Dagens inlägg börjar i USA, där det har hänt mycket den senaste veckan. Först nåddes vi av den riktigt tråkiga nyheten att en av de amerikanska fansens största favoriter, Megan Rapinoe, har dragit av korsbandet i ena knät och sannolikt missar OS.
Visst finns det en chans att Rapinoe är återställd till OS-turneringen, men sannolikheten att hon ändå kommer med i USA:s trupp känns väldigt liten. Jag har inte kollat om det är samma i Rio, men i senaste OS-turneringen bestod ju trupperna bara av 17 spelare. Med en så liten trupp finns det ingen plats att chansa med spelare som inte är i 100-procentig matchform.
Apropå USA valde spelarna att bojkotta den landskamp som skulle ha spelats på Hawaii mot Trinidad och Tobago i helgen på grund av dåligt underlag. Det är ett beslut som lär leda till att US Soccer väljer framtida matcharenor och underlag med större omsorg.
Fortsätter vi i USA är det här en intressant artikel om hur amerikanskorna vann sommarens VM-guld. Jag tycker att det är intressant att Jill Ellis inte kallar sina reserver för reserver eller avbytare, utan väljer att kalla dem matchbildsförändrare.
Jag gillar också att hon motiverade valet av att byta in Kelley O’Hara i semifinalen mot Tyskland med:
”You know, we need a bitch: Get Kelley.”
Det svenska landslaget har lidig av att de saknat tillräckligt många bitchiga spelare. Får se om Pia Sundhage kan hitta någon lösning på den saken framöver.
* Så till Frankrike. Där har de nu kommit halvvägs i ligan – och den lever faktiskt. Tacka skrällaget Montpellier för det. I helgen spelade man 0–0 mot Lyon och såg till att spänningen lever. Inför avspark hade Lyon 40 raka segrar i ligan. Montpelliermatchen var faktiskt Lyons blott andra poängförlust i ligan på fyra år. Fantastiskt.
Faktum är att både Lyon och Montpellier är obesegrade efter elva omgångar. Dessutom har de båda lagen visat en fantastisk defensiv och bara släppt in varsitt mål. Att Lyon skulle vara så starkt är knappast överraskande. Men att man skulle utmanas av Montpellier hade jag inte trott.
Starkt av Linda Sembrant, Sofia Jakobsson och de andra. Speciellt som man tappade sitt franska affischnamn från förra säsongen Claire Lavogez till Lyon.
Montpellier är två poäng bakom Lyon. Ytterligare en poäng bakom återfinns PSG. Där händer det saker nu. Amerikanska jättetalangen Lindsey Horan satte bollen snyggt ribba in när hon gav laget ledningen i 5–0-derbyt mot Juvisy i helgen. Det var Horans sista mål för PSG – åtminstone för den här gången.
För att ha chansen att slå sig in i USA:s OS-trupp flyttar Horan nu hem till Portland Thorns, där hon ersätter Alex Morgan. Thorns offensiv ser som vanligt otroligt intressant ut. Utöver Horan har man forwards som Jodie Taylor och Christine Sinclair och offensiva mittfältare som Tobin Heath, Allie Long och Dagny Brynjarsdottir.
Tillbaka till PSG. Horan lär inte vara den enda spelaren som lämnar den närmaste tiden. Uppgifter har gjort gällande att både Kosovare Asllani och Caroline Seger är på väg bort. När det gäller Asllani spred hon själv i dag den här länken om att hon vill bryta med PSG. Det blir intressant att se vart Asllani tar vägen. Kanske Tyskland eller USA?
Kollar man in skytteligan i halvtid av D1 feminine toppas den av Ada Hegerberg på 17 fullträffar. PSG:s Cristiane är tvåa på 11 medan två överraskningar delar på tredjeplatsen på 9 mål, dels 19-åriga Montpelliertalangen Marie-Charlotte Léger, dels bottenlaget Saint-Maur:s kamerunska forward Marlyse Ngo Ndoumbouk.
Alla svenska spelare i ligan utom Maria Karlsson har gjort mål. Svenskmålen fördelas så här: Lotta Schelin 7, Jakobsson 5, Asllani och Sembrant 2 samt Seger och Lisa Dahlkvist 1.
I Tyskland kommer Bayern München allt närmare guldet. Bara tio omgångar är spelade, men de regerande mästarinnorna leder numera med nio poängs marginal. Turbine Potsdam fick nämligen fart i helgen och spelade sannolikt bort Wolfsburg helt och hållet genom att vinna i Autostadt med hela 5–2.
Samtidigt vann Bayern München med 2–1 mot uppstickarna SGS Essen efter sent segermål från Sara Däbritz.
Under onsdagskvällen möts förresten Wolfsburg och Potsdam igen – nu i cupkvartsfinal. 18.00 spelar även Werder Bremen mot Bayern München i cupen. Den matchen tv-sänds, jag tror att den här länken funkar.
* Slutligen en liten koll på några landskamper som spelats sedan mitt förra inlägg:
Brasilien tog rejäl revansch på Nya Zeeland. Returen slutade med brasiliansk 5–1-seger. Nya Zeeland ledde i halvtid, men Brasilien vände i den andra halvleken – bland annat efter ett läckert långskott från Formiga. Bilder från matchen finns här.
Här är bilder från Nederländernas fina seger mot Japan:
Och här är bilder från EM-kvalmatchen Grekland–Frankrike 0–3:
Mycket imponerad av Nederländerna mot Japan, som ändå känns som fjärde lag i OS-kvalet – trots hemmaplan.
Schweiz kommer med hela laget i form eftersom de flesta spelar i tyska ligan. De krossade Sverige i Eskilstuna i våras (1-3).
Norge har en stark defensiv samt Hegerberg och Hansen på topp. Hansen tillbaka i god form efter knäoperation. Dessutom med en ny förbundskapten som gett gruppen energi, lite nytt tänk och framför allt en given spelidé.
Sverige kommer med en förbundskapten som kritiserats hårt efter fiaskot i VM, men som lyckades klamra sig fast vid FK-posten tack vare Marika – damfotbollschefen.
”Nystarten” på Bosön innehöll fystester (igen! och varför?), tre matcher inom sex dagar, som innebar hög belastning på spelare i utländskt ligaspel (Schelin och Sembrant skadade sig), slitage på spelare som ej var i ligaform.
Vad har Schelin, Seger, Fischer m fl att bevisa i interna träningsmatcher på en liten inomhusplan? Låt dom vila i stället och slippa skador!
Seger kritiserades styggt i media av FK (Jag har nog aldrig sett Caroline Seger tappa så mycket boll någon gång, sade Sundhage!). Som mötte unga, pigga och snabba tonårskillar.
Schelin framstod som en mindre svikare för att hennes vadmuskel var överansträngd och för att hon tvingades vila.
Borde man inte i stället ägnat veckan åt att gnugga in det nya 4-3-3 som alla verkar gilla? Sätta ett nytt spelsystem som spelarna skulle känna sig trygga i och som gett självförtroende inför OS-kvalet.
Nu blev det 25-30 spelare som i en förvirrad ström hoppade in och ut i olika lag under matcherna..
Vad spelarna går för och vad de kan har väl FK redan koll på – utan interna matcher?
Var finns en långsiktigt planering med landslaget?
Var finns ett spelsystem som känns tryggt och bra för tjejerna?
Vem ska ta smällen om det går åt h-e i OS-kvalet?
Blir det klubbarna som vanligt..?
Rapinoe bort från Seattles startelva, tur laget satsat på en svensk spelare, lycka till Göransson. Avseende Asllani tycker jag det är starkt av henne att säga vad hon tycker om Sundhages sätt att favorisera spelare för tramsiga egenskaper utanför plan. Samtidigt måste jag tyvärr säga att Asllani säkert kan lyckas bra även i nästa klubb, men i Bundesliga håller helt enkelt inte hennes tveksamma fysik.
Heja svensk damfotboll !!
Christoffer