Malmö och Tyresö spelade 2–2 – därmed lever guldstriden vidare över EM-uppehållet. Kul för serien.
Det skall direkt sägas att jag inte har sett matchen ännu. Jag har haft match med mitt lag i kväll, och har bara sett de korta sammandraget på SVT-sporten, där de fyra målen visades. Men jag har spelat in seriefinalen, och skall strax sätta mig och avnjuta kampen mellan landets två bästa lag.
Jag hörde förresten matchens slutminuter på Radiosporten, och noterade att Thora Helgadottir haltade av. Det låter som en högst illavarslande nyhet för Island inför EM. Även om de även har en högklassig andramålvakt i Gudbjörg ”Gugga” Gunnarsdottir.
På radion hörde jag också publiksiffran 1353. Det var en besvikelse, för jag trodde nog att en seriefinal åtminstone skulle locka det dubbla. Publiksnittet totalt ligger därmed på 731 när det återstår en match av vårsäsongen. Det är också en given besvikelse. Vi får hoppas att svensk EM-succé kan locka fler åskådare i höst. Men för att det skall bli ett riktigt publiklyft krävs det nog en rejäl guldstrid, som håller på ända in i slutomgången.
Innan jag slår på inspelningen av seriefinalen tänkte jag kika lite på dagens övriga resultat. Där noteras att både Linköping och Göteborg faktiskt i högsta grad är med i kampen om den andra Champions Leagueplatsen igen.
Men guldstrid kan de nog glömma. För att de skulle kunna ta in fem respektive sju poäng på Tyresö känns inte rimligt.
De fyra topplagen får förstås godkänt för sin vårsäsong. Linköping och Tyresö får det dessutom med guldstjärna. En sådan utdelas också till Kif Örebro som vaknade till liv i kväll och besegrade Kristianstad med 3–1.
Just stjärnspäckade Kristianstad är däremot vårens besvikelse – ihop med Sunnanå. Halvvägs ligger Kristianstad på åttonde plats, och det känns troligt att man efter att hängmatchen Sunnanå–Piteå kommer att ha färre poängs avstånd till nedflyttningsstrecket än till medaljstriden.
Jag har inte sett Kristianstad – de visas ju aldrig på tv. Men jag vågar nog ändå slå fast att de behöver täta till sitt försvarsspel under sommaren. För 25 insläppta mål under våren är näst flest av alla, och indikerar att man har ett av seriens allra sämsta försvarsspel. Och lag med svaga försvar brukar sällan finnas i toppen av tabellerna.
Vittsjö var också länge en besvikelse. Men tre raka segrar gör att laget nu är uppe jämsides med Umeå, som ju nyligen kändes som en medaljkandidat. Både Vittsjö och Umeå kan också kvittera ut ett godkänt betyg för sina vårsäsonger.
Till skytteligan. Jodie Taylor, Marta och Anja Mittag blev alla tvåmålsskyttar i dag. Därmed står trion på tio, nio respektive åtta mål, vilket gör dem till tvåa, trea och fyra i skytteligan, som leds av Christen Press på tolv. Fast som ni vet har Press egentligen gjort 13 mål…
På delad femteplats med sju mål finns ytterligare tre utländska spelare i Kirsten van de Ven (som ju egentligen bara har gjort sex mål), Margret Lara Vidarsdottir och Pernille Harder.
Enda svenska spelare på topp tio är Lina Hurtig. Hon ligger på åttonde plats med sina sex mål.
En blogg om internationell damfotboll 
Ja ‘unga’ LFC har verkligen överraskat positivt på mig, jag hade inte förväntat mig en tredjeplats med realistisk chans på andraplatsen med CL-spel. Man har efter en knackig start hittat ett vinnande koncept som grundar sig på framförallt hårt jobb från samtliga på plan, det alibispel som man kan se en del motståndarspelare ägna sig åt i försvarsspelet förekommer knappt i årets LFC som istället blivit ett riktigt kollektiv där alla jobbar tillsammans.
Största utropstecknen i år förutom Pernille Harder som varit outstanding har enligt mig varit:
Nilla Fischer: En rejäl, hård men också spelskicklig spelare som blivit riktigt säker i sin roll som mittback och agerar med den pondus och lugn man vill se i backlinjen. En nyckelspelare både i LFC och Damlandslaget.
Renée Slegers: Var bra som yttermittfältare men visade sig vara ännu bättre när hon tog steget in i banan. En hårdjobbande tvåvägsspelare som gör massor av nytta åt båda hållen och dessutom är riktigt bra vid fasta situationer där hon tar hand om såväl frisparkar som hörnor. Riktigt välförtjänt att hon får spela med Holland i EM-slutspelet.
Magdalena Ericsson: Vem är det tänkte jag när jag fick höra namnet men oj så bra hon visat sig vara. Kanske den spelare som imponerat mest på mig om man ser till förväntningar och ‘resultat’ och jag utgår från att hon snart kommer bli aktuell för Damlandslaget då hennes position ju får en ‘vakans’ efter EM-slutspelet. Bra timing i spelet, ganska snabb, bra passningar och riktigt bra uppspel. En modern ytterback helt enkelt.
Man kan konstatera att LFC:s ‘budgetsatsning’ klarat sig väl så bra som förra årets ‘stjärngalleri’ gjorde trots vissa skadebekymmer och som åskådare/supporter känns det betydligt roligare att se ett lag fullt med mestadels svenska talanger göra bra ifrån sig som kollektiv jämfört med förra årets lag där det ju var utländska etablerade stjärnor som efter vad jag hört periodvis drog åt olika håll.
Hösten kan for övrigt bli ännu roligare för oss som håller på LFC. Rapporter talar nämligen om att Linda Sällström kan vara tillbaka redan ‘i höst’ då rehabiliteringen av hennes korsbandsskada ska gå ‘riktigt snabbt’. Detta skulle ju självklart vara ett stort lyft för LFC då just anfallet varit det lilla ‘problemet’ så här långt.
Lite off-topic, men jag måste säga att jag ÄLSKAR din fullkomligt oförutsägbara användning av enkla citattecken! Lika plötsligt som omotiverat kan de ‘dyka upp’ runt ett eller flera ord i en mening (som förmodligen handlar om en Linköping-spelare som borde spela i landslaget). Sluta aldrig med dem! De ‘höjer’ verkligen läsvärdet.
Skillnaden mellan årets Linköpings FC och fjolårets? Ja, som Sofia Lundgren förklarar med sin norrländska uppriktighet på LFCTV: ”Vi är ett hungrigare lag. Vi kämpar för varann. Nu är det ingen som står och gnäller om det blir ett felpass…” Vad Lundgren menar är det som är en offentlig hemlighet både inom och utanför LFC. 2012 års ”högbudgetupplaga” var måhända stjärnspäckad, vilket ju inte alltid garanterar framgång på själva fotbollsplanen. Det gnisslades en hel del i truppen, vissa spelare acklimatiserade sig aldrig, av två toppforwards längtade den ena till Malmö och den andra till Australien (nämner inga namn) – samtidigt pågick den ökända s.k. tränarkarusellen inom lagledningen, med en omaka tränarduo, en ”övertränare” och en oklar befälsordning. Vem styrde egentligen, vem hade högsta ansvaret? Räddaren i nöden skulle dock uppenbara sig framåt höstkanten, då Martin Sjögren något oväntad lämnade LdB FC Malmö (med två SM-guld i fickan) och tog över kommandot, om än i en medvetet nedtonad form.
Återstår nu att se om Martin Sjögren lyckas fullt ut med sin messianska mission och kommer att leda Linköping mot – kanske inte sjunde himlen – men iallafall en bit närmare ett nytt SM-guld. Vi kan redan konstatera, att ”Sjögreneffekten” gjort susen med det nya, unga och hungriga LFC!
Intressant och uppriktig efter-matchen intervju med Lundgren där och särskilt då att hon bekräftar det vi LFC-supporters redan visste, nämligen att det fanns en dålig stämning i laget ifjol som gjorde att man inte fick ut det man borde med en så pass namnkunnig trupp man hade då.
Intressant är också att höra hur Nilla Fischer snackar om Pernille Harder i en intervju efter Malmö-matchen där hon poängterar att Pernille inte bara är en väldigt bra spelare utan också en skön person vid sidan av planen. Jag tror att just lagsammanhållningen i LFC är starkare än på mycket länge och där får man ju anta att Martin Sjögren haft en stor del i. Man har visat prov på en enorm moral i alla matcherna så här långt och var ju t o m nära att lugga Tyresö på poäng på bortaplan trots att man var rätt hårt tillbakapressade under långa stunder.
Kom också på att jag glömde nämna Emma Lennartsson i mitt förra inlägg. Hon har alltså gått direkt från IFK Norrköping DFF i Div.1 till en gjuten startplats i ett topplag i Damallsvenskan, mycket imponerande minst sagt. Emma kommer också få erbjudande om förlängning av det kontrakt hon haft över vårsäsongen vilket är minst sagt välförtjänt och riktigt roligt då hon ju är en Östgötatjej också.