Det är drygt en vecka sedan jag skrev mitt förra längre inlägg. Den här perioden just innan fotbollsserierna sätter igång är det väldigt mycket att göra på jobbet, så tiden har inte räckt till att skriva några längre inlägg.
Men de senaste dagarna har ju debatten om Jessica Samuelsson:s val att fortsätta karriären i Rosengård hållit igång bloggen.
I Linköping uttrycker tränare och tillika sportchef Olof Unogård besvikelse i Corren över Samuelssons agerande:
”När vi snackade runt jul sa vi att ‘vill du tillbaka hit så löser vi det’. Nu blev det klart med Rosengård utan att vi ens fick frågan. Det är jag och vi besvikna på. Det ska jag inte sticka under stolen med.”
Man förstår att Unogård och LFC-supportrarna är besvikna över att Samuelsson inte pratade med dem nu under våren. Samtidigt kan man också förstå att Samuelssons LFC inte längre existerar. Det mesta är ju utbytt från den klubb hon spelade i under våren 2017.
Så här såg det för övrigt ut när lagkamraterna i Arsenal fick nyheten om att Samuelsson flyttar hem till Sverige igen.
Sedan det senaste längre inlägget har jag sett 4,5 matcher på plats. Tre av dem har varit F17/02-landslagets tre EM-kvalmatcher på Borås Arena. Här är bilder från den första:
Tyvärr måste jag säga att F17-landslaget var sämre än jag hade hoppats. Att vårt lag skulle ligga efter Spanien vad gäller boll- och spelskicklighet var ingen överraskning. I den matchen gjorde vårt lag dock en taktiskt sett väldigt bra insats, och föll bara med 1–0. På slutet fanns till och med lägen att kunna sno med sig en poäng av världsmästarna.
Fast det var egentligen det glädjeämne jag tar med mig från de tre matcherna. För öppningsmatchen mot Polen var en stor besvikelse. Där vann polskorna med 2–0, en seger som var hur rättvis som helst. Utöver två bra svenska perioder i början och slutet av den andra halvleken hade Polen kontroll på den matchen.
Polskorna överglänste svenskorna på de flesta områden. Inte minst när det gällde passningsskickligheten. Klart bäst på planen var Polens forward Kinga Kozak, en väldigt spännande spelare.
I den betydelselösa avslutningsmatchen mot Slovakien blev det 1–0-seger efter ett fint segermål från Evelina Duljan. Fast inte heller i den matchen övertygade vårt lag. Segern var rättvis, men det hade inte heller varit orättvist om Slovakien fått med sig en poäng. De hade flest avslut, och dessutom en boll i ribban.
De problem som finns i A-landslaget med passningsskicklighet och spelsinne finns i kvadrat i F17-landslaget. Det var alldeles för ofta de svenska spelarna skickade iväg bollen mot någon lagkompis, i stället för att slå passningar med kvalitet. Jag såg också alldeles för många raka anfall. Trots att vi hade Duljan på vänsterkanten sökte övriga spelare sällan henne när laget kom upp i planen.
Även om jag är besviken på laget finns det flera talangfulla spelare där. Med rätt skolning kan alla fortfarande bli elitspelare. Gemensamt för alla är att de måste jobba på sitt passningsspel, att kunna hålla kvalitet på passningarna även när de har ont om tid.
Nämnda Evelina Duljan samt Rosengårds Hanna Bennison är de båda som spelat i damallsvenskan. De var även lagets två bästa spelare. Bennison har en härlig arbetskapacitet och Duljans fart med bollen är imponerande. Personligen tycker jag att förbundskapten Pär Lagerström borde ha spelat Duljan mer som forward. Mot Spanien hade hon en viktig defensiv roll i att ta bort blixtsnabba kantspelaren Ane Elexpuru Anorga. Men i övriga matcher kändes det inte som att Duljans spetskvaliteter användes maximalt.
Andra spelare som jag fastnade för var AIK:s spelskickliga mittback Emma Becker, Hammarbys bolltrollare på yttermittfältet Hanna Lundkvist, Tvååkers löpstarka forward Stinalisa Johansson och AIK:s tekniska forward Rosa Kafaji.
Kafaji och Duljan är de två spelare som kan få spela EM-slutspel med F17-landslaget. De håller ju nämligen åldern även nästa år, och då avgörs ju slutspelet på svensk mark. De båda borde kunna vara ett väldigt bra anfallspar.
Kafaji har nämligen mycket av det jag vill se hos svenska forwards. Hon vill ha bollen, hon är bra på att söka sig till fria ytor och hon är fantastisk med bollen.
Mot Slovakien i går hörde jag några gånger folk framför mig på läktaren som suckade när Kafaji några gånger gick själv istället för att passa. Personligen jublade jag över att vi fick in en spelare som bröt mönster. För tyvärr var mönstret att alldeles för många av de svenska spelarna passade för passandets skull. Alltså att de oftast passade bollen även när det hade varit bäst för laget om de tagit med sig bollen och drivit den framåt.
Även om Kafaji är lite bollkär blandar hon soloaktionerna med fina framspelningar. Hon känns som en smart spelare, och med större rutin vid matcher i högt tempo kommer hon att bli ännu bättre på att avgöra när hon skall passa och när hon skall gå själv.
Det blev som väntat Spanien som vann gruppen och får spela EM-slutspel i Bulgarien i sommar. Där får de sällskap av England, Nederländerna, Tyskland, Portugal, Danmark och Österrike. Noterbart här är att Portugal slog ut Frankrike, det blev 1–0 i gruppfinalen. Portugisisk damfotboll är på frammarsch.
Det märks även på den nya världsrankingen. Där kliver Portugal upp två placeringar till plats 30 – deras högsta någonsin.
Sverige ligger kvar på nionde plats, även om vi tappar lite i poäng. USA är kvar som etta, Tyskland som tvåa medan England passerar Frankrike i kampen om tredjeplatsen.
När det gäller antalet semifinalplatser i Champions League under 2010-talet slutar däremot Frankrike före England. Tyskland har flest, tre fler än Frankrike och sju fler än England.
Tyskland 15
Wolfsburg 2013, 2014, 2015, 2016 och 2018, Potsdam 2010, 2011, 2012 och 2014, Frankfurt 2012, 2015 och 2016, Duisburg 2010 och 2011 samt Bayern München 2019.
Frankrike 12
Lyon 2010, 2011, 2012, 2013, 2016, 2017, 2018 och 2019, Juvisy 2013 samt PSG 2015, 2016 och 2017.
England 8
Arsenal 2011, 2012 och 2013, Birmingham City 2014, Manchester City 2017 och 2018 samt Chelsea 2018 och 2019.
Sverige 2
Umeå 2010 och Tyresö 2014.
Spanien 2
Barcelona 2017 och 2019.
Danmark 1
Bröndby 2015.
I år består semifinalerna i Champions League för första gången sedan turneringen började kallas just Champions League (2009/10) av lag från fyra olika nationer. Lyon möter Chelsea i den ena och Bayern München möter Barcelona i den andra.
I veckans kvartsfinalreturer var det PSG–Chelsea och Lyon–Wolfsburg som kändes som de två mest ovissa mötena. Lyon gjorde dock processen kort med det tyska mästarlaget, och vann säkert med 4–2. Det var i och för sig öppet även mellan Bayern München och Slavia Prag inför avspark. Men efter att Fridolina Rolfö gjort 1–0-målet kunde tyskorna glida ifrån till en knallsäker seger.
I Paris blev det däremot jämnt. PSG hade 2–0 och förlängningsläge in i 90:e minuten när norska Maren Mjelde frälste Chelsea med sitt reduceringsmål. Londonklubben till semifinal med totalt 3–2.
Noterbart här var att Emma Berglund spelade hela matchen för PSG, och hade andraassisten till 1–0-målet. Hanna Glas byttes in i 75:e. För Chelsea spelade Magdalena Eriksson och Jonna Andersson hela matchen.
Tyska Ann-Katrin Berger fick återigen förtroendet i Chelseas mål, medan Hedvig Lindahl placerades på bänken. Noterbart är att Berger sannolikt stod för en av årets allra grövsta tavlor på elitnivå när hon fumlade in 2–0-bollen i eget mål. Nu blev det ju inte avgörande, utan Chelsea spelar vidare i turneringen.
Det rapporterades för övrigt om utmärkt stämning i Paris.
https://twitter.com/ievskibs/status/1111200453684011008
Turneringen heter alltså Women’s Champions League, fast Uefa har förbjudit att hymnen spelas på damernas matcher, det är bara på herrarnas Champion’s League den klassiska hymnen får spelas. Sjukt dumt. Någon eller några Uefapampar borde omgående avgå.
Det var bra publiksiffror på de allra flesta kvartsfinalerna. Tyvärr är det de båda svensklagen i semifinalerna som stod för bottensiffrorna. Bayern München har så dåliga publiksiffror att klubben nästan borde skämmas.
Förra helgen jublades det för övrigt igen i damfotbollsvärlden över just en hög publiksiffra. Efter succén i Madrid var det dags för en repris i Turin när Juventus fyllde sin arena (39 027 personer) till seriefinalen mot Fiorentina.
Juventus vann för övrigt seriefinalen med 1–0 efter segermål av Sofie Junge Pedersen. Varken Petronella Ekroth eller Stephanie Öhrström fick lämna bänken. Därmed var Juve loss med fyra poängs marginal i tabelltoppen.
Men i veckan föll Juventus överraskande borta mot Sassuolo med 2–1, vilket gör att Fiorentina återigen kan vara en poäng bakom vid seger i söndagens derby mot Florentia.
Det är förstås kul att internationella storklubbar ser att fylla sina herrlags arenor för dammatcher – och att man dessutom tar den där chansen. Men egentligen är inte de här båda matcherna i Madrid och Turin så mycket att jubla över.
Det handlar ju om seriefinaler med gratis entré och med klubbar med enorm supporterbas – vi snackar alltså om kul engångsföreteelser. Jag tror att exempelvis AIK eller Hammarby hade kunnat locka jättepublik till en damallsvensk seriefinal, om deras damlag spelat en sådan. Fast det beror ju tyvärr mer på att det är stora klubbar än på att det är stort intresse för damfotboll.
Personligen tycker jag att det är betydligt mycket större anledning att jubla över varenda hemmamatch som Portland Thorns spelar. Förra helgen drog laget 3420 betalande åskådare till en träningsmatch – det tycker faktiskt är en större bedrift än 39 027 fribiljetter på en seriefinal. Visst kostade biljetterna bara fem till nio dollar, men ändå – publiken betalade för att se en träningsmatch.
Där ligger damfotbollens stora hopp.
När jag ändå är i USA bör det uppmärksammas att Julia Spetsmark har inlett sin tid i USA på ett lysande sätt. Hon har gjort mål i alla sina tre matcher för North Carolina Courage.
Det spelas inte jättemånga spännande ligamatcher runt om i Europa den här helgen. Den mest spännande är Arsenals bortamatch mot svårspelade Birmingham i WSL i morgon. Kanske att skytteligaledaren Vivianne Miedema kan bjuda på ett sådant här mål då?
Det var senast mot Liverpool som Miedema snurrade upp försvaret så här. Det var Miedemas 20:e ligamål den här säsongen.
Helgens allra mest intressanta match är nog ändå cupsemifinalen mellan Bayern München och Wolfsburg 15.15 i morgon. Faktum är att det Wolfsburg som såg närmast ostoppbart ut i början av säsongen kan bli helt utan titel den här säsongen. Man är ute ur Champions Leauge, det är jämnt i ligatoppen och Bayern känns som knapp favorit i morgondagens semifinal.
Slutligen till Sverige och de 1,5 matcher jag såg i dag. I morse kände jag mig rätt säker på hur mitt damallsvenska tips skulle se ut. Nu är jag inte alls lika säker längre.
Jag tog en sväng längs med Västkusten och såg den första halvleken av Kungsbacka–Lidköping och 80 minuter av Göteborg–Kif Örebro. Inför var min tanke att placera Kungsbacka på fast mark, Göteborg i topp och Kif Örebro på nedflyttningsplats. Dessutom hade jag funderingar på att lyfta Vittsjö och sänka Linköping.
Dagens resultat gör att jag får fundera ett varv till.
Först såg jag alltså 45 blåsiga minuter på Inlag i Kungsbacka. Där såg KDFF ut precis som när jag såg dem i fjol. De var väldigt vassa och snabba när de kom förbi motståndarnas mittfält. Bakåt kändes laget däremot inte alls speciellt stabilt. Tvärtom tyckte jag att de spelade väldigt naivt och farligt i uppspelsfas.
När jag lämnade Inlag ledde i och för sig Kungsbacka med 4–2 (de vann med 5–2), men jag var ändå väldigt tveksam till lagets damallsvenska chanser.
Speciellt som jag fick höra den tråkiga nyheten att snabba forwarden Klara Andrup dragit korsbandet för två veckor sedan, vilket förstås är ett tungt avbräck. Den där veckan var för övrigt förödande för damallsvenska knän – då drog ju även Djurgårdenduon Kim Sundlöv och Sheila van den Bulk sina korsband.
Efter Kungsbacka åkte jag till Valhalla där jag på parkeringen hörde speakern ropa ut att Göteborg gjort 1–0. Från det att jag började se matchen gjorde däremot inte hemmalaget någon supporter glad. Bottentippade Kif Örebro vann nämligen hur rättvist som helst med 4–2.
I dag var Göteborg verkligen enormt långt ifrån något guldspel. Jag bytte några ord med tränare Marcus Lantz efteråt, och han var jättebesviken på sitt lags insats, som han beskrev som viljelös.
”Springer man inte vinner man inga matcher. I dag var Kif Örebro överlägset bättre än vi.”
Det var det lätt att hålla med om. Det var faktiskt länge sedan jag såg Göteborg ha ett så slarvigt och dåligt passningsspel, och verka så uppgivet. Egentligen var det bara inhopparen Karin Lundin som verkligen såg ut att vilja spela match i dag, hon sög åt sig bollarna på slutet och ordnade fram 2–3-reduceringen.
Noterbart var att Göteborg bara hade tre utespelare på bänken. Lantz kommenterade det så här:
”Vi är inte fler. Jag har försökt få bredda truppen, men så blev det inte.”
Han var som sagt otroligt besviken. Och mitt påstående om att jag kom till Valhalla med Göteborg som etta i mitt damallsvenska tips bemötte han så här:
”Du skall nog inte tippa oss i topp.”
Däremot var det betydligt mer positiva tongångar i Örebroledet. Efter två 4–0-smällar mot Djurgården och Eskilstuna i cupen i februari har Kif vunnit alla sina matcher i mars månad, bland annat 1–0 mot Eskilstuna och nu 4–2 mot Göteborg. Lagkapten Frida Abrahamsson förklarade förvandlingen så här:
”Vi hade inte alla våra utländska spelare på plats i cupen. Vi är vassare nu.”
Frida Abrahamsson
I dag var Örebro riktigt vasst. Framför allt var amerikanskorna Allison Steiner och Heather Williams sylvassa och stod för tre av målen. Det gick verkligen fort när Kif kontrade, vilket bör skrämma kommande motståndare. Frida Abrahamsson:
”Kan vi hålla ihop laget i försvaret vet vi att vi har snabba spelare framåt.”
Det visade laget på Valhalla. Kif Örebro såg riktigt spännande ut, vilket gör tabelltipset ännu svårare. Jag frågade lagkapten Abrahamsson var i tabellen man skall tippa Kif Örebro:
”Kommer vi på plats tio eller bättre är jag nöjd.”
I paus noterade jag att Linköping hade vunnit med 3–1 mot Vittsjö, vilket ytterligare ställde till det för mig och mitt tips.
I veckan har båda kvällstidningarna kommit med de bilagor där de tippar damallsvenskan och betygsätter alla spelare.
Kvällstidningarnas allsvenska bilagor 2019.
Jag noterar att Aftonbladet fortsätter med den betygsskala där femma är världsklass, vilket innebär att det betyget knappt används. I år är det bara Nilla Fischer som får en femma av tidningen. Noterbart är att Lieke Martens bara fick en fyra i Aftonbladets bilaga 2017, hon som några månader senare utnämndes till världens bästa spelare säsongen 2016/17 av Fifa.
Det är alltså höga krav för att få en femma av Aftonbladet… Fjolårets skytteligatvåa Anna Anvegård får exempelvis bara en trea.
I Expressen är femman landslagsklass, vilket innebär att drygt 20 spelare – inklusive Anvegård – kvitterar ut högsta betyg. Det handlar förstås huvudsakligen om just landslagsspelare i olika nationer. En som sticker ut bland femmorna är Kristianstads Therese Ivarsson, som ju aldrig varit med i landslaget.
Dags att sätta punkt för det här inlägget. Jag gör det genom att lägga upp alla bilderna på F17/02-landslaget i mosaikform.
En blogg om internationell damfotboll 
Djurgården -AIK 1-2 i gårdagens träningsmatch.
AIK bäst i stan ? Iallafall på försäsongen.
Tjaaaa….. träningsmatch är träningsmatch, men när Sveriges överlägset största stad bara har ett lag i högsta serien och det laget får stryk av ett lag i serien under, är det dags att satsa ordentligt på damfotbollen i huvudstaden. Stockholm United – alltså…..!
Dina noteringar kring passningsskicklighet i F17-landslaget är intressanta. Svenska spelare brukar ju ses som ”välutbildade” redan från flickålder, åtminstone när svenskar säger det själva. Om det är brist på talang, rätt träning eller utbildning är kanske inte så lätt att säga. Visst borde det gå att åtminstone höja nivån i passningsspel, även om alla inte är lysande tekniska talanger? Det ”slarv” i passningsspelet som ständigt upprepas om A-landslaget börjar naturligtvis tidigare än så, vilket F17 indikerar. Då är det inte heller fråga om ”slarv”, vilket antyder att det rätt lätt kunde gå att göra bättre. Förmågan saknas kanske helt enkelt och då är det inte ”slarv”. Tyvärr.
När jag såg KIF Örebro tre gånger under förra säsongen såg de verkligen inte ut som ett allsvenskt lag. Men ändå starkt att komma igen och ta sig upp. Importerna kan ha fixat lyftet för KIF 2019. Frågan är dock om de klara förlusterna tidigare på försäsongen är mer av ”sanningen” om laget eller om det är vinsten mot KGFC. Det verkar som att kurvorna gått åt helt olika håll för KIF och KGFC just denna dag. KIF visade att det finns potential och KGFC visade att även de har en dålig dag ibland. Att Lantz vill spela ner favoritskapet i DA är självklart, men jag tror fortfarande på KGFC som ett topplag (plats 1-3).
Frågan om ”klubbkänsla” har aktualiserats med Samuelssons övergång till Rosengård. Jag tar några funderingar kring det efter förra artikeln på bloggen.
Firma Pia Sundhage & Lilie Persson är i högsta grad involverade i utbildningen av detta F17-landslag.
Sundhage som FK i F16 och tidigare i F15, ibland även ett gemensamt landslag.
Persson är landslagschef för hela Flick & Elit-avdelningen. Högsta bossen.
Instruera och utveckla var väl inte S & P:s bästa gren i A-landslaget.
Otydlighet, däremot, har använts av landslagsspelare.
Vad gör SvFF?
Jo, man plockar ner S & P några snäpp på förbundsstegen och låter de utbilda landets unga talanger i stället. Där tydlighet är ett av det viktigaste i ledarskapet.
När nu förbundet bytte in populära och skickliga duon Gerhardsson & Wikman så borde man även ha bytt hela formationen i flicklandslagen.
PS: Va trött man blir på ”Axel”….
Ja man blir så trött! Skillnaden mellan Cankovic och Samuelsson är väl att C har ett kontrakt som hon inte respekterar hade hon haft en skriftlig klausul så hade hon väl varit FCR spelare nu, dålig agent. Samuelsson gick ju från Arsenal till FCR och va väl aldrig LFC spelare nån gång på slutet. Sen kanske hon vägde in en konkurrenssituation i bilden också.
”Trots att vi hade Duljan på vänsterkanten sökte övriga spelare sällan henne när laget kom upp i planen.”——————–förklaringen till det Rydén, ligger i tjejernas ”jantelagen” andan de spelar sin fotboll på…som de uppfostras med, som de agerar utifrån.
Ett kollektivt spel och jantelagen har ingenting gemensamt dock; den första är ett sätt för tränaren att begrava all form av de individuella egenskaper medan den andra är ett nödvändighet för ett lag att lyckas vinna sina matcher.
”Jag noterar att Aftonbladet fortsätter med den betygsskala där femma är världsklass, vilket innebär att det betyget knappt används. I år är det bara Nilla Fischer som får en femma av tidningen.”—————-det är kanske inte så förvånande att du refererar till aftonblaskan eller en svensk variant av ”Pravda”, detta i fotbolls relaterad ämne, då så skrämmande ägarkoncentration av svensk media i händerna av få, egentligen sätter agenda även för fotboll, tydligen även för din åsikt, oavsett om du bara ”noterar”-
Att Fischer får en ”5” för sina insatser på en fotbollsplan, skulle få fotbolls fantaster hålla med. Däremot hennes insatser utanför planet, aktuella i dagens politiskt korrekta samhällets experiment, höjde påpassligt hennes betyg till exemplarisk nivå.
Propaganda av damfotboll eller damfotboll som propagerar något helt annat,..
”Så här såg det för övrigt ut när lagkamraterna i Arsenal fick nyheten om att Samuelsson flyttar hem till Sverige igen.”———————–undrar om Cankovic kommer få samma avsked, kramar och tårar, eller någon annan med invandrarbakgrund i fallet hon ”vågar” gå sin väg
Det var närmast sorgligt att höra de Växjö spelare yttra sin ilska över Cankovic önskan att byta klubb; Under tackmantel om att ”sabba för laget” fick vi en blandning av fullständig saknad av solidaritet med ”sisters in arms” samt främlingsfientlig uppfostran..något som svensk damfotboll helt struntar i…
Du försöker att få allt att handla om bakgrund, även när det inte har med saken att göra. Samuelsson är utlänning i England, Cankovic i Sverige. Ingen av dem är invandrare.
Jag har inte skrivit att Cankovic har invandrarbakgrund, men är i samma läget som Samuelsson var
Du ger mig förtjänst för dina egna tankar Rydén..
kolla gärna lite om rasism:
Cankovic och Samuelsson är verkligen inte i samma läge. Cankovic är sitt lags stjärna, och ingick i startelvan i samtliga seriematcher i fjol.
Samuelsson är skadeförföljd och har spelat tre ligamatcher från start sedan våren 2017. De har totalt olika skäl att vilja byta miljö.
Så här skriver du ”axel”: ”undrar om Cankovic kommer få samma avsked, kramar och tårar, eller någon annan med invandrarbakgrund…”
Det kan jag bara tolka på ett sätt, nämligen att du menar att Cankovic är invandrare. Lika märkligt som att du likställer lagkamraternas yttranden med rasism. Klart att de är besvikna på en spelare som vill lämna trots att hon skrivit på kontrakt. Lika besvikna som LFC-ledningen och LFC-supportrarna är på Jessica Samuelsson. Och det har väl ändå inget med rasism att göra?
”Klart att de är besvikna på en spelare som vill lämna trots att hon skrivit på kontrakt.”——————ojdå, växjötjejer verkar vara något alldeles speciellt ”Gert”…de är inte besvikna på faktum att-de kommer spela utan en duktig mittfältare utan precis för att denna inte respekterar sitt kontrakt Som stackars Cankovic dessvärre skrivit med klubben inte med sina lagkompisar..tror att detta besvikelse kan förklaras med växjötjejernas starka medvetande och uppfostran..de lever ju, trots allt, i det landet där man respekterar kontraktets betydelse. Ta tex ”äktenskapskontraktet”, ett papper som mängder av svenskar uppskattar högst. Och lever därefter..Man ska dock strunta i statistikens -tråkiga siffertal, där står det att Sverige är världsledande på antal skilsmässor, alltså det som parter har skrivit på i ett kontrakt för att sedan bryta, booms, så fort som möjligt. Tänk på ”Gert” , märkligt nog,man blir besviken….de har ju brutit kontraktet i förtid och nu är antagligen en av dem besviken på den andre..de borde kollat innan på de fotbollstjejer och deras skrivna kontrakten och agera likadant…stanna tills kontraktet löper ut… lol
Tur för parter i äktenskapens upplösningen dock att staten tar inte exklusiv rätt att bryta kontraktet de emellan, såsom de flesta fotbolls klubbar har gentemot sina spelare.
Du hade blivit en utmärkt politiker ”axel”. Du har nämligen en fantastisk ”förmåga” att hela tiden komma ifrån ämnet. Jag bara påpekade att du faktiskt likställt Cankovic med invandrare – vilket du förnekade i ett tidigare svar till Rydén. Och att du anser att lagkamraternas uttalanden är ett utslag av rasism. Kan inte se vad det har med äktenskap att göra eller för den delen vad skilsmässor har med rasism att göra. För det är väl grundtanken i dina inlägg – att peka på det rasistiska fotbolls-Sverige? Allting beror på rasismen. Att Duljan fick för lite bollar att jobba på och att Cankovic inte får lämna Växjö…
Du tycks se spöken mitt på ljusa dan, ”axel”.
”Du har nämligen en fantastisk ”förmåga” att hela tiden komma ifrån ämnet.”————du borde hänga med ”Gert”, dvs om du kan eller vill, eller har tillräckligt med insyn i ämnet eller kunskap, eller erfarenhet.
Det verkar som att det mesta av det saknar du, däremot en dogmatisk syn på sakernas tillvaro faller i smaken för dig
Att jag kommer ifrån ämnet förstås stämmer inte. Däremot att du verkar vara förvirrad med mitt svar kan jag förstå…det som man inte kan ha ”koll på” per automatik blir man förvirrad av
Damfotbollen i Sverige styrs lite på det sättet..
Du har självt klumpat ihop mina observationer om Duljan och Cankovic samt deras tillvaro i damfotbollens Sverige, utan att varken du eller till en del Rydén ordentligt läst mina rader
Främlingsfientlighet/rasismen då, har byt ut form, tillvägagångssätt, yttring, helt enkelt modus operandi,för att anpassas till det politiskt korrekta uppfattningen.i samhället.
Likaså i sporten, rasismen kan yttra sig på ett grövre sätt som med primitiva slagord mot spelare som avviker från majoritetens grupp men också på ett mer raffinerat sätt, som att behandla spelare olika beroende på deras ursprung, värderingar i övrigt samt uppfattningen man har om gruppen spelare härstammar från. Uttrycket ”strukturell rasism” kanske motsvarar denna beskrivning..en inbakat, inlärd sörja
Främlingsfientlighet i damfotbollen är ej något specifik för Sverige, den existerar i hela västvärlden, fast yttrar sig på specifika sättet i var och ett land.
Avslutningsvis ”Gert”, en kuggfråga till dig; tror du om det finns någon Arsenal spelare som var besviken över faktum att Samuelsson inte fullföljde sitt kontrakt tiden ut?
@ Gert. ”axel” skriver som ”axel” brukar skriva. Jag ser att du har tagit socialjouren ett tag. Fint att du håller ”axel” sällskap en stund i dennes universum.
Nej, ”axel” ser inte ”spöken mitt på ljusa dan”. För ”axel” är detta verklighet förvärvad genom erfarenhet och styrt av känslor. Därmed är ”axel” inte heller mottaglig för förnuftsmässiga argument, vilket åter visar sig. ”axel” kryddar som vanligt sin anrättning med ett och annat malplacerat vetenskapligt begrepp. Grundkonceptet är också detsamma: fantasier, lögner, angrepp och förakt.
Att det förekommer rasism i samhället är självklart, till och med den av ”axel” (och andra) så omhuldade ”strukturella rasismen”. Att damfotboll är en del av samhället är också självklart och att det kan förekomma rasism även där är lika självklart. Det är heller ingen nyhet att risken att utsättas för rasism ofta är större och tydligare ju mörkare skinn någon har i Sverige.
Problemet i ”axels” fall är ett annat. Med känslor och sina egna erfarenheter som vägledning ser ”axel” rasism alltid och överallt – hela tiden. Genom att hänföra allt till rasism devalveras och urvattnas begreppet så att den verkliga rasismen döljs snarare än avslöjas och åtgärdas. ”axels” rasismkommentarer är brus och inte alls någon progressiv samhällskraft. Det kommer kanske ”axel” att förstå så småningom, men det verkar inte vara särskilt nära förestående. ”axels” redan svaga och förvirrade argumentation kring rasismen inom damfotboll förvärras av det faktum att ”axel” själv uttrycker sig rasistiskt med skällsord som ”svennar” och ”svennebanan”. Detta sänker, om möjligt, ”axels” trovärdighet ytterligare. ”axel” kanske tror att hånfulla begrepp som är gångbara i dennes umgängeskrets och riktas mot majoritetsbefolkningen, inte är ett uttryck för rasism. Det är det.
Att ”axel” hänvisar aldrig så mycket till böcker, begrepp och klipp, hjälper inte det minsta. Alla kan alltid få sina egna fördomar bekräftade, vilket är ett kännetecken för ”axels” argumentation. Nej Gert, ”axel” kunde inte bli ”en utmärkt politiker”. För det krävs åtminstone att ta in, värdera och resonera kring meningsmotståndares argument. Det visar ”axel” gång på gång sig ovillig att göra. Och så är vi tillbaka till ”axels” erfarenheter och hur känslorna styr vad som skrivs. Det verkar som att ”axel” investerat så mycket och så länge i dessa känslor att de närmast blivit synonyma med identiteten. Att ompröva detta är kanske alltför smärtsamt och kostsamt. Därför blir också ”axels” kommentarer anklagande och hätska. Det skyddar när den egna identiteten hotas. Till detta ska läggas att det nu är rätt förutsägbart vad som triggar ”axel” att kommentera. Det räcker oftast med att någon inte heter Karlsson eller Svensson.
Om ”axel” läser detta brukar något av följande hända: a) ett avfärdande av allt jag skrivit, b) en hätsk kommentar, c) ett personangrepp eller d) en fluffigt citat eller gåta. ”axel” gillar inte att någon kommenterar dennes kommentarer……så om du läser: lol ”axel”
Till slut: tack Gert för din insats i jouren. Kanske blir det någon annan nästa gång.
Dina observationer om Duljan och Cankovic, ihopklumpade eller ej, går så vitt jag kan förstå ut på att deras ”behandling” beror på ren och skär rasism. Rätta mig om jag har fel. Och precis som Rydén redan har försökt förklara för dig. Cankovic och Samuelsson är definitivt inte i samma läge och deras respektive situation kan alltså inte jämföras.
För att spetsa till det: om det nu råder främlingsfientlighet i Växjö borde det väl snarare ta sig uttryck i att medspelarna applåderar Cankovics försök till avhopp…
Och i fallet Samuelsson. Menar du att det varit rasistiskt om Arsenal-spelarna uttryckt sin besvikelse över en ”utlännings” avhopp? Eller är det tvärtom? Är det kanske rent av rasistiskt att inte göra det?
Dina påhopp om min okunnighet och förvirring tänker jag inte kommentera. Bara konstatera att vi inte delar uppfattningen om rasism i svensk fotboll. Jag är medveten om att det finns rasistiska inslag både här och där i samhället men därifrån till att döma ut svensk damfotboll för rasism är att gå lite väl långt.
”……att deras ”behandling” beror på ren och skär rasism.”————-I mitt första inlägg då nämner jag jantelagen som hinder för spelets gångbarhet, menar du då ”Gert” att rasismen kan likställas med jantelagen? Hur kom du på med sådan slutsats?
” Cankovic och Samuelsson är definitivt inte i samma läge”————–det var de definitivt, av enkla anledningen, de vill byta klubbadress-, Samuelsson lyckades med det, återstår att se hur går det med Cankovic
”För att spetsa till det: om det nu råder främlingsfientlighet i Växjö borde det väl snarare ta sig uttryck i att medspelarna applåderar Cankovics försök till avhopp”——————-menade du ”applådera” på ett ironiskt sätt eller? I många kulturer applåder betyder att berömma den eller de applåderna riktas till…hur kommer det att se ut ”Gert”, om växjötjejer applåderar men samtidigt skäller ut henne och hennes avsikt att lämna klubben?
”Menar du att det varit rasistiskt om Arsenal-spelarna uttryckt sin besvikelse över en ”utlännings” avhopp? ”——————du undviker svara på min fråga ”Gert”, upprepar den igen; fanns det någon av de Arsenal tjejer som klagade över att Samuelsson inte följde upp sin kontrakt? Ungefär som du förklarade det med växjötjejer och deras missnöje över Cankovic, som ”skrivit kontrakt, därmed borde stannat…only in Swedwn
”Jag är medveten om att det finns rasistiska inslag både här och där i samhället men därifrån till att döma ut svensk damfotboll för rasism är att gå lite väl långt”——————-det är dina slutsatser, jag håller mig noga med att generalisera. Mina synpunkter om svensk damfotboll grundades alltid på de verkliga händelse, som ofta går utan respons även om de har inslag av främlingsfientlighet
Angående ”påhopp mm” , jag försöker alltid svara på det sättet jag blev frågad
En diskussion borde handla om saker man skriver på bloggen inte om någon är begåvad-”politiker” eller har talang att skriva tusentals ord men säga ingenting som tex ”The Observer”
En förre detta polis psykolog på tillfälligt utflykt ”hos Rydén”, aka ”The Observer”, kommer nu med sin portion av demagogi, personangrepp, ett amatörpsykologisk smörja som egentligen lutar mot uppgivenhet , oförmåga till meningsutbyte samt arrogans liknande denna afrikanska gorillor visar innan de sätter på sin kvinnlig motsvarighet.
Denna oförmåga att kommunicera för sin sak men även för den som påstås -insjuknat i egen universum, som man föraktar, fördömer och nedvärderar kan bara jämföras med övertygelsen och glädjen man visade en gång i tiden,-när man hälsade på nazismens framfart i dessa trakter.
Tider då fanns det absolut sanning som alla ska följa efter och inget annat att tänka på.
Då kan man studera rasismens uppkomst i de trakter, inte minst i sporten.-
Några namn att lägga på minne; Pierre de Coubertin och Sigfrid Edström, bägge varma anhängare av nazistiska rörelsen
Äntligen en sak som jag kan hålla med dig om ”axel”. Du säger ”jag håller mig noga med att generalisera”. Jo, nog är det så alltid…
Och tänk så mycket dividerande det kan bli bara för att jag påpekade att du i ditt första inlägg faktiskt skrev att Cankovic hade invandrarbakgrund, trots att du i ditt svar till Rydén förnekade detta. Och anledningen till att jag nämnde Samuelsson var att besvikelsen i LFC var stor när hon valde Rosengård i stället för att gå tillbaka till sin gamla klubb. Och påpekade att det väl knappast kunde handla om rasism eller främlingsfientlighet. Så varför skulle då Växjös besvikelse över Cankovics försök att byta klubb bero på detta?
@ ”axel” Japp ”axel” och eventuellt andra – det blev a-d från min kommentar igår kl 16.32 plus ytterligare en del – I rest my case. ”axel” skriver som ”axel” brukar…….
Avslutningsvis ”Gert”, du får läsa mina inlägg en gång till, då kanske kommer du till uppfattning att jag ”faktiskt” varken menade eller skrev att Cankovic var ”invandrare”
Din manipulation fungerar liksom inte.
Angående Samuelsson och LFC besvikelse, kunde du nämna en enda LFC spelare som skällde ut Samuelsson såsom växjötjejer gjorde det med Cankovic?
Jag förväntar mig inte något svar från dig, med tanke på din avsikt med vår konversation. Ändå måste jag visa uppskattning mot dig eftersom du vände dig mot mig och bemötte min åsikt.
Det finns flera bra sätt att försvara oss från frestelsen av en diskussion som kan gå åt oönskat hål, men den säkraste är fegheten
Här på bloggen lider ej något brist på den vara…
Axel, en liten påminnelse: Den enda formulering om utländska spelare som varit så grov att jag tagit till censur, den skrevs av dig.
Visst är rasismen utbredd i vårt samhälle, vilket är tragiskt. Men din tolkning, där du alltid klassar minsta kritik mot spelare med bakgrund på Balkan som rasism, är ju bara löjlig.
När det gäller Cankovicfallet tycks du veta mer än vi andra gör. De uppgifter jag sett är att hon fått skäll av lagkamrater för att hon förstört träningar. Att skälla ut någon som förstör träningarna är inte rasism, utan en högst rimlig reaktion. Jag vet inte en enda elitidrottare som accepterar att deras träningar blir saboterade. Till och med i gärdsgårdsserierna väcker det irritation när någon är oengagerad på träning. Och det har inte med denne någons bakgrund att göra.
Du upprepar gång på gång att Jessica Samuelsson är i samma situation som Cankovic. Jag har inte sett några uppgifter om att Samuelsson har förstört träningar i Linköping eller Arsenal. Har du?
”Den enda formulering om utländska spelare som varit så grov att jag tagit till censur, den skrevs av dig.”——————-tog du till censur Rydén efter översyn i den politisk korrekta ordboken eller efter nya EU direktiv?
Gud bevare mig om jag kallat en tjej för man, då förtjänar jag brinna i havet..
Det skulle vara kul att redovisa för andra hur den ”grova formuleringen” lät, bara för påminnelsens skull..men du är journalist, man ska ju tro på dig
”Visst är rasismen utbredd i vårt samhälle, vilket är tragiskt. Men din tolkning, där du alltid klassar minsta kritik mot spelare med bakgrund på Balkan som rasism, är ju bara löjlig”——————-jag undviker ordet rasism, i stället lämpligare ord är främlingsfientlighet, för att kränkningar av det sort inom oss vita, fast olika folkgrupper är mer utbredda än mot de svarta.
Angående ”Balkantjejer” och kritik mot de, tror att detta är helt oavsiktligt..jag bara jämförde liknande situationer som olika spelare befunnits sig i samt behandlats ofta olika- och det var i stor del det…
Om du drar mig för det då ska jag spinna på och ställa dig en fråga; vet du ett enda landslagsspelare, utöver då Asllani som dragits i örat av förbundskapten efter sitt uttalande i media?
”Att skälla ut någon som förstör träningarna är inte rasism, utan en högst rimlig reaktion. Jag vet inte en enda elitidrottare som accepterar att deras träningar blir saboterade.”———————-det är förstås mycket lämpligt förklara på det sätet som du försöker Rydén, fast jag håller inte med dig…att Cankovic eller någon annan skulle förstöra lagets träning är ju osannolikt, omöjlig uppgift helt enkelt, för att tränaren kan avlägsna simulanten och saken är ur världen…sedan vi vet inte detaljer om hur gick det till i Växjö, huruvida Cankovic strejkade på jobbet eller inte…om vi antar att fotbollsspel är ett jobb då kommer visa rättigheter också, eller menar du att sådan rätt får inte existera i damfotbollen
”Du upprepar gång på gång att Jessica Samuelsson är i samma situation som Cankovic. Jag har inte sett några uppgifter om att Samuelsson har förstört träningar i Linköping eller Arsenal. Har du?”————refererade till avskedssituation Samuelsson befann sig, som även Cankovic kommer någon gång att befinna sig i Växjö. Recenserade ej deras beteende i övrigt
Angående Samuelsson och hennes skadeproblematiken, du kallade henne för ”fysmonster” och du är känd förespråkare för denna destruktiva träningsmetodiken, vill passa på och fråga dig, -känner du något ansvar som opinionsbildare och fotbollsexpert när du hetsar på med detta, samtidigt ser på när en så härlig tjej, som Samuelsson går sönder?
hur tycker du de unga tjejer kommer tänka och tycka när de ser på sådana otrevliga sidan av damfotbollen?
Jag hoppas dock att Samuelsson kommer återhämtas någorlunda så hon kan spela fotboll något år till.
Avslutningsvis ”axel”. Så här skrev du: ”undrar om Cankovic kommer få samma avsked, kramar och tårar, eller någon annan med invandrarbakgrund i fallet hon ”vågar” gå sin väg …”
Så på ren svenska: hon eller någon annan med invandrarbakgrund, vilket faktiskt innebär att du pekar ut Cankovic som invandrare. Om det sedan beror på ett misstag från din sida eller din iver att peka på rasism vill jag låta vara osagt. Men faktum kvarstår – oavsett hur mycket du än försöker slingra dig.
Slut.
Tänker inte lära en svensk den svenska grammatiken. Du är väl svensk ”Gert”
Då så, efter ord ”tårar” kommer då kommatecken, som har syfte att skilja åt första delen av mening. Sedan kommer ordet ”eller” som binder samman satser och satsdelar av samma sort och uttrycker att ett alternativ följer
Med det sagt, du kan lista ut, hoppas jag vad jag menade i denna mening
Om du hade skrivit ”eller någon med invandrarbakgrund” så hade jag inte reagerat men nu lägger du till ordet ”annan”, vilket enligt alla konstens regler syftar på just Cankovic. Och varför alls använda ordet invandrarbakgrund om du inte avser Cankovic? Hur relaterar du det till Samuelssons avsked?
Därmed är det slut på dagens lektion i svenska.
Intressant kommentar av Lantz om sitt lag, att det är tunn trupp är något man har gemensamt med övriga lag såväl i toppen som i botten. Kanske läste jag själv in för mycket i deras 3-0 kross mot LFC i den avgörande gruppspelsmatchen och borde lyssnat mer på Unogård som sågade sitt lags insats och menade att det var bland de sämsta matcher man spelat under hans ledning. Jag håller nog ändå fortsatt Göteborg som topplag i mitt tips även om Piteå och KDFF kanske blir större utmanare än jag trodde med tanke på fördelen de har av kontinuitet i truppen.
LFC:s vinst mot Vittsjö var nog skönt för laget och det går helt klart åt rätt hål spelmässigt även om man fortsatt pendlar rejält under matcherna kvalitetsmässigt. Känslan är att viljan att vara ett ‘spelande lag’ inte riktigt går ihop med truppen man har där vindsnabba anfallare skulle må bra av fler bollar i djupled istället för som nu ett mer metodiskt spel med fokus på speluppbyggnad och bollinnehav. Mest kul var nog att lagets båda svenska ‘ungdomar’ (Bogren och Thörnkvist) tog för sig rejält och så länge de var på planen tillhörde de absolut bästa. Att man fått fram två skickliga spelare som kan slå igenom rejält i år från det så utskällda och numera nedlagda F19-laget är riktigt roligt.
Förutom nämnda Bogren och Thörnkvist var det helt klart Hashemi och nyförvärvet Petúrsdottír, för dagen innermittfältare, som gjorde störst avtryck och känslan är att man i stort hittat rätt i de nyförvärv man gjort inför året och att säsongen därför kan bli betydligt roligare än jag förväntat mig.
Du som följer LFC,vilka nyförvärv har underpresterat så här långt??
Känner nog inte att någon underpresterat sett till vad man förvänta sig även om det förstås tar olika lång tid att komma in i spelet här i Sverige beroende på varifrån spelaren är hämtad. Känslan som helhet är att årets trupp trots begränsad budget är starkare än jag hade trott samt att mångsidigheten hos flera av spelarna gör att man kommer vara relativt tåliga för skador trots att man inte har mer än 19 spelare totalt i truppen när säsongen drar igång.
Noterade att Rosengård besegrade LB07 i genrepet inför den damallsvenska starten med 4-0. Utan en knäskadad Seger (låt oss hoppas att det inte är något allvarligt). Jessica Samuelsson fick spela 45 minuter för sin nya klubb.
Ja, det gäller väl för högerbackarna Samuelsson och Oscarsson att samla så många minuter och gedigna insatser de bara kan, nu under den korta vårsäsongen för att komma med i landslaget till VM. Förutsättningarna är bättre för båda således i två olika lag. När Sundhage valde blev det oftast mästerskapsrutin som avgjorde. Får se om Gerhardsson tänker annorlunda.
Bakom signaturen ”Axel”, som dyker upp i med viss oregelbundenhet bland annat i denna blogg med osammanhängande och oläsliga inlägg, döljer sig kanske något oväntat. Skulle inte förvåna om det är någon skum figur med anknytning till Nordiska Rikspartiet (eller liknande), en ”agent provocateur” som vill locka fram främlingsfientliga kommentarer från läsekretsen. Den sluga och bakvända tanken skulle vara att göra ”hederliga svennar” förbannade på uppkäftiga ”bl-ttar”. Inte alls osannolikt, med fotboll har det ju litet att göra…
Ett sent apropå till dina rader om F17-landslaget här ovan. Jag såg bara en enda match och knappt det av lagets ”performance” i Borås – det var sista matchen mot Slovakien. Och det räckte för att bilda sig en uppfattning om statusen i denna unga laguppsättning. Ger inga sköna s.k. vibbar inför framtiden, fast nu handlar det om en blandning talanger under utveckling. Vi bör ändå hysa visst hopp om att få se en och annan nytänd stjärna ur konstellationen lysa i OBOS Damallsvenskan och i ”de stora” landslagen om några år.
Bortsett från den undermåliga och streamade underhållningen, så satt jag återigen och suckade lite över direktsändningen. Den som tilldelats uppdraget att referera gjorde väl så gott han kunde av det som bjöds ute på arenan, spelarnamnen satt godkänt bra, men så var det uttalet av ett blågult namn: ”Nina Koppáng”, med fransk slutbetoning. Den unga damen ifråga – halvsyster till Stina Blackstenius – heter Nina KOPPANG, med samma dubbelbetoning som i ordet koppar. Namnet Koppang är norskt, om jag fattat rätt. Det finns en ort i Norge med samma namn. Nog med besserwissande och chronschougeri för denna gång!
Pingback: Så här slutar (nog) damallsvenskan 2019 | En blogg om internationell damfotboll
Pingback: Utspelet: ”Emma Kullberg till landslaget” | En blogg om internationell damfotboll
Pingback: Jätteskräll – Rosa Kafaji och Hanna Lundkvist i landslaget | En blogg om internationell damfotboll