I kväll drar damallsvenskan igång igen efter EM-uppehållet. Serien fick ett fint erkännande häromdagen, när Uefa tillkännagav vilka tre spelare som är i final om priset som bästa spelaren i och från Europa under säsongen 2016/17.
Två av de tre finalisterna Lieke Martens, Pernille Harder och Dzenifer Marozsan har ju nämligen spelat i vår högsta svenska serie under aktuell säsong.
Otroligt kul för damallsvenskan. Tyvärr är ju ingen ur trion kvar nu i höst, utan nu får nya profiler bära serien.
Kvällens match går mellan Piteå och Göteborg, det är en match som är av stort intresse för tabellens undre halva. Göteborg har ju firat sommarledighet som jumbo och är i stort behov av poäng. Man har värvat en ny målvakt och en ny mittback för att stärka upp defensiven. Det känns som kloka tankar.
Piteå var ett av de formsvagaste lagen i vårspurten, med bara fyra poäng på de fem sista omgångarna. Laget har bara en poäng upp till LB07 på den sista medaljplatsen, men det är å andra sidan bara fem poäng ner till nedflyttningsplats. Hemmaförlust i kväll, och laget löper risk att bli akut indraget i bottenstriden. Det finns alltså förutsättningar för en spännande match i kväll.
En spännande match blir det garanterat även i norska toppserien i dag. Det är nämligen seriefinal mellan LSK och Avaldsnes med avspark 19.35. Inför matchen leder Avaldsnes tabellen med en poäng före LSK. De senare har dock en match mindre spelad. LSK har även fått hem Emilie Haavi efter ett halvårs äventyr i USA.
I Norge har det varit en intressant debatt om damfotbollens status de senaste dagarna. Jag tror att allt började med den här krönikan om att norsk damfotboll inte är i närheten av att få ut den potential som finns.
Efter diverse turer, där bland annat storlaget Rosenborgs motstånd till damfotboll kom upp…
…skrev Stabaek-ledaren Richard Jansen i går ett debattinlägg i tidningen VG om att norsk fotboll i grunden diskriminerar kvinnor.
Ett inlägg förbundsledningen svarade på:
Det blir intressant att se vad som kommer ut ur den här debatten.
Utöver seriematcher i både Sverige och Norge är det tv-sända semifinaler i F19-EM i dag. 16.00 på Eurosport 1 spelar Nederländerna–Spanien och 20.00 på samma kanal gör Tyskland och Frankrike upp. Det känns som två hyperintressanta matcher mellan fyra länder med framtiden för sig.
De fyra lagen har för övrigt säkrat sina platser till nästa års F20-VM. Europa har även en femte plats. Den kvalar England och Skottland om i kväll 20.00.
Så en sväng till Asien, där Sydostasiatiska mästerskapen är i gång i Kuala Lumpur. Turneringen är lite intressant eftersom mycket talar för att ett av lagen därifrån kommer att kunna kvala in till VM 2019.
Fem lag gör upp i mästerskapet, där Thailand är favoriter närmast före Vietnam. Men i premiäromgången visade Myanmar att man är på frammarsch och skakade Thailand. Thailändskorna kunde dock till slut vända och vinna med 3–2.
Tillbaka till där inlägget började, alltså Uefa Women’s Player of the Year Award. Vinnaren avslöjas den 24 augusti, och placeringarna 4–10 ser ut så här:
4: Vivianne Miedema
5: Eugénie Le Sommer
6: Wendie Renard
7: Jackie Groenen
8: Lucy Bronze
9: Jodie Taylor
10: Shanice van de Sanden
Notera här att van de Sanden inte platsade i Uefas EM-elva, men alltså räknas som en av de tio bästa spelarna i Europa under det senaste året. Anmärkningsvärt.
Senare i dag kommer även de tio nominerade till Fifas pris till världens bästa spelare att presenteras, alltså damernas motsvarighet till Ballon d’Or. Juryn som tar ut kandidaterna består av de här sex meriterade profilerna:
Det blir väldigt intressant att se hur stor påverkan EM har haft på listan. Gissar att det kan vara rätt stor. Dock borde ju någon australisk spelare (Sam Kerr), någon amerikansk samt förstås Marta finnas med.
Marta och Alex Morgan gör för övrigt succé ihop i NWSL och Marta ligger nu tvåa både i skytteligan och assistligan. I förra veckan stod hon exempelvis för det här läckra målet, efter väggspel med Morgan:
En blogg om internationell damfotboll 
Tack för att du åtminstone tar upp debatten i Norge om kvinnors rätt att utföra elitfotboll. För i Sverige finns ju ingen debatt alls.
Nu när EM är över, slutar också mycket av tidningarnas bevakning. Man ser sällan reportrar från större tidningar på allsvenska matcher.
Man ser ännu färre ”experter” från TV och radio på allsvenska matcher.
Men det är oerhört viktigt att även debatten kommer igång i vårt land.
Svensk fotboll har ständigt halkat efter de senaste fem åren. För en gång skulle blir det ingen kritik av Sundhage & Persson, utan vänder mig mot Marika Domanski Lyfors, damfotbollschef på SvFF.
Hon har snart suttit i 30 år på olika förbundsstolar..!
Det enda jag sett & hört av Marika efter EM är att hon tillsatt gamla vännen Lilie Persson till FK för U23!
Varför inte tillsätta en FK med grunden i klubbfotbollen? En tränare utanför förbundsfamiljen som vet hur det fungerar ute i klubbarna. Och som vet hur illa ställt det faktiskt är ekonomiskt.
Så typiskt att man bara plockar in FK i olika åldersgrupper inom (dam)fotbollen från förbundet, medan man inom herrfotbollen anställer rutinerade FK med mångårig rutin som klubbtränare.
Var finns Marikas idéer om en långsiktig utveckling av svensk (dam)fotboll?
Sverige kommer troligen att halka utanför topp 10 när nästa ranking presenteras. Trodde aldrig att de kunde hända.
SvFF måste tillföra klubbarna medel (pengar).
SvFF måste plocka miljoner från herrarna. Annars kan förbundsledningen lägga ner alla krav om medaljer.
Det är väl praktiskt för ordförande Karl-Erik Nilsson att lämna över allt med ”tjejbaciller” till damchef Domanski Lyfors, nu när han vill göra internationell karriär. Hon är kanske bara en förvaltare och ingen visionär. Jag blir inte jätteförvånad om Sundhage dyker upp i förbundet i någon roll. Det talades mycket om trygghet i landslaget. Kanske är det trygghet som också styr val av personer i förbundet – bäst att ta någon som vi kan ”lita” på….
I en en del andra verksamheter skulle man satsa, även ekonomiskt, där man vinner framgång. Det skulle innebära mer resurser till damfotbollen sett till medaljutdelning de senaste mästerskapen, men VM-bronset för 23 år sedan smäller tydligen högre fortfarande. Möjligen är också en resursomfördelning till damfotboll en intern stridsfråga och då låter man den ligga orörd – konsensus och ”trygghet” som sagt. Att Sundhages efterträdare bestämdes tätt inpå den massiva kritiken mot Sundhage från damklubbarna var kanske ett sätt att bryta fortsatt kritik.
Kanske var det väntat att eventuella underliggande spänningar kring damfotboll i Norge skulle komma upp till ytan efter EM-uttåget? Rätt eller fel – förbundet svarar som förbund vanligen gör, annars hade det väl fått konsekvenser.
Att van de Sanden inte kom med i EM-elvan men i UEFA topp tio kanske har att göra med att någon ansågs bättre på just den positionen, vilket möjligen är märkligt. På topp-tio listan är det ju däremot ingen koppling till en viss position.
Ja, Marta levererar som alltid. Nu när Orlando Pride i alla fall är ett mittenlag i ligan kanske målvakten Ashlynn Harris kollektiva kritik (som av vissa uppfattades som tydligt riktad mot Marta) tystnat. Nu verkar alla göra jobbet vilket hon efterlyste i samband med Martas övergång.
Det märkliga angående van de Sanden är ju att högerbacken Theresa Nielsen fick platsen som yttermittfältare i Uefas EM-lag. Nielsen är däremot inte med bland Uefas tio bästa spelare. Men van de Sanden kanske kom med för insatser i klubblaget?