Jag satte frågetecken för Göteborg redan när jag såg laget slå Piteå med 1–0 för två veckor sedan. Det frågetecknet fanns kvar efter förra helgens 1–0-seger borta mot Mallbacken.
Efter dagens 5–0-förlust i toppmötet med Malmö är frågetecknet större ändå. För det finns anledning att ställa många frågor kring Göteborgs lag och spel.
Redan i tv4sports intervju inför avspark svarade Torbjörn Nilsson så på Daniel Kristiansson:s frågor att man fick känslan av att Nilsson inte trodde på att hans lag skulle ha en chans att kunna skaka den före detta tabelltvåan Malmö.
Och visst, under 1,5 år har Göteborg jobbat fram ett spel som bygger på att man har en illerkvick toppforward att kontra på. De snabba forwardsen, först Christen Press och sedan Jodie Taylor, har dessutom tryckt tillbaka motståndarna och skapat ytor för ett kreativt mittfältsspel.
I dag kom Malmö till spel utan avstängda Amanda Ilestedt, och hade således i princip långsammast möjliga backlinje. Trots det lyckades knappt GFC hota någon gång i djupled. Dessutom blev det trångt på mittfältet, och då blir det tydligt att Yael Averbuch är lite seg i vissa aktioner. Dessutom var Anita Asante mittback, och saknades i matchen mot Malmös tre centrala mittfältare.
Följden blev att Göteborg hade väldigt svårt att få till något anfallsspel i den första halvleken. 45 minuter i princip utan bollinnehav, innebar en halvleks konstant försvarande, vilket var alldeles för mycket för ett lag som är vant vid att anfalla stora delar av matcherna.
Ramona Bachmann med Marlene Sjöberg i ryggen
Att det dessutom såg ut att saknas ledarskap i backlinjen gjorde inte saken bättre. Malmö hade lekstuga, och gjorde fyra mål. Bäst var Ramona Bachmann, som verkar ha prickat in en extrem toppform i höst.
Schweiziskan var inblandad i nästan alla Malmös vassa attacker. Hon borde ha fått kröna sin kanoninsats med att göra något mål, men fick nöja sig med tre assist (fast bara ett av dem räknas i den usla, officiella assistligan) och ett andraassist.
Göteborg går mot en tung höst, där de måste försöka lägga om sitt anfallsspel – något som man inte gör i en handvändning. I och med dagens förlust är GFC borta från chansen att sluta topp två. Känslan är att de kommer att få kämpa för att försvara sin medaljplats, i varje fall om man går på dagens uddlösa insats.
För Malmö ser det mer positivt ut. Medan huvudkonkurrenten Tyresö har storstjärnan Marta på skadelistan, och håller på att bygga nytt, så verkar Jonas Eidevall ha fått pusselbitarna att falla på plats. Jag tycker ju att Tyresö har större potential i sitt lag. Men det hindrar inte att Malmö till slut kan stå där med Kronprinsessan Victorias pokal. De har ju Bachmann i toppform. Hon vill säkert revanschera sig från fjolårets debacle i guldstriden. Dessutom var Anja Mittag pigg i kväll. Vinst hemma mot Linköping nästa tisdag, och läget känns plötsligt väldigt bra.
Nilla Fischer
* Just Linköping vann med 3–1 hemma mot Piteå i dag. Det var Nilla Fischer:s avskedsmatch. Hon gick av planen mållös. Däremot gjorde backlinjens båda andra landslagsspelare, Jessica Samuelsson och Charlotte Rohlin, varsitt mål.
Det tredje Linköpingsmålet gjorde Stina Blackstenius. Kul förresten att 17-åringen gör mål när hon får chansen i startelvan. Linköping är ett av fyra lag som gör upp om det lilla silvret. Göteborg, Umeå och årets stora skrällgäng Örebro är de andra tre.
Sofie Andersson
* Sofie Andersson gjorde ett otroligt viktigt mål för Vittsjö i kväll. Skånskorna hade chansen att helt lämna nedflyttningsstriden. Men Mallbacken tog ledningen genom amerikanska nyförvärvet Jessica Shufelt, och såg ut att på allvar kunna dra ner Vittsjö i bottenträsket. Men tolv minuter från slutet kämpade Andersson in den viktiga kvitteringen.
I underläge med 1–0 bytte Vittsjö in de båda mittbackarna Ifeoma Dieke och Mandy van den Berg. För lagets defensiv är det förstås en bra nyhet att duon börjar närma sig startelvan igen. Lägg till Annica Svensson och Kendall Fletcher och inse att Vittsjö framöver kan matcha en av damallsvenskans allra bästa backlinjer. Det borde vara en garanti för att laget framöver kommer att utöka avståndet ner mot nedflyttningsstrecket.
För Mallbacken innebär poängen att man nu bara är åtta mål bakom Piteå. Värmländskorna har verkligen varit överraskande stabila. I de två kommande omgångarna väntar bortamöten med Jitex och Kristianstad, matcher som kan avgöra mycket i streckstriden.
Sofia Jakobsson
* Slutligen en liten koll utanför Sveriges gränser. Den börjar i England, där det var svenskmöte i går. Sofia Jakobsson gav Chelsea ledningen mot Liverpool, där Louise Fors spelade de första 79 minuterna och Tyresöförvärvet Whitney Engen spelade hela matchen.
Trots att Chelsea ledde med både 0–2 och 2–3 tog hemmalaget Liverpool till slut alla tre poängen. Tyska Nicole Rolser gjorde segermålet till 4–3 i 85:e minuten.
Fors blev mållös i går. I toppmötet med Lincoln (som också vanns med 4–3) satte hon däremot en straff. Det målet kan man se på den här länken.
Även om segern innebär att Liverpool ligger kvar i tabelltopp så känns vägen öppen för ett formstarkt Arsenal. De vann i dag med 3–1 mot Birmingham. Det var 2–0 redan efter 19 minuter och 3–0 i halvtid.
I USA avgörs toppstriden just nu. Den sista omgången av NWSL är uppsplittrad, så Kansas City och Sky Blue kan spela på de resultat som Western New York Flash och Portland Thorns gjorde i natt. Båda vann, så inför avspark i de två sista grundseriematcherna Kansas–Chicago (22.10 svensk tid) och Washington–Sky Blue (23.00) är läget mellan de fyra slutspelslagen så här:
WNY Flash +16 38
Kansas City +13 38
Portland +7 38
Sky Blue +5 35
Det räcker alltså med en poäng för Kansas för att vinna grundserien. Efter tio minuter i deras match står det 0–0.
En blogg om internationell damfotboll 
LFC gjorde faktiskt en riktigt bra insats mot svårspelade Piteå och särskilt glädjande är förstås att se hur Östergötlands egna supertalang Stina Blackstenius vuxit av det ökade ansvaret. Idag var hon klockren som bollmottagare och gick segrande ur de flesta duellerna mot Piteås Faith Ikidi.
Pernille Harder hade svårt med avsluten, känns som EM-avbrottet inte var av godo där, men stod ändå för matchens avgörande prestation när hon dribblade sig förbi just Ikidi och sen serverade Blackstenius öppet mål.
LFC kommer också få stor nytta av sitt tyska nyförvärv Eunice Beckmann som stod för ett piggt inhopp med så gott som 100 % insatser i samtliga aktioner både offensivt och defensivt. Man kunde verkligen se hur ‘skolad’ hon är, en typiskt tysk spelare helt enkelt.
Enda plumpen var målet som faktiskt tillkom på en hörna Piteå fick efter att Fischer hade slarvat med bollen men det kan man ju ta, lite synd om Ringshamre bara som spelade bra och hade förtjänat att få en nolla i kolumnen.
Klockren analys av KGFC-LdB matchen. Göteborg hade verkligen inget att sätta emot ett mycket bättre Malmö, i alla fall i 70 min som Eidevall påpekade efter matchen. Sedan undrar jag lite varför Torbjörn inte använder sitt sista byte, vad har man att förlora när det är 20-15 min kvar, och man ligger under med 5 mål? Både Beata Kollmats och Catrine Dyngvold värmde upp, och jag tänkte då givetvis att framförallt Dyngvold skulle bli aktuell. Tror i för sig inte att det skulle ha förändrat matchbilden så radikalt, men nog skulle ett par fräscha ben vara välkomna. Göteborgs skulle verkligen behövt 2-3 spelare till i truppen som verkligen kunde förändra en matchbild. För i dagsläget finns det inte en enda. Oerhört tråkigt att man som Gbg supporter ser sitt lag förlora, men samtidigt blir det lite kul att se hur Tyresö och Malmö klarar sig i Europa, då Gbg är alldeles för svaga. Tycker att laget blivit lite sämre de senaste två åren. Hösten 2011 tyckte jag de spelade riktigt bra, efter dess lite si-så där. Kanske har klyftan till Tyresö och Malmö blivit för stor, då de satsat mer på värvningar än Gbg.