Pernille Harders mål mot Wales blev dagens enda i grupp A4. Därmed står gruppsegern i A4 nu mellan Sverige och Danmark. Italien kan inte längre vinna.

Sverige leder på nio poäng, lika många som Danmark och två fler än Italien. Här är förutsättningarna för de tre topplagen. Svensk poäng på tisdag innebär gruppseger. Förlust däremot lär bli kostsamt, för det leder sannolikt till en jobbig tredjeplats, och att svenskorna måste kvala för att hålla sig kvar på A-nivån.

För Italien är förutsättningarna enkla. Vinst mot Wales leder till andra plats i gruppen, och förnyat kontrakt på A-nivån. Tappade poäng leder däremot till en tredjeplats och kval.

Andrée Jeglertz och hans Danmark vinner alltså gruppen vid seger på Strawberry Arena på tisdag. Men de har förlorat det inbördes mötet med Italien. Så poängtapp mot Sverige samtidigt som Italien vinner mot Wales innebär kval. Det troliga är således att Danmark måste vinna mot Sverige på tisdag att slippa kvalplatsen.

Efter Sveriges 0–0-match mot Italien satte jag mig och kollade in gruppfinalen i A1 mellan Tyskland och Nederländerna på Viaplay. Det blev en ensidig historia där ett imponerande starkt Tyskland körde över sitt motstånd. Det var 3–0 redan i paus på ett välfyllt Weserstadion i Bremen. De siffrorna kändes faktiskt så mycket i underkant att den nederländska coachen Andries Jonker valde att göra hela tre byten i paus. Han gick också från tre- till fyrbackslinje.

Det hjälpte föga. Redan i den andra halvlekens tredje minut kunde Lea Schüller nicka in 4–0 efter att hennes lagkompisar hade lekt fotboll ute på högerkanten. Sedan slog tyskorna av på takten, och valde mer att spela av matchen.

Det slutade just 4–0, vilket innebär att Tyskland gör Frankrike sällskap i det slutspel avgörs i dubbelmöten i slutet oktober samt månadsskiftet november/december. Såväl semifinalerna som final och bronsmatch avgörs i dubbelmöten. Så de fyra lag som vinner sina grupper får fyra riktigt fina matcher på senhösten.

Noterbart från matchen i Bremen är att Rebecca Knaak spelade hela matchen för Tyskland. Vi som såg henne i Rosengård i fjol är väl inte jätteförvånade. För det huvudspel hon besitter är ju av yttersta världsklass. Men 28-åringen hade ju faktiskt inte gjort en enda A-landskamp när hon flyttade till Malmö. Och det är ju kul att det fortfarande går att komma till damallsvenskan och utvecklas till landslagsspelare i en stornation.

Noterbart också att Lena Oberdorf ingår i den här tyska truppen. Mittfältsstjärnan som drog korsbandet i juli i fjol har inte spelat en enda minut för Bayern München den här säsongen. Men den tyska mästarklubben har tydligen givit klartecken för henne att åka till landslaget. Det bör innebär att den tyska landslagsledningen tänker sig ta med Oberdorf som joker till EM.

I övrigt i A1 vann också Österrike med 1–0 mot Skottland, ett resultat som innebär att Österrike blir trea i gruppen och får kvala, medan Skottland tvingas återvända till B-nivån.

I A2 har alltså Frankrike redan säkrat gruppsegern. Kampen här står om att hålla sig kvar mellan Norge, Island och Schweiz. Norskorna kom i underläge mot Island ikväll, men fick till en viktig kvittering. Därmed är Norge tvåa inför avgörandet. Men en tvåmålsförlust mot Pia Sundhages Schweiz på tisdag samtidigt som Island tar poäng mot fransyskorna skulle faktiskt leda till norsk nedflyttning. Så det är långt ifrån klart för norsk del.

Slutligen till grupp A3 där de båda topplagen Spanien och England tog varsin storseger i kväll. Det gör att spanjorskorna toppar tabellen inför tisdagens gruppfinal på Espanyols hemmaarena El Prat i Barcelona. Spanien vinner således gruppen på kryss.

I botten av den gruppen blir det också en helt avgörande match på tisdag. Då gör Portugal och Belgien upp om vilka som skall få kvala och vilka som åker ner i B-gruppen. Portugal har hemmaplan och tar kvalplatsen vid kryss.

Det blev 0–0 med mersmak borta mot Italien i Parma. Mersmak eftersom Sverige blev lurat på en solklar straff av den rutinerade franska domaren Stéphanie Frappart.

Det var succédebutanten Smilla Holmberg som fälldes när hon gick själv i 72:a minuten. Men domare Frappart stod för en jättemiss och dömde hörna, vilket det definitivt inte var. De tänkbara alternativen var inspark och straff. Och det korrekta var alltså straff.

Den missen kan bli kostsam för svensk del, för mål och tre poäng hade inneburit att vårt landslag som sämst skulle kunna sluta tvåa i gruppen. Och vi vet ju av erfarenhet att en dålig placering i Nations League kan påverka ett landslags resultat i flera år eftersom Nations League ligger som grund för lottning till både VM- och EM-kval.

I skrivande stund står det 1–0 till Danmark mot Wales efter att Pernille Harder slagit till i början av den andra halvleken. Om danskorna tar poäng kan Sverige sluta etta, tvåa eller trea i gruppen. Poäng i avslutningsmatchen mot Danmark innebär gruppseger, medan förlust som bäst ger andraplats.

Dagens samtalsämne är förstås debutanterna. Och Smilla Holmberg måste väl ha kopplat ett supergrepp om en EM-biljett. Just nu sitter SVT:s studio och pratar om att hon skall vara reserv till Hanna Lundkvist och kan användas som joker. Personligen tycker jag att hon stod för den bästa högerbacksinsatsen i landslaget på länge och bör vara högaktuell för startelvan mot Danmark i EM.

Även Holmbergs lagkompis i Hammarby, Ellen Wangerheim stod för en fin insats i sitt inhopp. Hon överglänste ganska klart företrädaren Rebecka Blomqvist. Wangerheim gjorde sin andra landskamp och stärkte också sina EM-aktier.

Den andra debutanten var Felicia Schröder. Jag tyckte att hon kom mer rätt i matchen under den kvart hon fick i den andra halvleken. Där kändes det som att hon började bli varm i landslagskläderna. Den kvarten var även Blomqvists bästa period i matchen. När det gäller Schröder hade man ju dock gärna velat se henne som nia. Men hennes insats som tia tog i alla fall inte bort henne från EM-diskussionen.

Jag tycker för övrigt att Sverige gjorde en riktigt bra andra halvlek, där man hade god defensiv kontroll, och alltså kunde ha gjort något mål. Man gjorde i och för sig ett. Det nickade Nathalie Björn in på en utmärkt hörna från nämnda Smilla Holmberg. Det dömdes dock bort för att Blomqvist stoppade den italienska målvakten.

Apropå hörnor är det ju Jonna Anderssons största tillgång i kampen om vänsterbacksplatsen. Där fick Amanda Nildén starta. Hon skötte sig okej, även om hon hade det svårt mot Sofia Cantore i den första halvleken. Och så var det ju hörnorna.

Nildén slår hyfsade hörnor, medan Andersson slår av yttersta världsklass. Direkt när Linköpingsbacken kom in slog hon två klockrena. Och Sveriges två sista målchanser i matchen kom på Anderssonhörnor. Det känns som att hon var den som stärkte sina EM-aktier mest av de båda vänsterbackarna.

I övrigt drog Magdalena Eriksson på sig ett gult kort, vilket innebär att hon är avstängd mot Danmark. Men det får jag återkomma till. Nu tänkte jag kolla in Tyskland–Nederländerna på Viaplay. Det är tyskt 1–0 efter tio minuter efter mål från Linda Dallmann.

Under den första kvarten såg det väldigt lovande ut för svensk del i Nations Leaguemötet med Italien i Parma. Sedan blev det bara mer och mer Italien, och i halvtid skall vi vara glada över att det fortsatt är mållöst.

När Peter Gerhardssons lag presenterades en timma innan matchstart saknades alla tre Arsenalspelarna helt i matchtruppen. Däremot stod både Smilla Holmberg och Felicia Schröder med på listan. Det är ju förstås en signal om att förbundskaptenen överväger att ta med duon till EM, och vill testa dem mot ett riktigt motstånd.

Schröder placerades lite oväntat som tia, bakom Rebecka Blomqvist. Gerhardsson förklarade i SVT att han inte känner att Kosovare Asllani klarar två 90-minutare under samlingen, och att man då valde den här lösningen.

Även om duon skapade en kanonchans på övertid har anfallslösningen inte blivit någon succé så här långt. Blomqvist har haft väldigt svårt att komma in i matchen, och Schröder har dels sett ut att ha svårt med att få med sig bollen, dels har hon varit lite blyg några gånger och passat för passandets skull.

Holmberg har däremot inte varit blyg. Hon riivstartade, och kom runt på sin högerkant direkt efter två minuter. Det känns som att Bajentalangen är på väg att spela till sig en EM-biljett. För defensivt har hon klarat sig helt okej mot skickliga Barbra Bonansea.

I kväll och på tisdag avgörs gruppspelet i Nations League. För Sveriges del skulle det vara trevligt om vår grupp var avgjord i kväll – för det skulle innebära svensk gruppseger.

För som ni säkert minns från de två senaste omgångarna i början av april så har vårt A-landslag fortsatt ett mycket bra läge i gruppen. Vi leder ju. Och med tanke på att inbördes möten går före målskillnad, och Sverige har vunnit mot både Danmark och Italien, räcker det med två kryss för svensk gruppseger i de två sista omgångarna.

Men det känns som en dålig idé att förlora någon av de båda återstående matcherna, för då måste vi ha hjälp av Wales. Och hittills i det här gruppspelet är det bara Sverige som har tappat poäng mot tabelljumbon – och det har dessutom hänt två gånger. För samtidigt som man gärna minns två fina segrar mot Danmark och Italien kommer man även ihåg två svaga 1–1-matcher mot Wales.

Vårt landslag har alltså blandat och gett hittills i Nations League. Men vi toppar tabellen och har alltså seriesegern i egna händer. Kvällens match i Parma blir förstås väldigt högintressant. Visst har det rapporterats om lite krasslighet på Stina Blackstenius och Amanda Ilestedt från landslagssamlingen.

Men faktum är ju att det var väldigt länge sedan förbundskapten Peter Gerhardsson faktiskt hade tillgång till i princip alla de spelare som är aktuella för sommarens EM-slutspel. Den enda som lämnat återbud är Rosa Kafaji.

Så det är ett väldigt intressant läge för Gerhardssons lag både vad gäller själva Nations League och för formeringen av EM-truppen. Förbundskaptenen har ju tagit med flera spännande framtidsnamn till Italien. Personligen kräver jag inte att få se spelare som Smilla Holmberg eller Felicia Schröder på planen i kväll, även om det förstås hade varit kul.

Men jag har stort förtroende för landslagsledningens arbetssätt där man kvalificerar sig för spel genom att på träning visa att man håller nivån. Och jag känner mig trygg med att Gerhardsson och de andra kommer att ta vettiga beslut om både start- och slutelva.

Det verkar ju som att Blackstenius bör kunna vara spelklart till 18.20 i kväll (matchen sänds av SVT). Och då kommer jag att hålla ett extra öga på henne. Det skall nämligen bli väldigt spännande att se vad succén i Champions Leaguefinalen har gjort med hennes självförtroende.

I övrigt kring landslaget och den där finalen i UWCL noteras att dagens stora nyhet kring landslaget är att Barcelona öppnar för att sälja Fridolina Rolfö. Jag hade nog trott att de gärna hade kvar henne något år till. Men oavsett lär 31-åringen inte behöva vara orolig för att vara klubblös till hösten. Tvärtom lär det hagla in anbud om det stämmer att hon kan vara på väg bort från Barca.

Kvällens allra största match i Nations League spelas annars på Weserstadion i Bremen. Där tar Tyskland emot grannen Nederländerna i en match som med stor sannolikhet är helt avgörande för segern i grupp A1.

Eftersom lagen spelade 2–2 i första mötet och båda står på tio poäng är matchen avgörande så tillvida att vinnaren tar hem gruppen. Om det blir kryss även i kväll avgörs gruppen på tisdag. Men då är det stor fördel för tyskorna som har sju måls bättre målskillnad.

I samma grupp spelar även Skottland och Österrike om vilket lag som skall hålla sig kvar. Det är fördel för Österrike som vann första mötet med 1–0. Men 2–0-seger för skotskorna skulle kasta om förutsättningarna.

I grupp A2 har Frankrike redan säkrat gruppsegern. Där går Norge (4 poäng), Island (3 poäng) och Pia Sundhages Schweiz (2 poäng) en tuff match om att undvika jumboplatsen. I kväll spelar Norge–Island och Frankrike–Schweiz. På tisdag är det Schweiz–Norge och Island–Frankrike.

Slutligen så grupp A3. Där kastades förutsättningarna om rejält senast när Elisabet Gunnarsdottirs Belgien vann med 3–2 hemma mot England. Det innebär att världsmästarna Spanien nu har greppet om gruppsegern. De leder med två poängs marginal och har hemmamatch mot huvudkonkurrenten England i sista omgången. I kväll skall spanjorskorna till Belgien medan Europamästarinnorna från England tar emot Portugal.

Rubriken sammanfattar inte bara söndagens två damallsvenska matcher, utan hela den nionde omgången. Therese Sessy Åsland gjorde enda målet när Djurgården gick upp i topp i tabellen via seger i derbyt mot BP.

Djurgården är på alla sätt vårens stora skrällag. Visst har de en namnkunnig startelva. Men det är rätt många år sedan man levererade i damallsvenskan. Så det är verkligen högst sensationellt att man leder serien så långt in i säsongen som nio omgångar.

Nu väntar några toppmöten, till vilka man bör komma med gott självförtroende. Det blir verkligen spännande att se vad ”Stockholms stolthet” uträttar kommande omgångar.

För övrigt funderade jag lite över när klubben senast kan ha toppat den damallsvenska tabellen. Någon som vet?

Djurgården var alltså omgångens stora vinnare. De små var Häcken och Kristianstad som båda nu är tillbaka i guldstriden.

I botten blev Linköping den stora förloraren. Dagens 2–1-förlust i Piteå innebär avståndet upp till fast mark nu är fem poäng för LFC. Och innan EM-uppehållet skall man möta Häcken, Rosengård och Kristianstad. Risken är uppenbar att det kommer att vara extremt press på Linköping när serien återstartar i höst.

Vi är bara knappt nio omgångar in i årets upplaga av damallsvenskan. Och det är en upplaga som på alla sätt känns fullständigt galen.

En upplaga som gör livet surt för oss som försöker leka experter. Inför avspark var vi eniga om att det var Häcken som skulle ta hem guldet.

Den 5 maj var Häcken kört. Då föll man med 1–0 mot Bajen. Där och då var avståndet lagen emellan sju poäng. Hammarby hade ryckt till sig en fyrapoängsledning i toppen, och jag undrade här i bloggen om det var guldrycket vi hade sett? Jag skrev också att risken var uppenbar att vi inte skulle få se någon spänning i årets damallsvenska.

Mindre än tre veckor senare ser det otroligt annorlunda ut. Bajen har förlorat två matcher, och är numera bara en pinne före Häcken. Och i morgon kan Djurgården gå upp i en tvåpoängsledning via seger mot BP.

Det känns inte som att det är läge för fler säkra utspel om årets damallsvenska. Klart är i alla fall att vi som mest kommer att ha fem poängs avstånd mellan ettan och femman efter nio omgångar. Det här kan nog trots allt bli en rätt jämn och spännande säsong.

Även i elitettan är det jämnt och ovisst. I dag tog Umeå över serieledningen. Men fyra andra lag finns inom fyra poäng i dag. I morgon kan de vara inom tre poäng.

Stina Blackstenius byttes in och gjorde matchens enda mål när Arsenal mycket oväntat vann Champions League.

Londonklubben har haft en halvdan säsong. Men det är lätt glömt nu när man står där med den tyngsta trofén av alla. Även Lina Hurtig fick göra ett kort inhopp, hon gjorde det i sin allra sista match för klubben.

Laget byggdes av Jonas Eidevall, men det är hans ersättare Renée Slegers som står där som stor segrare. Hon misslyckades i Rosengård, men har nu på alla sätt lyckats i Arsenal.

Inlägget uppdaterat med ytterligare två Champions Leaguefinaler – och slutresultatet i Estoril

I helgen spelas den nionde omgången av damallsvenskan. Den innehåller ett par spännande matcher, framför allt i botten. Sex av de sju lagen på undre halvan möts nämligen inbördes. Det innebär att det även står tre toppmöten på programmet.

Fast personligen tycker jag att Piteå–Linköping, Alingsås–Norrköping och Växjö–AIK är intressantare än toppmötena. Men visst blir det även spännande att se om Hammarby har någon baksmälla efter cupsegern, eller om man klarar av att besegra Kristianstad.

Det blir förstås även intressant att se hur det går mellan Rosengård och Häcken. Man kan tänka sig att det finns lite extra hetta i det mötet efter klubbarnas diskussion om matchflytt. För övrigt blev det tre klara förluster och noll gjorda mål för Malmöklubben i sjumannacupen i Portugal.

Jag såg att Caroline Seger sa till Sydsvenskan att att World sevens inte är något jippo, utan ”En seriös turnering”. Det lilla jag sett från gruppspelet kändes det dock mest som ett publiklöst jippo. Och Rosengård var klart sämst av alla deltagande lag. Man flög hem med målskillnaden 0–10, men med drygt en miljon kronor mer i klubbkassan.

Men i finalen fick man se lite känslor. Den spelades mellan Bayern München och Manchester United. Och det var Bayern som tog hem förstapriset på 25 miljoner kronor genom att vända 1–0-underläge i paus till vinst med 2–1. En viss Momoko Tanikawa gjorde första målet, och Sarah Zadrazil vände snyggt upp och dundrade in segerbollen.

World Sevens spelas i Estoril, som ju är en förort till Lissabon. Just i Portugals huvudstad spelas ju också helgens stora match, finalen av Champions League mellan Barcelona och Arsenal. Det är en match där jag håller Barca som favorit till typ 80–20.

Avspark är i morgon lördag, klockan 18.00 svensk tid. Matchen sänds på SVT2 och av DAZN. Och frågan man ställer sig inför avspark är hur mycket svenskt vi får på planen. I Arsenal är Stina Blackstenius enda svensk som känns aktuell för spel. Det rimliga är att hon byts in under den andra halvleken. Grundtipset är att hon får chansen med 15–30 minuter kvar, men om Londonklubben kommer i tidigt underläge skulle det kunna bli tidigare än så.

Klart i Arsenal är att Rosa Kafaji inte kommer att spela. Hon skall vara enda spelaren i Gunners som inte är redo för spel, hon stoppas av en fotskada.

Hos Barcelona känns det som typ 60–40 mellan Esme Brugts och Fridolina Rolfö på vänsterbacksplatsen. Grundtipset är att nederländskan startar och att Rolfö byts in någon gång kring mitten av den andra halvleken. Men jag utesluter inte att det blir tvärtom. För någon månad sedan hade jag sett det som 80–20 i Brugts favör. Men svenskan startade i returen mot Chelsea, och har fått lite större förtroende på sistone. Så det är inte uteslutet att vi faktiskt får svenskt i Barcas startelva.

Mitt resultattips är att Barca vinner med 3–1. Vad tror ni?

Men det spelas alltså ytterligare två Champions Leaguefinaler under helgen. Klockan 14.00 på lördagen svensk tid avgörs Asiens version. Där ställs australiska Melbourne City FC mot kinesiska Wuhan Jiangda.

Det är första året Asien har ett Champions League. 21 lag var med från start. Formatet är sådant att i själva huvudturneringen spelade tolv lag gruppspel med enkelmatcher. Ettorna, tvåorna och de två bästa treorna gick vidare till slutspel. Där avgjordes kvarts- och semifinalerna i enkelmöten.

Det är även enkelmöte i finalen. Den spelas i Wuhan, vilket gör att kineserna har hemmaplan, och kanske får räknas som favoriter. Det trots att Melbourne City har imponerat överlägset mest i cupen. De har vunnit alla sina fem matcher fram till finalen, och har bara släppt in ett mål. För Wuhan har vägen däremot varit betydligt snårigare. Kineserna kom trea i sin grupp, behövde straffar för att vinna kvarten mot japanska Urawa Reds.

Och klockan 04.00 natten mot söndag är det dags för final i den nordamerikanska varianten. Där möts amerikanska Gotham FC och mexikanska Tigres. De lagen möttes även i gruppspelet. Då blev det 4–4, vilket innebar att Tigres tog hem gruppsegern.

Även i det här fallet är det premiärupplagan. Elva lag från sju länder var med. Tio av lagen spelade gruppspel i enkelmöten i september och oktober. Och semifinalerna och finalen har spelats nu i maj. Finalen avgörs i Monterrey i Mexiko.

Felicia Schröder och Smilla Holmberg kom med i Peter Gerhardssons näst sista landslagstrupp, den som skall spela Nations League om två veckor. Det gjorde även Ellen Wangerheim. Hon gjorde dessutom båda målen när Hammarby vann svenska cupen.

Men jag börjar i Portugal. Där var det världspremiär för Word sevens i kväll. Först ut var Manchester City och FC Rosengård. Och Aoba Fujino gjorde första målet redan efter drygt en minut. Till slut blev det 4–0 för City. I den andra matchen i gruppen vann Bayern München med 3–2 mot Ajax. Därmed blir det ”ödesmatch” för Rosengård direkt i morgon. 15.30 svensk tid möter man nämligen Bayern, och det mesta tyder på att det är vinna eller försvinna som gäller.

På svensk mark bjöd förbundskapten Gerhardsson på en liten överraskning när han tog ut Felicia Schröder och Smilla Holmberg i sin näst sista trupp. Men det var alltså bara en lite överraskning. De båda talangerna har ju imponerat stort i damallsvenskan. Och Schröder var ju faktiskt med i truppen redan för ett år sedan.

Häckens 18-åriga anfallsstjärna ingick ju i den trupp som EM-kvalade mot Frankrike och England i juli ifjol. Då satt hon på bänken borta mot fransyskorna utan att få någon speltid. Kommer debuten för den damallsvenska skytteligaledaren den här gången?

För Smilla Holmberg är det första uttagningen. Inte heller den var speciellt oväntad. Det är första gången 18-åringen ingår i någon av Gerhardssons trupper. Men hon har ju varit glödhet under våren, så man har ju väntat på den här dagen.

Det blev för övrigt en väldigt bra dag för Holmberg. För under kvällen var hon ju med och vann svenska cupen. Där var det dock alltså en annan landslagsuttagen spelare som snodde showen, nämligen Ellen Wangerheim som gjorde båda målen.

Jag jobbade under kvällen och kunde inte kolla in matchen speciellt koncentrerat. Men det kändes väl som att segern var odiskutabel. Under matchen upplevde jag inte att Norrköping hade en enda riktig målchans. När jag nu i efterhand har kollat höjdpunkterna nedan står uppfattningen om odiskutabel seger fast, även om jag noterat att Peking ju faktiskt hade några bra chanser. Den bästa var när Jessica Wik prickade stolpen – eller var det ribban? – just före pausen.

Wangerheims första mål kom efter att Bajen spelat sig över hela planen från en egen inspark. Det andra hade knappt styrfart när det gick in i bortre hörnet.

Gerhardsson tog ut totalt 26 spelare – hela truppen finns här. Det är väl rimligt att tro att det är bland de här 26 som EM-truppen kommer att formas. Med i den aktuella truppen finns även Evelyn Ijeh och Rosa Kafaji, två spelare som var nere i U23-landslaget under förra samlingen.

Senast var Hanna Wijk, Anna Sandberg, Cornelia Kapocs och Matilda Vinberg uttagna i A-truppen. Den kvartetten är nu nedflyttad i U23.

Gårdagens italienska cupfinal blev aldrig spännande. Det slutade med svenskt segerjubel efter att Juventus gjort fyra mål på Roma under de första 34 minuterna.

Det slutade just 4–0 efter att Emma Kullberg spelat hela matchen och Hanna Bennison bytts in i 76:e minuten. Kullberg var näst sista Juvespelare på bollen vid 3–0-målet.

Under lördagen tog även Nederländerna en historisk titel. För första gången någonsin lyckades landet ta hem EM-guldet i F17-klassen. Man gjorde det i den turnering som avgjorts på Färöarna de senaste veckorna. Noterbart var att det var ”nya” nationer i slutstriden. Exempelvis missade Spanien semifinal för första gången sedan 2012.

I finalen vann Nederländerna med 2–1 mot Norge. Det var Norges första EM-final någonsin på F17-nivån, och andraplatsen innebär att norskorna får spela VM i Marocko i oktober och november.

Norges mål i finalen gjordes snyggt av Marie Moen Preus, som också vann turneringens skytteliga med fem mål på fem matcher. 16-åringen som numera är i Vålerenga är född den 27 augusti 2008 och har redan hunnit med elva mål på 31 matcher i norska toppserien. Var hamnar hon i framtiden?

I höstens F17-VM kommer för övrigt 24 lag till spel, det är en utökning med åtta lag jämfört med tidigare mästerskap i åldersgruppen. Europa har fem platser. Utöver finalisterna Nederländerna och Norge tog sig även Frankrike, Italien och Spanien till mästerskapet i Marocko.

Apropå utökning av antalet lag i VM beslutade Fifa i veckan att stora VM skall bestå av 48 lag till mästerskapet 2031. Det är ju förstås kul att Sveriges chanser att få spela VM över tid ökar.

Men personligen tycker jag att 32 var någon form av smärtgräns, och att 48 är för många. För med 48 lag växer VM både i tid och plats. Det krävs fler arenor och topplagen får spela en mer match. Det är något som gör att allt färre länder kommer att kunna stå som arrangör.

Det senaste världsmästerskapet avgjordes som bekant i Australien. Där var det stor final i damernas A-league under svensk söndagsmorgon. Det slutade med straffläggning, där skrällgänget Central Coast Mariners blev mästare.

Jag var nyligen inne på min konservativa syn vad gäller mästartitlar i fotboll. Här fick vi ett exempel på när det inte är det bästa laget som vinner mästerskapet. För Melbourne City gick igenom A-leagues grundserie obesegrat. Man vann på 55 poäng, två fler än lokalkonkurrenten Melbourne Victory.

Men A-league har slutspel dit sex av de tolv lagen går. Relativt nystartade Central Coast Mariners kom fyra i serien, 31 poäng bakom segrarna. Men laget från Gosford, beläget en sju mil lång bilresa norrut från Sydney, lyckades toppa formen perfekt. Man gjorde ett bragdartat slutspel där man först vann kvartsfinalen mot Adelaide, sedan slog ut Melbourne City i ett dubbelmöte och i morse alltså vann finalen efter straffar.

Även om det alltid är kul med skrällar är ju alltså knappast Central Coast Mariners det bästa laget i Australien. Men man är mästare. Och man är det efter sitt blott andra år i ligan. Klubben var med på damsidan från start när ligan startades som W-league hösten 2008. Men efter två säsonger drog man sig ur av ekonomiska skäl. Det var först till förra säsongen man gjorde comeback. Och det har alltså blivit en succéartad sådan.

I dag har det även spelats FA-cupfinal i England. Där motsvarade Chelsea favoritskapet och vann till slut med 3–0 mot Manchester United. För svensk del spelade Nathalie Björn hela matchen för Chelsea, medan Johanna Rytting-Kaneryd byttes in först i fjärde tilläggsminuten. Hos United byttes Anna Sandberg in i 76:e minuten.

Chelseas franska vänsterytter Sandy Baltimore blev stor matchvinnare. 25-åringen gjorde både det första (på straff) och det sista målet. Däremellan hade hon en assist när hon prickade amerikanska inhopparen Catarina Macarios huvud med en fint slagen inläggsfrispark.

Segern innebär att Chelsea tar hem trippeln i England den här säsongen, alltså ligan, FA-cupen och ligacupen. Det har för övrigt varit väldigt dålig spridning av titlarna i alla de större europeiska damfotbollsländerna den här vintern.

I Tyskland tog ju Bayern München en historisk dubbel och i Italien säkrade Juventus dubbeln i går. Undantaget hittills är Frankrike där Paris FC skrällvann cupen, medan Lyon ju blev ligamästare i fredags. Slutligen har vi Spanien där Barca har vunnit ligan och har kvar chansen till dubbeln. För den spanska cupfinalen spelas efter landslagsfönstret, lördagen den 7 juni. Där ställs Barca mot Atletico Madrid.

Men innan dess skall ju Fridolina Rolfö och hennes lagkompisar spela final i Champions League. Den går som bekant mot Arsenal och har avspark klockan 18.00 på lördag i Lissabon.

I veckan som kommer väntar ju som bekant även final i svenska cupen. Den spelas mellan Hammarby och IFK Norrköping på Stockholmsarenan på onsdag klockan 19.00.

Apropå den inhemska damfotbollen noteras att Jitex fortsätter att skrälla stort i elitettan. Den klassiska, lila Mölndalsklubben vann även dagens match borta mot Örebro SK. Därmed leder Jitex tabellen med 15 poäng efter sex omgångar. Nu tror jag inte att laget håller. Man har haft en fördelaktig lottning i upptakten av serien, och bara mött ett av de fem topptippade lagen. Och det är den match man förlorat. I övrigt har Jitex tagit fem uddamålssegrar.

I en kommentar på Forum Elitettan kallade jag årets upplaga av serien för den ”ganska klart sämsta någonsin”. Men det kan också bli en av de jämnaste och därmed allra mest spännande.

I bottenmötets andra och tillika sista tilläggsminut dök Heidi Kollanen upp bakom ryggen på Jonna Andersson och tryckte med en högervolley in ett mål som kan visa sig bli otroligt viktigt.

Vittsjö vann bottenmötet med Linköping FC med 2–1, och klättrar upp över kvalstrecket till den nionde placeringen. För LFC är det däremot mörker. Laget är kvar på nedflyttningsplats, och närmast väntar en ny ångestmatch. På söndag åker östgötarna till Piteå för match mot det lag som ligger närmast ovanför kvalstrecket.

Jag kikade mest på Gusk–Elfsborg i eftermiddag. Men jag hade på alla de fyra allsvenska matcherna och hoppade mellan att kolla in dem. Till slut blev det ändå så att blicken riktades mest mot Vittsjö idrottspark. Där kändes Vittsjö som det bättre laget fram till en situation där det såg ut som att Hanna Ekengren var fasthållen i friläge. Men det blev varken mål eller målchansutvisning.

Istället kunde Linköping kvittera – Lilli Halttunen skarvade in en högerhörna från Jonna Andersson – och ta över matchen. Det kändes som att gästerna kanske även skulle kunna göra ytterligare något mål och få med sig alla poäng hem. Det blev alltså tvärtom.

Och nu väntar alltså Piteå närmast för Linköping. Jag såg delar av den andra halvleken i deras 2–1-förlust borta mot Hammarby. Och där tyckte jag att norrbottningarna var väldigt bra. Så bra att de hade gjort sig förtjänt av en kvittering.

Men Bajen vann, och toppar tabellen även efter den åttonde omgången. På onsdag skall man dessutom försöka ta hem årets första titel. Då väntar ju nämligen cupfinal hemma mot IFK Norrköping.

Ett Norrköping som åkte på en riktig käftsmäll hemma mot Kristianstad. Det här var nämligen en rätt jobbig lördag för Östergötland. KDFF vann med 4–1, vilket innebär att Norrköping nu är nere på tionde plats i tabellen – bara två poäng över kvalstrecket.

Fanny Anderssons korsbandsskada var verkligen på alla sätt en katastrof för Peking. Det var i den första halvleken av 1–0-segern mot AIK som mittfältsstjärnan skadade sig. Efter den matchen var Norrköping ett topplag med sju poäng på tre omgångar.

Sedan dess har man noterat två kryss och tre förluster i damallsvenskan – plus jätteskrällen mot Häcken i semifinalen av svenska cupen. Men i allsvenskan är det alltså nu fem raka utan seger och målskillnaden 4–12.

För Norrköping blir faktiskt lördagens bortamatch på Mjörnvallen mot Alingsås lite av en ångestmatch. Seger där ger andrum. Annars är det lite kris. Då är man akut indraget i nedflyttningsstriden, och som bekant har Norrköping extremt dålig ekonomi, så vi skall nog inte räkna med att de kan gå ut på spelarmarknaden och göra några storvärvningar.

Totalt sett var fem av den åttonde omgångens sju matcher sådana där ett lag från den övre halvan ställdes mot ett från den undre. Fyra av de matcherna slutade med seger för topplaget.

Undantaget var BP:s 2–1-seger mot Rosengård. Stockholmarnas andra mål i den matchen, det där Alice Ahlberg nickade in en inläggsfrispark från Julia Olsson, var för övrigt av det underligare slaget. Först kom Rosengårds målvakt Eartha Cummings helt fel när hon skulle försöka få undan inlägget. I stället för att ta bollen sprang skotskan rakt in i egna försvararen Emma Jansson. Och i nästa läge var det Gudrun Arnardottirs tur att hamna helt fel. Det som såg ut som en ganska lätt räddning vid mållinjen slutade med att bollen studsade mellan isländskans ben och in i mål. Knappast stabilt.

Apropå stabilitet ser det ju alltmer ut som att vi får tronskifte i Malmö redan i år. För Malmö FF är nu fyra poäng före sin tidigare storasyster. Och känslan i nuläget är att MFF är ett klart stabilare lag än Rosengård.

Omgångens spelare så här långt är hur som helst en MFF:are. Sara Kanutte Fornes slog ju till med tre mål i fredagskvällens 4–2-seger mot Växjö. Det var lika många som hon gjorde när lagen möttes i svenska cupen i början av mars. Då blev det 4–3. Och även i den matchen gjorde för övrigt Izzy D’Aquila det första av MFF:s fyra mål.

Kvar i omgången är den enda matchen mellan två lag från övre halvan. Det är Stockholmsderbyt mellan lagen som låg tvåa respektive sjua efter sju omgångar, Djurgården och AIK. Djurgården är ju som bekant ensamt om att vara obesegrat i damallsvenskan. Håller det över derbyt?

Lyon gick besegrat genom franska ligan, och var i sluttabellen hela tio poäng före tvåan PSG. Ändå hade Parislaget i går kväll chansen att sno ligatiteln.

Frankrike har ju sedan något år tillbaka infört ett slutspel om guldet. Och där avgörs allt i en match. Personligen är jag rätt konservativ i vissa sammanhang, och det här ett sådant exempel. Jag tycker faktiskt att det franska slutspelet med enkelmatcher i såväl semifinalerna som finalen känns lite lätt oseriöst. Att det mer är ett jippo än idrott.

I vissa sporter är slutspel kultur. Men i de sporterna är det just bara under slutspelet som det är riktigt kul. Grundserierna är liksom bara en transportsträcka. Därför gillar jag fotbollens traditionella upplägg där alla matcher är lika mycket värda. Och jag tycker att det är rimligt att det lag som tar flest poäng under en hel säsong också koras till mästare.

Men trots att Lyon har varit överlägset i Frankrike i vinter stod alltså titeln på spel på Groupama Stadium i går kväll. Men det gick som vanligt. Lyon tog sin 17:e titel på de 18 senaste säsongerna.

Man vann till slut finalen med klara 3–0. Melchie Dumornays 1–0-mål på övertid i den första halvleken är en fin uppvisning i hur man spelar sig genom et motståndarförsvar. Och matchen avslutades med att Wendie Renard bjöd på en Panenka-straff.

För minst sju spelare var finalen också avskedsföreställning i klubben. Det handlar om sju riktiga toppspelare i Laura Benkarth, Vanessa Gilles, Sofia Huerta, Danielle van de Donk, Eugenie Le Sommer, Dzenifer Maroszan och Sara Däbritz. Någon av dem kanske lägger av, annars lär alla vara heta på marknaden i sommar.

Den damallsvenska matchen mellan Rosengård och Häcken ligger kvar den 24 maj. Malmöklubben fick inte Svenska fotbollförbundets stöd att flytta matchen. Beskedet kom under torsdagen.

Och det var väl inte speciellt oväntat eftersom den penningstinna sjumannaturnering som Rosengård skall spela, World Sevens Football i Estoril i Portugal, inte är sanktionerad av Fifa eller Uefa.

Lottningen för turneringen har för övrigt kommit. Vår svenska representant ställs mot Manchester City klockan 18.00 på onsdag. På torsdag väntar sedan Bayern München (15.30) och Ajax (20.30). Sedan spelas semifinaler och final på fredag. Finalen har avspark 21.00. Så om Rosengård går dit blir det snabba ryck. För laget tar alltså emot Häcken redan 15.00 dagen efter.

Och som jag skrivit tidigare förstår jag båda parter. Jag tycker att det är självklart för Rosengård att ställa upp i World Sevens när det ger så bra pengar. Det är även bra om Sverige får med lag fler gånger i cupen, för varje krona vi kan få in i svensk damfotboll är välkommen.

Jag säger inte att det är lika självklart för Häcken att sätta sig emot en matchflytt. Men jag förstår alltså ändå att man gör det, för utsatt datum ger ju Göteborgsklubben en väldigt bra chans att vinna mot mästarlaget.

Här tänker jag att FC Rosengård faktiskt får tillbaka med egen medicin. Låt oss backa bandet till september 2019. Då var jag tillsammans med 162 åskådare på Påskbergsvallen i Varberg och såg Kungsbacka DFF ta emot FC Rosengård i damallsvenskan.

På presskonferensen efteråt beklagade Rosengårds dåvarande tränare Jonas Eidevall att Kungsbacka inte tilläts spela på sin hemmaplan, Tingbergsvallen. Som bekant tvingades nykomlingen spela alla sina hemmamatcher på neutral plan.

Men det visade sig att förbundet faktiskt hade givit Kungsbacka dispens att spela just nämnda match på ordinarie hemmaplan. Det fanns dock en hake – och det var att Rosengård accepterade att avsparken av ljusskäl flyttades från 15.00 till 13.00.

Men den guldjagande Malmöklubben sa nej med motiveringen att det skulle bli en tidig avresa. Det var ju givetvis ett rätt uselt svepskäl. Den verkliga anledningen var ju förstås att Rosengård av rent sportsliga skäl inte ville att nykomlingen skulle få extra stöd och tändvätska i aktuell match.

Ur den synvinkeln var det rimligt att Malmöklubben då satte sig emot flytten. På samma sätt är det rimligt att Häcken känner att de har störst chans att vinna mot Rosengård om årets match ligger kvar dagen efter att den där sjumannacupen spelas.

Häckens officiella skäl till att neka matchflytt är att ”Våra landslagsspelare behöver ha en extra dag för återhämtning innan avresa” till kommande landslagssamlingar. Samt att det skulle innebära problem för supportrarna som planerat en resa till Malmö. Det känns inte som några speciellt tunga skäl. Även om den svenska truppen inte är uttagen ännu kan vi nog vara säkra på att det är landslagsspelare som har match på söndagen. Och det är ju inte ovanligt med måndagsmatcher inför landslagsamlingar.

Men med vetskapen om att Häcken i princip tappade SM-guldet 2023 på att Rosengård kom till spel med ett B-lag mot Hammarby förstår jag om göteborgarna nu ser chansen att få egen sportslig favör.

Apropå Häcken sparkar de ikväll igång damallsvenskans åttonde omgång med västderby mot Alingsås på Bravida Arena. Avspark där är klockan 18.00. Och jag har återinsatt Felicia Schröder som lagkapten i mitt Fantasylag. Jag hamnade fel i förra omgången. Vi får se om man har någon fingertoppskänsla den här veckan.

En timme efter västderbyt är det avspark mellan Växjö DFF och Malmö FF. Apropå Växjö skrev jag ett litet inlägg i Forum Damallsvenskan där jag såg deras segermål mot Piteå som en högst potentiell vinnare till titeln årets fulaste mål. I övrigt den här omgången är väl tisdagens Stockholmsderby mellan Djurgården och AIK den på förhand intressantaste matchen. Vad vågar man hoppas på för publiksiffra på stadion?

Tabellmässigt är ju förstås också lördagens bottenmöte mellan Vittsjö och Linköping hyperintressant. De båda lagen ligger ju just nu på varsin sida om nedflyttningsstrecket.

Ute på kontinenten börjar ligorna nå målsnöret. I kväll 21.00 är det exempelvis stor ligafinal i Frankrike där Lyon tar emot PSG i en direkt avgörande match om titeln. Lyon har varit överlägset säsongen igenom, men lyckades åka ut ur franska cupen på ett tidigt stadium. Och man tappade ju ledning mot Arsenal i Champions Leagues semifinal. Klarar man pressen i den här matchen, eller blir det en ”fiaskosäsong” utan titel?

I morgon 18.00 är det italiensk cupfinal när Juventus och Roma drabbar samman. Kan Juve ta dubbeln?

Och på söndag 14.30 är det engelsk FA-cupfinal mellan Chelsea och Manchester United. Där är förstås Chelsea storfavorit att även ta sin tredje inhemska titel den här säsongen.

Men för många lag ute i Europa är det nu silly season. Och många svenska utlandsproffs har utgående kontrakt. Jag kan missat någon förlängning, men enligt bloggens lista över svenska utlandsproffs är nu följande spelare kontraktslösa:

Julia Karlernäs
Johanna Rytting Kaneryd
Zecira Musovic
Amanda Ilestedt
Lina Hurtig
Stina Blackstenius
Josefine Rybrink
Freja Olofsson
Rebecka Blomqvist
Linda Sembrant
Sejde Abrahamsson
Therese Simonsson
Alice Söndergaard

Eventuellt skall även Emma Kullberg upp på listan, men hon hade ett optionsår med Juventus och det är väl rimligt att tro att det faller in. Vad gäller Blackstenius är det oklart hur långt hennes kontrakt är. Men det förefaller troligt att det gäller även över nästa säsong.

Utmärkta Instagramkontor Kolla Svenskan gjorde nyligen en egen lista med utgående kontrakt. De hade även med:

Astrid Larsson
Jenny Hjohlman
Hanna Sjöström
Cassandra Korhonen

Kolla Svenskan listade även några spelare där kontraktstiden är oklar, som alltså kanske har utgående kontrakt:

Marika Bergman Lundin
Klara Andrup
Sara Nilsson
Klara Svensson Senelius

Många namn ute på marknaden alltså. Vilka av dem vänder hem till damallsvenskan?

Djurgården är det enda laget i damallsvenskan som är obesegrat efter sju omgångar. Det hade jag inte trott. Jag tippade ju laget på sjunde plats i tabellen.

För andra matchen i rad hoppade Tove Almqvist in. Och för andra matchen i rad gjorde hon ett sent och viktigt mål. Senast mot Norrköping befann hon sig i och för sig i en ganska klar offsideposition när hon kvitterade i 90:e minuten. Men när inte domarna uppfattar det spelar det ingen roll. I dag var hon på rätt sida i tredje övertidsminuten när hon slog till och avgjorde borta mot Linköping.

I och med segern är Djurgården bara en poäng bakom Hammarby. Det är mindre än en vecka sedan jag befarade att Bajen redan hade avgjort damallsvenskan. Jag skrev att risken var uppenbar att avståndet mellan laget och konkurrenterna bara skulle öka.

I dag minskade det högst oväntat med tre poäng. För Bajen åkte på en riktig käftsmäll i derbyt borta mot AIK. Jada Whyman och Villemo Dahlqvist var de stora matchvinnarna när Gnaget vann med 1–0.

Den såg inte jag komma. Jag såg inte heller matchen, så jag kan inte bedöma hur rimligt resultatet var. Men utifrån klippet med höjdpunkter såg AIK i alla fall ut att ha varit farligt i sina omställningar.

Jag noterar också att Ellen Wangerheim saknades i Bajen. Att hon är viktig för laget visste man ju. Men jag trodde kanske inte att hon var så viktig att man skulle nollas av AIK utan henne.

Det här är för övrigt en basketbetonad helg för min del. Jag var i Norrköping under fredagskvällen och skall dit igen under söndagen. I dag har jag hunnit se Elfsborg vinna med 2–1 mot Örebro SK i elitettan. Men det blir den damfotboll jag hinner med i helgen.

I övrigt har jag mest hunnit kolla resultat. Jag noterade att Alingsåsfostrade Beatrice Persson i Malmö FF sänkte sin ”moderklubb” under fredagen med matchens enda mål. Det var för övrigt en stor besvikelse för mig. Jag valde ju nämligen till slut att gå på Izzy D’Aqulia som lagkapten i mitt Fantasylag den här helgen.

Under lördagen har jag noterat att Norrköping hade en riktigt tung dag. Inte nog med att man förlorade med 2–1 mot Rosengård, man fick både Jessica Wik och Carrie Jones utvisade.

Och Kristianstad vände 1–2 till 3–2 i derbyt mot Vittsjö efter att isländska duon Katla Tryggvadottir och Alexandra Johannsdottir gjort varsitt mål inom fyra minuter mitt i den andra halvleken.

I eliettan tappade Trelleborg sina första poäng när Umeå vann på Vångavallen med 1–0. Däremot kan Jitex gå upp i en ensam och mycket oväntad serieledning om man tar poäng i söndagens bortamatch mot IK Uppsala.

På division 1-nivå noteras att nykomlingen Vellinge oväntat ligger jämsides med stora seriefavoriten IFK Göteborg i södra serien efter sex omgångar. I den mellersta är det Enskede i topp, vilket också är lite överraskande. Här är tre lag redan avhakade i botten. Trion Lidköping, P18 och Segeltorp har redan sex eller sju poäng upp till nedflyttningsstrecket. Och i norr är det Brage en poäng före Gefle.

Under torsdagen meddelade Arsenal att såväl Lina Hurtig som Amanda Ilestedt kommer att lämna Londonklubben i sommar. Det var knappast några överraskande besked eftersom båda spelarna bara har haft begränsat med speltid.

Efter förra inlägget blev det en fin diskussion i kommentatorsfältet om Hanna Bennisons framtid. Det känns spännande att höra funderingar kring Hurtig och Ilestedt. Den senare har ju en tysk sambo, undra om det kan påverka? Hurtig har varit extremt skadeförföljd i flera år, vilket gör att den klubb som satsar på henne gör en liten chansning.

När vi ändå är inne på Arsenal är det ju stora frågetecken kring Rosa Kafaji. Hon har löpande kontrakt, men får inte spela. Sedan mitten av november har hon spelat två hela cupmatcher plus att hon totalt har gjort inhopp på 31 minuter i ligan. Det är inte mycket för en spelare som borde vara på väg uppåt i karriären.

Min killgissning är att hon också kommer att lämna Arsenal i sommar. Hon lär ju inte vilja vara kvar själv – om hon inte får speltid. Och inget talar för att tränare Renee Slegers tänker satsa på Kafaji. Från klubbens sida är det dessutom värdelöst att betala lön till en missnöjd spelare som man inte tycks tro på. Så mycket talar för att Kafaji står inför ett väldigt viktigt karriärsval i sommar. För nu måste hon hamna i en bra klubb där hon verkligen får speltid.

Så till veckans stora inhemska debatt. Det handlar förstås om att FC Rosengård skall spela en penningstinn sjumannacup perioden 21–23 maj, och därför vill flytta den damallsvenska matchen mot Häcken. Göteborgarna däremot verkar inte intresserade av en sådan flytt. Och här kan man ju förstå båda parter.

Hela grejen med det här sjumannajippot World Sevens Football är för övrigt rätt intressant. Turneringen har åtta deltagande lag, utöver Rosengård är det storklubbarna Ajax, Bayern München, Benfica, Manchester United, Manchester City, Paris Saint-Germain och Roma. Inget dåligt sällskap.

Det mest anmärkningsvärda är ändå att vinnaren tar hem hela 25 miljoner kronor. Som sämst spelar de deltagande lagen in 1,3 miljoner kronor. Det innebär att man i det här jippot spelar om större prispengar till vinnaren än i Champions League. För om de här siffrorna stämmer så kommer vinnaren av finalen mellan Barcelona och Arsenal att ha dragit in just under 15 miljoner kronor i prispengar.

I kväll sparkas för övrigt damallsvenskans sjunde omgång igång av nykomlingsmötet mellan Malmö FF och Alingsås. Personligen vacklar jag kring vem av Ellen Wangerheim, Fellicia Schröder och Izzy D’Aquila som skall få vara lagkapten för mitt Fantasylag den här helgen. Ett knivigt val. För det känns som en omgång där alla tre har bra chans att hamna i protokollet.

Utöver kvällens nykomlingsmöte innehåller omgången både ett Stockholmsderby mellan AIK och Hammarby och ett nordskånskt derby mellan Kristianstad och Vittsjö. Båda de matcherna spelas under lördagen.