Inlägget uppdaterat med båda spelplatser

Det var stor risk att Hammarby skulle få tufft motstånd direkt i kvalet mot Champions League. Och tufft blev det. Stockholmarna måste sannolikt besegra Manchester United för att kunna ta sig vidare till playoff.

Bajen drogs först av alla seedade lag i den så kallade League Path. Och det lag som först lottades in i samma turnering var alltså Manchester United.

En stund senare lottades även PSV Eindhoven och FC Metalist 1925 från ukrainska staden Kharkiv in i gruppen. Det senare är det lag som tidigare har hetat Zhytlobud-1, och som har stor erfarenhet av europeiskt cupspel. Den 27 augusti är det semifinal mellan United och PSV respektive Bajen och Metalist.

När vi nu vet att Hammarby står som arrangör av gruppspelet, troligtvis med semifinaler på Grimsta och placeringsmatcher på Tele2 Arena, så är man jättefavorit i sin semifinal. Man ska bara slå det ukrainska motståndet inför hemmapublik. Det skulle i så fall innebära att man säkrar en plats i playoff till nya Uefa Women’s Europa Cup.

För United är det lurigare. Det engelska laget är klar favorit, men PSV känns inte som något lag man bara kör över. Har Bajen flyt blir det gruppfinal den 30 augusti mot nederländskt motstånd.

Hemmaplan är förstås en fördel. Men oavsett det fick Bajen en tuff lottning. Drömmen hade varit att lottas in i trelagsgruppen med Glasgow City, Minsk och Austria Wien. Vinnaren av den gruppen kommer garanterat att vara Häckens drömlott i playoffomgången.

Apropå Häcken har man idag skrivit fyraårskontrakt med Felicia Schröder. Det innebär ju inte med säkerhet att vårens spelare i damallsvenskan stannar. även om det känns troligt. Däremot är förlängningen en garanti för att Häcken kommer att få väldigt bra betalt för sin supertalang. Det är även smart gjort av Schröder. För en klubb som är beredd att betala en hög övergångssumma värvar sannolikt inte på spekulation, utan för att man tänker satsa på spelaren.

Tillbaka till lottningen. För Rosengård började lottningen otroligt bra när det andra seedade laget i samma miniturnering blev bosniska SFK 2000 Sarajevo. Där och då kändes det som att Malmöklubben skulle kunna få en autobahn till playoff.

Men sedan drogs belgiska mästarlaget OH Leuven in i Rosengårds miniturnering, och det känns faktiskt som den svåraste motståndaren som fanns på den oseedade listan. Jag tror inte att dagens Rosengård bara kör över OH Leuven, utan det kan bli en riktigt svår uppgift. Speciellt som det är den belgiska mästarklubben som skall arrangera miniturneringen, och därmed har hemmafördel.

Det som såg bra ut blev till slut rätt lurigt för vårt svenska mästarlag. Och med tanke på hur mycket Rosengård har försvagats sedan i fjol skulle jag inte bli förvånad om man lyckas slarva bort den superchans att kvala in till Champions League som dök upp i och med turneringens nya upplägg.

Sarajevo och Leuven möts för övrigt i den ena semifinalen. För Malmölaget väntar först ett lag från den första kvalomgången, nämligen vinnaren av den grupp som består av ZFK Ljuboten från Makedonien, NSI Runavik från Färöarna, FC NSA Sofia från Bulgarien och de armeniska mästarna Pyunik Women. Oavsett vilket av de fyra lag som vinner första kvalomgången skall Rosengård enkelt ta sig till final i sin miniturnering.

Slutligen några ord om seedningen till de här miniturneringarna. Jag tycker att den är högst tveksam. Det borde finnas fyra seedningspotter, och inte två. Som det är nu kan ju kvalet två högst rankade lag mötas redan i andra kvalomgången. Och det borde inte vara meningen.

I fjol fick vi ju just det upplägget när de båda toppseedade lagen Arsenal och Atletico Madrid lottades i samma miniturnering i den första kvalomgången. Dessutom hamnade även de tredje- och fjärderankade lagen i samma grupp.

Nu är det inga superlag som går in i första kvalomgången i år. Men där lottades i dag också de två högst rankade lagen in i samma miniturnering. De fick dessutom sällskap av det högst rankade oseedade laget.

Vi har BK Häcken FF i tabelltopp under EM-uppehållet. Det står klart sedan Hammarby tappat två poäng borta mot IFK Norrköping i dag.

Jag tippade ju just Häcken som svenska mästare. Ändå kan jag ärligt säga att jag inte trodde att det fanns en chans att göteborgarna skulle vara i topp efter tolv omgångar.

Här pratar jag ju förstås om två olika tidpunkter. Tipset var inför avspark i damallsvenskan. Då hade Hisingslaget imponerat stort i cupens gruppspel, och kändes ostoppbart. Sedan började seriespelet, och det visade sig att det i högsta grad var möjligt att bromsa Häcken.

De förlorade premiären mot Malmö FF och föll även mot Kristianstad i andra omgången. Sedan hade man tre raka segrar innan det blev två nya förluster i rad, först mot Norrköping i cupen sedan mot Hammarby i damallsvenskan.

Sex omgångar in i serien hade Häcken bara nio poäng, och man var redan sju poäng bakom Bajen. Där trodde jag kanske att tåget gick för göteborgarna.

Men sex omgångar, och sex segrar senare är alltså Häcken uppe i tabelltopp. Och lagets serieledning är väldigt välförtjänt. Häcken har nämligen gjort överlägset flest mål under våren. Man har även släppt in färst. Och man har vårens klart bästa spelare i serien – Felicia Schröder. Av vad jag har sett är faktiskt ingen annan spelare ens i närheten. Någon som säger emot?

Jag har väldigt stort förtroende för Peter Gerhardsson och hans team. Men jag tycker att Schröder borde ha fått en EM-biljett. Låt vara att damallsvenskan har tappat ganska rejält i kvalitet. Men att göra 16 mål och sex assist på tolv omgångar är makalöst bra i alla ligor. Och vi har ju faktiskt ingen poänggörare av dignitet i EM-truppen. Den som är närmast är Ellen Wangerheim, och hennes statistisk är ju också från damallsvenskan, där hon har gjort 10+2.

Jag trodde ju nyligen att Schröder skulle kallas in till EM-lägret som tänkbar ersättare till Fridolina Rolfö. Så blir det inte. Förbundet meddelade idag att man istället har kallat in Matilda Vinberg som backup till Rolfö.

Hammarby tappade alltså två poäng i dag. Man gjorde det via 2–2 borta mot bottenlaget IFK Norrköping. Jag såg bara de tre sista minuterna av övertiden, och det sista som hände var att Caroline Delisle gjorde en spektakulär räddning på ett närskott från Ellen Wangerheim.

Norrköpingsmålvakten lyfte med den räddningen sitt lag över kvalstrecket. Hon såg även till att Häcken får fira semester i tabelltopp.

Själv åkte jag till Mjörnvallen för att se om Alingsås kunde ta någon nödvändig poäng mot AIK. Svaret på den frågan var ett rungande NEJ.

Bland det första jag såg när jag kom dit var viktiga mittbacken Malva Larsson på kryckor. Utan henne på planen hoppade även hemmalagets spel på egen planhalva på kryckor.

Efter halva första halvleken hade AIK gjort tre mål utan att egentligen ha haft ett enda eget anfall. Jag slog fast att Alingsås kan släppa alla tankar på damallsvenskan 2026, och redan från nu planera för nästa år i elitettan.

Det är tydligt att Alingsås har alldeles för få spelare av damallsvensk klass i sin trupp. Karin Lundin är högklassig. Sedan har man några till allsvenska spelare, bland annat nämnda Malva Larsson. Men det krävs att alla är friska och man kan spela med starkaste lag för att kunna ta några poäng.

Efter paus var Alingsås det bättre laget. Men det är ju så dags att lyfta spelet när man redan ligger under med 4–0. Totalt sett var det en väldigt enkel seger för Solnalaget, AIK tar för övrigt sommarlov på en fin sjätteplats. Man gör det efter att ha hållit nollan i hälften av matcherna – imponerande.

Gnaget har alltså en grundstabiltet att luta sig mot. Jada Whyman måste väl vara seriens kortaste målvakt. Men hon är också en av de bästa. Hon har en spektakulär spänst, och så är hon härligt trygg med bollen vid fötterna.

Offensivt gillar jag 17-åriga Nova Selin, som snabbt utvecklats till en damallsvensk toppspelare. Även Daniela Famili har fångat min uppmärksamhet de två gånger jag har sett AIK på plats.

När man kollar in tabellen noteras att vi har fem lag inom fyra poäng i tabelltoppen. Det är alltså fem lag som har guldet inom räckhåll. Det sommarfönster som öppnar den 8 juli och stänger den 29 augusti kommer att bli otroligt viktigt för vilket lag som får höja Kronprinsessan Victorias pokal i höst.

I elitettan sköt Linnéa Westbom i dag upp sitt Umeå IK i tabelltopp när hon med två mål vände 1–0-underläge mot jumbon Örebro SK till 2–1-seger.

Apropå elitettan har jag gjort ett långt reportage från lilla Mallbacken, det är en text som kan läsas här av er som har +Allt på tidningar hos Bonnier eller Gota Media. Hoppas någon orkar igenom den…

Slutligen några ord om F19-EM. Där avslutades gruppspelet i går med matcher i den grupp där alla fyra lag stod på tre poäng inför avslutningen. Det blev Spanien och Portugal som vann sina matcher vilket innebär att tisdagens semifinaler blir sydeuropeiska uppgörelser i form av Spanien–Italien och Frankrike–Portugal.

De fyra lagen spelar även F20-VM i Polen nästa år. Dit var redan värdnationen kvalificerat. Den sjätte och sista europeiska platsen går till England, som hade sämre målskillnad än Nederländerna men räddades av att det var inbördes möte som räknades först.

Polen vann just med klara 5–0 mot Sverige i F19-EM. Därmed har det svenska F19/06-landslaget spelat sin sista landskamp, och kommer att upplösas. Det blir ingen returresa till Polen för F20-VM nästa år.

Och det var egentligen aldrig nära. Som bekant var Sverige tvunget att vinna dagens match för att få spela en playoffmatch om en plats i nästa års F20-VM. Men Polen tog en tidig ledning, och det svenska laget var helt enkelt inte tillräckligt bra för att orka vända. Det lämnar årets EM-slutspel med noll poäng och noll gjorda mål. Det närmaste man kom var ett ribbskott från Djurgårdens Olivia Ländin Sjöblom.

Polen visste att man hade en chans att gå till semifinal vid storseger i dagens match. Och polskorna rivstartade och tryckte tillbaka Sverige första kvarten.

Sverige växte in i matchen, mycket tack vara att Häckens innermittfältare Nathalie Staaf (född 2007) är så lugn och trygg med bollen. För någon månad sedan konstaterade jag att det känns som att hon inte kommer att spela i elitettan så jättelång tid till. Faktum är att jag ser henne som en högst trolig framtida sexa i A-landslaget.

Skall man prata positivt om ett lag som tagit noll poäng och fått 0–9 i målskillnad på tre matcher tycker jag även att vänsterkanten med Rosengårds Mikaela Stojanovska och Trelleborgs Thelma Persson Welin (född 2008) såg bra ut. Efter paus visade även Vittsjös Hanna Sjödahl att hon har hög potential.

Matchen slutade för övrigt med två förlorare. För Polen hade behövt ett mål till för att gå vidare. Nu blev man grupptrea på ett måls sämre målskillnad än Italien.

Spontant tänker man Polen som en B-nation. Fast de har ett riktigt bra gäng i den här åldersgruppen. Man är i och för sig värdnation, men laget vann sin kvalgrupp, och hade alltså kvalat in även på egen hand. Och man var otroligt nära semifinal. För i öppningsmatchen mot Italien ledde man med 1–0 efter 90 minuter. Men den italienska kvitteringen på övertid är det som skiljer lagen.

Från svensk sida är vi ju väl medvetna om att Sverige har spelat årets F19-EM utan stjärnspelare som Elsa Pelgander, Smilla Holmberg, Bella Andersson och Felicia Schröder. Men faktum är att även Polen saknar sin största stjärna. Den 19-åriga Barcelonabacken Emilia Szymczak är ju nämligen uttagen i den polska truppen till stora EM. Hon spelar i Barcas B-lag i den spanska andraligan.

Och kollar man på det lag som Polen hade i sitt F19-EM finns där ytterligare en Barcelonaspelare. Blott 17-åriga Weronika Araśniewicz (född 2008) är en spelare att lägga på minnet. Från ett slags tiaposition gjorde hon hälften av det polska lagets sex mål.

De båda 1–0-målen mot Italien och Sverige gjorde hon efter att ha kört lite slalom mellan motståndarnas backar. Arasniewicz avslutade de båda soloinsatserna med olika fötter, vilket antyder att hon är tvåfotad.

Men fler polska talanger har väckt internationell uppmärksamhet. De båda 07:orna Krystyna Flis och Maja Zielińska spelar i Juventus respektive Wolfsburg. Så Polen ser kanske ut att ha något väldigt bra på gång?

På tisdag lottas de två första kvalomgångarna till Champions League, och de svenska lagen har verkligen fått bästa möjliga förutsättningar för den där lottningen.

Ni vet säkert att damallsvenskan sjunkit så på Uefas ligaranking att alla Sveriges tre representanter egentligen skulle tvingats spela miniturnering i år. Ni kanske också minns att jag den 1 juni skrev ett inlägg om att Arsenals seger i den nyss avslutade upplagan av Champions League förbättrade läget lite genom att Häcken blir seedat genom hela kvalet.

Det där var ett inlägg jag fick skriva om bara några timmar senare efter att Christoffer Segerhjelm i en kommentar påpekat den positiva nyheten att Arsenals seger även borde innebära att Häcken faktiskt slipper att spela miniturnering. Ytterligare en möjlighet för svensk del var att Hammarby skulle bli seedat i sin miniturnering om Nordsjælland slutade tvåa i danska ligan. Så blev det.

Så både Häcken och Hammarby kan tacka Stina Blackstenius segermål för Arsenal i Champions Leaguefinalen för klart bättre förutsättningar att gå långt i vinterns Europaspel.

Bäst blir det förstås för Häcken, som alltså ersätter Arsenal bland de sex lag som slipper miniturnering och istället går in i Champions League i playoffomgången. Den består precis som tidigare av ett dubbelmöte. För göteborgarna innebär seger i det dubbelmötet förstås att man får spela i Champions Leagues nya ligafas. Skulle man förlora flyttas man över till nya UEFA Women’s Europa Cup, där man går in i den turneringens playoffomgång.

För Häcken är det lottning först den 31 augusti. Då kommer man att ingå i den seedade potten tillsammans med Real Madrid. Totalt är det fem playoffmöten i det så kallade League Path. Just nu är övriga tre seedade lag:

14.000 Paris FC, Frankrike
13.399 Atlético Madrid, Spanien
12.500 Eintracht Frankfurt, Tyskland

Men några av dem riskerar att bli oseedade, för fyra lag som spelar miniturnering kan peta ner dem, nämligen:

32.000 AS Roma, Italien
21.000 Sparta Prag, Tjeckien
17.000 Brann, Norge
13.699 Manchester United, England

Oavsett vilket så är League Path ett getingbo, och vi kan vara ganska säkra på att Häcken kommer att lottas mot ett tufft motstånd i playoff.

För Hammarby och Rosengård inleds kvalet med varsin miniturnering i form av semifinal och final/tredjeprismatch i enkelmöten. Där gäller följande:

1) Seger i finalen leder till playoff i Champions League.
2) Förlust i finalen leder till playoff i Europa Cup.
3) Seger i tredjeprismatchen leder till första kvalomgången till Europa Cup.
4) Förlust i tredjeprismatchen gör att Europaspelet är över.

Det är de här miniturneringarna som skall lottas på tisdag. Två seedade och två oseedade lag skall lottas in i varje miniturnering.

FC Rosengård kvalar i den betydligt enklare Champions Path. Där finns det bara enstaka nitlotter i tombolan. Nu är ju årets Rosengård ett rätt svagt lag, som är svårt att bedöma i en europeisk konkurrens. Men man bör ändå ha en bra chans att ta sig hela vägen till Champions League.

Men mycket avgörs faktiskt i tisdagens lottning. För Rosengård riskerar att få tuffare motstånd i miniturneringen än man får i playoff. I miniturneringen kommer man att lottas mot ett av de andra seedade lagen:

1) Slavia Prag, Tjeckien 24.000
2) FC Rosengård 24.000
3) FC Twente, Nederländerna 16.000
4) Vålerenga, Norge 16.000
5) Vorskla Poltava, Ukraina 14.000
6) BIIK-Shymkent, Kazakstan 13.500
7) Vllaznia, Albanien 13.000
8) Apollon LFC, Cypern 12.000
9) Mura, Slovenien 11.000
10) SFK 2000 Sarajevo, Bosnien-Hercegovina 10.000
11) Gintra, Litauen 9.000
12) Ferencváros, Ungern 9.000
13) Fortuna Hjørring, Danmark 9.000
14) Breidablik, Island 8.500

Här står det Twente, Vålerenga och möjligen Fortuna Hjørring och Breidablik på nitlotterna. De övriga nio lagen bör Rosengård klara av.

Malmöklubben bör även klara alla de oseedade lagen, även om det finns ett par lite småluriga lag där i form av Young Boys (Schweiz), Hibernian (Skottland), OH Leuven (Belgien) och HJK Helsingfors (Finland), lag som helst skall undvikas i lottningen.

Kollar vi drömgrupp för Rosengård så lottas man mot Mura och två vinnare från första kvalomgången. En mardrömsgrupp skulle vara Twente, Young Boys och Hibernian.

Totalt sett har dock Rosengård alltså väldigt bra förutsättningar. Värre är det för Hammarby, som skall kvala i supertuffa League Path. Bajen hade alltså ändå lyckan att bli uppflyttat bland de seedade lagen i de fyra miniturneringarna. Det innebär att man bara kan möta ett av följande lag:

1) AS Roma, Italien 32.000
2) Sparta Prag, Tjeckien 21.000
3) Brann, Norge 17.000
4) Manchester United, England 13.699
5) Valur, Island 11.500
6) FC Minsk, Belarus 10.500
7) Glasgow City, Skottland 10.000

Här är förstås Roma och Manchester United de klara nitlotterna. Däremot vore det rena drömmen att lottas mot Minsk. Men jag tror inte att Bajen heller hade gråtit om man fick Valur eller Glasgow i sin miniturnering.

I League Path finns det även nitlotter bland de oseedade lagen:

9) Inter, Italien 7.600
10) Metalist 1925 Kharkiv, Ukraina 7.000
11) Braga FC, Portugal 6.600
12) PSV Eindhoven, Nederländerna 5.000
13) Austria Wien, Österrike 4.150
14) Nordsjaelland, Danmark 2.950
15) Aktobe, Kazaktstan 1.950

Framför allt bör ju Inter undvikas. Eftersom det är fyra miniturneringar och Inter och Roma kommer att lottas in i varsin turnering har Hammarby 50 procents risk att ställas mot starkt italienskt motstånd. Men man har också 50 procents chans att slippa. Och så vill man ju förstås även slippa Manchester United.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är enorm skillnad på bästa och värsta lottningen för Bajen. Den värsta är ju Manchester United, Inter och Braga. Den bästa är att hamna i en trelagsturnering med Minsk och Aktobe.

Efter att inte ha fått plats i Peter Gerhardssons EM-trupp sa Häckens besvikna jättetalang Felicia Schröder att hon var: ”övertygad om att jag hade kunnat bidra”.

I dag kom hon med hela fyra nya invändningar mot den uteblivna uttagningen. 18-åringen gjorde nämligen fyra av Häckens fem mål i 5–0-segern borta mot Piteå. Det innebär ju samtidigt att Schröder visar att hon vill ha en plats som möjligen kan öppnas om Barcelona har rätt om Fridolina Rolfös skada.

Jag har förstås ingen aning om hur det står till med Rolfö. Men jag skulle inte bli det minsta förvånad om det kommer besked under midsommarhelgen om att Schröder kallas till det uppladdningsläger som inleds i Åhus på måndag.

Personligen tog jag en spontan sväng till Kristianstads fotbollsarena och mötet mellan KDFF och krislaget Linköping. Hemmalaget vann till slut fullt rättvist med 3–1 i en match med flera rätt konstiga mål.

Scenerna efteråt är väl kanske ändå det som etsat sig fast. I mittcirkeln hade LFC något slags avsked av en tårögd Emma Lennartsson, efter lagkaptenens sista match. Samtidigt hade KDFF ett firande framför klackläktaren. Man uppmärksammade att trotjänaren Alice Nilsson nu är den som spelat flest damallsvenska matcher i klubbens historia. Och lagkaptenen är ju bara 31 år, vilket bör innebära att hon har många matcher kvar. Det var en ganska klar kontrast mellan stämningen i de båda klubbarna.

Under själva matchen hade lagen en gemensam nämnare i bristande offensiv tyngd. Kristianstad hade ett fint passningsspel i uppbyggnadsfas. Men när man närmade sig offensivt straffområde hände det alldeles för lite. Man verkade hellre spela runt bollen utanför straffområdet än att skicka in både boll och folk i detsamma.

Nu hade man lite flyt med målen. Vid kvitteringen från Emma Petrovic gissar jag exempelvis att vinden spelade Cajsa Andersson ett spratt. För det så ut som att målvakten trodde att inlägget (?) skulle gå över målet. Men vinden kan ha bromsat bollen, för den damp in i bortre hörnet,

Linköping har flera duktiga bollspelare, inte minst Sara Eriksson och EM-uttagna Vilma Koivisto på innermittfältet. Men det östgötska laget väger väldigt lätt. Det kändes lite som att de skilde i snitt tio centimeter och ungefär lika många kilo mellan Kristianstads- och Linköpingsspelarna.

Och även LFC hade väldigt svårt att komma till avslut. Egentligen skapade man väl bara två målchanser på 90 minuter. Och så magert anfallsspel räcker sällan till några poäng.

I samband med slutsignalen bytte jag några ord med LFC:s sportchef Mia Eriksson. Hon sa att ekonomin nu är under kontroll, och att klubben kommer att komma med flera spännande nyheter den kommande tiden. Bland annat skall man presentera ett etablerat nyförvärv på måndag.

Och det skall inte stanna med det. Utan sportchefen sa att det skall in fler nyförvärv i sommar, bland annat skall Lennartsson ersättas. Så LFC kommer verkligen att göra ett seriöst försöka att ta sig upp över nedflyttningsstrecket. Det blir spännande att följa hur den satsningen kommer att se ut.

Sverige föll alldeles nyss med 1–0 mot Italien. Därmed är det svenska laget utslaget ur EM, trots att matchen mot värdnationen Polen återstår.

Jag såg bara slutet av dagens match, och det var inga kul minuter. Det svenska laget var inte nära att skapa några målchanser, trots att man var tvunget att forcera för ett mål.

Men det är ju ingen skräll att det blivit två förluster på de två första matcherna. De svenska chanserna i det här mästerskapet försvann ju i princip redan när Häcken och Hammarby stoppade sina stjärnspelare.

Den sista matchen på lördag är dock inte betydelselös. Vid seger är det nämligen inte den sista matchen, för då får Sverige även spela om Europas sjätte och sista plats i nästa års U20-VM på tisdag.

Europa har alltså sex platser. Polen har sedan länge lagt beslag på en av de platserna såsom arrangörsland. Frankrike har idag säkrat den andra platsen. Ytterligare tre eller fyra länder blir VM-klara på lördag. För att Sverige skall ha kvar chansen måste man komma trea i gruppen, då får man möta trean i den andra gruppen i en direkt avgörande kvalmatch.

Precis som i 06:ornas förra EM-premiär blev det förlust med 3–0 mot Frankrike. Jag hade på matchen fram till 70:e minuten. Då hade fransyskorna redan gjort sina tre mål, och det var franskt 28–0 i avslut. Och det kändes hopplöst.

Men under den första halvleken fanns det ändå lite hopp. Vårt lag backade i och för sig djupt. Men länge hölls fransyskorna borta från Saga Anderssons mål. Och vi gick med många spelare i omställningarna.

Problemet var att kvaliteten var för dålig på de där omställningarna. Till slut fick vårt lag till ett avslut. Men det är inte lätt att få med sig någon poäng när man förlorar avsluten med 32–1. En mer smickrande statistik var den över hörnor. Där vann Frankrike bara med 5–3.

Det var förstås väntat att det svenska laget skulle kunna vara trubbigt. Det är ju tunga avbräck man har. Nämnda Saga Andersson gjorde en stark insats. Det var kul att se, för jag har haft en del frågetecken kring henne tidigare. Och hon behöver nog fortsätta att storspela.

För den andra matchen i gruppen, den mellan Polen och Italien slutade 1–1. Det innebär att det är lite vinna eller försvinna mot Italien på onsdag klockan 19.00. Det är i alla fall poäng eller försvinna.

Malmö FF vann alldeles nyss med 3–0 borta mot Piteå. Därmed kliver de himmelsblå upp på en tillfällig andraplats i tabellen. Tillfällig eftersom de kommer att passeras under måndagskvällen av antingen Hammarby eller Djurgården.

Men Malmö kommer att ligga trea när elva av 26 omgångar är spelade. Och man kommer bara att ha en eller maximalt två poäng upp till serieledning.

Jag tycker inte att MFF har en guldtrupp. Och jag har egentligen aldrig räknat in dem i kampen om förstaplatsen. Men Izzy D’Aquila är en toppenvärvning. Och det börjar bli dags att ta laget på allvar. För man vet ju aldrig vad som händer i sommarfönstret. Häcken och Hammarby har ju många spelare som är intressanta för toppklubbar ute i Europa, och riskerar därmed att tappa i slagstyrka. Om Malmö kan gå andra hållet, och istället förstärka sin trupp, så skulle vi faktiskt kunna få ett historiskt guld till en damallsvensk nykomling.

Så till något helt annat. Klockan 19.00 går Sverige in i F19-EM. Man gör det mot Frankrike, som får räknas som en av de stora guldkandidaterna. Det svenska laget är ju tyvärr rätt brandskattat, men det blir ändå spännande att se vad det kan göra i Polen.

Spelarna födda 2006 med hjälp av några som är födda 2007 sticker ju ut i en inhemsk jämförelse. De kvalade ju även in till slutspelet i F17-EM, något som ju är väldigt ovanligt för svenska flicklandslag.

Det första F17-EM:et spelades 2008. Det här är alltså den 18:e upplagan. Och det är bara 96:orna och 06:orna som har klarat av att kvala in. Även 07:orna spelade ju slutspel, men de behövde inte kvala, utan var med eftersom Sverige stod som värd.

06:ornas F17-slutspel avgjordes i Estland, och Sverige mötte även då Frankrike i premiären. Den gången blev det förlust med 3–0 efter att det varit mållöst i paus. Vi får se hur det går i kväll. Man kan se matcherna från mästerskapet på Uefa-TV.

I den där premiären mot Frankrike 2023 hade Sverige med Hammarbyduon Smilla Holmberg och Bella Andersson i backlinjen, Juventus/Djurgårdens Elsa Pelgander på centralt mittfält och på topp startade Häckenduon Felicia Schröder och Bianca Hultbäck Nattland. Nu saknas den här kvintetten av olika skäl. Tre av dem är ju stoppade av sina klubbar, medan Pelgander och Hultbäck Nattland är skadade.

Det var till slut Frankrike som fick höja pokalen för två år sedan. Då toppade Lyonduon Maelina Mendy och Liana Joseph skytteligan tillsammans med Spaniens och Barcelonas Vicky Lopez. De tre gjorde fem mål vardera. De båda fransyskorna är med även den här gången. Det är även Le Havres Chancelle Effa Effa, som gjorde fyra mål för två år sedan.

Medan Sverige har tvingats lämna sina stjärnor hemma har Frankrike alltså med sina. Det gör att det franska laget förstås känns som jättefavorit i kväll. I gruppen ingår även Italien och Polen, och de två bästa lagen går till semifinal.

I det där F17-slutspelet för två år sedan ställdes Sverige även mot Polen. Och även där blev det förlust, det slutade hela 6–0 till polskorna. Så det svenska laget slår verkligen ur underläge.

Med två matcher kvar av damallsvenskans elfte omgång har vi nu för första gången den stora guldfavoriten BK Häcken FF högst upp i tabellen.

Det återstår förstås att se om göteborgarna har kvar serieledningen efter måndagens Stockholmsderby. Men just nu är Häcken Sveriges bästa lag. Sedan de förlorade prestigemötet med Bajen den 5 maj har getingarna från Hisingen fem raka segrar med målskillnaden 24–3.

Jag var på plats på Bravida Arena idag när AIK besegrades med 6–0. På förhand var jag spänd på hur matchbilden skulle bli när seriens målgladaste lag tog emot det målsnålaste.

Inför avspark hade det ju gjorts hela 42 mål i Häckens tio matcher, medan det bara hade blivit 20 i AIK:s. Trots att Gnaget ställde upp 5–4–1 och ofta stod med sitt mittfält bara fyra–fem meter utanför eget straffområdet slutade det alltså mycket närmare Hisingslagets målsnitt än Solnagängets.

Det var till slut lite för stor klasskillnad för att själva matchen skulle kännas intressant. Men jag gjorde en notering kring hemmalagets hörnor. Jag har tidigare år tyckt att Häcken varit direkt uselt på hörnor. Jag tycker långa perioder att laget kunnat ha tio hörnor utan att ens vara nära att skapa någon målchans.

Men nu har det hänt något. För senast mot Linköping gjorde man tre mål på nickar på hörnor (0–2, 0–3 och 0–4). Och i dag nickade Carly Wickenheiser in både 1–0 och 2–0 på hörnor. Fem hörnmål på två matcher är ju otroligt bra. Jag har inte analyserat Häckens hörnor över tid så noga att jag kan säga exakt vad skillnaden är mellan förr och nu. Men alla de här fem målgivande hörnsparkarna har i princip slagits in i motståndarnas målområde. Kanske är det så att man valt att slå in bollen lite närmare målet?

Spänningen i matchen försvann alltså tidigt. Men det fanns ju flera spännande spelare på planen att kolla in. När jag bestämde mig för att tillbringa lördagseftermiddagen på Hisingen var jag nyfiken på att få se Anna Anvegård. Hon verkar ju ha varit bra på sistone. Och hon har dessutom ett kontrakt som löper ut nu i sommar. Så hon är dubbelt spännande.

Men hon var skadad, och fanns inte ens med i matchtruppen. Även Elin Rubensson saknades. Då riktades mitt fokus istället mot Häckens båda anfallare Helena Sampaio och Felicia Schröder och mot AIK:s Nova Selin och göteborgaren Ella Reidy.

Brasilianskan ser spännande ut. Hon var hela tiden sugen på att kombinera med sina lagkompisar. Nu var det ju ofta väldigt trångt i de ytor där hon huserade. Men känslan är att Häcken kommer att få nytta av Sampaio.

Mittfältare Reidy spelade högerback, vilket jag tycker är intressant. Genom att ha henne där får man en spelskickllig högerkant. Jag tycker att hon klarade sig förhållandevis bra. Det var knappast hennes fel att målen rasade in.

Och Selin tycker jag var AIK:s bästa spelare. De offensiva intention som gästerna hade stod 17-åringen för. Jag vet att hon är född 2008, och således har två år på sig, men utifrån det jag såg av Selin kändes det som om hon borde ha varit i Polen för att spela det F19-EM som inleds under söndagen. Å andra sidan är det väldigt positivi om alla de svenska mittfältare som är med i JEM är bättre än AIK:aren.

Även Schröder kunde ju ha varit i Polen. 18-åringen från Björkö i Göteborgs skärgård är ju veckans stora förlorare i svensk damfotboll. Hon ställdes utanför EM-truppen, och går även miste om att vara med i F19-EM. Otroligt tråkigt för spelaren som väl är landets största talang. Hon svarade på motgångarna genom att göra ett klassmål. Hon var nära något till, men fick istället bytas ut efter att ha fått en rejäl smäll.

Jag läste rubriker om att de europeiska toppklubbarna står på kö för att få köpa Schröder. Det låter rimligt. Vi får passa på att njuta av henne så länge hon är kvar i damallsvenskan.

Det spelades ju fyra matcher till parallellt med den jag var på. Det mest anmärkningsvärda resultatet var väl att BP tog poäng via 2–2 borta mot Kristianstad.

Kryss blev även tipstecknet i sexpoängsmatchen mellan lagen på vardera sidan om kvalstrecket, Växjö och Norrköping. 1–1 innebar dock att de båda lagen utökade sitt avstånd till nedflyttingsstrecket med en pinne.

För både Alingsås och Linköping förlorade, och bottengängen blir alltså alltmer avsågade i botten. Vittsjö vann med matchens enda mål mot Alingsås, ett resultat som ger skåningarna tillfälligt (?) andrum i botten. Och Rosengård gjorde 3–0 borta mot LFC. Därmed passerade mästarlaget såväl AIK, Piteå som BP. Det kan vara viktigt för Malmögänget som sannolikt tappar defensiv stabilitet i sommar i och med att kontrakten löper ut för Eartha Cumings och Gudrun Arnardottir. Man undrar lite vad FCR kommer att ha för lag i höstens Champions Leaguekval.

I elitettan tog Eskilstuna över serieledningen via 4–0-seger mot Gusk. Från näst högsta divisionen noteras även att Mallbacken tog årets första trepoängare via 2–0-seger borta mot Sunnanå. Därmed klättrar värmlänningarna upp från nedflyttningsplats till nionde positionen.

Apropå Mallbacken var jag ju där förra helgen, dels för att bevaka lagets möte med Elfsborg, dels för att göra ett stort reportage om elitlaget från skogen. När reportaget vuxit fram har jag alltmer funderat om det överhuvud taget kan finnas något annat elitlag som håller till i en lika liten by?

Invånarantalet i Mallbacken är något oklart. Men uppskattningsvis ligger det kring 150 personer. Och de 49 senaste säsongerna har alltså byns stolthet Mallbackens IF gjort 24 år i högsta divisionen och man gör nu sin 24:e säsong i den näst högsta. Det enda året man var nere i tredjedivisionen vann man varenda match.

Om någon av er vet någon annan elitklubb i världen, oavsett sport, som kommer från en by med färre än 200 invånare så ropa till. För jag är seriöst nyfiken.

Peter Gerhardsson har just läst upp namnen på de 23 spelare som åker till EM för att spela för Sverige. Och det blev precis som väntat, alltså 22 av de 23 som spelade mot Danmark. Enda ändringen är att Magdalena Eriksson kommer in i stället för Emma Kullberg.

Gerhardsson pratade om att de uttagna spelarna är de som han bedömer kan prestera idag. Att han som vanligt inte har tagit hänsyn till historik eller framtid, utan att han tagit ut spelare efter ett nuläge.

I går skrev jag lite om Linköpings jobbiga läge i damallsvenskan. Det läget blev ännu jobbigare i dag när klubben meddelade att lagkapten Emma Lennartsson lägger av efter vårsäsongen.

En kulturbärare med över 250 matcher i klubben ersätter man ju inte hur som helst. Utan Lennartsson kommer att lämna en stor lucka efter sig.

Det luktar alltmer av nedflyttning till elitettan kring den klubb som varit en maktfaktor i svensk damfotboll de senaste cirka 20 åren.

Förra sommaren sålde LFC först flera spelare med utgående kontrakt, sedan bytte man tränare under hösten. Jag såg laget i Champions League i höstas, och förvånades över hur svagt det var. Jag tänkte dock att det kanske skulle ta sig när man fick tid att bygga om. Och i våras tippade jag LFC som sexa. Jag motiverade det så här:

”Årets lag är väl egentligen ett rätt stort frågetecken. Men man slår lite ur underläge, och känslan säger att man kanske kan klara en plats på över halvan.”

Den känslan är numera som bortblåst. Jag lurades lite av att LFC vann mot Malmö FF och kryssade mot Växjö i svenska cupen. Men det har visat sig att MFF verkar passa LFC mycket bra, för man tog poäng av dem även i serien. Och Växjö har varit sämre än jag trodde att smålänningarna skulle vara.

Känslan nu är att bara ett mirakel kan rädda Linköping kvar i damallsvenskan. Och mirakel inträffar ju som bekant rätt sällan.

Vi har kommit tio omgångar in i damallsvenskan, och det ser allt mörkare ut för Linköping i botten. Utöver den tursamma 1–0-segern i Alingsås, minns att västgötarna slog en straff i stolpen i matchens slutskede, så har östgötarna inte haft mycket att glädjas åt den här våren.

Avståndet upp till både kvalplats och säker mark är fem poäng. Innan uppehållet väntar två skånska möten i form av hemmamatch mot Rosengård och bortamatch mot ett formstarkt Kristianstad. I princip allt talar för att Linköping kommer att fira sommar på nedflyttningsplats.

Och när damallsvenskan återupptas i början av augusti inleder man med fem helt avgörande matcher mot de andra lagen som just nu ligger från tionde plats och neråt, Vad sägs om:

8 augusti: Växjö hemma
18 augusti: Norrköping borta
24 augusti: Vittsjö hemma
31 augusti: Alingsås hemma
6 september: Växjö borta

Snacka om ångestladdad månad för Linköping. Även grannen Norrköping börjar nog känna en hel del ångest. Laget har inte vunnit i damallsvenskan sedan den 13 april – alltså den dag då Fanny Andersson drog av korsbandet. Nu är Peking nere på den tolfteplats som innebär negativt kval. På lördag väntar en riktig sexpoängsmatch borta mot Växjö. Ett Växjö som har fått tillbaka viktiga Nellie Karlsson, och som vände och vann med 3–2 borta mot BP i helgen.

Apropå BP gick de igår ut med den tråkiga nyheten att Tuva Ölvestad är korsbandsskadad. Det var förstås ett dråpslag för stockholmarna, som nu bara är två poäng ovanför kvalstrecket.

Den vassa BP-anfallaren var för övrigt den sjätte damallsvenska spelaren på mindre än två månader att dra av korsbandet. Det handlar om Fanny Andersson, Alva Hallengren (Vittsjö), Stinalisa Johansson och Klara Åström (MFF), Maja Regnås Valcic (Norrköping) och nu då senast Ölvestad. Vi får verkligen hoppas att den här listan inte fortsätter att växa.

I övrigt från den tionde omgången i damallsvenskan noteras att Djurgården inte längre är obesegrat. Man åkte på en rejäl 4–0-smäll borta mot Malmö. Det noteras också att vi nu har Hammarby och Häcken som etta och tvåa, så på något sätt är ordningen i toppen återställd.

Jag noterar också att AIK hade flyt med ett avgörande domslut vid 1–0segern mot Rosengård. För inte skulle väl Adelisa Grabus haft straff? I varje fall tycker jag att Emma Janssons tröjdragning ser ut att vara utanför straffområdet. Jag är även väldigt tveksam till om det var korrekt att ge Jansson rött kort. På ett sätt är det bra att den typen av cyniska regelbrott faktiskt bestraffas. Men det rimliga i det här fallet hade nog ändå varit ett gult kort.

Innan jag ger mig på vår EM-trupp noteras två jobbförändringar för svenska tränare. Robert Vilahamn har som väntat tvingats lämna Tottenham, medan Pablo Pinones Arce tar över i italienska Fiorentina.

Så till den svenska EM-truppen. Den skall ju presenteras i morgon klockan 16.00. Men som Rainer Fussgänger skrivit i sin blogg talar ju mycket för att det blir 22 av de 23 spelare som var med i 6–1-segern mot Danmark i Nations League. Den självklara förändringen är ju att då avstängda Magdalena Eriksson kommer med. Och troligtvis gör hon det i stället för Emma Kullberg.

Det finns ju även ett frågetecken för Fridolina Rolfö. Men även om det har kommit uppgifter om att hennes fotskada är värre än en vanlig stukning lär hon vara med bland de 23 som presenteras under onsdagen. Ett annat frågtecken är ju för Rosa Kafaji, som skulle ha varit med i Nations Leaguetruppen, men tvingades lämna återbud. Även om jag inte tror det så skulle det kanske kunna finnas en plats för Arsenalspelaren i den svenska EM-truppen.

Trots att mycket känns klart roade jag mig lite med att kolla vilka namn som skulle kunna vara aktuella. Jag gjorde det utifrån positioner och tanken om att förbundskapen Peter Gerhardsson skulle ta ut två utespelare per position.

Det som direkt slår en vid en sådan genomgång är hur tunt det är med starka kandidater på centralt mittfält. Jag har faktiskt inte tidigare tänkt så mycket på att vi egentligen bara har haft tre innermittfältare på två positioner det senaste året. Där har vi alltså inte råd med några skador.

Här är listan. Jag har valt att bara sätta upp spelarna på en position vardera. Men många av dem kan ju förstås användas på flera platser i laget. Ordningen är för övrigt hur jag tror att Gerhardsson rankar spelarna.

Målvakt
Jennifer Falk
Tove Enblom
Emma Holmgren
Sofia Hjern

Högerback
Hanna Lundkvist
Smilla Holmberg
Hanna Wijk
Stina Lennartsson

Höger mittback
Nathalie Björn
Amanda Ilestedt
Emma Kullberg
Josefine Rybrink

Vänster mittback
Magdalena Eriksson
Linda Sembrant

Vänsterback
Jonna Andersson
Amanda Nildén
Anna Sandberg

Höger yttermittfältare
Johanna Rytting Kaneryd
Sofia Jakobsson

Höger innermittfältare, (åtta)
Filippa Angeldahl
Hanna Bennison
My Cato

Vänster innermittfältare, (sexa)
Julia Zigiotti Olme
Elin Rubensson

Vänster yttermittfältare
Fridolina Rolfö
Lina Hurtig
Madelen Janogy
Matilda Vinberg
Cornelia Kapocs

Släpande forward (tia)
Kosovare Asllani
Rosa Kafaji
Felicia Schröder
Anna Anvegård

Toppforward (nia)
Stina Blackstenius
Rebecka Blomqvist
Ellen Wangerheim
Evelyn Ijeh

Så vad tror ni om EM-truppen? Får vi några skrällar?

Alldeles nyss lottade Sara Björk Gunnarsdottir Sverige mot Spanien i höstens semifinal av Nations League. Det är förstås tuffast möjliga motstånd. Och det blir inte lättare av att semifinalen inleds i Spanien. I den andra semifinalen möts följaktligen Tyskland och Frankrike.

Parallellt med semifinalerna lottades även kvalet till A-divisionen. Där fick vi följande fyra möten: Danmark–Finland, Island–Nordirland, Tjeckien–Österrike och Irland–Belgien.

Personligen firar jag nationaldagen genom att ta sikte mot ett av de svenskaste ställen jag vet, Strandvallen i Mallbacken. Där skall jag i morgon dels bevaka elitettanmatchen mellan Mallbacken och Elfsborg. Dels skall jag göra ett reportage om den klassiska lilla klubben från de värmländska skogarna. Hoppas att jag stöter på några läsare av bloggen under helgen.

Peter Gerhardsson såg till att Tony Gustavsson får bästa möjliga utgångsläge som svensk förbundskapten. För det här innebär att det svenska laget blir toppseedat i det europeiska VM-kvalet.

Det innebär också att Gustavssons Sverige gör Frankrike, Tyskland och Spanien sällskap i senhöstens slutspel i Nations League. Jag bröt mot reglerna och kollade på telefonen ganska tätt under egna lagets träning. Och det fanns ju typ nya mål att rapportera varenda gång.

Till slut blir Sveriges gruppseger rätt odiskutabel. Landslaget går genom det här gruppspelet utan förlust, och till slut kom även målen. Det var ju lite oväntat, för i de fyra närmast föregående matcherna blev det bara en seger och totala målskillnaden 5–4. I dag hade landslaget gjort fem mål redan efter 52.30. Det slutade förkrossande 6–1 och Stina Blackstenius gjorde tre.

Noterbart också att Sverige gjorde sex spelmål. Det hör verkligen inte till vardagen.

Det lilla smolket i glädjebägaren var att Fridolina Rolfö tvingades kliva av. Men förhoppningsvis skall hennes fot vara okej när Sverige går in i EM mot just Danmark om en månad.

Publiksiffran på Strawberry Arena var 12428. Det var väl ändå en liten besvikelse. Har stockholmarna redan börjat se damlandskamperna som vardag?

I övrigt från Nations League noteras att Spanien alltså vann grupp A2 efter att ha vänt underläge till 2–1-seger via två mål från Barcelonas Claudia Pina. I samma grupp sparkade Beta Gunnarsdottirs Belgien ner Portugal i B-divisionen via 3–0-seger på bortaplan.

Jag noterar också att Sveriges EM-motståndare Tyskland fortsätter att fullständigt vräka in mål. I dag var det 6–0 redan i paus borta mot Österrike. Det blev också slutresultatet.

De lag som går upp från B-divisionen blir Polen, Slovenien, Ukraina och Serbien. De lag som kvalar uppåt är Tjeckien, Irland, Nordirland och Finland.

De ställs mot Österrike, Belgien, Danmark och Island. I grupp A2 vann Norge med 1–0 borta mot Schweiz. Det innebar att norskorna blir tvåa medan Pia Sundhages Schweiz åker ner i B-divisionen.

Peter Gerhardsson har släppt sin elva för kvällens avgörande match om seriesegern i Nations Leagues grupp A4. Och det blev precis som jag gissade i förra inlägget. Noterbart utöver elvan är att Felicia Schröder går från att ha startat senast mot Italien till att inte ens vara med i matchtruppen i kväll.

Här är den svenska elvan:

Jennifer Falk – Hanna Lundkvist, Nathalie Björn, Linda Sembrant, Jonna Andersson – Johanna Rytting Kaneryd, Filippa Angeldahl, Julia Zigiotti Olme, Fridolina Rolfö – Kosovare Asllani (lagkapten) – Stina Blackstenius. 

Och här är bänken:

Emma Holmgren, Tove Enblom, Amanda Nildén, Smilla Holmberg, Madelen Janogy, Lina Hurtig, Sofia Jakobsson, Amanda Ilestedt, Ellen Wangerheim, Hanna Bennison, Emma Kullberg och Rebecka Blomqvist.