Just nu är Göteborg klar guldfavorit

Göteborg gör vågen

Göteborg–Djurgården och Piteå–Kristianstad. Där har vi lördagens båda semifinaler i Svenska cupen. Det är två matcher där hemmalagen får räknas som favoriter. Göteborg är ganska stora favoriter, medan det nästan är 50/50 mellan Piteå och KDFF.

När man titta på vilka fyra klubbar det är som är kvar i cupen noteras att det är nya tider i svensk damfotboll. Backar vi bandet lite och tittar på finallagen de senaste åren var det Göteborg–Tyresö två år i rad 2011 och 2012. Det spelades sedan ingen cupfinal under 2013. Men från 2014 har Linköping varit med varje gång. Första året mötte man Kristianstad, sedan har Rosengård varit finalmotståndare fyra år i rad. Nu är inget av de senaste årens storlag ens i semifinal.

Jag har haft dålig tajming med jobb under årets gruppspel i cupen, och bara kunnat se en match på plats. Och det var Göteborgs 13–0-seger mot Jitex.

Däremot har jag hunnit se Göteborg–Linköping på Cmore. Och där framstod Göteborg som ett tänkbart guldlag, medan LFC har mycket att jobba med.

Tittar man på sluttabellen i grupp A säger den rätt mycket om tillståndet i de båda lagen:

1. Göteborg 17–0   9
——–
2. Växjö.         6–2  4
3. Linköping   5–5  4
4. Jitex.        1–22  0

Det blev som ni säkert redan vet 3–0 till Göteborg i går. Efter den första halvleken kändes det dock ganska öppet. Göteborg ägde de första fem–tio minuterna och de sista fem. Däremellan var det jämnt, möjligen med svag fördel för Linköping. Det var 0–0 i paus.

Jag noterade att båda lagen hade någon form av bas i 4–4–2, men att det långt ifrån var någon klassisk 4–4–2. Göteborgs mer drog mot diamant och 4–1–3–2. Tränare Marcus Lantz körde med fyra centrala mittfältare och lät ytterbackarna sköta hela kantkorridorerna.

Linköping spelade ungefär som landslaget brukar göra. Alltså den variant som förbundet kallar 4–3–3, där Kosovare Asllani försvarar som forward, men faller ner som tia i anfallsspel.

Tittar man på namnen i de båda startelvorna borde LFC ha varit favoriter. Gästerna hade fyra svenska landslagsforwards i startelvan i form av Asllani, Lina Hurtig, Stina Blackstenius och Mimmi Larsson. Ingen av dem höll dock någon större landslagsklass – även om jag måste säga att Blackstenius tog flera kliv i rätt riktning jämfört med Algarve cup.

Göteborg har sina svenska landslagsspelare på mittfältet i form av Julia Roddar, Julia Zigiotti Olme och Elin Rubensson. Alla de tre visade att de vill vara med i landslaget framöver. Det gjorde även forwardsduon Pauline Hammarlund och Rebecka Blomqvist som överglänste sina mer namnkunniga motståndare rätt rejält.

För efter paus var det bara ett lag på planen. Göteborg var i princip bättre på allt. Utöver att de vann med 3–0 hade jag förkrossande 11–1 i klara målchanser i hemmafavör. Dock vann LFC hörnorna med 5–4, fast det var sannolikt klen tröst.

Faktum är att Göteborg hade ett spel som jag gärna hade sett Peter Gerhardsson:s landslag prestera. Ett spel som förtjänar väldigt många fler åskådare än de 318 som tagit sig till Valhalla i går.

Vad är det då som gör Göteborg så bra?

Jo, de spelar ett väldigt snabbt och fint passningsspel. Det handlar om hårda och precisa bollar längs marken. Man har en väldigt god förmåga att hitta passningar till medspelare som kommer med fart. Jag vet inte när jag sett ett svenskt lag stå för ett passningsspel med så hög kvalitet.

Tränare Lantz och hans medhjälpare har gjort ett suveränt jobb med Göteborg. De hade ett fint anfallsspel redan förra året. Men känslan är att man hittat helt rätt med vinterns nyförvärv.

Norska Vilde Böe Risa ser ut att vara som klippt och skuren för den defensiva rollen på mittfältet. Hon är passningssäker, och gör sig alltid spelbar. Och med Natalia Kuikka på vänstersidan har man nu fått en spegelvänd kopia av sin högerback Emma Koivisto. Båda är otroligt löpstarka, passningsskickliga och tvekar aldrig på att fylla på i offensiven.

Det är bara mars, och mycket kan hända under året. Men det blir väldigt spännande att följa det här Göteborgslaget. Just nu känns det som klar guldfavorit, både i cupen och det stundande seriespelet.

För Linköping däremot är det lång väg att vandra. Trots alla offensiva landslagsspelare lyckades man bara skapa en riktigt vass målchans på 90 minuter i Göteborg. Medan Göteborg slog precis passningar på medspelare i fart rullade LFC-spelarna ofta bollen till en felvänd eller stillastående kompis bara några meter bort.

Linköpings uppbyggnadsspel blev således vansinnigt långsamt, något som gjorde att Göteborg ganska enkelt kunde pressa fram misstag. Min bild var att LFC:s alla anfallsstjärnor jobbade en och en, jag kan knappt inte komma ihåg en enda fin LFC-kombination.

Eller jo. Ett väldigt fint anfall fick gästerna till. Stina Blackstenius fina skottläge i 19:e minuten kom efter att gästerna hållit bollen inom laget i drygt 30 sekunder. Imponerande.

Totalt sett imponerade dock inte LFC, utan känslan är att Olof Unogård har ganska mycket att jobba med om laget skall slåss om guldet i höst. Känslan just nu är ju att det är fjolårets fyra medaljlag som ligger längst fram även inför den här säsongen. Jag har ju just utropat Göteborg till guldfavorit – det utan att ha sett de tre motkandidaterna Piteå, Rosengård och Kristianstad.

Två av dem möttes i går, och två av dem möts på lördag. De svenska mästarinnorna från Piteå har gjort väldigt imponerande resultat i gruppspelet. Dock har man inte haft någon riktigt värdemätare ännu. Den kommer mot Kristianstad på lördag.

Jag håller Piteå som knappa favoriter, mycket eftersom de har hemmaplan. Men jag minns också att KDFF vann båda lagens inbördes möten i fjol. Det här är alltså en match man bör helgardera.

Inte minst eftersom Kristianstads spelare bör ha vuxit minst en decimeter vardera efter gårdagens bragd i Malmö. Tydligen hade KDFF spelat oavgjort borta mot Rosengård (eller LdB Malmö som de tidigare hette) i en träningsmatch 2014. Men i tävlingssammanhang var Kristianstadsklubbens enda poäng på Malmö IP ett kryss mot LB07 i fjol.

I går reste sig Kristianstad från 2–0-underläge i paus och slog ut Rosengård ur cupen. Även om det ”bara” blev 2–2 firade Kristianstadsspelarna krysset som en seger.

Kristianstad känns starkt den här våren. Det är ju verkligen imponerande att komma tillbaka från tvåmålsunderläge på en mardrömsarena.

Däremot undrar man lite över självförtroendet i Rosengård. Laget var starkt under hela förra hösten, men vek ner sig när det gällde som mest. Nu inleder man 2019 med ett nytt misslyckande.

Först kom det dessutom oroande rapporter om att Sanne Troelsgaard skulle ha brutit armen. Nu läser jag en rubrik i Sydsvenskan som säger att armen är hel, skönt det i alla fall. Men klart är att Jonas Eidevall kommer att ha ett tufft jobb under året med att få tillbaka vinnarmentaliteten till FC Rosengårds omklädningsrum. Att Rosengård inte är bland de fyra bästa lagen i Svenska cupen bär ju faktiskt fiaskostämpel, i varje fall när klubben har som ambition att vinna allt.

Det var allt om svenska cupen för nu. I övrigt från helgen noterar jag att gammal är äldst – men inte nödvändigtvis bäst. I ett tidigare inlägg räknade jag ju upp alla de namnkunniga veteraner som Umeå IK hade i sitt futsallag. I helgens SM-final kom dessutom Frida Östberg till spel. Trots att hon hade sällskap av Rönnlund, Moström, Sjöström, Kapstad och så vidare blev det förlust med hela 9–1 i första SM-finalen mot Falcao.

Sådana siffror trodde jag att det även skulle bli i ena cupsemifinalen i Frankrike. Storklubben Lyon ställdes ju nämligen mot division II-laget Grenoble. Men där höll det tvärtom på att bli en riktig sensation.

Inför 4 920 hemmasupportrar höll nämligen Grenoble emot i 90 minuter. Men i fjärde övertidsminuten rullade Ada Hegerberg in Lyons segermål till 1–0 från nära håll. Dzsenifer Marozsan stod för framspelningen. I finalen väntar Lille som skrällvann borta mot Paris FC med 1–0.

24 thoughts on “Just nu är Göteborg klar guldfavorit

  1. En mycket viktig anledning till åtminstone 3 av fyra semifinallags framgång i Cupen är att det fått behålla sina stommar under lång tid och kunnat bygga i lugn och ro. Att det är just LFC och FCR som de senaste åren brandskattats som ”misslyckas” är således inget märkligt alls. I årets LFC är det totalt två personer som är kvar från truppen 2016 och då räknar jag även in ledarsidan, att det är omöjligt att hålla uppe jämnhet och kvalité under de premisserna är en självklarhet.

    Du pekar ut Göteborg som favorit men jag skulle nog säga Piteå och Kristianstad som känns mer gedigna som lag och inte är lika beroende av enstaka spelare som Göteborg är. Visst har även de en stark trupp men ta bort Rubensson och Blomqvist och de är ett helt annat lag. Motsvarande ‘måste-spelare’ finns i mitt tycke inte i de andra lagen vilket gör dom till favoriter i mina ögon under den intensiva höst som kommer slita hårt på spelarna.

    • Jag skulle nog säga att ingen av toppklubbarna har speciellt stor bredd på sin trupp. Det skulle alltså bli kostsamt för samtliga om man de får skador på sina två viktigaste spelare.

      Ta bort Seger och Mittag ur Rosengård, Atladottir och Chikwelu från Kristianstad eller Ikidi och Janogy från Piteå – och jag tror att de lagen tappar ännu mer än Göteborg skulle göra utan Rubensson och Blomqvist.

      Jag ser nog Göteborgs lag som välbyggt, så välbyggt att det inte lutar mot några enstaka stjärnor. Minns att laget blev bättre i fjol när vårens storstjärna Christen Press lämnade. Och att de ju faktiskt kom tvåa trots att 2017 års skyttedrottning Pauline Hammarlund missade hela fjolårets säsong.

      Visst skulle GFC bli sämre om Rubensson och Blomqvist blev skadade. Men Amanda Johnsson Haahr och Karin Lundin är inga dåliga ersättare. Så jag tror att laget har förutsättningar att hänga med bra i årets serie, även om det drabbas av skador.

      • ”Jag ser nog Göteborgs lag som välbyggt, så välbyggt att det inte lutar mot några enstaka stjärnor.”—————–Alexander den store har sagt att det är bättre ha ett armé får led av lejon än armé lejon led av ett får….

  2. Jag håller med om det mesta. Jag ska inte upprepa det jag skrev på Hattrick om KGFC – LFC, men efter KGFC ledningsmål kunde de spela ut på ett helt annat sätt. De visste ju att oavgjort räckte till avancemang. KGFC hade tajming och precision och utnyttjade ytor – allt det inte LFC klarade. Att dra ner Asllani i planen i andra halvlek var lite att skjuta sig själv i foten.

    Jag hade nog gärna velat se lite mer av PIF innan jag utropat KGFC till guldfavoriter. Matchen mot LFC blev inte mycket till värdemätare när det nu såg ut som det gjorde. Klart underkänt från LFC.

    De utslagna före detta topplagen LFC och FCR möts för övrigt i träningsmatch kl 15.00 på lördag i Linköping.

  3. Grattis, bloggare Johan, till ditt säkra tips om utgången av kvartsfinalerna! Själv är jag lite stolt över att inte ha kommit så långt efter. Piteå och Göteborg var ju en klar ”etta” på kupongen; i Eskilstuna-Djurgården gissade jag på fördel DIF, medan Rosengård-Kristianstad var ett kryss, eller snarare en match med helgardering. Fast vi har sett förr hur KDFF kan överraska med starka insatser mot Skånerivalerna FCR. Så vi får väl konstatera att det blev värdiga kombattanter i cupsemin.

    En annan sak är att det tydligen utkristalliserats vilka fyra lag som kommer att kämpa i toppen av ”OBOS-allsvenskan” i år. Göteborg och Piteå gör upp om guldet, medan Djurgården och Kristianstad tar resten av medaljerna. De forna storheterna Linköping och Rosengård, däremot, går en – som det verkar just nu – osäker framtid till mötes. Det är två lag som letar efter formen, eller rättare sagt, sin själ. Både fysiskt och andligt har man dränerats ordentligt på bara något år. Värst bör det kännas för FCR som blåstes på både SM-guld och en CL-plats och som nu dessutom missar möjligheten att försvara sina titlar i Svenska Cupen. Ja, det finns verkligen anledning till bekymmer för lagens tränare Eidevall respektive Unogård.

    För att återgå till avverkad cupomgång var nog det mest uppseendeväckande att matchen i Piteå bevistades av – 70 personer! Publikmagneten PIF… men, förmodligen räknade hemmasupportrarna med att det skulle bli en spänningslös tillställning med ett överlägset PIF i farten, och så blev det ju. De utslagna lagen får trösta sig med visdomsorden att det är bättre att åka ut i en kvartsfinal än att förlora en final!

    • Jag hade med Rosengård bland mina fyra favoriter, och har väl inte räknat bort LFC heller, även om de var svaga i går. Var har du hört/läst om att det där med PIF och KGFC i guldstrid och DIF och KDFF i kamp om lilla silvret?

      • Jag spekulerar med utgångspunkt i resultaten. Mycket kan förstås hända på vägen innan höstlöven faller. Det är dock fyra starka medaljkandidater.

        För övrigt händer det intressanta saker borta i ”Götet”. IFK Göteborg har idag klubbat igenom förslaget att starta ett eget damlag.

    • Tycker att du, och flera andra, är lite snabba på att räkna bort LFC och FCR. Jag tror att det kommer bli en ännu jämnare serie i år och att faktiskt alla sex lag du räknar upp har chansen. Tror att bredd på truppen och (o)tur med skador kan bli avgörande. En annan viktig aspekt blir vem som ”sätter”försvarsspelet. Är inte jätteimponerad av LFCs försök och några andra börjar ha ganska ”rutinerade” (för att inte bli åldersfixerad) spelare. Håller Göteborgs finskor när det dra i hop sig…? Djurgården är årets outsider men även här gäller det att få till försvarsspelet.
      Hoppas förstås att Piteå kan fortsätta utveckla (spelare) och utvecklas som lag. Hur som helst blir det en fantastisk damallsvenska att ße fram emot.
      Till sist – man får inte ta in fler åskådar i ”ballongen” i Piteå – så det var fullsatt mot Bajen.

      • Det visste jag inte om ”varmluftstältet”/”ballongen” i Pite! Då är det väl bara en exklusiv skara (70 individer inalles) av VIPs som släpps in. Antar att du PeE tillhör detta sköna sällskap? 😉

    • Piteå spelade sin match i Piteå Airdome som tar in ett mycket begränsat antal människor, därav den låga publiksiffran.

  4. Hoppsan……IFKGöteborg skall starta ett damlag.

    ”Tror att omvärlden, sponsorer och politiker tar det för givet. Om vi säger att vi skall vara en klubb för alla, så måste vi mena det” säger ordf Mats Engström.
    Frågan om hur och när damlaget skall dras igång kommer att avhandlas i höst. Om IFK skall starta ett eget lag längst ner i divisionerna eller inleda sammarbete med ett etablerat elitlag kommer att avhandlas i höst, skriver Expressen.

    Se där…..en storklubb som ser möjligheterna och inte bara problem och svårigheter som dom flesta i detta forum, som avfärdat tanken på att svenska storklubbar skulle tänka sig något engagemang eller satsning på damfotboll av ekonomiska skäl.

    Nu är det kanske för tidigt att ropa hej, mycket återstår av den satsning som IFK Göteborg har aviserat, men en positiv signal och kanske embryo till en förändrad attityd inom svensk fotboll.

    Välkommet – eller hur Johan Rydén

    • På onsdag beslutar även Elfsborg om att starta damlag. Och visst är det välkommet med IFK och Elfsborg – om de menar allvar.

      Det lutar åt att båda klubbarna startar i lägsta divisionen, vilket innebär att det riskerar ta minst tio år innan de har något elitlag. När det gäller Blåvitt har de redan en väl utbyggd flickverksamhet, och har redan börjat leverera elitspelare till Göteborg FC. Så de bidrar redan på ett sätt.

      Men Blåvitt har usel ekonomi och inget talar för att deras satsning skall ligga kring 25 miljoner kronor per år, vilket lär vara minimum för att något svenskt lag på allvar skall kunna ta upp kampen internationellt.

      För övrigt har allsvenska herrfotbollsklubbar som AIK, Hammarby, Djurgården, Häcken och IFK Norrköping damlag. Så det här är inget nytt. Kanske skall även Örebro SK räknas in, för ÖSK Söder har damlag. Malmö FF, Falkenbergs FF och Sirius har haft lag, men de har brutit sig ur eller slagits ihop med andra lag och spelar nu i annan skepnad (Rosengård, Böljan och Uppsala).

      • Johan Rydén – Nu var det en annan ton än tidigare när frågan har förts på tal. Nu skriver du att det ”inget nytt” och att det verkar helt naturligt att storklubbar och herrklubbar allmänt engagerar sig i damfotbollen. Du har kategoriskt avfärdat mina inlägg om detta som orealistiskt, verklighetsfrämmande och att svenska storklubbar inte har inte dom resurserna och att man ”inte vågar göra dom satsningarna av ekonomiska skäl” och att man skulle riskera att ”gå konkurs” om man skulle satsa på damfotboll. Likadant så avfärdade du Asllani:s debattinlägg som efterlyste precis det som nu har skett med IFK Göteborg. Kan leta reda på dina inlägg ochj kommentarer om detta, om du så önskar.

        Oavsett, är det positivt med IFK Göteborgs signaler och varför skulle dom inte mena allvar Joahn Rydén – dom hittar väl inte på detta ”för skojs skull”??

        Så visst är det ”välkommet” Johan Rydén, som du skriver även om det är en efterhandskonstruktion.

        • Vad är det som har ändrats? Inget har ändrats. Det är otroligt stor väg från att herrfotbollsklubbar startar damlag till att de satsar på sina damlag.

          Det är fortfarande fullständigt orealistiskt att någon svensk herrfotbollsklubb årligen satsar de minst 25 miljoner kronor som krävs för att hänga med i Europatoppen.

          Däremot är det självklart alltid positivt att det startas nya lag. I år startar superettanklubbarna Jönköpings Södra och Varbergs Bois i lägsta divisionen. Och de båda allsvenska klubbarna IFK Göteborg och Elfsborg funderar på att starta lag nästa år. Det är välkommet. Men även de båda funderar på att starta i lägsta divisionen. Och det hjälper inte svensk damfotboll i kampen om att hänga med på högsta klubbnivå. I varje fall inte de närmaste tio åren.

          Jag tror knappast att det var den här typen av ”satsningar” i gärdsgårdsserierna som Kosovare Asllani ville ha. Om de här herrelitklubbarna hade gjort helhjärtade satsningar hade de gjort som toppklubbar nere på kontinenten. Då hade de tagit över en mindre klubb och gått rakt in i eliten.

          Nu känns det tyvärr mer att klubbarna går in i damfotbollen ”för skojs skull”. Eller snarare för klubbens varumärkes skull.

          Jag hoppas att jag har fel, och att vi får se någon av de stora svenska herrfotbollsklubbarna göra en riktig satsning. Men tyvärr känns det lika verklighetsfrämmande i dag som det gjort tidigare.

  5. LFC – Rosengård i finalen 5 år i rad ??
    LFC :Ja. Rosengård :Nej
    Tror inte Kristianstad är speciellt nöjda att både du Johan och bloggen Hattrick gett KDFF:s finalplats 2014 till rivalen och storasyster Rosengård.

  6. Oj! Är det en så’n där vecka då allt händer samtidigt? Spännande nyheter från sydvästra landsdelen, förstås, med ”Blåvitts” damlagsplaner. Vad händer nu i Gais och Häcken – inte vill de vara sämre och mindre progressiva? Såg att det finns en viss och befogad oro i etablerade Kopparbergs Göteborg FC. En lokal rivalitet kan vara både bra för intresset, men det bör bli dragkamp om spelare och sponsorer. – om IFK Göteborg Dam avancerar upp i topp. IFK Göteborg är inget Barcelona eller Manchester United med miljardresurser, så det blir nog en blygsam början på äventyret. Hm… Göteborg som ett damfotbollens Mekka? (Om vi nu ska våga kombinera de absoluta motsatsorden ”damfotboll” och ”Mekka”.)

    Några mil österut är tydligen också stora saker på gång. I Borås, i ärevördiga herrklubben Elfsborgs IF har man suttit och svettats i sina stärkkragar länge nog medan utvecklingens vindar börjat blåsa över Ryavallen. Jodå, det h a r spelats damallsvenskt på Ryavallen tidigare, minns någon saligen avsomnade Dalsjöfors (Go)IF?

    Medan nya positiva saker händer på några håll är det andra tongångar på andra håll. Klubbarna Växjö DFF och Linköpings FC redovisar jätteunderskott i sina budgetar: runt 700 000 kronor i Växjö och en hel MILJON i Linköping enligt gårdagens årsmöte i LFC. Mycket oroväckande för elitdamfotbollens framtid om detta är en ökande trend inom Damallsvenskan.

    • Förstår inte hur Växjö tänker. Man väljer att behålla en spelare som till varje pris vill lämna klubbeno istället för att passa på att få loss lite pengar ifrån Rosengård så man kan minska sitt negativa kapital på 536 000 kr. Tror inte man får mycket nytta av en spelare som så klart har visat att hon vill bort. Oavsett hur långt kontrakt man har.
      Lfc sade först att budgetunderskottet skulle bli ca 700 000 kr sedan lade man ner sitt F19-lag som man hävdade hade egna sponsorer, sedan läste jag att man hade fått en del kritik för detta men att man skulle prata med dessa sponsorer och att man hoppades att de ville vara kvar som sponsorer till Lfc ( fast det blir ju då till elitsatsningen i stället för utveckling av unga spelare. Min tolkning utifrån.) Nu läste jag att budgetunderskottet är 1,4miljon kr.
      Sa F19 sponsorerna nej?

      Till alla Linköping supportrarna som läser detta. Detta är INTE en attack på Lfc som lag/klubb eller deras supportrars vilja att främja damfotbollen i regionen. Jag tycker att de lfcare jag har träffat på matcher runtom i landet är mycket kunniga och trevliga. Men jag ifrågasätter starkt styrelsens arbete 2018 och inför 2019 och tror att man kanske har kört lite med en alternativ sanning angående F19-laget. Undrar inte ni det också lfcare?

      • Kanske Växjö inte har så bråttom att få ett avslut på frågan om Cankovic? Kanske vill de syna Rosengårds kort och möjligen även höja insatsen? Gissar ändå att frågan blir löst innan DA start.

        Utan att beteckna mig som ”lfcare”: vad jag förstått saknades både tillräckligt antal spelare (11 totalt varav flera målvakter) och tränare i januari. Det verkar vara en bräcklig grund att gå vidare med. LFC har tydligen också ambitionen att åter starta ett F19-lag så snart möjligt. När det gäller ekonomin kostade avflyttade tränare runt miljonen. Om det sedan beror på allmän klantighet, kryphål eller bara dåliga avtal kanske någon annan vet bättre.

  7. Göteborg, Göteborg! Komplettering till mitt förra inlägg: BK Häcken har förvisso ett damlag sedan några år och man spelar i div. 3. Klassiska Örgryte har en nystartad damfotbollsförening, ÖIS DFK, som debuterar i div. 4 säsongen 2019. Beträffande GAIS har jag inte funnit några tecken på en flick- eller damfotbollsverksamhet.

      • Tack! Detta hände innan jag började intressera mig för ämnet och jag har tyvärr en del luckor i min damfotbollshistoria. Fusionen med Jitex var förstås ett lyckodrag – för den ”textila” klubben i Mölndal. Men idag är alltså alla ”makrillar” av hankön. 🙂

  8. Johan Rydén – Vi får se vad som händer i framtiden. Du är totalt ”insnöad” på enbart det ekonomiska sidan av det hela och att den satsning som nu IFK Göteborg och Elfsborg t ex blygsamt gör skulle vara enbart för att vara en storsatsning på att vi på stört skulle vara med och konkurrera med dom stora klubbarna i Europa i CL. Tror inte ett ögonblick på att det är den ambitionen man har utan att det handlar om helt andra värden i att etablerade herrklubbar börjar se andra möjligheter i att starta damsektioner eller slå sig ihop med etablerade elitklubbar, man ser långsiktigt på det hela och att det blir möjligheter till att dela resurser, samarbeta och att det får positiva bi-effekter och ”synergi effekter” (fint ord) som inte ger någon omedelbar effekt men att det på lång sikt gynnar både herr och damfotbollen och att sponsorer och andra hänger med.och att det stärker svensk inhemsk fotboll, både herr och dam. Det blir kanske så att det är naturligt att etablerade herrklubbar ser det som naturligt att ha både herr och damsektion och inte enbart ha det separat. Kanske blir en tillströmning till klubbarna från unga flickor och damer, ökat intresse för klubben och en annan attityd och intresse från ”grabbiga” manliga fotbollssupportrar som kanske får en ny syn på damfotboll. Tror att det är det som Asllani var ute efter, inte att vi helt plötsligt skulle kunna konkurrera med Lyon, Chelsea, Wolfsburg m fl som du ser som den enda anledningen, tydligen.

    Om det nu är bara ”för skojs skull” och inte riktigt på allvar man gör detta enligt dig, varför skulle det vara bra för klubbens ”varumärke”??

    Ett gott råd Johan Rydén – se möjligheter istf att enbart se problemen, svartmåla inte alla nya tankar och skriv inte så kategoriskt och sluta med ”bror duktig” attityden.

    Ha en bra dag.

    • Antar att det är skönt att ha en positiv syn på allt nytt som händer. Själv har jag en kritisk grundsyn. När någon som varit ointresserad av damfotboll i 50 år plötsligt gör en halvdan ansats att börja med det blir jag misstänksam. Man måste visa mig att man visar allvar.

      När det gäller varumärket tänker jag så här. I en tid där alltfler sponsorer i alla fall säger att de vill sponsra jämställt är det förstås farligt för rena herrfotbollsklubbar att inte ha damlag. De enkönade klubbarnas varumärken riskerar att tappa i värde, och framför allt riskerar klubbarna att tappa pengar till sina herrlag. Men genom att starta ett ”alibilag” i någon gärdsgårdsserie kan man visa sponsorer att man visst även tänker jämställt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.