Väntad elva – men inte den man hoppats på

Pia Sundhage har presenterat den elva som startar mot Mexiko i morgon 18.15 på Falcon Alkoholfri Arena i Falkenberg, och på TV12.

Det är en helt väntad, och i min uppfattning rätt tråkig startelva. Den ser ut så här:

Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Jonna AnderssonKosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Olivia SchoughLotta Schelin, Fridolina Rolfö.

Sundhage har en filosofi att inte ändra på sin elva i första taget. Därför lär det här bli de elva spelare som även spelar mot Tyskland om 1,5 veckor. Och därför har jag hela tiden trott att veckans många spekulationsartiklar om forwardsfrågan har varit slöseri med spaltutrymme.

Jag har nämligen inte en sekund trott att Sundhage skulle ändra sig från duon Schelin/Rolfö. Men för Sundhages del har det förstås varit bra, för fokus har flyttats från lagets svagheter till en ickefråga.

Personligen hade jag hoppats, men inte trott, att Sundhage skulle välja att testa alternativa lösningar på vänsterkanten. Som jag ser det har varken Jonna Andersson eller Olivia Schough hållit landslagsklass under våren. Om jag hade varit Sundhage hade jag testat andra lösningar redan nu inför EM-slutspelet. Fast Sundhage resonerar aldrig så, hon ger sina utvalda, elva startspelare fullt förtroende – i varje fall fram till och med den första mästerskapsmatchen. Det är först efter svaga mästerskapspremiärer som hon har rört runt i startelvan.

Mexiko är inte ett motstånd av allra högsta världsklass, vilket gör att den svenska backlinjen inte kommer att testas speciellt hårt. Men faktum är ju att alla de alternativ som Sundhage har på vänsterbacksplatsen har olika typer av defensiva brister. Jag tänker på Andersson, Hanna Glas, Elin Rubensson och Magdalena Eriksson.

Därmed är det de offensiva kvaliteterna som borde avgöra vem av dem som spelar. Där hade jag gärna sett att Eriksson fått chansen att prova en match som vänsterback nu inför EM. Man vill ju framför allt gärna ha henne på planen för att slå hörnor och inläggsfrisparkar.

Nu talar ju det mesta för att Schough kommer att få ansvar på det området, vilket inte känns så bra. Schough brukar ha hörnor som är ok – men inte sådana som håller högsta internationella klass. Nu är det EM som gäller, och där räcker det inte med fasta situationer som är ok. Med tanke på hur svårt vårt landslag har haft att göra mål det senaste året har vi inte råd att tappa i kvalitet på hörnorna.

På mittfältet har jag förstått att Pauline Hammarlund har fått spela en hel del på kanten under lägret. Jag ser både Hammarlund och Elin Rubensson som mer intressanta alternativ än Schough som vänsterytter.

Som ni redan har förstått kommer mitt fokus under morgondagen i första hand vara riktat mot duo Andersson/Schough. För mig är det i första hand de båda som skall bevisa att de håller klassen.

I andra hand kommer jag att kolla på inlöpen i Mexikos straffområde. Tajming och kompromisslöshet i inlöpen kommer att bli otroligt viktiga faktorer under EM.

När det gäller Mexiko är laget placerat på plats 26 på världsrankingen, placeringen bakom Ryssland. Man har haft duktiga ungdomslandslag på senare år, och är på väg uppåt. Men dagens lag skall inte ha något att sätta emot Sverige. Normalt vinner vi med något eller några måls marginal.

När det gäller det mexikanska laget såg jag det här till synes välgjorda reportaget om den på Island baserade duon Bianca Sierra och Sandra Stephany Mayor i går. Jag har faktiskt inte hunnit läsa det, men det verkar väldigt intressant och har hyllats av många.

Apropå landslaget och morgondagens landskamp är Emma Berglund nu presenterad som PSG-spelare de kommande två åren.

I förrgår presenterade PSG ett annat nyförvärv, nämligen Christiane Endler från Chile. Kul att det kommer fram duktiga spelare från nya länder.

Det spelas två landskamper med EM-intresse redan i kväll. Skottland tar emot Irland 20.30, och en halvtimma senare spelas den högintressanta matchen Frankrike–Belgien.

I går spelades en match som fick ett mycket oväntat resultat. Österrike slog nämligen Danmark med 4–2, och sett till det danska förbundets klipp med höjdpunkter var de österrikiska segersiffrorna klart i underkant.

Danmark ställde upp med sin till synes allra bästa elva och fick verkligen något att tänka på inför sin EM-premiär mot just Belgien nästa söndag.

8 thoughts on “Väntad elva – men inte den man hoppats på

  1. Förstår inte den här kritiken hela tiden mot Jonna Andersson. Tycker hon är en mycket bra spelare med en fin vänsterfot. Tycker hon gör sitt jobb bra. Sverige har ju en mycket bra backlinje. Det är sämre framåt med målgörandet. Jag hade nog tagit Blackstenius före Rolfö ihop med Schelin. Kanske Rolfö Blackstenius som bästa alternativ.

    • Håller med om att Anderssons inlägg är hennes styrka. En styrka hon levde högt på i fjol.

      Däremot tycker jag att hon har svagheter både i det vanliga passningsspelet och i defensiven. Och i år i landslaget har hon tyvärr inte heller fått till sina inlägg. Det har tyvärr sett väldigt darrigt ut, trots att hon närmast haft 100-procentigt förtroende från Sundhage.

  2. angåenda danmark-österike… zadrazil on fire. som spelar till vardags… juste.. i potsdam. dvs kommer att vara ilestedts ny lagkompis efter sommaren.
    verkar att det börjar nu att bära frukt (kan man säga så?) för österike att ha många spela i tysklands första liga.

    • Ja, ”bära frukt” funkar alldeles utmärkt. Efter Österrikes svaga resultat den senaste tiden hade jag börjat räkna bort dem. Men de kan kanske utmana om andraplatsen i grupp C. Både Schweiz och Island är ju skadedrabbade.

      Apropå skador, vet du vad är det med Schnaderbeck? Riskerar hon missa EM?

      • Nej, tyvärr vet jag inte mer om schnaderbeck. Det skrivs att hon drabbas av ödem och man vet inte säkert hur lång det kommer att ta. Hon är fortfarande med i truppen men risk finns att hon kan inte spela. Det är vad jag förstår från tyska/österikska sidor.
        Det verkar att hon är generellt lite skadedrabbat senast. Som så många i munich laget (man kan spekulära om det finns en sammanhang…).

  3. Skulle säga att Anderssons osäkerhet i Landslaget till minst 50 % handlar om att hon har fladdriga Schough framför sig, det är också därför jag tror att det kommer se lika illa ut oavsett vem som spelar vänsterback så länge Schough spelar framför dom. Detta grundar jag främst på att Andersson varit solid defensivt i LFC vilket om min teori stämmer till stort beror på att Hurtig är en bättre spelare än Schough defensivt. Offensivt började hon rätt dåligt men de två sista matcherna mot Vittsjö och Eskilstuna såg riktigt bra ut.

    Då Samuelsson är nära på hopplös att ta sig förbi, sannolikt en av världens bästa ytterbackar defensivt, så blir det också naturligt för motståndarna att anfalla på andra kanten och då också gärna överbelasta vilket skapar extra bekymmer oavsett vem som spelar. Hade också gärna sett Hammarlund eller Rubensson och då helst den sistnämnda som vänsteryttrar främst för att defensiven skulle bli starkare men också för att de helt enkelt är mycket bättre spelare än Schough i dagsläget.

    Det största problemet för mig är dock att Schelin ska vara given. För några år sen hade jag köpt det för då var hon klart bäst men numera har vi flera intressanta alternativ. För mig är den enda givna anfallaren Rolfö och då uteslutande p g a att hon är den enda bollmottagaren vi har i forwardsuppsättningen och den som borde vara förstavalet tillsammans med henne är Blackstenius. Minns hur hon höll på att vända OS-finalen mot Tyskland när Sundhage alldeles för sent bytte in henne i matchen.

    • Till LFC-Martin: Du har delvis rätt i din analys om Schough.
      Men, i damallsvenskan ställs Jonna nästan aldrig inför defensiva svårigheter. Där finns ingen som pressar henne högt och hårt.
      Där finns tid för precisa passningar och fina inlägg.
      Där finns ingen som är lika snabb som henne och hon löser därför de flesta situationer genom att springa lite snabbare än dom andra. Och blir det lite kris så finns alltid Neto där för henne.
      I landslaget finns ingen Neto därför måste Jonna lära sig att lösa situationerna lite bättre, lite snabbare. Hon måste framför allt bli tuffare i närkamperna, använda sin goda fysik och balans.
      Till Jonnas ”försvar” är dock att hon bara spelat ytterback (mer yttermittfältare i LFC) i två år. Hon har väldigt mycket kvar att lära.
      2) Nu är Rolfö det givna valet i anfallet för LFC-Martin. Har för mig att han skrev i vintras att hon aldrig skulle bli nåt p g a alla skador och för att hon valt den ”hemska” klubben Bayern M….

      • Rolfö är given då hon är den enda anfallaren av den spelartypen, trodde jag var tydlig i mitt inlägg. Hade man tagit ut t ex Hurtig som är en liknande spelartyp så hade Rolfö inte längre varit given.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s