En seriefinal med massor av rubriker

Det här har varit en sådan helg där jag inte haft tid att sitta och kolla in matcherna live. Jag hann i och för sig se lite av Vittsjö–Piteå tidigare i dag, men i övrigt har det mest varit klipp med höjdpunkter.

Dagens höjdare har ju på alla sätt varit Rosengård–Linköping. Jag kunde alltså inte se den när den spelades. Men precis som vid cupfinalen spelade jag in matchen. Dessutom lyckades jag undvika att höra slutresultatet, så nu på söndagskvällen har även jag sett matchen ”live”.

Det blev verkligen en match med massor av bottnar. Med massor av rubriker, och vändningar. Vi tar det i turordning:

1) Efter en fjärdedel av matchen, alltså efter halva den första halvleken kände jag att Rosengård var det klart bättre laget, även om jag bara hade 2–1 i riktigt klara målchanser.

2) I minut 26 gjorde i stället Linköping och Kristine Minde 0–1.

Kristine Minde

3) Tio minuter senare fick Jonna Andersson sin karriärs första gula kort (jag skrev om den frågan här) och Rosengård tilldömdes straff. På repriserna kändes straffen hårt dömd, men live tyckte jag spontant att det var straff. Alltså kan jag inte klandra domare Laura Rapp för domslutet. Andersson tog ju en stor risk när hon bara gick på spelare (Anja Mittag) och inte på boll.

4) Straffen slog Caroline Seger utanför Cajsa Andersson:s mål.

5) Direkt i upptakten av den andra halvleken bjöd Marija Banusic på ett riktigt klassnummer till 0–2.

6) Mitt i den andra halvleken kändes det som att Linköping hade god kontroll på matchen. Visst var det 8–2 i hörnor, men jag hade bara 4–3 i målchanser till Rosengård, som kändes rätt uddlöst.

Här gör jag en paus. Om 0–2 hade stått sig tiden ut skulle damallsvenskans guldstrid i princip ha varit avgjord. I det läget skiljde det sju poäng mellan topplagen.

Så långt var jag imponerad över hur LFC klarat sig utan både Claudia Neto och Tove Almqvist. Så långt var Sanne Troelsgaard och Seger stora syndabockar i hemmalaget. Troelsgaard stod för stora missar vid båda LFC-målen, medan Seger först var lam vid 0–1 och sedan stod för den vansinnigt svagt slagna straffen. Att slå en straff utanför är för mig jämställt med grova målvakts- eller domartavlor.

Jack Majgaard Jensen

Efter EM har Rosengårdstränaren Jack Majgaard Jensen verkligen provat sig fram med sin skadeförföljda trupp. Ebba Wieder har exempelvis hoppat mellan högerback, högerytter, central mittfältare och forward under de fyra matcherna. När det gäller högerbacksposten har Rosengårdstränaren haft svårt att pricka rätt i Lina Nilsson:s frånvaro. Troelsgaard var alltså väldigt olycklig i defensiven i dag.

Apropå Majgaard Jensen undrar jag lite över valet att ge Seger kaptensbindeln direkt som ny i laget. Ofta behöver man ha en period på sig för att komma in i ett nytt lag. Det är ganska ofta som sommarförvärv inte hittar rätt i sina nya lag förrän de även fått en försäsong ihop med de nya lagkompisarna. Att ge en helt ny spelare kaptensuppgiften innan hon är inne i laget kan vara att lägga väl stor press på spelaren. Vet inte om det är det som hänt med Seger, men jag tycker verkligen inte att hon har varit speciellt bra i höst.

Däremot är det bara att lyfta på den bildliga hatten för Marija Banusic. Jag skrev ju inför seriefinalen att det skulle bli intressant att se vad hon kunde göra mot toppmotstånd. Jag skrev även att jag anser att landslagsforwarden är ett relativt oprövat kort i tuffa matcher mot toppförsvar. Det gav ju upphov till en rätt het debatt i kommentatorsfältet här i bloggen.

Banusic själv lämnade ett bra svar på Malmö IP. Hon slog frisparken till 0–1 och gjorde alltså 0–2. Frisparken vid 0–1 var väl egentligen halvt misslyckad, men blev ju väldigt bra när två nämnda hemmaspelare gjorde dåliga insatser och målskytt Minde två bra.

Däremot finns det inget att invända mot 0–2-målet. Där är det först tydligt att Banusic högljutt ger sig till känna när Lina Hurtig anfaller på vänsterkanten. När väl passningen kommer står Linköpingsforwarden för två fantastiska tillslag. Det är klass rakt igenom, kul att se.

Men Banusic fick inte bli matchvinnare. Hon byttes ut i 66:e minuten. Och därmed är det dags att fortsätta att rada upp rubriker från seriefinalen:

7) I minut 69 fick Rosengård lite vittring. 1–2 genom Ella Masar McLeod som kom perfekt på Iva Landeka:s väl avvägda inläggsfrispark. Däremot hade Cajsa Andersson en konstig position – hoppades hon kanske kunna gå ut och plocka inlägget? Och Janni Arnth förlorade nickduellen klockrent.

8) Från minut 80 och framåt var det bara Rosengård. Linköping såg helt slutkört ut, laget verkade nästan ha vuxit fast vid eget straffområde. Här saknades Neto kopiöst mycket, alltså en spelare som kan hålla i bollen och se till att medspelarna får lite andrum.

På hemmalagets nionde solklara målchans kom också kvitteringen. Återigen var Arnth snett ute på ett inlägg. Den här gången var det uppflyttade mittbacken Glodis Perla Viggosdottir som fick öppet läge – och som gjorde mål.

9) Enda gången Linköping lyckades lyfta laget den sista kvarten var i minut 90, men då åkte man istället på en kontring. Anja Mittag blev frispelad – och fälldes av Maja Kildemoes. Där kom tyvärr dagens gigantiska domarblunder. Fram till den här situationen hade jag inga stora invändningar mot domare Rapp. Men i slutminuten tappade hon allt.

Först blåste hon inte alls, men där fick hon hjälp av sin assisterande domare Sandra Fogelberg. Och när man valt att blåsa frispark för fällning av en fri spelare, då måste man även ta upp det röda kortet. På tv-bilderna ser man hur Rapp också placerar högerhanden på sin bakficka. Men sedan händer något, och hon springer ut till Fogelberg.

Direkt när jag såg händelsen anade jag att de fyra domarna helt enkelt inte hade koll på vilken LFC-spelare som stod för fällningen. Det visade sig att jag hade rätt. Det blev inget kort alls.

Kildemoes lyckades alltså rädda sitt lag genom ett regelbrott, och kom dessutom undan helt utan straff – det kändes inte bra. Fadäsen var självklart inte heller bra för domarkåren, inte med tanke på hur debatten har gått den senaste veckan.

Som grädde på moset visade fjärdedomaren att Rapp hade lagt till minst fyra minuter. Palavern kring frilägesfällningen tog två minuter och 15 sekunder. Ändå blåste Rapp av efter 95,01. Svagt att inte lägga till mer för sitt eget tillkortakommande.

Matchen slutade alltså 2–2. Det blev 10–2 i hörnor och jag hade 10–3 i klara målchanser. Ändå är det väl Linköping som måste räknas som dagens vinnare. De har ju fortfarande fyra poängs ledning och ett klart grepp om SM-guldet.

Innan jag lämnar seriefinalen tycker jag att Ali Riley, Hanna Folkesson, Masar McLeod och Wieder var bra i Rosengård i olika delar av matchen. Hos Linköping tycker jag att målskyttarna Banusic och Minde var framträdande. Men jag gillade även vad Emma Lennartsson uträttade.

Därmed över till den betydligt tråkigare drabbningen Vittsjö–Piteå 0–0. När jag kikade på den chansfattiga matchen noterade jag att Josefin Johansson återigen var framträdande i Piteå. Det jag framför allt imponerades av var hur fantastiskt bra på hon är på att läsa av var andrabollarna hamnar, kan någon annan i landet slå henne på fingrarna där?

Hilda Carlén

En annan notering rör Hilda Carlén. Jag har ju varit väldigt skeptisk till om hon skall kunna bli en riktigt pålitlig landslagsmålvakt. Fast här börjar jag svänga. I år har jag inte sett de där situationerna där det blir panik i hennes målområde vid hörnor och inläggsfrisparkar. Carlén verkar ha lärt sig att hantera luftbollarna, vilket är väldigt lovande. För på skott och i närspelet är hon ju högklassig.

Kanske har Carlén använt June Pedersen i träningen? Det borde ju vara en stor tillgång för en målvakt att kunna ställas mot en av världens bästa hörnläggare på träning.

Så till bottenstriden. Där är LB07 nu väldigt nära säkrat kontrakt, Kristianstad likaså. Efter deras segrar i går står de nu på 20 respektive 18 poäng. Jag kollade tabellerna under den senaste tioårsperioden, och de lag som åkt ut med flest poäng är Hammarby på 18 poäng 2015 och Djurgården på 19 poäng 2012.

Det kan krävas över 20 poäng för att hänga kvar i år, med tanke på hur jämnt det är. Det innebär att Kristianstad behöver åtminstone en seger till. Det gör även formstarka Vittsjö. De har inte förlorat efter EM-uppehållet och står efter dagens 0–0-match mot Piteå på 17 poäng.

Jag tror att nedflyttningslagen finns i kvartetten Hammarby, Kvarnsveden, Göteborg och Örebro. Sett över de matcher som spelats sedan EM-uppehållet är Örebro och Kvarnsveden de mest formsvaga gängen, och således även de som ligger mest illa ut. De har tagit ett respektive två poäng på de här fyra omgångarna. De är således också de båda lag som sannolikt är gladast över det landslagsuppehåll som kommer nu.

Kvarnsveden är för övrigt ett konstigt lag. Det är bara det båda topplagen som har gjort fler mål än Borlängegänget, men defensivt är Kvarnsveden seriens klart sämsta lag. Därför ligger man där man ligger i tabellen.

Första helgen i oktober skall Kvarnsveden till Göteborg. Det är förstås en otroligt viktig match, inte minst för KGFC. Det kändes som att Göteborg var på väg uppåt direkt efter EM-uppehållet. Men gårdagens förlust i Malmö gör att Göteborg återigen är väldigt illa ute. Det värsta för laget är att Pauline Hammarlund verkar ha tappat självförtroendet. Hon har inte gjort några mål efter EM.

Som det ser ut nu kommer det att bli fem eller sex lag från Skåne och Småland i nästa års damallsvenska. Serien kanske skall döpas om till damsydsvenskan i så fall.

Växjö lär i alla fall gå upp. Laget vann toppmötet i elitettan mot AIK med 4–2 efter två nya mål av Anna Anvegård. Höjdpunkter från den matchen går att se här.

Anna Anvegård

IFK Kalmar låg på damallsvensk plats inför helgen. Men man åkte på en riktig käftsmäll, förlust med hela 7–2 hemma mot bottenlaget Sundsvall. Höjdpunkter från den superskrällen finns här.

Förlusterna för AIK och Kalmar gjorde att Assi gick upp på damallsvensk plats i och med dagens 1–0-seger mot Västerås BK 30. Assi har alltså numera saken i egna händer. Man har dock även det tuffaste spelschemat av de fyra topplagen i de sju återstående omgångarna, Kalixgänget har bland annat kvar att möta alla de tre andra topplagen.

I botten av elitettan vann alltså Sundsvall i Kalmar, och i dag tog Östersund tre blytunga poäng i och med 1–0 mot Mallbacken. Därmed har både Sundsvall och Östersund nu kontakt med just Mallbacken och Böljan. Det kan bli jämnt kring nedflyttningsstrecket där också till slut.

19 thoughts on “En seriefinal med massor av rubriker

  1. Utan tvekan var Rosengård det bättre laget sett över hela matchtiden. Det går som vanligt att beskriva matchen på olika sätt i rubrikform: a) LFC klarade oavgjort trots massivt underläge, b) Effektivt Linköping nekade Rosengård segern, c) Ineffektivt Rosengård det bättre laget, d) Linköping tappade klar ledning – och så vidare.

    Rosengård har nu åkt på två missräkningar på rad i form av två 2-2-matcher. Jag tror inte heller att de tänkt sig ligga under med två mål någon minut in i andra. För LFC var det ett fall framåt att spräcka säsongens målnolla mot FCR. Deras misstag (inte orkade?) var att de sjönk för djupt ner på egen planhalva i andra. Det går naturligtvis inte att låta ett lag som Rosengård få så mycket tid på sig att organisera sig och ösa in inlägg och hörnor som de nu gjorde. Ändå dröjde det länge innan kvitteringsmålet och LFC var faktiskt bara en hårsmån från att vinna och kanske avgöra DA.

    Straffsituationen – på TV-bilderna på distans såg det ut som en hyggligt klar straff. På inzoomade repriserna mycket mer tveksamt. Med enbildsmatning ännu mer tveksamt för att inte säga direkt felaktigt. Det verkar mest som att Mittag inledningsvis var lite närmare bollen, men att bollen var på väg mot Andersson och då var det inte heller alls självklart att Andersson ”gick på spelaren”. De sprang axel mot axel, men när bollen närmade sig Andersson gjorde hon sig redo för att ta emot den – i det ögonblicket sker den avgörande kroppskontakten. Mittag vet precis vad hon ska göra och förstärker kroppskontakten så mycket och dramatiskt hon kan, faller och slår inom någon millisekund ut med händerna för att påverka domaren att blåsa straff. Rutinerat skulle någon säga, filmning någon annan. Hade Mittag velat stå på benen finns det inget alls som tyder på att den milda kroppskontakten skulle få henne ur balans och än mindre falla. Mittag insåg att bollen var på väg mot Andersson och att hon sannolikt inte skulle nå den eller kunna återta initiativet. Att kasta sig blev det näst bästa och den chansen tog hon. Mikael Rehnberg (!) hade i TV-sändningen en intressant synpunkt (och Frida Östberg höll med) – en domare som är så långt från situationen kan inte göra en korrekt bedömning. Ändå blåstes det straff mycket snabbt – en av annars ofta saktfärdiga Rapps snabbare avblåsningar under matchen. Här hade det varit motiverat att konsultera assisterande, vilket dock inte gjordes. Det fanns inget som helst rimligt i att döma straff – när Mittag kastar sig är situationen, med hänsyn till bollbanan, över för hennes del. Här och inte betydligt senare begick Rapp ett av sina avgörande misstag – en felaktigt dömd straff och en varning till en spelare som efter 150 matcher i DA inte fått någon tidigare. Dessutom en utebliven varning till en spelare som borde haft den för filmning. Mittag skapade en straff för sitt lag genom ett regelbrott. Det kändes inte bra, för att återanvända bloggarens ord om situationen i matchslutet.

    Visst har JMJ fått pussla för att få ihop FCR efter EM. Samtidigt har LFC förlorat två landslagsspelare i backlinjen efter EM och redan i början av säsongen fått pussla med laget på grund av skador. Trots detta leder de serien med fyra poäng. Det är också ett sätt att beskriva respektive tränares bekymmer och hur lagen hanterat det över tid.

    • Håller inte med dig alls om straffsituationen. Har kollat reprisen flera gånger, och först tycker jag att domare Laura Rapp har absolut klockren placering. Hon har fri sikt och är närmare situationen än vad den assisterande domaren är. För mig är det självklart att Rapp tar den straffen själv. Hon ser en förseelse i straffområdet och blåser instinktivt – precis som en domare måste agera.

      Vad ser då domare Rapp? Jo hon ser att Anja Mittag är först in på den yta där bollen kommer. Mittag har hela tiden blicken på bollen. Försvarande Jonna Andersson däremot släpper tidigt blicken på bollen. Andersson väljer istället att koncentrera sig på Mittag, sannolikt med tanken att försöka hjälpa sin utrusande målvakt. Jag tycker att det är mycket tydligt att Andersson inte bryr sig om bollen. När hon är ikapp Mittag lutar sig Andersson mot tyskan och trycker ut vänsterarmen mot Mittags sida.

      Det är omöjligt att bedöma om Mittag hade kunnat nå bollen med huvudet om hon inte fallit. Andersson är däremot aldrig nära att spela på bollen. Jag ser inget på bilderna som stärker din formulering om att Andersson gjorde ”sig redo för att ta emot den”. När bollen kommer är Anderssons blick riktad i helt fel riktning. Och dessutom slår hon direkt ut med armarna i en ”det var inte jag-gest”. Anderssons gest kommer dessutom flera tiondelar innan ”den millisekund” Mittag behövde för att be om straff.

      På repriserna ser man sedan att kontakten inte är speciellt kraftig samt att Mittag inte direkt försöker häva fallet. Dock finns det ingen skyldighet för spelare att kämpa emot när de blir påsprungna. Och när du kommer i fart och har fokus på en boll som kommer snett bakifrån behövs det inte mycket kraft för att ta bort målchansen. Ett ganska litet regelbrott brukar räcka för att förstöra chansen.

      Det här är långt ifrån någon av de klarare straffar man sett. Men jag tycker att domare Rapp tar ett korrekt domslut.

      När det gäller Renbergs synpunkt på SVT var min tolkning att han var ute efter fler domare, att han anser att det är väldigt otacksamt för domare Rapp att vara ensam domare på planen. Och det kan jag köpa. I handboll, basket och ishockey har man betydligt fler domare, som är närmare spelet. Med bara en domare inne på den stora fotbollsplanen är det oundvikligt att många domslut måste tas på väldigt långt avstånd. Här har vi ju sett hur man ökar antalet domare i internationell herrfotboll. Där lägger man även till videogranskning för att komma närmare situationerna.

      • Applåd till båda herrarna. Håller dock med Rydén här, trots att jag är LFC:are. För övrigt gör Andersson rätt: ”rutinerat”, lätt sammanstötning, för att störa. Inte alls säkert att något annat lag än Rosengård fått straff där.

      • Det är uppenbart att vi inte blir överens i bedömningen av denna situation och det hade jag inte heller förväntat mig givet din bedömning. Jag ser två spelare som rör sig axel mot axel in i ytan. Studsen och bollbanan talar enligt min uppfattning knappast för att Mittag hade kunnat göra något av den bollen. Att på aldrig så många reprisvisningar avgöra var en spelares ögon är riktade är extremt svårt och kräver närmast ögonrörelsekamera.

        Rapp har klockren placering? Knappast – eller avstånd. Nej, det är inte alls klart att Andersson väljer bort bollen. Det kan ju faktiskt vara så att Andersson, precis som Mittag, intuitivt efter studsen noterar bollbanan och att hon i senare sekvens har möjlighet att nå den. Att spelarna har kroppskontakt är snarare ett medel än ett mål, då båda har möjlighet att nå bollen, om än i något olika tidssekvenser. Att Andersson rör vänsterarmen i riktning mot Mittag kan lika gärna handla om en balansakt i fart som en avsikt att fälla Mittag. Att Mittag ”inte direkt försöker häva fallet” är ett kraftfullt understatement. Det var naturligtvis inte heller hennes syfte. Hon kontrollerade fallet, från tanke till utförande. Hon har självfallet varit i liknande situationer en mängd gånger och vet vad utfallet kan bli. Eftersom domare trots allt hellre väljer att blåsa straff än att varna för en spelförstörande filmning, så är risken försumbar och den möjliga vinsten stor. Skulle Mittag då inte ta chansen, rutinerad som hon är? Om nu Andersson verkligen velat gå på spelaren, varför då inte ta till mer effektiva metoder som kortvarig fasthållning eller tröjdragning eller liknande?

        Nej, spelare har ingen skyldighet att ”kämpa emot när de blir påsprungna”. Nu blev ju inte Mittag ”påsprungen” utan det var två spelare som med tillåten kroppskontakt kämpade om att nå bollen. Om denna situation skulle vara ett exempel på att bli påsprungen skulle planen oavbrutet vara strösslad med liggande spelare som pockar på domarens pipa. Visst är det märkligt att spelare bara har svårt med balansen i straffområdet eller i bra frisparkslägen? Om vi jämför med en betydligt mindre rutinerad spelare som Blackstenius är sannolikheten rätt stor att hon, trots att spelare nästan klänger på henne, väljer att försöka komma till avslut och varken lägga eller kasta sig. Bara som en illustration på vad ”rutinerad” kan innebära. Vi får väl se nu om Blackstenius får lika stora problem med balansorganen som mer ”rutinerade” spelare.

        Nej, straffen var långt ifrån klar och en varning för spelförstörande filmning hade varit ett minst lika motiverat domslut till gagn för spelets idé. Dit är vägen lång att vandra.

      • Mittag klarade väl den tyska ”filmningsskola” avdelning Jurgen Klinsmann.
        Denna annars fantastiska spelaren som kunde fallit så snyggt och groteskt överdrivet att spaghetti western ser riktig trovärdiga i jämförelse med wild west….lol

      • Jag tycker inte att det är uteslutet att Andersson försökte nå bollen i en jämbördig duell med Mittag. Visserligen kräver en del situationer att domare dömer snabbt, men att domaren dömer ”instinktivt” låter litet oroväckande och närmare ryggmärgen än hjärnan. Rapp var annars inte alltid blixtsnabb att koppla ihop synintryck med bedömningar och avblåsningar. I aktuell situation fanns heller inget annat på planen i samband med eller strax efter händelsen som gjorde att hon inte kunde väntat med att blåsa någon sekund senare.

        Mitt huvudintryck av hela situationen var och är fortfarande, då på plats på Malmö IP i en hyggligt fördelaktig position på läktaren och läktardelen närmast situationen och efter att ha sett repriser ett antal gånger från SVT och Damallsvenskan.tv samt egen enbildsmatning, att Rapps domslut inte var givet.

        Eftersom det varken var frågan om en bollförande spelare eller om någon tackling, utan just om att i jämbördig kamp komma först till bollen, blir det argumentet hypotetiskt, precis som mina avslutande rader. Att med större säkerhet komma närmare ett svar skulle kanske kräva datorsimuleringar av möjliga fortsatta förlopp – vad hade hänt om båda valt att fortsätta springa i samma riktning. En möjlighet är att ingen nått bollen i första läget, men att Andersson varit närmare bollen i slutet av en sådan sekvens och i andra läget.

        Nej, vi lär nog inte bli överens, men det har jag inga problem med.

  2. Återigen kan man säga att Vittsjö drabbas av felbedömningar på Malmö ip. Förra matchen en utebliven straff som kunde ha gett Vittsjö sin första segern mot Fcr. I denna matchen en utebliven utvisning som skulle inneburit avstängning för Kildemoes mot just Vittsjö. Och ändå är det Fcr som klagar mest… Naturligtvis håller jag med om att standarden på domarkåren inte är i nivå med vad lagen förtjänar och det beror enligt mig enbart på att man helt enkelt har en ”gräddfil” för kvinnliga domare som gör att de inte är färdiga när de släpps ut i DA. Kan undra vilka tjejer vill börja döma när de ser och hör hur mycket skit som slängs på dem? Här binder SvFF ris åt egen rygg, skit i kön se till att en domare har rätt kompetens för att döma i den serien de dömer i oavsett manligt eller kvinnligt, för att jag tror det är den enda vägen att vi ska kunna höja kvaliteten på matcherna till nästa nivå. Just nu så bromsar domarnivån spelets utveckling.Om vi inte höjer nivån på domarna i matcherna så kan vilket lag som helst få till det så att det är en ”konspiration” mot det egna laget (lex Fcr) som jag ju visade i inledningen i fallet Vittsjö. Sedan tycker jag att detta evinnerliga gnället från JMJ börjar bli fruktansvärt tråkigt, det är ju inte domarens fel att hans spelare inte klarar av att döda matcherna trots att de flesta domarmisstag gynnar lag som Fcr och i synnerhet Lfc. De enda som INTE inser detta är väldigt enögda supportrar till nämnda lag. Och i Fcr:s fall, spelare (gnäll divan Seger) och tränare.

    • Det du skriver är ju korrekt, inte minst att det är Vittsjö som förlorar mest på domslutet. Och det säger ju det mesta om hur dum den här regeln är.

      Jag anser att regeln borde skrivas om, att Mittag skall ha straff i det här läget. Alltså att straff borde vara mer kopplat till målchans än till geografisk plats.

      När det gäller domarnivån är vi helt överens.

      • tror att LFC kan klara sig hyfsat utan Kildemoes, som återigen visade prov på grova tabbar liksom hennes kollega J. Andersson. De bägge kan kika istället en annan kompis nämligen A. Oskarsson; aldrig ängslig alltid på, denna inställning duger långt, tycker jag
        Så snacket att Vittsjö ”drabbades” av det här är närmast tramset man kan komma

  3. När jag såg reprisen från när Anja Mittag ramlar så ser det ut som att hon krokar i sig själv. Om det stämmer borde det alltså inte ens ha varit frispark. Tyvärr är ju repriserna från de här produktionerna ganska usla. Ofta får vi en enda repris – om ens det – med en enda vinkel.

    • Eftersom Jonna Andersson skymmer situationen på tv-bilderna går det inte att exakt se vad som händer. Men det går ju att förstå. Kildemoes byter riktning precis innan Mittag faller. Således talar ju allt för att danskan träffar Mittags ben.

  4. Mittag borde stå på benen och sluta filma. Inte anständigt. Rosengårds strategi att värva gamla ”varumärken” är ingen höjdare. Ett riktigt gnällag utan moralisk kompass. Jag skulle se vilket lag som helst lyfta bucklan förutom dom. Max Wimans uppmaning till retroaktiv utvisning kan vara nytt rekord i dumhet.

    • Ja, Rosengård är ett gnällag. Det ser verkligen inte snyggt ut det de håller på med. Både på plan och i media. Vecka efter vecka. Wiman är inte heller brajtast i SDS (de andra helt o.k., dock).

    • Håller med ”Karin”:
      Damspelare brukar säga med stolthet och med all rätt att de inte ramlar lika lätt som herrspelare. Men Anja Mittag är på väg att ändra på det.
      Ingen spelare fuskar till sig straffar/fördelar som hon, genom att ramla så enkelt. Jag hoppas verkligen att inte spelarna börjar ta efter hennes osportsliga agerande.
      Om nu Jack Majgaard har så mycket kritik mot domarna, varför tar han inte sin egen spelare i örat och säger till henne att uppträda korrekt och sportsligt så att det inte försvårar för domarna.
      Men då brukar ju tränarna säga: ”Jag såg inte situationen..!”
      Wiman hejar alltid på Rosengård!

  5. Har skaffat mig lite perspektiv på matchen. Har sett den i repris i sin helhet. Står fast vid att LFC inte kom upp på någon högre platå när det kommer till offensivt spel, de klarade inte att hålla uppe laget spelmässigt. Det är inte så konstigt, Neto saknades stort (jag är fortfarande tveksam till Asllanis insats, tycker hon kommer bort, hon borde axlat en del av Netos roll). Men det gäller främst sista kvarten. Det blir tryck. Och de är förlåtna, givetvis. Björkegren ställde upp på ett sätt som vi inte är vana att se (pga av Netos frånvaro, säkert). Defensivt. Med instruktioner att rensa, snarare än att spela. Jag tror inte på den taktiken för Linköping. Jag tror inte heller vi kommer att få se den något mer; med tiden, då laget växer samman, så utvecklas också spelet enligt linköpingskt signum. 

Däremot var man giftiga i offensivt straffområde. Det är också en del av spelet. Så jag är ändå stolt över spelarna. Speciellt Minde, återigen; en verkligt fantastisk fotbollspersonlighet. Felfri igår; rörlig och med härlig touch på bollen. 



    Annars gjorde Rosengård sin bästa match igår (jag trodde inte de kunde spela så). De vann närkamper och matade långa inlägg mot Linköpings backlinje. Men jag tycker det är så synd att spelare/tränare försöker påverka i stort varje domslut och att Seger fortsätter gråta ut i media – som i en oändlig och tragisk följetong (hallå, Aftonbladet/Expressen, det gynnar inte svensk damfotboll!). Domaren har missat. Ja, det händer. Disciplinära åtgärder uteblev också när Viggosdottir medvetet tog bollen med handen som siste försvarare och förhindrade att Sörensen blev helt ren. Borde varit åtminstone gult? Väl?

    Vi får väl se vad rosengårdspelarna twittrar den här gången. Det är märkligt att de anser att den något svaga domarnivån i serien enbart drabbar dem själva. Nej, någon måste säga till Rosengård att uppträda korrekt. Det ser inte bra ut, det de håller på med. Med snacket, alltså. 

Frågan är nu om Rosengård ska försöka gnälla till sig en SM-medalj av ädlare valör – på plan och i media? De hade alla domarfördelar med sig i den här matchen (förutom en enda, den som nu blåses upp med Kildemoes/Mittag). De fick en straff, de fick frisparkar och hörnor – det som de skulle ha. Jag tycker inte riktigt att Linköping fick det som de skulle ha. Och den här gången var det en RIKTIG armbåge rakt upp i huvudet på Jonna Andersson. Med följden att Rosengård fick frispark (!) 



    Och återigen, Seger är inte en spelare för landslaget till 2019. Hon kom bort långa stunder igår; hennes attityd är dessutom bedrövlig. Det skulle vara så tragiskt om hon skulle styra och ställa i landslaget fortsättningsvis också. Här måste Gerhardsson spela in andra spelare med större framtida potential.

    • Seger börjar bli ”dyr” för Rosengård.
      Mot Vittsjö orsakade hon straffen som innebar 2-2 och två tappade poäng.
      Mot Linköping missade hon en straff och troligen två nya tappade poäng.
      Fyra poäng är försprånget till Linköping.
      Instämmer till viss del om Seger i landslaget. Men Gerhardsson kommer att använda henne längre ner i plan i en mer defensiv roll.
      Inte som Sundhage i en mer offensiv roll.
      Det kan nog bli bra.

      • Problemet är väl att Seger även var inblandad i båda baklängesmålen i går. Hon var väldigt passiv vid 0–1, även om hon är lite förlåten där av att Troelsgaard gör den stora missen och att det sedan går väldigt fort. Men som jag ser det är det även Seger som borde ha plockat upp bevakningen på Banusic vid 0–2. Där blir Seger bolltittare och släpper den farliga ytan bakom henne till Banusic.

      • Korrekt. Det innebär isåfall att hon varit insyltad/tveksam i de fyra senaste av Rosengårds baklängesmål. Och dessutom har det sett magert ut framåt (har hon någon assist ens?).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s