5–0 mot Litauen – det var en bra prestation

Det slutade 5–0 till Sverige. Jag ska i väg och kolla ligabasket direkt på slutsignalen, så det blir ingen längre analys nu.

Men Felicia Schröder gjorde de tre första målen. Skönt att det äntligen har lossnat för henne. Stina Blackstenius gjorde det fjärde, efter fint förarbete av Monica Jusu Bah. Blackstenius visade prov på smartness när hon backade ut och skapade sig utrymme att avsluta från. Det femte nickade Amanda Ilestedt in på ett fint inlägg från Filippa Angeldahl.

Inläggen och inspelen fick totalt sett bättre kvalitet direkt efter pausen. Det var en stor anledning till att målen började trilla in. Den klara segern innebär förstås att dubbelmötet är avgjort redan inför returen.

Och det var totalt sett en bra insats av Sverige. Numera kan man ju följa poängutvecklingen på Fifas världsranking live under matcherna. Rankingen bygger på förväntade resultat. Man kan gå minus även vid segrar. Om vi möter ett lag där vi förväntas vinna med 8–0, men bara vinner med två måls marginal får motståndarna rankingpoäng av oss.

Idag gick gränsen mellan 4–0 och 5–0. Innan Ilestedt nickade in sitt mål stod vi på –0,18. Efter 5–0-målet hade vi +0,29. Och går man plus på världsrankingen så gör man ju en bra prestation.

Eftersom rankingen dessutom tar hänsyn till hemma- och bortaplan antar jag att Sverige måste vinna med minst sju mål i returen för att gå plus där. Så stor är skillnaden mellan vårt och Litauens landslag.

I den avgörande playoffomgången väntar ju vinnaren av Skottland och Tjeckien. Där är det tjeckiskorna som börjar hemma. Det står 0–0 i paus i den matchen.

1–0 i paus – är det en maximal prestation?

Vi är en fjärdedel in i den fyra halvlekar långa första VM-playoffomgången. Förbundskapten Tony Gustavsson har ju testat friskt sedan han tog över. Och dagens uppställning var ännu en ny variant.

När Gustavsson presenterade den här truppen sa han att en av hans arbetsbeskrivningar när han tog över var att genomföra en generationsväxling, men att han känner att han har gått lite för fort fram. Att han gått fort fram vet vi ju alla. Däremot känner jag inte igen att han var beordrad att göra någon generationsväxling. När han presenterades stod det på förbundets hemsida att han skulle arbeta för att ”damlandslaget ska kunna fortsätta utmana om medaljer i de stora mästerskapen”.

Hittills Gustavsson dock tagit landslaget bort från mästerskap och medaljer. Insatsen i VM-kvalet har ju inte bara lett till att vi nu tvingas spela playoff. Den har också gjort att våra chanser att få spela nästa OS-turnering har minskat betydligt.

När han introducerade den nu pågående landslagssamlingen sa Gustavsson att ”Fokuset nu är att vi spelar rätt spelare på rätt position och med rätt mindset. För nu handlar det om maximal prestation.” Det fick Pär Lagerström att lacka till. Och jag kan förstå kritiken. För det låter ju onekligen som att Gustavsson har vaskat ett gäng tidigare samlingar genom att ha spelare på fel position och med fel mindset.

Men nu står det alltså playoff på schemat. Första motståndaren Litauen är väl inte ett korplag, men jag tänker mig att det är ett lag som hade fått kämpa för att hålla sig kvar i damallsvenskan. Det är således ett lag där vi får ägna åt oss anfallsspel i 180 minuter.

Gustavsson anpassade sin startelva efter det. Han har inte så många defensiva spelare på planen, utan kör ett 4–4–2 med ett slags mittfältsdiamant, med följande spelare: Jennifer Falk – Smilla Holmberg, Nathalie Björn, Bella Andersson, Anna Sandberg – Matilda Vinberg, Hanna Lundkvist, Julia Zigiotti Olme, Anna Anvegård – Felicia Schröder, Evelyn Ijeh.

Yttrarna Vinberg och Anvegård är mer två tior än kantspelare. Långa stunder ser det ut som 2–3–5.

Personligen trodde jag nog att det här dubbelmötet skulle varit avgjort redan efter 45 minuter. Men det är ”bara” 1–0 till Sverige. Det beror på de vanliga svenska problemen, de att inlägg och inspel inte håller tillräckligt bra kvalitet.

Målet gjorde Felicia Schröder. Det var förstås välkommet. Det krävdes en straff 22.59 in i hennes tolfte landskamp innan Real Madrids skyttedrottning äntligen spräckte nollan i landslaget.

Tipset är väl för att det blir ytterligare ett gäng svenska mål efter paus. Det krävs om vi ska kunna kalla den här matchen för en maximal prestation…

Derbyn, prestigematcher och toppen mot botten

8003 åskådare såg Larkin Russell slå till ganska direkt efter halvtidsvilan och rulla in matchens enda mål i söndagens Malmöderby.

Jag var inte en av dem. Jag åkte till Göteborg och såg en överkörning. Innan vi kommer in på den matchen så blev det som jag trodde i går. Malmöderbyt hade mer än dubbelt så många åskådare som söndagens tre andra damallsvenska matcher ihop. Matchen på Hisingen och de båda Stockholmsderbyna lockade totalt 3876 åskådare.

På Kanalplan blev det väntat utfall. Bajen vann mot BP med 2–0. Däremot fick vi en väldigt oväntad vändning på Stockholms stadion. AIK ledde länge. Men Djurgården kvitterade med kvarten kvar, och i tredje övertidsminuten gjorde Johanna Renmark det segermål som gör att djurgårdarna nu lämnar den akuta nedflyttningsstriden.

För vi fick svar på några frågor i våra båda elitdivisioner idag. En av dem var ju att man ganska riskfritt nu kan säga att allt talar för att AIK kan glömma tredjeplatsen. Man har nu fem och en halv poäng upp till Malmö FF. För att Gnaget ska kunna ta in fem poäng och 25 måls målskillnad på MFF krävs det nog full poäng i de fem kvarvarande omgångarna. Och även om AIK ställs mot tre bottenlag i resten av serien har jag svårt att tro de håller sådan jämnhet att de kommer att ta 15 poäng till.

Djurgårdens tre blytunga poäng innebär att det känns allt klarare att det är trion Rosengård, Växjö och IFK Norrköping som kommer att återfinnas på platserna elva, tolv och tretton när damallsvenskan summeras vid 16-tiden den 15 november.

Det är ju de tre som ligger på aktuella placeringar just nu. Och nu ska det mycket till om något annat lag dras ner. Piteå och Djurgården har nu sex poäng och tolv respektive 13 mål ner till kvalplatsen. Även om det inte är någon helt säker marginal bör det räcka rätt långt.

I elitettan vann IFK Göteborg med 2–1 mot Alingsås. Blåvitt visar att man verkligen vill vara med och slåss om de båda damallsvenska platserna. Linköping däremot har halkat lite efter, och man har en nyckelmatch hemma mot Umeå efter landslagsuppehållet.

I botten klarnade det i nedflyttningsstriden. För efter den här omgången kan ÖSK och Jitex känna sig rätt säkra på att spela i elitettan även 2027. Nedflyttningen kommer med största sannolikhet att stå mellan Gusk och Alingsås, även om Enskede fortsättningsvis löper viss risk.

Lördagen den 17 oktober, direkt alltså efter landslagsuppehållet, spelar Gusk borta mot Elfsborg. Och direkt efter slutsignalen i den matchen tar Alingsås emot Häcken i en riktig ångestmatch på Mjörnvallen.

Favoritsegrar för Elfsborg och Alingsås i de båda matcherna skulle sätta Gusk i ett otroligt jobbigt läge, fem poäng bakom AIF. Visst har Gusk kvar en hemmamatch mot Häcken, men i de tre sista omgångarna möter man sedan i tur och ordning topplagen Kif Örebro, Blåvitt och Linköping.

Tillbaka till Nya Rambergsvallen. Där fick jag som väntat se en fotbollsslakt. Häcken ledde med 4–0 efter halva den första halvleken. Jag hade ju förstås inte förväntat mig att det skulle bli jämnt mellan serieledaren och den särklassiga jumbon. Utan jag åkte dit mest för att det var länge sedan jag senast såg Häcken på plats.

Det var mot AIK i augusti, och getingarna hade Monica Jusu Bah som vassaste anfallsvapen. Nu fick jag se ett Häcken som ställde upp 5–1–3–1 med Laney Egbuka som sexa, Joy Omewa som nia och Thelma Palmadottir och Tilde Karlsson som vingar.

Även Uppsala spelade med fembackslinje. Under Häckens uppvärmning såg jag hur de jobbade med att spela upp på Tabby Tindell bakom motståndarnas förstapress, och därifrån sätta bollen i luckan mellan yttre mittback och vinge. Det första hemmamålet tillkom just på ett sådant anfall. Det var verkligen som taget från ritbordet – och uppvärmningen.

Tindell spelade loss Palmadottir på högerkanten. Maja Bodin drog med sig Uppsalas mittbackar, och öppnade en yta till Omewa, som inte gjorde något misstag. Strax efter blev det 2–0. Den här gången på en hörna som Omewa nickade in.

Uppsalas spelare gick ihop i ring och pratade efter varje baklängesmål. Jag undrade lite vad de pratade om. För under den första halvleken gjorde Häcken sex mål på olika sätt. Det första var alltså ett genomspel, och det andra en hörna. Det tredje kom mot samlat försvar, och var ett skott som ändrade riktning. Det fjärde var snyggt, det kom från ett kantanfall där Anna Anvegård slog ett underbart tidigt inlägg till Tilde Karlsson. Det femte kom i andravåg efter hörna och det sjätte på ett distansskott.

Efter pausen tappade Häcken lite fokus. Framför allt var jag besviken på Thelma Palmadottirs inspel. Men lite skärpa kunde den unga isländskan lätt ha haft fem–sex assist. Men trots att hon ofta hade väldigt mycket tid på sig nådde alldeles för få av hennes inlägg och inspel till lagkompisar. Där finns stor förbättringspotential hos serieledarna.

I mina anteckningar från matchen går det i övrigt att läsa att det är ett privilegium att se Anna Anvegård. Hon är klass. Där står att Johanna Fossdalsa blir en jättetillgång när hon blir redo för med speltid än korta inhopp. När hon kom in fick Häcken betydligt vassare passningsspel centralt i planen. Bland annat bjöd hon på en fantastisk frispelning av Tuva Ölvestad.

Jag antecknade även att jag förstår varför Julie Steen och Josefin Baudou inte är anmälda i Häckens Champions League-trupp. Båda känns ett snäpp bakom övriga lagkompisar. Däremot ser Ölvestad väldigt spännande ut. Hon hade i och för sig svaga avslut, men visade ett väldigt smart rörelsemönster.

Det blev 9–0, vilket Uppsala ska vara nöjt med. För i paus uteslöt jag inte att det skulle kunna bli klart över tio hemmamål. Apropå Uppsala kikade jag lite efter om det finns något för eventuella nykomlingar att hämta hos jumbon i vinter.

Min bedömning är att dagens IK Uppsala, trots sommarens brandskattning, hade varit på övre halvan i årets upplaga av elitettan – kanske att man till och med hade utmanat i toppen. Det är ju faktiskt inte jättestor skillnad på dagens lag och det lag man hade i fjol.

Jag var lite extra nyfiken på Cecilia Ek, som jag imponerats av när jag sett henne som central mittfältare i Umeå. Nu var Uppsala stundtals så underlägset att det var svårt att kolla individer, så jag kan inte säga att jag lämnade Nya Rambergsvallen med en fyndlista till kommande nykomlingar. Ek spelade dessutom som central mittback, där hon mest fick ägna sig åt att slå långa uppspel.

Slutligen en liten internationell utblick. När jag kom hem till Borås fick jag se en stor seger för Andrée Jeglertz i WSL. När jag slog mig ner för att kika på prestigematchen Manchester City–Arsenal stod det 2–2. Det var drygt 20 minuter kvar av ordinarie tid och Stina Blackstenius skulle just bytas in.

Det skulle inte bli någon rolig söndagskväll för vår landslagsforward. City gjorde nämligen två mål på slutet, vann med 4–2 och jag skulle inte bli förvånad om Renee Slegers blir av med jobbet under kommande landslagsuppehåll. Oavsett lär hon sitta väldigt löst. För hennes Arsenal är redan tio poäng efter serieledande Manchester City efter fem omgångar. Det lär inte klubbledningen vara nöjd med.

Det verkar ändå som att Arsenal rent spelmässigt sett gjorde en helt okej match. Jag noterade exempelvis att man vann avsluten på mål med 9–5.

I Spanien var man i kväll nyfiken på att se om Real Madrid har närmat sig Barcelona sedan mästarklubben under sommaren tappat ett helt gäng profiler. Svaret efter höstens första El Clasico var ett rungande NEJ. Barca vann med 7–0 och siffrorna visar med all önskvärd tydlighet att mästarlaget fortsatt är helt överlägset i Liga F.

Jag letade efter sätt att se matchen, men hittade ingen sändande kanal. Har jag missat något, eller går det att se spanska ligan på något lagligt sätt från Sverige?

Slutligen var det fler än ett derby i Öresundsregionen i helgen. Under lördagen möttes ju nämligen FC Köpenhamn och Brøndby på Parken. Där sattes nytt danskt publikrekord med 8047 åskådare. Det var alltså 44 fler på Köpenhamnsderbyt än på det i Malmö.

En svensk spelade en huvudroll på Parken. Tilde Lindwall blev nämligen matchens första målskytt när Brøndby vann med 2–1. Lindwall har nu gjort mål i fem ligamatcher i rad, och är uppe som delad fyra i den danska ligans skytteliga.

I den damallsvenska skytteligan är det numera tre Häckenspelare på topp tre. Det ska sägas att det är fyra spelare på den där topp tre eftersom Anna Anvegård och Älvali Lindström delar tredjeplatsen på nio mål vardera. Maja Bodin leder fortsatt. Hon gjorde ett i dag, och står nu på 13 mål. Men Tabby Tindell närmar sig. Amerikanskan gjorde tre i dag och har nu dussinet fullt.

Pressat Peking tappade i slutminuten

I damallsvenskan återstår det fyra matcher innan det blir landslagsuppehåll. Det handlar om tre derbyn och ett möte mellan absoluta toppen och botten. Alla fyra matcherna spelas under söndagen.

I dag har det spelats ett par viktiga matcher på tabellens undre halva. En nick i 90:e minuten från Cecilia Edlund räddade Piteå från att bli akut indraget i nedflyttningsstriden. Målet betydde 1–1 hemma mot IFK Norrköping, och att norrbottningarna fortsatt har sju poäng ner till östgötarna.

Vid seger hade Peking klättrat upp på kvalplatsen. Men Edlunds mål gör att man är kvar som nästjumbo. Östgötarna är dock numera bara en poäng bakom Växjö, som föll med 2–0 inför 167 åskådare hemma mot Kristianstad. Båda målen kom under ordinarie tids sista tio minuter.

I de fem återstående omgångarna har IFK Norrköping kvar att möta både jumbon Uppsala och nämnda Växjö. Peking har alltså på många sätt kontraktet i egna händer.

Men jag tycker att det kommer en del anmärkningsvärda signaler från Norrköping. Inte nog med att laget verkar ha börjat med stängda träningar och silencio stampa, det verkar bli klart lägre budget framöver.

Jag har inte läst allt som skrivits i Norrköpings Tidningar. Men jag har förstått att IFK kommer att köra stängda träningar ett par dagar innan match under resten av säsongen. Och att det har inneburit att alla veckans träningar varit stängda. Och som jag förstått det har man även gjort spelarna otillgängliga för media under slutet av veckan. Jag är ju en del av media, och min uppfattning i frågan är förstås påverkad av det.

Men jag har svårt att se att den typen av åtgärder minskar trycket på spelarna. Tvärtom tycker jag att sånt signalerar panik, och bara skapar ytterligare press. Jag tror att ett lag mår bäst av att jobba som vanligt i så stor utsträckning som möjligt – även inför avgörande matcher. Alltså att inte överdramatisera och förändra saker för mycket. För spelarna är liksom ändå medvetna om vad som står på spel.

Pekings trupp verkar alltså inte ha uttalat sig inför söndagens viktiga match. Det har däremot klubbens ordförande Martin Gyllix. Under torsdagens medlemsmöte sa han att det skulle bli minskad budget för damlaget framöver.

Ordföranden presenterade siffror som visade att damlaget i snitt har gått back med nio miljoner kronor per år sedan man gick upp i damallsvenskan. Till Norrköpings Tidningar säger Gyllix att:

”Vi behöver landa på en kostnad som vi mäktar med”

Vad det rent konkret innebär i pengar kan inte ordföranden säga, men han är tydlig med att det blir minskad budget nästa år, oavsett vilken division damlaget spelar i.

Under söndagen avslutas alltså den 21:a omgången av damallsvenskan med två Stockholmsderbyn (Djurgården–AIK och Hammarby–BP), ett Malmöderby och matchen Häcken–Uppsala. Det skulle kunna bli så att matchen Malmö FF–Rosengård samlar typ dubbelt så många åskådare som de andra tre matcherna ihop. I onsdags var MFF:s officiella publiksiffra mot St Pölten svaga 458 personer. Då meddelades dock att man hade sålt över 7000 biljetter till derbyt. Kul.

I elitettan spelades det också ett viktigt bottenmöte under lördagen. 87 åskådare var på plats på Studenternas när Enskede vann med 2–1 mot Gusk. Nykomlingens seger gör att man får lite andrum i botten. Avståndet ner till Gusk på nedflyttning växte nämligen till fem poäng.

Nu ser det återigen ut som att det står mellan Gusk och Alingsås om vilket lag som ska följa med Sandviken och Häcken U ner i division ett.

Under fredagskvällen föll Linköping borta mot Jitex. Det gör att lördagens segrar för Elfsborg och Kif Örebro innebär att de båda topplagen nu har sex respektive fem poäng ner till fyran Linköping. Under söndagen kan IFK Göteborg haka på i toppen, och de vinner hemma mot Alingsås.

Noterbart från matchen Jitex–Linköping var att LFC fick ett grovt rött kort. Jag uppmärksammade för ett tag sedan hur domare Tobias Haane struntade i att visa rött kort för en hårdragning från en Elfsborgsspelare. Nu verkar det som att han har lärt sig. Det gick inte att se förseelsen på tv, men det kändes väl som att det var en hårdragning som fick just Haane att ta fram det röda ur bakfickan.

Kollar vi internationellt blev Julia Zigiotti matchhjälte för Manchester United i dag. Hon gjorde matchens enda mål när Liverpool besegrades.

Och i amerikanska NWSL tog Mak Linds North Carolina Courage en blytung trepoängare i natt. Man vann med 1–0 mot Seattle, vilket innebär att Courage är uppe på slutspelsplats, medan Seattle föll ner till niondeplatsen – alltså just utanför de åtta som får göra upp om mästerskapet. Tre omgångar återstår för de båda lagen. Fyra för många av de andra.

Djupare tankar om lottningen för Bajen och MFF

Inlägget uppdaterat och omskrivet

Strax efter lunch på fredagen lottade finländska Nora Heroum in de 16 kvarvarande lagen i Uefa Women’s Europa Cups slutspelsträd. Vi svenskar har väl inte speciellt stor anledning att vara nöjd med Heroums insats. För det blev en ganska dålig svensk lottning.

Här är slutspelsträdet i sin helhet:

PSV Eindhoven – Eintracht Frankfurt.
Real Sociedad – Fenerbahce.

Brann – Czarni Sosnowiec (Polen).
Sparta Prag – S.C.U Torreense (Portugal)

Sparta Myjava (Slovakien) – Hammarby.
Ajax – Malmö FF.

Rosenborg – Brøndby.
VfL Wolfsburg – Feyenoord.

Personligen följde jag lottningen på en uppbyggd järnvägsbank i sjön Åsunden, bara några hundra meter utanför Pia Sundhages uppväxtby, Marbäck. Jag var ute på något mellanting mellan en upptäcksfärd på cykel och ett långt träningspass. Det regnade, och var väldigt svårt att skriva på mobilen.

Spontant reagerade jag mest på att våra lag fick en okej lottning i åttondelsfinalen, och på det tråkiga i att vi maximalt kan få ett svenskt lag i semifinal. Men kollar man slutspelsträdet ovan lite mer noggrant är det lätt att konstatera att såväl Hammarby, Malmö FF som Sverige kunde ha fått en mycket bättre lottning. Mycket bättre.

Vi visste ju att Malmö skulle få ett seedat lag i åttondelsfinal, och därmed en tuff uppgift. MFF slapp de tre sämsta lotterna, alltså Bajen och de båda tyska lagen. Men Ajax är väl fjärde svåraste laget?

För ett par år sedan hade jag sagt att Ajax var en riktig skitlottning. För den nederländska storklubben hade ett kanonlag säsongen 2023/2024. Då gick man till kvartsfinal i Champions League med spelare som amerikanska supertalangen Lily Yohannes som speluppläggare och nuvarande PSG-anfallaren Romée Leuchter som skyttedrottning.

Årets lag är inte lika profilstarkt. Vid en snabbtitt på truppen faller ögonen främst på veteranen Sherida Spitse och rutinerade forwarden Katja Snoeijs. Ajax rutin vid Europaspel gör att man ändå måste räkna dem som favorit mot MFF. Men inte med mycket. Det är nästan 50–50. Så säg 55–45 i nederländsk favör.

Hammarby skulle lottas mot ett oseedat lag i åttondelsfinal, och slovakiska Myjava känns som ett lag man ska besegra alla dagar i veckan.

Så Bajen fick en bra lottning i första matchen. Men resten av lottningen är sämsta möjliga. För i kvartsfinal väntar ju alltså Ajax eller Malmö FF. En så mycket svårare motstånd kunde man i princip inte få enligt de förutsättningar som fanns.

Och om vi har ett svenskt lag i semifinal så kommer det med mycket stor sannoliket ställas mot Wolfsburg. Den tyska toppklubben har nämligen fått en bekväm väg till semifinalen. Feyenoord är i och för sig inget lag man leker sig förbi. Men Wolfsburg ska ändå vinna det dubbelmötet på ett komfortabelt sätt. Och det blir minst lika lätt i kvarten mot Rosenborg eller Brøndby.

Båda våra svenska lag har alltså lottats till den tuffaste halvan. Trädets andra halva är däremot rätt öppen. Svensklaget Eintracht Frankfurt är favorit, men fick en smålurig lottning. Först väntar ett namnkunnigt PSV Eindhoven direkt i åttondelen. Det är verkligen ingen lätt match. PSV är regerande nederländska mästarinnor och har en väldigt meriterad trupp med spelare som Nicky Evrard, Aniek Nouwen, Sisca Folkertsma, Fenna Kalma, Janice Cayman och sist men inte minst Shanice van den Sanden. För tillfället har man ingen vidare form. Men laget har en hög högstanivå.

Och vinnarna mellan Eintracht och PSV får en riktigt tuff kvartsfinal. För där väntar med stor sannolikhet spanska Real Sociedad. Och det lag som drar längsta strået där går troligen även vidare till final.

För den fjärde grenen på slutspelsträdet är knappast skräckinjagande. Här är det alltså Brann mot polska Czarni Sosnowiec och Sparta Prag mot portugisiska Torreense. Här hade man ju hoppats att Malmö FF skulle ha lottats in. Nu blev det istället den portugisiska trean som fick den här jättechansen att ta sig hela vägen till semifinal.

Tidigare i höst hade jag förhoppningen att Sverige kanske skulle kunna ta upp kampen med Portugal om sjätteplatsen på nationsrankingen, den sjätteplats som innebär att ligamästaren får en direktplats till Champions Leagues ligafas. Det hoppet sjönk när Häcken fick sin skitlottning.

Och nu känns det helt orimligt att vi ska kunna ta in något på Portugal. Torreense fick alltså en lottning som ger laget en bra chans att gå till semifinal i Europa Cup. Och så här långt i årets Europaspel har de portugisiska lagen dragit in fler nationspoäng än de svenska. Lägg till att Benfica har kvar ligamatcher mot Austria Wien, Roma (hemma) och Køge – tre bra vinstchanser. Däremot känns det ju inte som att Häcken kommer att dra in några poäng.

Det innebär att Bajen och MFF måste göra det för svensk del. Och då är det ju illa att de har lottats på samma gren av slutspelsträdet.

Vi får nog fortsätta koncentrera oss på att behålla den sjundeplats vi har haft i ett par år. En bra start för att försvara den positionen är ju om Malmö kan slå ut Ajax i åttondelsfinal. För det är fortsatt Nederländerna som är det stora hotet bakifrån. Och här gråter vi ju inte över att de nederländska lagen fick en ännu sämre lottning än de svenska. Både PSV och Feyenoord fick ju tyskt motstånd i sina åttondelsfinaler.