknade man sina båda mittbackar Brianne Reed och Vaila Barsley, med följden att Hanna Glas och Matilda Plan fick bilda mittlås. Med Glas som mittback tappade man förstås även i kantspelet.

Men skador tillhör spelet, och som jag var inne på i mitt tips och tillika långa analys av de damallsvenska lagen så har de lagen som är minst skadekänsliga stora chanser till topplaceringar i år.

I dag var Djurgården alltså väldigt bra. Laget såg väldigt bolltryggt och passningsskickligt ut. Så redan nu, några timmar efter att jag släppte mitt tips, börjar jag undra om jag inte återigen har undervärderat blåränderna. Kan de hålla den här nivån även framöver blir de väldigt svårslagna.

I Skånederbyt kändes Kristianstad som det klart starkaste laget under den första halvleken. Efter paus såg jag inte lika koncentrerat, men då upplevde jag det som att Vittsjö lyfte sig rejält och gjorde sig förtjänt av den premiärpoäng man fick via 1–1.

En spelare som imponerade på mig var Kristianstads mittback Therese Ivarsson. Och det är inte mittbacksjobbet som imponerade, utan hennes förmåga att röra sig i offensivt straffområde. Där brukar backar vara kraftfulla, men oftast lite sega. Ivarsson är kraftfull, men hon är långt ifrån seg.

Tvärtom utklassade hon i dag alla forwards när det gäller att vara på hugget och läsa av situationerna. Ett av flera exempel var när hon gjorde 1–0-målet i andravåg efter hörna. Där var hon den enda spelaren som var riktigt på tå och som tidigt såg vad som var på gång att hända. Således kunde hon vara först på Rita Chikwelu:s nick, trots att Ivarsson befann sig långt bak i straffområdet när bollen gick mot nigerianskan.

Och det där var inte enda gången Ivarsson kom till avslut i offensivt straffområde. I princip vid varje fast situation hamnade hon i händelsernas centrum. Kul att se.

Hammarby–LB07 var nog den match jag såg minst av. Där upplevde jag att LB hade ett stort övertag i bollinnehav den första halvtimmen, dock utan att skapa några riktigt vassa målchanser.

Hammarby däremot hade bra spets, och utnyttjade sina chanser väl. Slutresultatet 4–2 vittnar om det. Här hade jag tänkt att skriva något om antalet avslut i respektive riktning. Men det är ingen idé. För tyvärr fortsätter statistiken från damallsvenskan att vara ren skit.

I år verkar inte mål räknas som skott på mål. Från matchen Djurgården–Eskilstuna kan man nämligen läsa att det blev 1–2 i avslut mot mål. Man undrar hur Djurgården kunde vinna med 2–1 om de bara fick till ett avslut mot mål.

Och under de första 20 minuterna av Hammarby–LB07 såg jag Mia Persson och Anna Welin skjuta över och Rakel Hönnudottir misslyckas med ett inlägg. Alla tre bokfördes som avslut mot mål för LB07, och gav därmed Emma Holmgren tre väldigt enkla räddningar i målvaktsligan. Om det var så Hammarby förde sin statistik även förra året är det inte konstigt att Holmgren fick högst räddningsprocent av alla målvakter.

I andra riktningen bokfördes inte alls det ribbskott som Julia Zigiotti Olme avlossade innan 1–0-målet som avslut. Däremot fick Zigiotti Olme med rätta assist för att Frida Sjöberg forcerade in returen.

Men visst är det tråkigt att man inte kan ta den officiella damallsvenska statistiken på allvar?

I elitettan vann Kungsbacka borta mot nykomlingen Asarum med 3–2. Samma slutsiffror noterades till Västerås BK 30:s fördel när man vände 2–1-underläge mot Mallbacken. I Örebro vann Kif med 3–1 mot Sundsvall efter två mål av Adelisa Grabus.

Den stora årskrönikan över 2016

Vi ringer alldeles strax ut 2016 och det har således blivit hög tid för bloggens stora årskrönika. Den följer samma upplägg som de senaste åren, alltså sammanfattas året med hjälp av en mängd ledord.

Det var förstås OS som var det stora 2016. Där vann Tyskland, och som bekant lyckades Sverige snubbla sig fram till ett fantastiskt silver – svensk damfotbolls största framgång någonsin. Dags för själva krönikan. Trevlig läsning.

Här är årets…

Assist: Den bjöd Lisa De Vanna på till Caitlin Foord:s mål mot Tyskland i OS. De Vanna stod för en läcker tunnel innan hon serverade Foord. Tyvärr hittar jag inga bilder från OS, IOK är snabba på att rensa bort alla klipp från nätet.
Däremot stod Arsenals spanska stjärna Vicky Losada för en liknande framspelning mot Sunderland i WSL. Håll till godo:

Avstängning: USA:s fotbollförbund stängde av Hope Solo i ett halvår för att hon kallade Sverige för fega i OS. Årets överlägset konstigaste beslut.

Besvikelse: Abby Wambach, som svärtade ner sitt goda namn genom att åka fast för rattfylleri i våras. I samband med det kom det även fram att hon rökt marijuana och testat kokain. Tragiskt.

Brutna maratonsvit: Tyska demontränaren Bernd Schröder slutade i våras i Potsdam efter 45 huvudsakligen framgångsrika år i den tyska storklubben. Och i Mexiko slutade förbundskapten Leo Cuellar efter 18 år på posten.

Bästa spelare: I Europa gick priset till norska 21-åringen Ada Stolsmo Hegerberg. Hon kan dock inte bli bäst i världen, för där är finaltrion Melanie Behringer, Carli Lloyd och Marta. Lloyd är ”regerande mästarinna”, hon prisades ju av Fifa som världens bästa spelare 2015.

Comeback: Turbine Potsdam. Bara man blev av med Schröder återuppstod storlaget och man leder mycket oväntat Frauen-Bundesliga in i vinteruppehållet.

Cupmästarinnor: I Sverige: FC Rosengård. Några andra cupmästarinnor från olika länder: Wolfsburg, Lyon, Arsenal, Inac Kobe Leonessa och LSK Kvinner.

Ekonomiska kaos: Som vanligt är Kristianstad med i de här sammanhangen, klubben var återigen konkurshotad i år. Men man är inte ensamt, nästan varenda damallsvensk klubb brottas med ekonomiska besvärligheter.

Fiasko 1: Japan missade OS. De vice världsmästarna var även vice OS-mästare inför året. Men i Asiens OS-kval kom japanskorna bara trea bakom Australien och Kina – ett tecken på den allt hårdare konkurrensen i damfotbollsvärlden.

Fiasko 2: USA missade för första gången någonsin semifinal i ett stort mästerskap. De regerande världsmästarna var även regerande olympiska mästarinnor inför året. Men i OS åkte man ut i kvartsfinal mot ett rätt begränsat svenskt lag. Ytterligare ett tecken på den allt hårdare konkurrensen i damfotbollsvärlden.

Firande: Det var rejält pådrag i Bilbao efter Athletics ligaseger i våras. När får vi se något sådant här i Sverige?

Hemvändare: Ett par spelare har vänt hem till Sverige efter utlandsäventyr, inte minst Lotta Schelin som vände hem till Rosengård och Lisa Dahlkvist som vände hem till Kif Örebro.

Igelkottförsvar: Det Sverige använde i OS både mot USA i kvartsfinalen och mot Brasilien i semifinalen. En defensiv framgångstaktik.

Konflikt 1: Trots OS-silver röstade alla tolv damallsvenska ordföranden för att Pia Sundhage skulle få lämna förbundskaptensjobbet. Anmärkningsvärt.

Konflikt 2: Den mellan USA:s förbund och landslag om spelarnas avtal. En konflikt som rullat under hela året, och som fortfarande inte är löst.

Korsbandsskador: Här är några av de som drabbats av fotbollens värsta skadeelände under 2016: Erin McLeod, Matilda Haglund, Linnea Jonasson, Hanna Pettersson, Maja Regnås, Renee Slegers och Adelisa Grabus.

Löfte: Damfotbollsprofilen Alva Nilsson som lovade att springa Tjejmilen 2017 om Sverige slog ut USA ur OS. Hoppas träningen går bra…

Mediemörker: Den 1 juli kom det tråkiga beskedet att Damfotboll.com gick i graven. En vansinnigt tråkig nyhet, även om jag ofta varit kritisk till kvaliteten på texterna.

Mest oväntade publikfest: När Venezuela vann F17-mästerskapet i Sydamerika var det drygt 45 000 åskådare på plats för att se finalen mot Brasilien. Fantastiskt.

Mest svårstoppade: Tabitha Chawinga. Kvarnsvedens talang från Malawi bildade damallsvenskans klart vassaste enmannaanfall under våren. Hon blev ännu mer svårstoppad efter sommaren, när hon även hade understöd.

Mål 1: Min favorit är från den isländska ligan där Sandra Stephany Mayor i Thor/KA bjöd på en underbar cykelspark i juni:

Mål 2: Men det gjordes fler högklassiga mål under året. I mars bjöd Alex Morgan på den här fantastiska manövern mot de blivande OS-mästarinnorna från Tyskland:

Mål 3: Megatalangen Deyna Castellanos från Venezuela har redan vid 17 års ålder ett tillslag som konkurrerar om titeln tidernas bästa inom damfotbollen. På det här klippet ser man hur hon avgjorde på avspark mot Kamerun i F17-VM. Före på klippet är för övrigt även ett läckert mål från motståndarna:

Mål 4: Mer från Castellanos. På det här sättet drog Castellanos in en klockren volley i den amerikanska collegefotbollen:

Mål 5: Årets damallsvenska mål gjordes tveklöst av Marta på den här fantastiska sololöpningen mot Kristianstad. Ofattbart att det inte ens var nominerat i den svenska tävlingen om årets mål:

Mål 6: Men Marta var inte den enda som stod för läckra solomål. Här visar Marija Banusic sin talang:

Mål 7: Som vanligt har det gjorts en hel del snygga mål på skott. Under F20-VM i Papua Nya Guinea drog Lyons supertalang Delphine Cascarino in den här kanonen:

Mål 8: Internationellt sett är det här målet från en annan av Venezuelas talanger, Daniuska Rodriguez, ansett som årets snyggaste. Det är nämligen framme i final (topp tre) i Puskas Award, priset till årets mål alla kategorier. Det är andra gången ett damfotbollsmål slår sig in bland herrfotbollsmålen. Personligen tycker jag inte att det är topp tre bland årets damfotbollsmål, även om det är en fin prestation. Men smaken är ju som…

Mål 9: På avdelningen mål gjorde med fantastisk kontroll är det här konstnumret från Montpelliers F20-VM-spelare Marie-Charlotte Legér kanske årets snyggaste:

Mästarinnor: Framför allt Tyskland, som vann OS, och Lyon som vann Champions League. Här är ett antal mästarlag från olika nationella ligor: Linköping, Bayern München, Lyon, Manchester City, LSK Kvinner, Western New York Flash, NTV Beleza, Melbourne City, Athletic Club, Twente och Brescia.

Nya stavning: I september blev plötsligt c till k och samtidigt förvandlades Magdalena Ericsson till Magdalena Eriksson.

Nykomlingar: Både Djurgården och Kvarnsveden höll sig kvar i damallsvenskan med marginal. Det var grymt starkt jobbat. Kan 2017 års nykomlingar LB07 och Hammarby göra om den bragden?

Nödlösning: När ingen tv-kanal var intresserad av vår högsta serie skapade EFD en egen webb-tv-kanal: damallsvenskan.tv. Vi som gärna ville se matcherna tackar för det. Men ekonomiskt sett känns det som att det var en rätt dyr satsning för svensk damfotboll. Eller?

Petning: Pia Sundhage som i våras vägrade att ta ut Kosovare Asllani i landslaget.

PR-kupp: Norska Stabaek som funderade på att kontraktera skidstjärnan Ingvild Flugstad Östberg för cupspel.

PR-miss: Svenska Fotbollförbundet som missade chansen att lägga Sveriges OS-genrep mot Japan i Göteborg under Gothia Cup.

Publiklag: Portland Thorns förstås. Det stjärnspäckade NWSL-laget nådde i år det makalösa snittet 16 945 åskådare per hemmamatch. Inget lag i världen är ens i närheten av det intresset.
I Sverige är Eskilstuna United kvar på tronen i publikligan. De hade ett snitt på fina 1 897 åskådare trots att man tidigt var långt ifrån någon tätstrid.

Silver: Sveriges i OS. Vad mer behöver man säga?

Skyttedrottningar: OS: Melanie Behringer. Champions League: Ada Stolsmo Hegerberg. EM-kvalet: Jane Ross. Damallsvenskan: Pernille Harder. D1 Feminine: Stolsmo Hegerberg. Frauen-Bundesliga: Mandy Islacker. NWSL: Lynn Williams. WSL: Eniola Aluko.

Skrällgäng 1: Kanada. John Herdman fick riktig fart på sitt lag i OS. Kanada vann fem av sex matcher och imponerade faktiskt mest av alla lag – trots att man ”bara” tog brons. Bland annat besegrade Kanada såväl Tyskland, Frankrike som Brasilien.

Skrällgäng 2: SC Sand var vårens överraskningslag i Frauen-Bundesliga. Den lilla klubben från en liten håla på den tyska landsbygden tog sig dessutom till final i tyska cupen efter att ha slagit ut Bayern München i semifinal. Den lilla hålan heter förresten Willstätt och har just under 10 000 invånare, den ligger i sydvästra Tyskland, precis intill gränsen mot Frankrike.

SC Sand

SC Sand

Slagsmål: Rouens Maude Perchey och Bordeaux Eva Sumo tog till knytnävarna i en cupmatch i Frankrike:

Smalaste plan: När Western New York Flash tog emot Seattle Reign i amerikanska NWSL spelade man på en plan som bara var 52 meter bred. Parodi.

Snabbaste debutant 1: Lynn Williams behövde 49 sekunder i landslagströjan innan hon gjorde sitt första mål för USA.

Snabbaste debutant 2: Bara några dagar efter Williams rekord var det Kealia Ohai:s tur att ta över rekordet. Hon behövde bara 48 sekunder i USA:s landslag innan hon gjorde sitt första mål.

Sparkade tränare: I Sverige bytte både Umeå och Kif Örebro tränare i somras. Både Maria Bergkvist och George Papachristou fick gå. Rörigast var det dock i Vittsjö där Håkan Magnusson fick gå under våren. Ett tag kändes det som man hade nya ledarkommandon varje omgång.
Internationellt fick bland annat Norio Sasaki, Philippe Bergerôo och Roger Finfjord lämna sina uppdrag som förbundskaptener.

Starkaste spelare: Kvarnsvedens Lee Winroth satte världsrekord i marklyft. Vid en tävling i Katrineholm lyfte hon 190 kilo – 15 kilo över det tidigare rekordet. Imponerande.

Stjärnsmäll: För första gången någonsin släppte Sverige in fem mål i en landskamp. Brasilien vann i gruppspelet i OS med förkrossande 5–1 – ett resultat som det senare skulle visa sig var nyttigare för Sverige än för Brasilien…

Straffläggare 1: Lisa Dahlkvist förstås. Hennes straff mot USA har förutsättningar att bli en klassiker i svensk idrottshistoria. Och den mot Brasilien var inte så dum den heller…

Straffläggare 2: Lotta Schelin. Tidernas skyttedrottning i det svenska landslaget slog straffar i tre stora matcher under året – alla gångerna bjöd hon på högklassiga avslut. Starkt.

Straffmissar: Det var flera viktiga matcher under året som avgjordes efter straffläggning. Först åkte Rosengård ut mot Frankfurt i kvartsfinal i Champions League, sedan vann Lyon finalen i samma turnering mot Wolfsburg från straffpunkten. I OS vann som bekant Sverige både kvarts- och semifinal på straffar, dessutom tog sig Brasilien till semi efter straffar mot Australien. De olyckliga var Sara Björk Gunnarsdottir, Nilla Fischer, Elise Bussaglia, Alex Morgan, Christen Press, Katrina Gorry, Alanna Kennedy, Cristiane och Andressinha.

Kvartetten Ada Stolsmo Hegerberg, Kosovare Asllani, Marta och Linda Sembrant missade också straffar i nämnda matcher, men de slutade ändå på den vinnande sidan.

Straffräddare: Hedvig Lindahl förstås. Närmast efter Dalas iskalla straff mot USA är det nog Lindahls räddningar man kommer att minnas av årets OS-succé. På temat straffräddare skall förstås Sarah Bouhaddi också nämnas. Hon tog två straffar i Champions Leaguefinalen och blev Lyons stora hjälte där.

Svar på tal: Pia Sundhage kontrade snabbt på Hope Solo:s attack mot Sveriges ”fega” taktik i OS-kvartsfinalen. Sundhage sa:

”Jag skiter i vad hon tycker. Jag skall till Rio, hon skall åka hem.”

Svenska mästarinnor: Linköpings FC förstås. Laget förlorade inte en enda match i damallsvenskan. Makalöst bra gjort. Det fanns även svenska spelare som blev mästarinnor utanför Sveriges gränser, nämligen: Lotta Schelin både i Frankrike och i Champions League. Samt Kosovare Asllani i England, Mimmi Löfwenius i Norge och Julia Molin på Cypern.

Tack och adjö: I år har bland annat följande storspelare tackat för sig: Nadine Kessler, Louisa Necib (Cadamuro), Kerstin Garefrekes, Formiga, Sara Lindén, Solveig Gulbransen och Ingvild Stensland. Fast det är ju vi som skall tacka dem för all underhållning. Tack.

Tråkigaste publiksiffra: Bara 321 åskådare såg Rosengård vinna supercupen med 2–1 mot Linköping i mitten av mars. En pinsamt usel siffra för Sveriges två klart bästa klubbar under 2016.

Tvillingpar: Systrarna Flores hade valt att spela för varsitt lag i F20-VM. Efter kvartsfinalen mellan USA och Mexiko fick USA:s Sabrina trösta Mexikos Monica efter att amerikanskorna vänt 0–1 till 2–1 i slutet av matchen.

Ungdomsmästarinnor: Nordkorea tog en jackpot, man vann både VM för F20 och F17. Stort. I F17-EM gick guldet till Tyskland och i F19-EM var det Frankrike som vann. Fast F19-finalen handlade inte om fotboll, utan snarare om vattenpolo:

På hemmaplan vann Eskilstuna United SM-guld i F19 och DFK Borgeby från Skåne var bäst i F16.

Utmanare: USA bröt sig ur Algarve cup och skapade en egen utmanarturnering, She Belives Cup. Till den snodde man med sig Europas tre bästa lag, Tyskland, Frankrike och England. Premiärupplagan vann för övrigt amerikanskorna själva.

Viktigaste miss: Vivianne Miedema fick öppet läge i 91:a minuten i OS-kvalmötet med Sverige. Mål, och Nederländerna skulle ta Europas sista plats i Brasilien. Bayern Münchens skyttedrottning sköt dock över – och Sverige fick spela OS.

Jag har säkert missat en hel del. Kom gärna med tips om höjdpunkter eller bottennapp från året som gått. Och ni: Gott nytt 2017.

Tuff premiär för damallsvenskan.tv

Det har varit en intressant premiärhelg på många sätt. Sportsligt känns det som att vi kan ha en rekordjämn och bra damallsvenska. Den spontana uppfattningen efter sex matcher är att vi inte har någon given slagpåse i år, utan att alla tolv lagen håller hyfsad kvalitet. Kul.

Däremot finns det tyvärr efter sex matcher frågetecken för kvaliteten på damallsvenskan.tv.

Den match jag hade sett fram mest emot att se, Kvarnsveden–Vittsjö hade högst oskarp bild, dessutom laggade det hela tiden redan från start. Efter knappt tio minuter gav jag upp och bytte till Örebro–Umeå. Den matchen funkade bra inledningsvis, men när den också började lagga i slutet av den första halvleken blev det lite zappning.

Efter 14.00 spelades tre matcher samtidigt – och alla tre hade dålig sändning. Irritationen i kommentarsfälten var påtaglig – många undrade om det var den här produkten de skall betala för framöver.

Det mest förvånande var att damallsvenskan.tv:s adminfunktion hävdade att sändningarna funkade bra. Det luktade Bagdad Bob om administratörerna i det läget, för om de läste i kommentatorsfälten såg de att folk samstämmigt klagade på produkten. Här är några exempel:

Otroligt dålig kvalitet på sändningen, ska det fortsätta på detta sätt kommer nog ingen betala för tjänsten. Under all kritik med dagens teknik!

 

Med den här kvalitén, så lyssnar jag hellre på lokalradion än ser på detta.

 

Växlat mellan fler matcher. Hackar i alla. Om detta är standard känns inte rimligt att betala fullt pris, eller?

Personligen hoppade jag mellan de tre damallsvenska matcherna och toppmötet i Frauen-Bundesliga. På DFB-tv var det knivskarp bild, på damallsvenskan.tv var det suddigt och hackigt.

Under eftermiddagen blev det bättre. Det laggade lite i slutet av matchen i Linköping, medan funkade fullt tillfredsställande när det bara var en match, alltså efter 18.00. Dock var bildkvaliteten hela tiden sämre än den man får på DFB-tv.

Men, men. Man skall kanske inte ha för stora krav.

Det var första helgen, det var trots allt gratis – och mycket var nytt. Förhoppningsvis har damallsvenskan.tv lärt sig en hel del i dag, vilket gör att produkten blir bättre framöver. Men klart är att det som erbjöds mellan 14.00 och 15.00 i dag inte är något man betalar för.

Det om livesändningarna. Ett par väldigt bra saker med damallsvenskan.tv är ju att vi trots allt kan se matcherna – och få får vi utmärkta klipp med höjdpunkter. De från första omgången är välmatade och lagom långa:

Rosengård–Kristianstad 2–1: https://damallsvenskantv.solidtango.com/widgets/embed/viflopo0

Kvarnsveden–Vittsjö 1–1: https://damallsvenskantv.solidtango.com/widgets/embed/ml3u1r18

Örebro–Umeå 1–1: https://damallsvenskantv.solidtango.com/widgets/embed/6936jeqs

Piteå–Göteborg 2–0: https://damallsvenskantv.solidtango.com/widgets/embed/3apef4u

Linköping–Mallbacken 4–2: https://damallsvenskantv.solidtango.com/widgets/embed/fnvdoqlr

Eskilstuna–Djurgården 2–1: https://damallsvenskantv.solidtango.com/widgets/embed/rio3bami

Jag har sett lite av många matcher, men ingen hel. Lite spontana iakttagelser:

* Rosengård saknar rätt mycket tyngd utan Gaelle Enganamouit. Skall laget ta guld behöver de nog ha med henne. Knäskadan är således högst oroande. Kristianstad var bättre än jag hade väntat mig, inte minst defensivt.

* Kvarnsveden kändes inte som någon slagpåse. Tabitha Chawinga ser ut att vara en otäck spelare att möta.

* Kif Örebro såg rätt bra ut, och borde ha gjort fler mål mot Umeå. Starkt av UIK att trots allt få med sig poäng hem. Jag blev positivt överraskad av Kifs Hanne Gråhns och Adelisa Grabus – båda ser ut att ha tagit kliv i vinter. Men framför allt imponerade Michelle De Jongh. Den stund jag tittade på matchen var hon fullständigt lysande – solklar landslagsnivå. Och hon gjorde omgångens mål. De Jongh var omgångens stjärna för mig.

* Piteå imponerade stort. Defensiven var intakt och det gick riktigt fort när laget kontrade på Tempest-Marie Norlin och Felicia Karlsson. Göteborg däremot kändes oroväckande svagt i defensiven. De måste höja sig rejält om de skall kunna utmana i toppen.

* Linköping skapade massor och gjorde fyra mål, något som nog var viktigt för laget. Mallbacken visade moral och vann den andra halvleken med 2–1. Jessica Samuelsson stod för omgångens misstag, men sånt har man råd med vid 3–0-ledning.

* Den som konkurrerade med De Jongh om titeln omgångens stjärna var Mimmi Larsson. Hon gjorde två mål på en minut och såg till att ett ganska blekt Eskilstuna tog en säker premiärseger. Därefter hade Larsson flera chanser att fullborda ett hattrick innan hon byttes ut.

Mimmi Larsson

Mimmi Larsson

* De första 45 minuterna var Eskilstuna–Djurgården en mittfältskamp. Den dominerades så långt av Katrin Schmidt och Djurgården. Utöver Schmidt var det fyra spelare som varit med i den svenska landslagstruppen det senaste året på centralt mittfält, men det var bara Schmidt som såg ut som en landslagsspelare. Fram till Mimmi Larssons två snabba mål imponerades jag av Djurgården. Men efter målen tappade Stockholmslaget allt. Kanske delvis för att matchen slutade vara en mittfältskamp, i den andra halvleken var knappt Schmidt med i matchen.

Totalt sett var det här en intressant omgång. Samtliga fjolårets fyra topplag vann sina matcher, nykomlingarna visade klass och det var totalt sett väldigt bra fotboll. Kul.

Mindre kul är att se att Fotbollförbundet inte har fått ordning på sin statistik. Assistligan har varit ett skämt i flera år. Det börjar skrämmande dåligt även i år, det är verkligen sanslöst många fel i den här omgången. Förhoppningsvis kan förbundet reparera missarna nu när de har klipp med höjdpunkter att tillgå, men risken är att assistligan blir lotteri även i år. Synd.

Om förbundet vill ha lite hjälp kan jag stå till tjänst – i varje fall i dag. Jag var ju matchsekreterare i herrallsvenskan för många år sedan. Jag vet inte om saker har ändrats i bedömningarna sedan dess, men i den här omgången hade jag dömt så här:

FCR–KDFF – inga assist är utdelade officiellt
1–0 Ass Ali Riley
1–1 Ass Ida Guehai
2–1 Ass Sara Björk Gunnarsdottir

Kvarnsveden–Vittsjö – inga assist är utdelade officiellt
0–1 Ass Lisa Klinga
1–1 Ass Meghan Toohey

Örebro–Umeå – utdömt assist till fel mål
1–0 Ingen ass. Om det skall vara något skall Melissa Tancredi ha den – officiellt har dock Ogonna Chukwudi som inte är inblandad i situationen fått en assist.
1–1 Ass Hanna Boubezari – fast här är ingen assist officiellt utdelad.

Piteå–Göteborg – Felicia Karlsson har fått assist till båda målen. Det andra går att diskutera, men känns ändå rätt.

LFC–Mallbacken – Rätt vid fem av sex mål, men det saknas assist till 4–1-målet, den bör Kristine Minde tilldelas.

Eskilstuna–Djurgården – rätt assist till 2–0. Inget officiellt assist utdelat vid 1–0 och 2–1.
1–0 Ass Malin Diaz.
2–1 Ass Hanna Lundqvist.

Totalt har alltså tio spelare berövats assist i den här omgången. Det starkt med tanke på att det gjordes 18 mål i omgången.

Klart för EM – på väg mot VM

F19-landslaget vann dagens avgörande kvalmatch mot Irland, och får därmed chansen att försvara sitt EM-guld. Dessutom lever drömmen om att Sverige skall få spela F20-VM nästa år.

Dagens seger kom efter sena mål av Kristianstads Marija Banusic (69:e) och Linköpings Pauline Hammarlund (84:e). Några tv-bilder från dagens match ligger inte uppe ännu. Men här är i alla fall ett klipp från lördagens 2–2-match mot Italien. Det är väl värt att se Banusics läckra frisparksmål till 1–0. Fotbollsgodis. Och hennes sologenombrott i den första halvleken ger definitivt hopp om att Banusic är en framtida världsstjärna. Vilket konstnummer. Synd att det inte blev mål…

I och med dagens seger är F19-laget klart för EM-slutspelet som spelas i Wales i år. Datumen som gäller är 19–31 augusti och det är nästan rakt igenom nordeuropeiska lag som kvalat in.

Det kan bli en helnordisk grupp då Danmark, Finland och Norge gör Sverige sällskap i mästerskapet. Övriga fyra lag är Wales, England, Frankrike och Tyskland.

Avancemanget till EM-slutspelet innebär förstås att 94:orna har chansen att kopiera det som 93:orna gjorde i fjol – att ta EM-guld.
Man har dessutom chansen att kvala in till nästa års F20-VM, som avgörs i Kanada. Jag hittar inga uppgifter på hur många platser Europa har i VM, men gissar att det är som i fjol – fyra. Därmed gäller det alltså att ta sig till semifinal i Wales för våra F19-tjejer.

* Även vårt F17-landslag spelade EM-kval i dag. Det blev seger med 1–0 mot Schweiz efter att Örebros Adelisa Grabus avgjort. Här ingår även Tjeckien och Italien i svenskornas grupp. Segraren spelar slutspel i slutet av juni.

* För A-landslaget väntar ju Danmark i EM-premiär den 10 juli. Danskorna visade fin form i går. De vann med hela 5–1 (0–1) mot Ryssland, som mer och mer framstår som ett blivande stryklag i sommarens EM-slutspel.

Danmark vände 0–1 till 4–1 på de första tio minuterna efter paus. Linköpings Pernille Harder visade tidig EM-form och gjorde danskornas tre sista mål. Två av dem var frukten av försvarssjabbel. 2–1 nickade för övrigt Malmös Katrine Veje in från nära håll.

Alla mål från matchen finns på det här klippet.

* Det har även spelats en landskamp i dag, mellan USA och Holland. Där vann Tyresö med 2–1 mot Malmö. Christen Press gjorde nämligen två av USA:s tre mål. Manon Melis gjorde Hollands tröstmål på slutet.

Utöver Press och Melis startade även följande damallsvenska spelare i matchen: Yael Averbuch, Loes Guerts och Mandy van den Berg.

Slutresultatet blev för övrigt 3–1 till USA. Tobin Heath gjorde för övrigt 1–0-målet i första halvlek. Mer än så vet jag inte om matchen. Jag letade efter en stream, men hittade ingen.

Klart bättre betyg i år

Fotbollsbiblarna 2013

Fotbollsbiblarna 2013

Två fotbollsbiblar ligger vid sängkanten hemma. Jag har skumläst båda, men 400 sidor tar sin tid att ta sig igenom.

Damfotbollsdelen har jag dock kikat lite närmare på, för det tar ju inte så lång tid. Nu skulle jag kunnat attackera våra båda kvällstidningar för deras stora övervikt på herrfotboll. Men faktum är att jag känner att övervikten är berättigad i sammanhanget.

Antalet sidor om damallsvenskan i bilagorna är totalt sett oförändrat sedan i fjol. Då vann Aftonbladet med 11–6. I år har bladets segersiffror minskat till 9–8.
Man kan ju tycka att 17 av 400 sidor är en väldigt liten andel. Och 4,25 procent är ju bara en bråkdel, att jämföra med herrarnas näst högsta serie – superettan som har 34 sidor, alltså 8,5 procent.

Men tittar man på fjolårets publiksiffror, så lockade de tre serierna totalt 2 430 228 åskådare. Av dem stod damallsvenskan för 4,5 procent, och superettan för 24,2 procent.
Alltså har damallsvenskan ganska exakt det utrymme man förtjänar intressemässigt sett, medan superettan är förloraren i sammanhanget.

Det positiva i bilagorna när det gäller damallsvenskan är att båda tidningarna i år har satt betyg på samtliga spelare. Och betygen är satta med betydligt större kompetens än de var i fjol. Då hade bara Aftonbladet betygsättning – och den gav jag inga plus.

Aftonbladet ligger steget före även i år. Deras betygsättning känns nämligen klart mest genomarbetad, och kompetent.
Skalan under betygen känns dock helt fel. Där sägs fem plus stå för landslagsklass, och fyra plus för mycket bra allsvensk klass.

Tittar man sedan på de faktiska betygen så håller bara totalt fem spelare i damallsvenskan landslagsklass. Och ingen av dem är svensk.
Femman borde förstås stå för världsklass, och fyran för landslagsklass. Då hade betygsskalan känts helt rätt.

De fem spelare som får femmor är för övrigt Marta, Veronica Boquete, Ramona Bachmann, Anja Mittag och Manon Melis – alltså rakt igenom offensiva spelare.

I det här bilagorna blir det alltid några ”felaktiga” betyg. Jag har själv förstås inte koll på samtliga spelare i damallsvenskan, men här är några betyg som jag spontant känner har blivit för låga i Aftonbladet:

* Julia Wahlberg, Jitex                       1 – heter Wahlenberg i bilagan.
* Stina Blackstenius, Linköping          1
* Julia Karlenäs, Mallbacken             1
* Adelisa Grabus, Örebro                   1 – heter Granbus i bilagan
* Sara Björk Gunnarsdottir, Malmö     3
* Elin Rubensson, Malmö                   2

I Expressen har 33 spelare fått full poäng – alltså fem getingar. Det känns rimligt, om femman står för landslagsklass.
Fast utöver det känns det som ganska klart att betygsättare Marie Hallman har sämre koll på spelarna än vad Aftonbladets Alva Nilsson har.

I Expressen sätts även betyg på lagdel för lagdel. Hos Tyresö får backlinje och forwards fem plus, medan mittfältet bara får en fyra. Och då har ändå fyra Tyresömittfältare fått femmor, men bara en forward och tre backar kvitterar ut högsta betyg. Inte helt logiskt.

Totalt sett noterar jag att fem svenska målvakter får femmor, men ingen utländsk. Personligen ser jag Thora Helgadottir och Minna Meriluoto som två av seriens tre–fyra bästa burväktare.

Jag har också svårt att förstå att fem spelare i Malmö får betyget ett, medan Mallbacken har tre ettor och Linköping inte får någon etta alls.
Bland Malmös ettor reagerar jag speciellt över Yoreli Rincon och Sofia Anker-Kofoed – som jag definitivt hade givit högre betyg.

Att Mimmi Löfwenius (Jitex) får en etta, samt att Umeås landslagsaktuella duo Hanna Folkesson och Lina Hurtig bara får tvåor känns också helt snett.

Totalt sett ger jag dock högt betyg på kvällstidningarnas betygsättning i år. Bladet får en fyra, medan Expressen kämpar sig upp på en svag trea. Bra jobbat.

Schelin, Liljegärd, Varli, Rincon, Houghton och mycket annat

Det blev en oplanerad bloggpaus här i slutet av veckan, men nu är jag tillbaka från att ha haft fokus på innebandy, herrfotboll och orientering under några dagar. Det här inlägget är en genomgång av smått och gott som hänt under de senaste dagarna.

Helgens stormatch spelades i Frankrike mellan Lyon och Juvisy. Där blev Lotta Schelin målskytt när Lyon vann med 2–0, och hjälpte till att minimera Juvisys chanser till att få spela i Champions League till hösten. Skytteligaledaren Camille Abily gav Lyon ledningen i slutet av den första halvleken, och skytteligatvåan Schelin satte 2–0-målet ungefär en kvart in i den andra.

Tobin Heath dricker

Tobin Heath dricker

Även Kosovare Asllani blev målskytt i den här omgången. Hon gjorde sitt tionde för säsongen när PSG vann med 4–1 borta mot Arras. Övriga Parismål gjordes av amerikanskor. Lindsey Horan stod för två och Tobin Heath för ett.

* Förra helgen skrev jag om att Linnea Liljegärd skulle hem till Sverige för en fotoperation. Då bloggade Liljegärd om att hon var mer målmedveten än på länge, och att målen var att ta sig tillbaka för att vinna ryska ligan och cupen i år. En vecka senare var målen strukna. Nu har Liljegärd brutit sitt kontrakt med Rossiyanka, och står utan både klubb och mål. Kanske dags för henne att verkligen fundera igenom vad hon vill med sin karriär?

* I höstas funderade jag kring att en mängd spelare inom damfotbollen representerat alla de tre klassiska Stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. Den klubben har fått ytterligare en medlem i veckan, då Boråstjejen Jessy Sharro skrev på för AIK. Hon var i Hammarby 2011 och i Djurgården 2012, och har alltså avverkat alla tre på tre säsonger. Bra jobbat.
Ännu vassare är Susan Varli som kommer att ha representerat alla inom ett halvår. Hon spelade för AIK till och med augusti i fjol. Sedan gick hon till Djurgården, för att nu vara klar för Hammarby. Visst måste det vara någon form av rekord?

* Frauen-Bundesliga har tjuvstartat i dag. Essen-Schönebeck slog Duisburg med 2–0 efter mål av Oliveira Leite och Melanie Hoffmann. Resultatet innebär att krislaget Duisburg fortfarande ligger bara fyra poäng över nedflyttningsstrecket.

* Vid sidan av tjuvstarten i ligan arrangerade Turbine Potsdam sin inomhusturnering, Hallencup. Turneringen vanns av danska Bröndby, som slog just Potsdam i finalen med 4–3 efter tre mål av Sanne Troelsgaard.
Svensk representant var Djurgården, som slutade sjua av åtta lag. Svensk är förstås även Potsdams Antonia Göransson som återigen visade kvalitet inomhus. Hon gjorde totalt fem mål i cupen, varav två i semifinalen mot Glasgow City och ett i finalen.

* Dansk seger i Potsdam, och apropå Danmark kommer fjolårets Vittsjösspelare Emma Unkuri att spela i den danska ligan under våren. Hennes nya klubbadress blir B93, som tränas av Sverigebekantingen Denise Reddy.

* Vittsjö var just i Köpenhamn och mötte B93 i en av helgens träningsmatcher med damallsvenskt inslag. Vittsjö vann med 4–1 efter att Emma Sjödahl gjort de två sista svenskmålen. Dessför innan hade Sofie Andersson och Jane Ross hittat rätt.
Här är några andra resultat:
Tyresö–Åland United 4–1, mål av Christen Press, Caroline Seger, självmål och Line Röddik Hansen.
Örebro–Öfre Adolfsberg 7–0, mål av Sanna Talonen och Adelisa Grabus 2 vardera samt Elin Magnusson, Helén Eke och Maria Synnerdahl.
Piteå–Merilappi United 8–1, mål av Hanna Pettersson och Anna Westerlund 2, samt ett vardera av Victoria Forsmark, Clara Markstedt, Lisa Renlund och Josefin Johansson.

Danesha Adams

Danesha Adams

* Trots att den så kallade free agencyn i NWSL är över sedan flera dagar har inte alla värvningar blivit offentliga. Klart är dock att Sky Blue FC gjort klart med en trio spelare som var i damallsvenskan i fjol, nämligen Linköpings Lisa De Vanna samt Vittsjöduon Brittany Bock och Danesha Adams. Dessutom har Sky Blue knutit upp Manya Makoski som var i Åland United i fjol.
Och Western New York Flash har utöver Brittany Taylor, Sarah Huffman och McCall Zerboni gjort klart med spanska forwarden Adriana och australiska mittfältaren Samantha Kerr.

* Kanske kommer LdB FC Malmö snart också offentliggöra sin värvning av colombianska mittfältaren Yoreli Rincon. I varje fall lade Rincon upp en bild på sig själv från Malmö på Instagram tidigare i dag.

* Slutligen blev engelska landslagets vänsterback Stephanie Houghton – som ju spelar för Arsenal – utnämnd till årets spelare i England 2012. Hon fick priset vid gårdagens FA Award-gala. Tvåa blev Casey Stoney, och trea Jill Scott.
Årets engelska U23-spelare blev Evertons Toni Duggan, och årets engelska ungdomsspelare blev Duggans klubbkompis Alex Greenwood.