Olika världar för ombyggda storlag – vi har fått en guldstrid

Piteå vann i kväll med 2–1 mot Rosengård och såg samtidigt till att vi just nu har en guldstrid med tre lag. På onsdag kan även ett fjärde lag ansluta.

Piteås seger innebar slutet på två länga sviter. Rosengård hade en svit på 19 raka damallsvenska matcher utan förlust med sig norrut. Man hade dessutom noll förluster på 25 damallsvenska möten med Piteå. Men det blev alltså 26:e gången gillt för Norrbottens fotbollsstolthet.

Sett till historiken var Piteås seger självklart skrällartad. Samtidigt blinkade det varningslampor kring serieledande Rosengård inför avspark.

Medan Piteå redan hade spelat en seriematch efter EM-uppehållet var det höstpremiär för Malmöklubben. Det var dessutom premiär med ett ombyggt lag.

I går åkte Kristianstad ur Champions League. I dag visade Sveriges båda andra representanter upp sig för första gången efter EM. I Göteborg tog Häcken emot Kif Örebro samtidigt som Rosengård alltså spelade i Piteå.

Vid avspark fanns det flera likheter mellan de båda storklubbarna. Både har tvingats bygga om sina lag i sommar. Häcken har som bekant tappat vårens storstjärna Johanna Rytting Kaneryd till Chelsea. Inför avspark i Piteå meddelade Rosengård till Viaplays personal att serieledarna också tappar en spelare till Londonklubben. Jelena Cankovic uppges nämligen vara utomlands för att skriva på för det engelska mästarlaget.

Det är oklart om hon är i England eller USA. Chelseas lag är ju i USA för en fyrlagsturnering. Där förlorade man efter straffläggning mot Lyon i går. På söndag spelar man bronsmatch mot Portland Thorns i den cupen.

Utöver Cankovic har ju Rosengård även tappat Katrine Veje till Everton och fått Caroline Seger långtidsskadad.

På den positiva sidan fanns att Jessica Wik var tillbaka efter sin mammaledighet. Hon spelade i den damallsvenska premiären i april i fjol. Nästan exakt 16 månader senare var hon tillbaka i damallsvenskan. En annan positiv nyhet från Rosengård var att danska Frederikke Thøgersen gjorde sitt första inhopp i damallsvenskan.

Jessica Wik, tidigare Samuelsson
Frederikke Thögersen

Danskan var ju ett nyförvärv förra sommaren, men drog korsbandet innan hon hann debutera i seriesammanhang. Nu blev det ett sju minuter långt inhopp i Piteå.

Noterbart att tränare Renee Slegers matchade 20-åriga Angel Mukasa i målet istället för betydligt mer meriterade Teagan Micah.

FC Rosengård (4–3–3): Angel Mukasa – Jessica Wik (Karin Lundin, 68), Emma Berglund, Gudrun Arnadottir, Rebecca KnaakSofie Bredgaard (Olivia Holdt, 83), Mia Persson, Ria Öling (Stefanie Sanders, 77) – Mimmi Larsson (Frederikke Thøgersen, 83), Loreta Kullashi, Olivia Schough.

På Hisingen mönstrade Robert Vilahamn också ett nykomponerat lag i mötet med Kif Örebro. Häcken (4–2–3–1): Jennifer FalkHanna Wijk, Aivi Luik, Elma Junttila Nelhage, Anna Sandberg (Molly Johansson, 72) – Elin Rubensson, Filippa Curmark (Marika Bergman Lundin, 61) – Dora Zeller (Mille Gejl, 46), Anna Anvegård, Andrine Hegerberg (Anna Cziki, 60) – Stine Larsen (Pauline Hammarlund, 61).

Precis som Rosengård hade Vilahamn en Wijk (om än med annan stavning) på högerbacken. Häckens Wijk hade en riktigt bra dag och gjorde två mål redan de tio första minuterna.

Hon hade sällskap av ytterligare två backar från F19-landslaget i backlinjen, Junttila Nelhage och Sandberg. De tre talangerna kompletterades av 37-åriga Luik.

Det skall sägas direkt att jag hade fokus på matchen i Piteå, och hade mötet på Hisingen på en liten sidoskärm. Och blickarna på sidoskärmen avtog ganska rejäl efter 13 minuter. Häcken gick nämligen på knock och avgjorde matchen direkt.

Man fick 1–0-målet billigt av Örebromålvakten. Sedan rullade det på, och efter cirka 12.30 gjorde Stine Larsen 4–0, vilket innebar att resten av matchen blev lite av en transportsträcka mot 6–0-seger för Häcken.

Jag har således inte uppfattat om det fanns några skadeskäl till den unga backlinjen, eller om det. är en tvär kursändring från tränare Vilahamn. Tidigare under säsongen har ju Josefine Rybrink och Luna Gewitz bildat mittlås och Lotta Ökvist spelat vänsterback. Nu var Gewitz bänkad, medan varken Rybrink eller Ökvist fanns med i matchtruppen.

Enligt Häckens hemsida skulle Rybrink ha varit med, men det var hon alltså inte. Ökvist fanns inte med i truppen på hemsidan, och stod inte heller med bland de frånvarande. Frågetecken för Rybrink och Ökvist alltså.

Totalt ingick fyra av de fem sommarförvärven i startelvan. Noterbart kring det var att Vilahamn körde med både Anna Anvegård och Andrine Hegerberg bakom Stine Larsen. Nu kollade jag alltså inte så noga hur de matchades. Men det känns ju som att man spelade med två tior.

Mitt fokus låg alltså på matchen i Norrbotten. Den var en jämn och bra. Piteå har bara förlorat en hemmamatch, och man visade stort självförtroende genom att kliva upp och pressa serieledarna.

Även om Loreta Kullashi fick ett friläge redan efter 2.25 hade det nya Rosengård väldigt svårt att spela sig till chanser. Under större delen av matchen var det istället på hörnor som Malmöklubben hotade hemmalaget.

Sofie Bredgaard slog högerhörnorna väldigt bra med sin vänsterfot. Och Rebecca Knaak visade fin förmåga att ta sig till den yta där bollen hamnade. Tyskan fick röra sig ostört eftersom Piteå spelade en ganska extrem zon. Det är farligt att zoona mot så bra huvudspelare som de Rosengård har.

Det var just Knaak som nickade in Rosengårds mål. Det kom på en hörna, efter att Mimmi Larsson hade screenat bort duktiga målvakten Mandy McGlynn. Om domarna hade sett screenen hade det sannolikt blivit frispark istället för mål.

Piteås segermål var en inläggsfrispark från Ronja Aronsson som såg ut att passera flera framrusande spelare och gå rakt i mål. Officiellt har Josefin Johansson fått målet, och hon kan ha touchat bollen. Men personligen tror jag ändå att det var Aronssons mål.

Det kom efter 69.10. Efter det bytte Slegerns in nickstarka forwardsduon Stefanie Sanders och Karin Lundin och gick över på 3–5–2. Dock bytte hon överraskande ut Bredgaard. Jag hade trott att man skulle låta henne och Olivia Schough mata in inlägg mot den starka anfallsduon. Fast det regnade inte in så många inlägg som jag hade trott.

Och trots att det blev sju tilläggsminuter lyckades inte Rosengård skapa speciellt många kvitteringschanser. Totalt räknade jag till 7–6 till serieledarna i chanser. Kryss hade väl således varit ett rimligt utfall. Men Piteå behöver verkligen inte skämmas över trepoängaren.

För Rosengård innebär förlusten att man nu har släppt in Linköping och Kristianstad i kampen om guldet. Och på onsdag väntar hemmamatch mot ett Häcken som nu bara är sju poäng bakom. Vinner Häcken den matchen har även de vittring på guldet.

Efter dagens resultat blev onsdagens prestigematch ännu mer laddad.

15 tankar på “Olika världar för ombyggda storlag – vi har fått en guldstrid

  1. Jag tittade på Häcken-KIF Örebro fram till 2-0 sedan kändes den matchen avgjord… Rosengård såg ”moderlösa” ut i matchen mot Piteå. Ingen som tog tag i det. Och varför Teagan Micah inte stod i mål är för mig ett mysterium.

  2. Så har strålkastarljuset från EM slocknat. Ett EM som slog alla möjliga publikrekord. Ett mästerskap som haft och har väldigt stor betydelse i så många länder. Tjejer i bl a England, Portugal, Italien, Spanien, Österrike, Schweiz står i kö för att få komma med i redan välfyllda klubbar. Att få tillgång att delta i spelet som de älskar.
    I Danmark satsar förbundet DBU stora pengar på ungdomsfotbollen, i Norge har förbundet och elitefotbollen gått samman i ett unikt samarbete över fem år som ger stora ekonomiska möjligheter till klubbarna att utvecklas. I Italien har ligan blivit professionell.
    Men i Sverige är allt som vanligt. Dödstyst! Från EFD och fotbollsförbundet.
    Inte en rad inför damallsvenskans omstart efter EM.
    Svensk media släckte också ner efter satsningen under EM. Redaktionerna åkte hem och slog igen sina datorer. Kvaliteten sjönk omgående. Ingen tidning orkade ens gå igenom en komplett ”nyförvärv/förluster” inför seriestarten. Trots att det hänt en hel del.
    Hoppas att ni som följer denna blogg är medvetna om den stora krisen för damfotbollen. Det ekonomiska läget är oerhört besvärande för många klubbar.
    Föreningarna behöver hjälp!
    EFD och SvFF måste sätta sig ner tillsammans och diskutera det prekära läget, sedan arbeta fram en handlingsplan – som ger damfotbollen något positivt, en framtidstro.
    Kan ni lösa det, EFD och SvFF – TILLSAMMANS?
    Med stöd av 150.000 spelare och ledare – FÖRSTÅS!

    • Mycket kloka iakttagelser av dig, Svenneberka.

      Jag undrar också hur det är möjligt att Svenska Fotbollförbundet, EFD och klubbarna INTE HAR EN PLAN för att rida på vågen från ett EM?

      Jag har inte sett en enda annons (på nätet eller i print) som aviserar att Hedvig Lindahl och Jonna Andersson är tillbaka i Damallsvenskan.

      Och som du skriver, så har medierna gått in i total dvala. Ett och annat ströreportage kommer, men var är den systematiska bevakningen? Var är krönikörerna, panelerna som tidningarna strösslar över herrarnas högsta serie?

      Det är deprimerande.

        • Fast det hoppet är inte så stort. Dagens damallsvenska storklubbar har spelarbudgetar på kring tio miljoner kronor. Skall man kunna utmana internationellt behöver man nog upp på 30–40 miljoner. Jag tror tyvärr att huvuddelen av de etablerade herrklubbarna redan tycker att tio miljoner är för mycket. Se bara på hur snacket går i AIK. Mitt hopp till herrklubbarna är att de skall spetsa till spelarutbildningen på damsidan.

      • Näe, jag är inte förvånad men hoppas ständigt på en positiv förändring. Kan bara be dessa människor sätta sig ner med SvFF och arbeta fram en långsiktig plan för damfotbollen. Ni kan om ni vill!

        EFD styrelse: Annika Grälls – Ordförande, Sören Gustafsson – Vice Ordförande, Erik Nilsson – Ledamot, Caroline Strand – Ledamot, Johan Lindvall – Ledamot, Charlotta Nordenberg – Ledamot, Patrik Andersson – Ledamot, Lotti Billengren – Kassör.

        EFD Personal: Tomas Hoszek – Generalsekreterare, Stefan Alvén – Sportchef, Viktoria Gelin – Kommersiell Chef, Thomas Westlund – Projektledare marknad & kommunikation/Ligakoordinator, Linn Eriksson – Sponsor och hållbarhetskoordinator.

        SvFF:s representskap ledamöter:
        Ordinarie:
        Sören Gustafsson, Caroline Strand, Niklas Fröberg, Patrik Andersson, Lotti Billengren, Linda Zillén
        Ersättare ( ej personliga):
        Johan Lindvall, Tomas Hoszek, Stefan Alvén, Kent Angergård, Carina Olsson, Anders Eriksson
        EFD:s valberedning:
        Sammankallande: Linda Wijkström ( DIF), Jan Fors (Växjö DFF) och Carina Ohlsson (Lidköpings FK).
        (uppgifter från http://www.efd.se)

    • F-bannat bra skrivet, något måste göras. Det är helt otroligt att representanter för EFD och SVFF sticker som vanligt huvudet i sanden. Är också orolig för publiksiffrorna för en hel del lag vilket naturligtvis är kopplat till bl a mediebevakning.

  3. Vet inte om jag håller med om att medierna gick i dvala efter EM. Både fotbollskanalen, sportexpressen och kanske speciellt Sportbladet har varit och grävt i många av transferbomberna som har skett efter EM. Både JRK, Cankovic och Hurtig var de först att rapportera om. De gjorde en stor intervju med Hurtig efter att hon blev klar för Arsenal. Många medier var i kontakt med JRK:s agent och de gjordes intervjuer med honom. Jag skulle nog vilja säga att både Hurtig och Kaneryds övergångar har varit omskrivna i både svensk och internationell media. Sportbladet har en damallsvensk panel som jag dock inte sett nu efter EM. Alla medierna rapporterade om matcherna i den damallsvenska återstarten. Medierna är ute efter klick och då skriver man om sådant som de vet folk tycker är intressant. Hur många i den breda massan tror ni är intresserade av att veta hur det gick mellan Häcken och Örebro? Inte särskilt många skulle jag tro, därför blir det en mindre notis om det vilket inte alls är konstigt. För några år sedan rapporterades det inte ens om sådana matcher. De som vill veta hur det gick i matchen går förmodligen hellre in på deras sociala medier och ser vad Hanna Wijk hade att säga istället för att kolla vad Expressen skrev om matchen.

    Det startas nya poddar om damfotboll, i Sillypodden som Sportbladet driver har de till och med tagit upp dessa övergångar, det hade aldrig hänt för ett år sedan. Nu diskuterar de hur Hurtig ska passa in i Arsenals anfall eller hur Kaneryds spelstil kan ge Chelsea ytterligare en dimension.
    Nu vet jag inte vilka medier alla läser eller om folk lyssnar på poddar. Men Lindahls, Anvegårds och Anderssons övergångar tycker jag ändå har varit omskrivna. Sedan blev två av de övergångarna klara innan EM, så att man inte skriver så mycket om det efter EM är inte så konstigt? Då var det ju lite dött.
    Att det blir ett litet bakslag efter ett mästerskap är väl inget konstigt. Så var det med herrarna förra året också. Hade damerna tagit sig till final hade det varit annat ljud i skällan! Herrarna tog EM guld i handboll i vintras, det dog ut ganska snabbt det också.

    Visst kan det bli mycket bättre men den bevakningen som var under EM har vi aldrig tidigare sett i ett dammästerskap. Jag har flera vänner som vanligtvis inte kollar så mycket på damfotboll som följde hela mästerskapet, ute på krogar och uteserveringar var det en folkfest som liknar ett herrmästerskap. Det smälldes upp storbildsskärmar där stora folkmassor samlades. Kan vi inte bara vara glada över den folkfest som vårt damlandslag bjöd in till och se hur långt damfotbollen faktiskt har kommit i vårt land. Istället för att alltid begära mer än det vi redan har. Titta bara på hur populära spelarna i landslaget har blivit på sociala medier. I dagens samhälle väger sådant in också, som spelare bygger man sitt varumärke på det sättet. Många i damlandslaget är mer populära än spelare i herrlandslaget. Jag själv som länge har supportat Arsenal har nu även börjat följa damlaget eftersom de finns 2 svenska spelare där och en tränare. Jag har vänner som håller på Chelsea som egentligen inte följer damfotboll så nära. Men efter EM och när JRK gick dit så har även dem börjat följa damlaget pga av att hon gick dit och de andra svenskorna som redan spelar där. På sociala medier var det väldigt många glada tillrop när JRK blev klar för Chelsea. Numera är hon en elitidrottare i Sverige som folk känner igen och unnar denna flytten. Jag tycker det är coolt med den utvecklingen, att de som tidigare bara följde herrklubbar nu har börjat intressera sig för damlaget i samma förening. För övrigt jämförde en poolare JRK med Eden Hazard när han såg henne för första gången mot Brasilien 😅 I så fall är väl Blackstenius Haaland, Asllani kanske Bruno Fernandez och Caroline Seger Rodri👍
    Både Blackstenius, Rolfö och Asllani har fler följare än många herrlandslagsspelare. Det säger ändå att många damfotbollsspelare i Sverige är populära hos folket. Idag handlar allt inte bara om det som skrivs i medierna. Folk är mer intresserade av att se vad Fridolina Rolfö lade upp på Instagram efter Champions league-finalen eller vad Asllani gjorde på sin semester. När Blackstenius ryktades till olika klubbar i vintras försökte supportrarna tyda signaler på hennes Instagram genom olika färgkoder haha.

    Medierna rapporterar om det som folk är intresserade av och i de sporter där det finns mycket pengar inblandade. I takt med att damfotbollen når nya höjder rent ekonomiskt och blir mer populärt kommer också mediernas bevakning bli större. Det här mästerskapet var en bra början på ännu mer utrymme för damfotbollen.

    SVFF är ju en sorglig historia i sig. Precis som resten av fotbollsvärlden är även vårt eget förbund korrupt och allt kretsar kring makt och pengar. Folk ser till sitt eget bästa precis som i alla andra delar av samhället. Det är ryggdunkningar som gör att fel personer blir kvar i systemet för länge.

    • Kruxet är att damfotbollen inte når ekonomiska nya höjder för våra föreningar i Sverige, tvärtom verkar vi tyvärr nått en punkt när löneutvecklingen kommer stanna tvärt då intresse från sponsorer och hjälp från SvFF saknas.

      Det är såklart ohållbart att alla klubbar i Damallsvenskan utom Rosengård och Kristianstad går back ekonomiskt och jag tror tyvärr att det inte bara kommer vara Eskilstuna som behöver massivt stöd för att klara verksamheten under och efter säsongen.

      Att våra största damlandslagsprofiler har fler följare än många herrlandslagsspelare på Instagram beror på att de är bättre/mer intresserade av sociala medier samt att de tillhör några av de största klubbarna i världen.

      • Visst är det så. Men den ekonomiska biten är det inte bara damallsvenska klubbar som har problem med. Det finns en rad allsvenska klubbar som har haft det svårt med ekonomin också. Det kan bero på många saker, ibland på inkompetens från högt uppsatta i föreningen som inte sköter det på ett bra sätt. Men såklart har både SVFF, riksidrottsförbundet och EFD en stor skuld i det hela. Jag menar bara att när en klubb hamnar i ekonomisk knipa kan man inte alltid skylla på utomstående. Det kan vara så att klubben har levt över sina tillgångar för länge. Detta verkar vara fallet i Eskilstuna till exempel, Kalmar FF och Helsingborg har tidigare också gjort samma misstag. För att inte tala om Östersund eller Tyresö. Inom damfotbollen är det tyvärr svårt att satsa långsiktigt för att ta sig till toppen. Det är lätt att man bygger upp luftslott som förr eller senare sprängs. Klart att det hade blivit lättare att satsa för klubbarna om det skjuts in mer pengar. Men jag tror inte problemen försvinner bara för att det tillkommer en summa pengar in i svensk damfotboll på klubblagsnivå. Det kommer såklart hjälpa en del. Det är hela synen på damfotbollen som måste förändras. Häcken och Bajen är de enda föreningarna som jag känner har tagit till sig både damlaget och herrlaget. Men sedan tittar man på AIK och blir genast mörkrädd för vad det ska ta vägen. Jag är lite kluven i att så många herrklubbar nu vill ha upp ett damlag i högsta serien också. Visst, Häcken och Bajen är välmående klubbar med en stabil ekonomi men om lag som IFK Göteborg eller Elfsborg vill göra samma resa är jag inte säker på att det blir så bra i längden. Hur ska de kunna satsa på två elitlag med en begränsad ekonomi? AIK är inte heller en av de allra rikaste klubbarna i Sverige och se hur det har gått där. Ska man ta över en damklubb måste man också kunna ge vissa garantier på att man verkligen kommer satsa. Annars är vi illa ute.

        Samtidigt tittar man på Italien där nu mer eller mindre alla stora herrklubbar satsar även på damlaget. Om den utvecklingen fortsätter så kommer Sverige inte ha en chans att matcha den ligan om något år. Våra svenska herrklubbar har inte i närheten av de ekonomiska musklerna. Jag tror vi måste acceptera vart damfotbollen är påväg och att damallsvenskan sakta men säkert blir omsprungen av andra ligor med större plånbok. Det spelar liksom ingen roll ifall man pumpar in några extra miljoner till svenska klubbar. Iallafall inte om vi tänker ur ett perspektiv där svenska klubbar ska kunna hävda sig i Europa. Det kan vi nog glömma. Men däremot skulle ju dessa miljonerna hjälpa damallsvenskan och svensk damfotboll i stort något enormt. Så absolut måste klubbar få mer stöd men man kan inte räkna med att det stödet ska räcka för att svenska lag ska kunna hävda sig i Europa rent ekonomiskt.
        Sedan förstår jag också att det är tuffa tider att driva en damfotbollsklubb. Självklart måste det hända något för fortsätter det såhär så kommer vi åka fritt fall genom rankingen på liga. Det kommer krävas ett hårt jobb från alla inblandade för att komma upp till ytan igen och börja bygga uppåt.

        Men dessa problemen gäller inte bara fotbollen i landet heller för den delen. Efter pandemin går föreningar i alla idrotter på knäna så att bara tycka synd om damfotbollsklubbar kan jag tycka blir lite fel. Hela idrottsrörelsen har haft några tuffa år men nu hoppas jag att man kan skaka fram lite pengar för att få allt på fötter igen.

  4. Många bra kommentarer om svensk damfotboll och dess framtid. Det är förstås svårt att veta hur man bäst kommer till rätta med damklubbarnas dåliga ekonomi och låga publiksiffror. Medias rapportering spelar förstås roll för intresset, men betydelsen överskattas ofta. Även om medierna hade fördubblat bevakningen av damallsvenskan skulle publiksiffrorna bara höjts under en begränsad period, om alls. Det är mycket som är viktigare för hur många som ser matcherna än medias rapportering. Jag tror det är viktigt att få fler kvinnor att gå på matcherna. Som det ser ut idag, ser betydligt fler kvinnor på herrfotboll än damfotboll eller annan damidrott över huvud taget.

    Förbundet och EFD har förstås viktiga uppgifter för att utveckla damfotbollen och ungdomsfotbollen och stötta klubbarna. Dom herrallsvenska klubbarnas ekonomi räcker inte för att utmana dom europeiska topplagen i damfotbollen, så det kan vi glömma. Spelarutbildning kan dom, som Johan Rydén påpekar, däremot bidra med. Det återstår dock att se hur stort intresset är. Uttalandet från AIKs VD (?) tyder på att åtminstone han helst ser att damfotbollen bedrivs som hobby.

    • Det är nog som du skriver att AIK vill ha damfotbollen som en hobby. Det budskapet verkar i varje fall AIK:s supportrar tagit till sig. Publiksiffran som redovisades mot Umeå hemma igår var 100 st. Det i en match som var livsviktig för AIK i nedflyttningsserien. Min släkt är större än vad AIK har folk på sina hemmamatcher. SUCK

      • Tyvärr bryr sig schemaläggarna inte om att AIKs dammatcher krockar med herrmatcherna. I går mötte herrarna Norrköping borta, vilket gjorde att publiksiffran på dammatchen blev ännu sämre än vanligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.