Lindén såg till att det inte blir någon drömfinal

Det blir ingen giganternas kamp i Svenska cupfinalen. Tyresö lekte sig dit via 6–2 mot Jitex. Men Malmö åkte ut i Göteborg. Därmed blir årets cupfinal en repris på fjolårets. Vilket lag som får hemmaplan skall lotten få avgöra.

Jag vet inte mycket mer om Tyresömatchen än siffrorna och målskyttarna. Samt att folk som var där tyckte att det var en promenadseger.
Målskyttar för Tyresö var Kirsten vad de Ven, Veronica Boquete och Madelaine Edlund, som gjorde två mål vardera. För Jitex gjordes målen av Kristine Lindblom samt Dalsjöforsförvärvet Mikaela Uthas.

Själv var jag på Valhalla och såg den andra semifinalen. Det var intressant, på många sätt. Även om jag trodde på Malmö inför avspark så varnade jag för Göteborg tidigare i dag. Det var en relevant varning, för jag såg ett väldigt bra Göteborg FC i dag.

Och jag tycker att hemmasegern, 2–1 (2–0), var i sin ordning. Göteborgs finalfixare var Sara Lindén, som gjorde en utmärkt match i nummer tio-rollen. Framför allt var hon lysande före paus. Då frispelade hon Christen Press, som sprang ifrån Lina Nilsson och Malin Levenstad, och satte dit 1–0-målet. Och sedan lobbade Lindén själv in 2–0-målet i tomt mål.

Men det var fler Göteborgsspelare än Lindén som var duktiga. Hemmalaget spelade väldigt fin fotboll, framför allt i den första halvleken. Då hade man stort bollinnehav, och spelade ett vårdat spel byggt på bollinnehav. Efter paus klev Malmö upp högt, och då spelade Göteborg ett lågt försvarsspel, där det inte gavs några ytor till Malmös forwards Ramona Bachmann och Anja Mittag.

Båda Göteborgs nya amerikanskor imponerade på mig. Camille Levin är en snabb och svårpasserad ytterback. Dessutom spelar hon sig ur situationerna. Det skulle inte förvåna mig om hon växer ut till damallsvenskans bästa vänsterback när hon blivit lite varm i kläderna.

I Göteborgs mittförsvar gjorde Beata Kollmats en imponerande insats. Hon började lite darrigt, men klarade sig sedan alldeles utmärkt mot Malmös namnkunniga forwards.

På centralt mittfält spelade Yael Averbuch. Det är en spelartyp som jag tycker om. Hon är passningssäker och konstruktiv, ja kanske till och med lite för konstruktiv. Hon försökte nämligen spela sig ur ett par situationer där Göteborg hade mått bäst av att hon bara lagt upp bollen på yta.
Averbuch är även lite långsam ibland, och det gör att jag har svårt att tro att hon skall kunna ta tillbaka sin plats i USA:s A-landslag. Men att hon och Anita Asante kommer att bilda ett av damallsvenskans allra spelskickligaste centrala mittfält känns solklart. Det var riktigt kul att se hur tryggt och fint man spelade sig ur situationerna. Och hur man vann matchen om mittfältet.

Innan jag avslutar analysen av Göteborg måste jag ta några ord om Kristin Hammarström. Jag har lanserat henne som ny förstemålvakt i A-landslaget. Och dagens insats förändrar inte den hållningen.
Hammarström var inte rätt ute varje gång. Men även när hon kom lite snett präglades hennes spel av trygghet. Och som jag ser det är trygghet den viktigaste egenskap en målvakt kan sprida.

Så några ord om Malmö. Det var första gången i år som jag såg laget live. De kom till spel utan Elin Rubensson, och hade placerat Ali Riley och Lisa Ek på bänken. Rileys ersättare Christina Öyangen Örntoft lär inte ha spelat sig in i startelvan framöver. Hon såg riktigt rostig ut.

Den enda i Malmös backlinje som på något sätt kunde mäta sig med Christen Press när det gäller snabbhet var Amanda Ilestedt. Hennes defensiva spel är följsamt, och håller väldigt hög klass. Det är så bra att jag känner att hon är mogen att spelas in som mittback i A-landslaget omgående.
Däremot bör Ilestedt jobba väldigt på att förbättra sitt passningsspel. Det är inte dåligt, men inte heller av hög internationell klass.

Offensivt är det lätt att se Anja Mittag:s storhet. Hon är nästan alltid spelbar, och har smarta, kreativa lösningar. I dag kom hon inte till så många avslut, även om hon gjorde ett straffmål på övertid.
Däremot hade inte Ramona Bachmann någon stor dag. Inte heller Sara Björk Gunnarsdottir bidrog på det sätt hon kan.

Dessutom måste Malmö få ut mer av sitt centrala mittfält. För som jag ser det var det på mitten som Malmö förlorade den här cupsemifinalen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är märkta *