Inte de svar Sundhage ville ha

Tycker du att Pia Sundhage fick några svar?

Den frågan fick både Frida Östberg och Markus Johannesson i SVT alldeles nyss.

De pratade mest om speltekniska saker, som bristfälligt anfallsspel. Tyvärr fick Sundhage ett mer tydligt svar av dagens 1–0-förlust, nämligen att Nederländerna orkade mer än det svenska laget. Så länge Sundhage körde sin förstaelva ägde Sverige matchen, dock utan att kunna dra fördel av dominansen. Det fanns inte ork att springa sönder det reservbetonade holländska laget.

Möjligen fanns det inte heller kunnande, för det här med att föra matcher har ju inte Sverige varit speciellt bra på de senaste åren. Men man kommer långt med defensiv stabilitet. I utslagningsmatcher i EM räcker en hållen nolla långt, det är bara att se hur Sverige gjorde i OS.

En stor skillnad var att man kunde gå vidare som trea i VM, OS och nu i Algarve cup. I EM-gruppspelet måste Sverige vara topp två i gruppen. Personligen tror jag dock att den defensiva stabilitet vi har kommer att räcka rätt långt även i gruppspelet. För varken Ryssland eller Italien håller den klass som Australien, Kina och Nederländerna gör.

Italien har exempelvis jätteproblem för tillfället. De har radat upp fiaskoresultat i Cypern cup: 0–3 mot Nordkorea, 1–4 mot Belgien och i dag hemska 0–6 mot Schweiz. Hur bra Ryssland är får vi sannolikt känna av på onsdag, har jag räknat rätt blir de vår motståndare då – om de inte vinner mot Danmark i kväll.

I dag mötte alltså Sverige ett reservbetonat Nederländerna. Mitt tips är att bara två spelare från dagens startelva, målvakten Sari van Veenendaal och kanske mittfältaren Jackie Groenen, även är med i den nederländska startelvan i EM-premiären. Fast det kan bli så att att Groenen får ge plats åt Anouk Dekker.

Skall jag leka Sarina Wiegman (det är så hon heter, förbundskaptenen för oranjevrouwen) skulle jag dock starta EM med: van Veenendaal – Desiree van Lunteren, Stefanie van der Gragt, Mandy van den Berg, Kika van Es – Sherida Spitse, Danielle van de Donk, Groenen – Shanice van de Sanden, Vivianne Miedema och Lieke Martens.

I den andra halvleken i dag körde båda lagen halvt reservbetonat. Då var Nederländerna det bästa laget. De har rullat på fler spelare under turneringen och hade mer ork. De hade även mer offensiv kvalitet med inbytta duon Miedema och Martens.

Jag tror att Sundhage hade fått ut mer av den här turneringen om hon spelat med ett reservbetonat lag i dag och sparat startelvan till en placeringsmatch. Nu har Sundhage slitit hårt på sin startelva, vilket gör att hon inte lär få ut max av laget på onsdag heller.

Vilka fler svar fick vi då i dag?

Ett var att det känns fortsatt tunt på ytterbacksplatserna. Jessica Samuelsson är en världsback, Jonna Andersson börjar hålla landslagsklass, men bakom dem känns det tunt. Hanne Gråhns kan kanske bli en landslagsspelare, men hon är inte där ännu. I nuläget håller jag Lina Nilsson och Elin Rubensson som bättre alternativ, om de vill och kan.

Jag hade gärna sett Fridolina Rolfö testas som toppforward. Hon gjorde det bra i 10-rollen, men tror att hon skulle göra mer nytta som måltavla för uppspelen. Tvärtom hade jag hellre sett Olivia Schough på mittfältet, hon får sällan ut något när hon är forward. I dag var det ju dock inte någon svensk forward som imponerade speciellt mycket.

I och med att Australien vann med 2–1 mot Kina efter ett sent segermål av 16-åriga Ellie Carpenter blir Sverige alltså grupptrea bakom Australien och Nederländerna.

Australiens 1–1-mål var förresten också sevärt. Det var inhopparen Emily Gielnik:s första bollkontakt i matchen, en hyfsad sådan…

Ok, jag lägger väl upp Kinas 1–0-mål också…

Grupp A avslutas i kväll med matcherna Kanada–Portugal och Danmark–Ryssland. Har jag förstått reglerna rätt blir matchen Danmark–Ryssland avgörande för vilket lag Sverige ställs mot på onsdag. Om Ryssland vinner får vi möta danskorna, annars blir alltså ryskorna.

Spanien är klart för final, de får antagligen möta Kanada. I tredjeprismatchen blir det Australien mot Japan/Danmark/Ryssland.

Matchen om femte pris går mellan Nederländerna och Japan/Danmark/Ryssland. Sverige spelar match om sjunde plats mot Ryssland/Danmark, Island spelar om nionde plats mot Kina/Portugal och slutligen spelar Norge om elfte plats mot Portugal/Kina.

I Cypern cup bör det bli Schweiz–Sydkorea i final och Irland–Nordkorea i tredjeprismatch.

Tidigare i dag har U23-landslaget förlorat mot Japan med 3–1. Höjdpunkter därifrån finns på den här länken.

7 thoughts on “Inte de svar Sundhage ville ha

  1. Vore jag Kim Björkegren hade jag varit vansinnig på Sundhage då hon som vanligt sliter enormt på de LFC-spelare som är med i Damlandslaget. Extra tråkigt blir det då träningsmatchen mot Rosengård som ska spelas strax efter Algarve Cup är över nu förmodligen kommer spelas mellan ett i princip ordinarie FCR och ett förmodat mycket reservbetonat LFC. Matchen som hade kunnat vara intressant för båda lagen som en genomkörare och test för var man står kommer därmed tappa rejält i värde.

    Det är för övrigt talande att Gråhns som fått sporadiskt med speltid är den som går bort sig vid straffen, hade hon fått spela mer mot Kina (som ju ändå knappt hade något anfallsspel) så hade hon kanske varit inne i turneringen på ett bättre sätt.

    • Det kan nog bli så att FCR också matchar vissa nyckelspelare försiktigt. Med Champions League någon vecka bort vill de nog inte ta några risker, och Schelin har ju exempelvis matchats ungefär lika hårt som Samuelsson.

  2. Ja, vet man egentligen vilka svar Sundhage vill ha? Vet man ens vilka frågor Sundhage ställer? Vet man, ännu mindre, vad Sundhage gör för att få de svar hon vill ha?

    Innan turneringen sa hon att det inte skulle bli korta inhopp utan minst ”en halvlek här och där”. Hmmm – hur blev det? Fråga exempelvis Mimmi Larsson som fått två 10-minuters inhopp, trots att hon är en ”hal” spelare som kan vaska fram målchanser nästan på egen hand. Nog borde det gå att rulla runt på flera spelare utan att ha denna snuttighet och ryckighet. Tyvärr indikerar detta att Sundhage mest skjuter från höften utan att ha en helt genomtänkt plan varken för att ”få svar” eller minska belastning på ett antal spelare.

    Resultatmässigt efter tre matcher? En knapp vinst, en oavgjord och en knapp förlust. Är det inte lite damlandslaget i ett nötskal just nu och en tid tillbaka? 3-0 mot Japan förra sommaren verkar mycket avlägset. En bra halvlek av sex möjliga. Ineffektiviteten med bara ett mål på tre matcher gör att glädjetjuten får skjutas på framtiden.

    Jodå, Sverige kommer nog att snubbla sig vidare från gruppspelet i sommarens EM, men hur vi ska närma oss de bästa lagen i världen syns inga tecken på.

    • Har jag tolkat Sundhage rätt tycker hon att Sveriges anfallsspel är sönderläst. Därför vill hon ha anfall där de öppnande passningarna slås från hela planens bredd, inte bara från kanterna. Det är därför hon har skapat det senaste spelsättet. Hittills lär hon inte ha fått de svar hon vill ha, i varje fall inte när det gäller det offensiva spelsättet.

      Defensivt känns det däremot väldigt stabilt med 4-4-2. Så stabilt att hon kanske borde ändra sig igen, och satsa på på klassiskt 4-4-2 även i offensiven och nöta anfall längs kanterna…

      • Ja, frågan är om det är bäst att ha en väl inövad variant, exempelvis inläggsspel från kanterna (må vara inläst av motståndare) hellre än en halvknackig variant över hela planens bredd? Kantlöpare finns ju…..

        Om kortpassningsspel i och från ”mittens rike” inte fungerar lär ”breddvarianten” inte heller fungera.

        Ett annat krux är hur spelare värderar situationerna och vilka beslut de tar. Intrycket är att för många i anfall kör med ”hoppaspassningar” och väljer svåra lösningar i utsatta lägen samt släpper bollen precis någon tiondel för sent.

  3. Tyvärr måste vi konstatera att Pia Sundhages bejublade ankomst till svensk damfotboll inte blev den storhetstid som vi hoppades på. Hon letade efter de bästa kombinationerna och hon ropade efter svar. Hon fick inga svar och lämnar inget minnesvärt efter sig – jo, naturligtvis silvret i Rio-OS 2016. Allt ska inte skyllas på Sundhage – den tingens ordning som råder inom svensk damfotboll och den latenta konflikten mellan SvFF och klubbarna bidrar inte till att förbättra läget inför skiftet på FK-posten i sommar, då Peter Gerhardsson ska ta över.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s