I går höll Aftonbladet den årliga gala där de prisar damallsvenskans främsta. Den största vinnaren var Caroline Seger, närmast följd av Momoko Tanikawa och Cathinka Tandberg.
Jag fick äran att vara med och rösta om de sju översta kategorierna även i år. Jag är överens med övriga juryn om sex av de sju vinnarna. Där vi har olika uppfattning är årets forward. Där föll min röst på Rosengårds Olivia Holdt. Jag tycker att danskans 13 mål på 1392 minuters speltid är vassare än vinnande Cathinka Tandbergs 15 mål på 2015 minuter. Men den 20-åriga norskan vräkte ju in mål under hösten, och folks minne är kort, så jag förstår att Tandberg kunde vinna det priset.
Jag förstår också att Tandberg kunde vinna priset för årets mål. För det var en omröstning, och Bajen har flest supportrar. Det var vaket av Tandberg att lobba, men årets mål var det väl ändå inte? Personligen kan jag spontant komma på rätt många mål som jag håller högre. Men smaken är ju som …
Innan jag lämnar gårdagens gala tänkte jag återigen påtala att MVP har annorlunda betydelse i damallsvenskan än i alla andra sammanhang. Den som är MVP internationellt är bäst i ligan eller tävlingen. I damallsvenskan är MVP en pådrivare. Fråga mig inte hur det kunde bli så, men jag hajar till varenda år när jag ser att kandidater till MVP inte är nominerade i någon annan kategori. Det hade varit omöjligt i typ alla andra sammanhang.
Så till själva spelet. I helgen spelas det flera spännande matcher runt om i världen. På hemmaplan tar Umeå IK emot AIK i första halvleken av det damallsvenska kvalet. Det blir intressant att se om UIK kan skaka ett formstarkt Gnaget, eller om kvalet i praktiken redan är avgjort vid 16-snåret i morgon.
De internationellt sett intressantaste matcherna spelas i England, USA och Spanien. I engelska WSL är det dels Londonderby mellan svensklagen Tottenham och Arsenal klockan 14.45 under lördagen. Knappt fyra timmar senare väntar tidig seriefinal mellan Chelsea och Manchester City.
I USA är slutspelet i NWSL framme vid semifinaler. De spelas enligt:
Lördag 18.00: Washington Spirit – Gotham FC Söndag 21.00: Orlando Pride – Kansas City Current
I kvartsfinalerna blev Marta målskytt för sitt Orlando. Hon var den enda svenska medborgaren som fick speltid. Klubbkompisen Evelina Duljan ingick inte i Prides matchtrupp.
Slutligen så är det spanskt toppmöte lördag 20.00. Då tar tabelltvåan Real Madrid emot suveräna serieledarna FC Barcelona. Real behöver nog vinna om inte ligan ska bli katalansk defilering även den här vintern.
Det är några veckor sedan Rebecka Blomqvist gjorde comeback efter sin korsbandsskada. Vi minns ju hur hon hoppade in och gjorde två mål för landslaget senast mot Luxemburg.
I dag gick det ännu bättre för den Rössöfostrade anfallaren. Blomqvist startade för Wolfsburg borta mot Galatasaray i Champions League. Och i den andra halvleken slog hon till tre gånger i den andra halvleken.
Hon gjorde 2–0, 3–0 och 4–0 när hennes Wolfsburg till slut vann med 5–0. Svenskan var pigg från start. Hon gjorde även ett mål tidigt i den första halvleken. Men det dömdes till slut korrekt bort för offside. Sedan hann hon ha tre–fyra bra lägen innan det lossnade för henne.
Hennes första mål var en retur efter ett ribbskott. Det andra var snyggt – med en välplacerad bredsida med vänsterfoten satte Blomqvist bollen precis intill bortre stolpen. Och det tredje målet var en höger bredsida, som satt precis under ribban.
Segern gör att Wolfsburg efter halva gruppspelet är tre poäng bakom Roma i kampen om andraplatsen i grupp A. Italienskorna vann det inbördes mötet hemma med 1–0. Det är troligt att returen i Tyskland blir avgörande om vilket av lagen som går vidare. Och att Wolfsburg då helst bör vinna med minst två måls marginal.
Roma hade det för övrigt jobbigt hemma mot Lyon i kväll. Melchie Dumronay gjorde två mål under den första halvlekens sista kvart. Och Vanessa Gilles tryckte in Lyons 3–0 tidigt i den andra. Några fler mål blev det inte, men resultatet gör att Lyon kopplar ett järngrepp om gruppsegern.
I grupp B var det Real Madrid som kopplade ett järngrepp. I det här fallet om andraplatsen via förkrossande 7–0-seger hemma mot nederländska Twente. Filippa Angeldahl spelade hela matchen.
Det var även svenskt i brittiska prestigemötet mellan Celtic och Chelsea. Den som jublade först och mest på Celtic Park var tränare Elena Sadiku, som fick glädjefnatt när Murphy Agnew gav skotskorna ledningen. Det var Celtics första mål någonsin i Champions Leagues gruppspel.
Men Chelsea vände och vann den oväntat jämna matchen med 2–1. Därmed har Londonklubben nu ena benet i slutspelet. Hos Chelsea spelade både Zecira Musovic och Nathalie Björn hela matchen. Och Johanna Rytting Kaneryd byttes in i paus. Jag kikade sporadiskt på matchen, och såg bland annat att Björn hade ett superläge att göra 3–1 med knappt 20 minuter kvar.
Men de 7390 närvarande åskådarna fick bara se tre mål.
Många svenska spelare har varit i farten i Champions League i kväll. När Bayern München vann med 3–0 mot norska Vålerenga startade Linda Sembrant för Bayern och både Tove Enblom och Linn Vickius för ”Enga”. Dessutom byttes Julia Zigiotti Olme in efter 82 minuter för Bayern och Tilde Lindwall på övertid för norskorna.
Flest svenska spelare var det förstås i Hammarbys 2–0-förlust borta mot Manchester City. Där startade kvartetten Stina Lennartsson, Alice Carlsson, Jonna Andersson och Ellen Wangerheim för Bajen. I 56;e minuten byttes sedan Smilla Holmberg in i stället för Andersson. Och i 69:e minuten fick även Emma Westin komma in på planen.
Den damallsvenska trean startade med defensivt fokus. Man höll ihop laget centralt, och gav inte City några ytor. Ganska ofta vann Bajen boll i rätt bra ytor. Men anfallsspelet var faktiskt rent uselt.
När Häcken skrällde i fjolårets turnering gjorde man det som en följd av ett fantastiskt omställningsspel, kännetecknat av precisa passningar och distinkta löpningar. Bajen försökte nog få till något liknande, för löpningarna fanns ofta där. Men passningarna var alldeles för dåliga. De slog oftast både utan adress och tajming.
Statistiken sa att City ledde med 250–62 i genomförda passningar under de första 30 minuterna. Av Bajens 62 kan det inte ha varit många på offensiv planhalva, inte många alls. Men i 39:e minuten fick Bajen inte bara till en passning på offensiv planhalva. Man kom också till en riktigt vass målchans, som avslutades med skott över från Asato Miyagawa.
Bajen höll 0–0 till paus, vilket förstås måste ha varit väldigt viktigt för självförtroendet efter stjärnsmällen i Barcelona. Så länge man håller nollan behöver man ju inte anfalla, och då kan man lätt bortse från att City i paus hade 27–3 i anfall och 337–100 i passningar.
Men efter sidbytet höll inte nollan länge för stockholmarna. Citys japanska Aoba Fujino hade en boll i stolpen redan efter 58 sekunder. Och längre fram i samma anfall kunde Laura Blindkilde Brown stöta in matchens första mål från nära håll. 21-åringen med bakgrund i Birmingham och Aston Villa var doldisen i Citys elva.
Sedan hade City bra grepp om matchen fram tills det var 17–18 minuter kvar. Då fick Bajen till ett långt anfall, där man hade fyra hörnor – och en boll i ribban. Thea Sörbo sköt med vänstern, och Ayaka Yamashita räddade via ribban.
I det läget klev Bajen lite högre i pressen. Det passade City rätt bra. För i 80:e minuten kunde Fujino avgöra matchen genom att nicka in 2–0.
Men 2–0 var ändå ett stort steg i rätt riktning för Bajen. Ett resultat som visar att raset i Barcelona var ett undantag. Men stockholmarna måste jobba på sitt passningsspel i omställningsfas om man skall kunna skrälla i hemmareturen nästa vecka.
Trots det kom Bajen till slut till tre bra chanser, vilket ändå är helt ok borta mot ett av Europas bästa lag. Men det är klart att 624–176 i genomförda passningar är lite för stor skillnad. Den hammarbyare som jag tyckte var bäst i passningsspelet var lagkapten Alice Carlsson.
Allra bäst i Bajen var dock fansen. Det var som att Hammarby hade hemmamatch, de cirka 400 tillresta supportrarna briljerade genom att höras under 90 minuter. Starkt jobbat.
På SVT sa Chris Härenstam att ”Det är absolut inte kört för Hammarby i det här gruppspelet”. Det var faktiskt överdrivet positivt. Visst har Hammarby fortsatt en teoretisk chans att gå vidare. Men vinner Barca hemma mot City är det i praktiken redan kört för stockholmarna.
För vi skall ju inte räkna med att St Pölten hjälper till och tar någon poäng. Och då är Bajens enda chans att gå vidare att ta full poäng på de tre återstående matcherna. Och med tanke på Bajens usla målskillnad i de inbördes mötena räcker inte ens tolv poäng om Barca vinner mot City.
I dagens tidiga matcher hade vi ingen svensk spelare i de fyra lagens startelvor. Däremot satt fem svenska spelare på bänken i matchen Juventus–Arsenal 0–4. Fyra av dem byttes in i den andra halvleken. För Juve kom både Hanna Bennison och Emma Kullberg in i minut 69.
Dessför innan hade Stina Blackstenius blivit första svensk på planen i Turin. Hon kom in i 60:e minuten för Arsenal, och var också den svensk som satte störst avtryck. Hon gjorde det genom att snyggt sätta det matchavgörande 2–0-målet. Hon skar in från vänster, utmanade Kullberg, och avslutade med en distinkt vänster från rätt nära håll.
Även Lina Hurtig fick lite speltid för Arsenal. Hon kom in i 77:e minuten och var inblandad i förarbetet till Mariona Caldenteys 3–0-mål. Arsenal var det bättre laget från första sekund. Men matchen levde ända fram till den 75:e minuten, då Blackstenius slog till.
Rosa Kafaji fick ingen speltid för Arsenal. Inte heller Fridolina Rolfö spelade i dag. När Barcelona vann med 7–0 mot St Pölten var vår svenska storstjärna inte ens med i matchtruppen. Hon har faktiskt inte spelat en enda minut sedan landskampen mot Luxemburg på Gamla Ullevi den 29 oktober.
Två noterbara saker från dagens 7–0-match var att St Pölten bara hade två utespelare (och två målvakter) på bänken, samt att det österrikiska laget höll nollan i 31 minuter – trots det stod det 5–0 i paus.
På hemmaplan är väl dagens stora nyhet att det inte blir någon sammanslagning mellan Kif Örebro och Örebro SK. Kif skriver i dag på sin hemsida att man är överens med ÖSK ”om att just nu inte fortsätta de samtal som pågått mellan klubbarna”.
Det innebär alltså att det blir Örebroderbyn i elitettan nästa år. Hoppas det kan leda till riktigt bra publiksiffror. I år hade Kif fyrsiffrig publiksiffra vid två tillfällen i damallsvenskan – den bästa var 1814 mot Hammarby. Och ÖSK hade som bäst 856 i elitettan, det var mot Malmö FF.
Till sist påminner jag om att mycket av mitt fokus här på bloggen de närmaste månaderna kommer att ligga på att hålla sidorna för silly season i damallsvenskan och elitettan uppdaterade.
I morgon spelar Hammarby sin tredje gruppspelsmatch i Champions League. Man gör det borta mot serieledarna i engelska WSL, Manchester City. Therese Sjögrans nya klubb har fått en kanonstart på säsongen, med tio segrar och ett kryss på de elva första tävlingsmatcherna.
Enda poängtappet kom borta mot Arsenal i ligapremiären. Sedan dess har City radat upp nio raka segrar. Man har bland annat slagit Paris FC med totalt 8–0 i två matcher och så vann man ju hemma mot Barcelona med 2–0.
Hammarby förlorade borta mot Barca med förnedrande 9–0. Och nu är det lite upp till bevis för Bajen om de skall vara en slagpåse eller om de tänker att vara med och tävla i det här gruppspelet.
Tidigare i kväll hörde jag Ellen Wangerheim och Martin Sjögren prata med Radiosporten. Spelaren pratade seger och tränare pratade poäng. Det vore ju fantastiskt om någon av dem får rätt. Personligen har jag kanske inte så högt ställda förhoppningar. För det är ingen lätt uppgift fjolårets svenska mästarlag står inför.
2024: Arsenal–Häcken 4–0 2024: Häcken–Arsenal 1–0 2023: Häcken–Chelsea 1–3 2023: Chelsea–Häcken 0–0 2023: Linköping–Arsenal 0–3 2020: Manchester City–Göteborg FC 3–0 2020: Göteborg FC–Manchester City 1–2 2018: Linköping–Manchester City 3–5 2018: Manchester City–Linköping 2–0 2017: Rosengård–Chelsea 0–1 2017: Chelsea–Rosengård 3–0 2014: Linköping–Liverpool 3–0 2014: Liverpool–Linköping 2–1
Samtidigt konstaterade jag att svenska klubblag har haft det otroligt svårt på engelska mark. Så var det även under den tid där svensk damfotboll var klasser bättre än engelsk. Senaste gången ett svenskt klubblag vann en UWCL-match i England var den 15 april 2005 då Victoria Sandell (då Svensson) gjorde enda målet när Djurgården slog Arsenal med 1–0 i den avgörande semifinalen.
Under de senaste 20 åren har svenska klubbar också nått fyra kryss i England. Det handlar om Umeå IK i finalen mot Arsenal 2007, Linköping mot Arsenal 2010/11, Tyresö mot Birmingham 2013/14 och så Häcken i gruppspelet mot Chelsea i fjol.
Det skulle alltså vara lite bragdstämpel om Bajen tar poäng i morgon. Däremot skulle det vara förödande för lagets självförtroende om det blev ny storförlust. Prio för stockholmarna i morgon är nog att visa för sig själva att man kan stå upp mot europeiska topplag.
Manchester City–Hammarby har avspark 21.00 och direktsänds med svensk kommentator både av SVT och DAZN.
Det spelas förstås fler intressanta matcher i Champions League under tisdagen och onsdagen. Först ut är sexpoängsmatchen i grupp C mellan Arsenal och Juventus i morgon 18.45. 24 timmar senare är det nyckelmatch i grupp B mellan Real Madrid och Twente. Och 21.00 på onsdag är det tidig gruppfinal i grupp A mellan Roma och Lyon.
I dag har vi satt punkt för damallsvenskan 2024. Det blev tyvärr en rätt tråkig serie, där det allra mesta var klart på ett tidigt stadium. Vi fick till exempel aldrig någon guldstrid.
FC Rosengård var alldeles för bra för de andra lagen och hade inte tappat en enda poäng när de säkrade SM-guldet. I den transportsträcka som avslutade Malmölagets säsong tappade man tre poäng, vilket gjorde att slutsumman blev makalösa 75 poäng. Det är en notering som inte kommer att överträffas många gånger i framtiden.
Häcken och Hammarby blev tvåa och trea och gör Rosengård sällskap i nästa års Champions Leaguekval. På fjärde plats kom Kristianstads DFF.
De här fyra lagen har varit i särklass. Jag tycker att ett lags målskillnad säger mycket om ett lags säsong. Visst är det poängen som avgör placeringen. Men målskillnaden säger nästan lika mycket om ett lags prestation.
Och vid en koll på sluttabellen noteras att det bara är fyra av seriens 14 lag som har plus i sin målskillnad. Rosengård har makalösa +90 via 99–9. Häcken och Hammarby har +51 respektive +52. Kristianstad slutar på +22.
Femman Norrköping, sexan Piteå och sjuan Djurgården har alla mellan –2 och –6, vilket placerar dem i en mellanklunga.
Trots att åttan Växjö DFF bara har en poäng mindre än Djurgården, och således är snubblande nära övre halvan, så har VDFF mer gemensamt med nedflyttade Kif Örebro när det gäller målskillnaden. Växjö har –22 och Kif har –24. Alla lag på platserna åtta till 13 ligger mellan –16 och just –24.
Jumbon Trelleborg stannar på tre poäng och –84. Det är förstås alldeles för dåligt. Men man kunde tidigt ana att nykomlingen skulle få det väldigt svårt. Satsningen kändes halvdan inför debuten i högsta serien, och de värvningar som gjordes var knappast på den nivå som krävs för att kunna konkurrera på damallsvensk nivå.
Det som var intressant inför dagens slutomgång var huruvida AIK eller Linköping skulle tvingas kvala för att hålla sig kvar. Jag kunde inte se något av matcherna, men noterade att LFC kopplade ett tidigt grepp om matchen mot Vittsjö, samtidigt som AIK kom i underläge.
Även om Gnaget vände sin match, och tog ytterligare en meriterande seger under den damallsvenska slutspurten, blev det aldrig spännande. Linköping håller sig kvar utan kval – men får väl ändå räknas som årets riktiga fiaskolag. I fjol slutade LFC trea med 56 poäng och målskillnaden 84–30. I år blev det 29 poäng och 32–51. Det är en närmast katastrofal försämring.
Men det blir alltså AIK som får kvala. Det bör man klara ut rätt lätt, med tanke på vilken fin höstform man plockat upp. Och med tanke på att Umeå helt tappat sin fina vårform.
På söndag spelar Umeå IK borta mot Gusk. I morse fanns risken att det vara den klassiska föreningens sista elitmatch. Häromdagen gick UIK ut på sin egen hemsida med nyheten att styrelsen kunde tvingas sätta klubben i konkurs under måndagen. Man behövde få in 300 000 kronor för att klara ekonomin under den kommande månaden.
Som bekant skall ju UIK kvala mot damallsvenskan mot antingen AIK eller Linköping kommande helger. Konkurshotet gjorde att IK Uppsala Fotboll och Bollstanäs SK plötsligt var aktuella för kval under några timmar.
Men under fredagseftermiddagen meddelade Umeå IK att konkurshotet var avvärjt. Och i skrivande stund säger mätaren på klubbens hemsida att swishkampanjen har gett 480 585 kronor. Skönt för UIK.
Men det är rörigt i svensk damfotboll för tillfället. Man är ju van vid att det periodvis är ekonomiska problem i var och varannan elitklubb. Damallsvenskan är ju en dyr serie. Men elitettan är ännu värre – det kan vara den dyraste serien av alla i svensk idrott.
Utöver UIK kämpar IK Uppsala Fotboll med sin ekonomi. Man har också haft ett upprop på sin hemsida under hösten. Klubben behöver få in en miljon kronor för att säkra driften på kort sikt, ännu så länge har man nått 300 000 kronor.
Dessutom väntar vi ännu på besked om Team TG kommer att ta sin plats i elitettan. Och Mallbackens IF har kämpat med ekonomin i drygt ett år. I somras fick man lite andrum genom att sälja namnet på Strandvallen, den klassiska planen numera heter Strandvallen Coop Arena.
Annars har mitt fokus i dag varit riktat mot vakanta platser i division 1. IFK Kalmar har av ekonomiska skäl tackat nej till sin plats i division 1 nästa år. Det lag som för ett år sedan var i damallsvenskan spelar nästa år istället i division 2. Här snackar vi ras.
Klart är att Göteborgsklubben Qviding FIF har tackat ja till den vakanta platsen.
Eftersom det skall vara klart att de båda division 1-klubbarna i Luleå, Bergnäset och Luleå Fotboll ska gå ihop kommer det att uppstå en andra vakans. Den trodde jag skulle gå till Ulricehamns IFK, som är näst bästa andraplacerade lag i Sveriges alla division 2-serier.
Det visade sig dock inte vara så enkelt. Efter att ha kämpat med att försöka förstå paragraftexten i tävlingsbestämmelserna så ringde jag förbundets tävlingsavdelning och blev upplyst om den något udda turordning som jag skrivit om i Forum Damettan tidigare i kväll.
Jag lägger en kopia här. Så här funkar det när vakanta platser tillsätts i division 1:
Sista anmälningsdag för damettan är den 15 november. I nuläget är det bara ett lag som valt att ställa sin plats till förfogande, och det är IFK Kalmar.
Serierna fastställs vid representantskapet, som hålls den 29 november.
A) Vakanser som uppstår innan serierna är fastställda, vilket i år alltså innebär den 29 november, tillsätts enligt en delvis geografisk lösning som bara finns mellan division 1 och division 2 för damer.
Upplägget är att den landsdel som har flest flick- och damlag får första platsen. Sedan går andra platsen till den näst största landsdelen, och den tredje vakanta platsen går till den minsta landsdelen. Såsom det ser ut nu är ordningen:
Götaland
Svealand
Norrland
Götaland
Svealand
Norrland
Götaland, och så vidare.
De olika landsdelarna har ansvar för sina respektive turordningslistor. Eftersom det är olika upplägg på division 2 i olika landsdelar kan upplägget för turordningen följa olika upplägg.
I teorin skulle ett sjundeplacerat lag i Götaland kunna gå före en seriesegrare i Norrland. Landsdelarna äger nämligen rätt till sin plats, även om deras huvudkandidater skulle tacka nej. När IFK Kalmar ställde sin plats till förfogande var det alltså klart att ett lag från Götaland skulle fylla vakansen.
Om ingen av Götalands serietvåor hade tackat ja hade frågan gått vidare till serietreor, -fyror, -femmor och så vidare till platsen var tagen. Nu stod Qviding FIF överst på listan – och tackade ja.
Nästa vakans som uppstår i ettan skall alltså gå till ett lag från Svealand. Och förstod jag rätt har de i nuläget bara skickat in två kandidater. En av de kandidaterna kommer att få frågan när Lulelagen meddelar sin sammanslagning.
Jag frågade inte om hur de olika landsdelarnas turordningslistor såg ut. Men toppen borde se ut så här:
Götaland 1) Qviding FIF – har fått en plats 2) Ulricehamns IFK 3) Varbergs Bois
Svealand 1) Hertzöga BK 2) IK Tun
Norrland 1) Selånger FK 2) Ope IF
B) Då är vi framme vid vakanser som uppstår efter att serierna är fastställda, alltså efter den 29 november i år. De tillsätts geografiskt efter serieindelningen.
Alltså. Om det uppstår en vakans i en av ettorna så fylls den av bästa laget från det geografiska område som täcks av just den serien.
Ta norra ettan som exempel. Den innehåller oftast lag från Stockholm och norrut. Blir det en vakans i den serien skulle den kunna fyllas både av lag från Svealand och Norrland.
Sammanfattningsvis känns det här som en väldigt krånglig lösning. Men det är så här det går till.
Det blev så nära drömlottning man kan komma. Sverige ställs mot Italien, Danmark och Wales i nästa upplaga av Nations League. I den konkurrensen ser jag vårt svenska landslag som favorit.
På den senaste världsrankingen är England det högsta rankade europeiska landslaget. De följs närmast av Spanien, Tyskland, Sverige och Frankrike.
I den förra Nations League-turneringen hamnade tre av de fem lagen i samma grupp. Nu blev det en bra spridning på toppnationerna.
Och Sverige drog alltså vinstlotten i form av Italien. I Nations League seedas ju lagen inte efter världs- eller Europaranking, utan det är placering i senaste turneringen som avgör vilken lottningspott man placeras i. Därmed hamnade Italien i pott 1, trots att man är nionde europeiska landslaget på världsrankingen. Och tvärtom sattes Sverige i pott 3, fast man ur rankingsynpunkt borde ha varit i pott 1.
Här är hela lottningen i A-gruppen:
Grupp 1: Tyskland, Nederländerna, Österrike och Skottland. Grupp 2: Frankrike, Island, Norge och Schweiz. Grupp 3: Spanien, England, Belgien och Portugal. Grupp 4: Italien, Danmark, Sverige och Wales.
Klockan 13.00 på torsdagen lottas nästa upplaga av Nations League. Och Sverige återfinns ännu en gång i tredje lottningspotten, vilket gör att vi återigen kan få en riktig mardrömslottning.
Vi lider fortsatt av halvfiaskot i första upplagan av Nations League. Ni minns väl hur ett skadedrabbat landslag följde upp VM-bronset 2023 med att komma grupptrea i Nations League efter Spanien och Italien, mycket beroende på en chockförlust i Schweiz.
I första upplagan var Sverige toppseedat. Men då drog vi nitlotten ur pott nummer två – världsmästarna Spanien. I den andra upplagan av Nations League hade vårt landslag fallit ner i tredje lottningspotten. Och naturligtvis fick vi återigen nitlotten från pott 2 – den här gången i form av vice världsmästarna England.
I förra upplagan fanns det ingen drömlottning från pott 1. Det gör det den här gången, i form av Italien. Lägg till Island från pott 2 och Wales från pott 4 och vi har en önskegrupp.
Mardrömslottningen vore förstås Spanien och England. Från pott 4 skall Sverige slå alla lag, men med tanke på hur det gick senast kanske Schweiz är sämsta lotten.
Under onsdagskvällen spelades det tre cupmatcher. Till slut vann de tre lag som skall, eller i alla fall ser ut att spela i damallsvenskan nästa år mot de tre som skall hålla till i elitettan. Men det blev jämnt i två av matcherna. Malmö FF vann bara med 1–0 mot grannen Trelleborg. Och Linköping behövde förlängning för att vinna med 4–2 mot Örebro SK. Det var väl knappast idealiskt för LFC att tvingas spela 120 minuter bara cirka 2,5 dygn innan det damallsvenska avgörandet.
I den tredje matchen vann Hammarby med 9–0 mot Gusk. Därmed är det klart vilka 16 lag som spelar i svenska cupens gruppspel nästa år. Och man får väl säga att det är Sveriges 16 bästa lag som klarat kvalet. Alltså alla de 14 som skall spela i damallsvenskan nästa år, plus Kif Örebro och det lag som förlorar kvalet.
Det är tre lite intressanta cupmatcher mellan lag från damallsvenskan och elitettan i kväll. Hammarby skall ju förstås köra över Gamla Upsala SK på Studenternas.
Men de andra två mötena är inte lika självklara på förhand. För Linköping förlorade en träningsmatch mot Örebro SK i somras. Och frågan är ju vilken elva som LFC matchar på Behrn Arena i kväll med tanke på att lördagens otroligt viktiga avgörande i damallsvenskan bara är cirka 2,5 dygn bort.
Kvällen allra intressantaste match är ju ändå Malmö FF mot Trelleborgs FF. För MFF känns det otroligt viktigt att få chansen att spela gruppspel i cupen inför det som vi väl får kalla klubbens damallsvenska återkomst. Genom cupen kan man få känna på nivån på ett sätt man inte gör i träningsmatcher. Så jag anser att den här cupmatchen är betydligt viktigare än helgens avgörande seriefinal i elitettan mot Alingsås.
I fjol var det just Trelleborg som skickade ut MFF ur cupen. Man gjorde det via 2–1-seger på Malmö Stadion. Nu är Malmö betydligt bättre, och Trelleborg har en gräslig form. Så på förhand känns Malmö som ganska klar favorit.
Ett formstarkt Häcken motsvarade det tunga favoritskapet, vann klart med 4–0 och skickade ner Kif Örebro i elitettan.
Jag läser i Nerikes Allehanda att Wilma Öhman åker ut för tredje gången på fem säsonger. Hon åkte ut med Umeå 2020, Uppsala ifjol och nu alltså även med Kif Örebro. I artikeln framgår också att alla kontrakt bryts i och med degraderingen. Vilka vågar värva Öhman till nästa säsong?
Sett över hela säsongen är det väl ingen tvekan om att Kif har varit näst sämst i serien. Framför allt hade man en väldigt tung säsongsupptakt där man bara tog en poäng under de åtta första omgångarna. I den perioden blev det fem nederlag med uddamålet, i de fyra första omgångarna blev det tre på övertid.
Med tanke på att man i princip byggde ett helt nytt lag i vintras var det inte helt oväntat att man skulle få det tufft. Men Örebro reste sig från mardrömsstarten och var ett tag förbi AIK. Men Gnaget har prickat formtoppen lagom till seriespurten – och det har varit avgörande.
Kif Örebro har varit en stabil damallsvensk klubb under drygt 20 år. Man gick upp 2003, och utöver att man var nere och vände i elitettan 2018, har man spelat i högsta divisionen sedan dess.
Klubben har alltså kännetecknats av sportslig stabilitet. Men ekonomiskt har det knappast varit stabilt, tvärtom har Kif också förknippats med en närmast konstant ekonomisk kris.
Vi får se om Kif kan göra en repris på 2018, och återvända till damallsvenskan efter bara en säsong i elitettan. För nu väntar derbyn mot Örebro SK. Många tror ju på att det skall bli ett skifte på den närkingska damfotbollstronen nästa år. Och så kan det bli. Men jag är inte så säker på det. Kif har ändå ett betydligt större kunnande och en klart starkare kultur inom damfotbollen än ÖSK.
Jag skrev om situationen i Örebro i ett inlägg i augusti. Då var frågan om samgående mellan Kif och ÖSK högaktuell. Det har den varit hela vägen fram till nu. Men en artikel i Nerikes Allehanda berättar att Kifs nedflyttning sannolikt sätter stopp för planerna att gå ihop till 2025 eller mer troligt till 2026.
Förutsättningarna i förhandlingarna verkar ha varit att Kif skall ha damallsvensk status. Upplägget tycks ha varit att Kif skall upphöra att existera som förening och att damlaget skall gå in under Örebro SK:s paraply ungefär som Kopparbergs Göteborg FC har gjort i Häcken och Malmö FF:s gamla damlag (även känt som LdB FC Malmö) har gjort i FC Rosengård.
Med det upplägget skulle man kunna ha ett lag i damallsvenskan och ett i elitettan. Men när nu båda Örebrolagen är i elitettan har ju de förutsättningarna förändrats. Och enligt den där länkade artikeln i NA riskerar nu samgåendet att gå om intet.
När jag i augusti resonerade om den tänkta sammanslagningen trodde jag att den var tänkt att leda till ett elitlag i stan. Jag kommer inte att återupprepa hela mitt resonemang från då, men kontentan var att det den enda vinsten med en sammanslagning vore att man skulle få större ekonomisk stabilitet – vilket alltså i och för sig är något Kif Örebro varit i stor behov av under väldigt många år.
Men jag var kände mig ganska säker på att det skulle satsas mindre på elitsatsande fotbollsdamer i Örebroregionen efter en sammanslagning. Och det tror jag kanske även det hade blivit med två elitlag. Jag gissade att det i år läggs cirka 17 miljoner kronor på elitsatsningar inom damfotbollen i Örebro. Den gissningen bygger på att Kif Örebro i fjol hade intäkter på 13,2 miljoner kronor samtidigt som Örebro SK exklusive spelarförsäljningar fick in 33,3 miljoner kronor till herr- och damlag.
Nordkorea gjorde det igen – vann ett junior-VM-guld. I natt besegrade man Spanien efter straffläggning i finalen av F17-VM. Höjdpunkter från matchen finns här.
Det är alltså andra gången på mindre än två månader som Nordkorea vinner ett JVM-guld. Snacka om supercomeback på den internationella scenen efter att ha hållit sig borta sedan pandemin.
Jag såg finalen. Det var en ganska jämn match där jag ändå upplevde Spanien som det något lite bättre laget. Även om Nordkorea hade flesta avslut på mål så tycker jag att spanjorskorna hade några fler klara målchanser. Det var också Spanien som tog ledningen. Nordkorea hade verkligen marginalerna på sin sida när man kvitterade. För målet kollades för offside, och det såg inte ut att ha varit med många millimeter som målskytten Jon Il Chong var på rätt sida.
Jag blev lite förvånad över att det inte var någon förlängning, utan att man gick till straffar direkt efter ordinarie tid. I straffläggningen missade Spanien både sin andra och tredje straff, vilket gav Nordkorea ett guldgrepp som man inte släppte. USA tog bronset via 3–0-seger mot England. Höjdpunkter från den matchen finns här.
På hemmaplan firade FC Rosengård igår guldet och tackade av Therese Sjögran, Momoko Tanikawa, Emma Berglund och Caroline Seger i samband med 4–0-segern mot Linköping. I och med resultatet är LFC fortsatt i högsta grad indraget i kvalstriden.
På tabellens övre halva vann Piteå Stellan Carlsson-derbyt mot Norrköping med 1–0 efter tidigt segermål från Cecilia Edlund. Norrbottningarna ligger därmed sexa i tabellen inför sista omgången.
Internationellt vann Lyon helgens franska stormatch med 1–0 mot PSG. Lagen byter därmed plats i toppen av tabellen. Lyons segerskytt blev Tabitha Chawinga, som ju spelade i PSG i våras. Frispelad av Kadidiatou Diani chippade Chawinga bollen över Mary Earps i 27:e minuten. Nästan exakt en minut tidigare stod Lyonmålvakten Tiane Endler en fantastisk räddning på ett distansskott från Korbin Albert.
Tabitha Chawinga blev alltså segerskytt i Frankrike. Hennes lillasyster Temwa Chawinga har varit årets hetaste spelare i USA:s NWSL. Hennes 20 mål innebar en överlägsen seger i skytteligan. Tvåan Barbra Banda gjorde 13 och trean Sophia Smith stod för tolv mål. Assistligan vanns av Croix Bethune med tio målpass. Tvåan Alyssa Thompson hade sju assist.
Det blev för övrigt nykomlingen Bay FC som tog den sista slutspelsplatsen. Det är ovanligt att nya lag går till slutspel redan första året. Det är bara San Diego som lyckats med det tidigare. Trädet ser ut så här:
Orlando Pride–Chicago Red Stars Kansas City Current–North Carolina Courage
Washington Spirit–Bay FC Gotham FC–Portland Thorns
Slutligen så blev Evelyn Ijeh segerskytt när Milan vann med 1–0 mot Sassuolo. Det var göteborgarens fjärde mål för säsongen. Hon delar därmed andraplatsen i den italienska skytteligan med sex andra spelare.
Ijeh är därmed också bästa svenska målskytt i de stora europeiska ligorna. I England har Johanna Rytting Kaneryd gjort tre och Cornelia Kapocs två. I Italien står även Julia Karlernäs och Madelen Janogy på två mål. I övrigt hittar jag bara enmålsskyttar.
AIK vann med 4–0 mot Trelleborg – därmed är Kif Örebro väldigt, väldigt nära elitettan. Jag kollade på mötet mellan årets båda nykomlingar fram tills AIK gjorde 3–0. Och jag kan inte säga att jag blev speciellt imponerad av Gnaget.
Den första halvtimmen stod TFF upp väldigt bra. Men tabelljumbon är inte jumbo av en slump. Man har stundtals ett otroligt svagt försvarsspel. Det kunde AIK utnyttja, och alltså till slut vinna bekvämt.
Beata Olsson gjorde de två första målen. Den formstarka anfallaren är på många sätt den som ligger bakom AIK:s sena höstlyft. Hon gjorde segermålet mot Linköping, kvitteringen mot Djurgården, ett av målen mot Växjö och alltså dagens två första. I våras gjorde inte Beata Olsson ett enda mål. Nu har hon gjort sex på de sju senaste omgångarna.
Hennes mål gör alltså att Kif Örebro så smått kan börja planera för elitettan 2025. Man kan i och för sig rädda en kvalplats via fyra poäng på matcherna borta mot Häcken och hemma mot Växjö. Men om AIK vinner mot Norrköping räcker det inte ens med full poäng för närkingarna. Samtidigt har Örebro SK i dag säkrat kontraktet i elitettan. Det ser alltså ut att kunna bli Örebroderbyn i näst högsta divisionen nästa år.
I övrigt i dag har BP vunnit med 2–1 borta mot Vittsjö. Det innebär att stockholmarna slipper att kvala för att hålla sig kvar det här året. BP kommer nämligen att ha fyra poäng ner till kvalstrecket inför slutomgången.
Men AIK har faktiskt ändå en räddningsplanka. För plötsligt har Linköping hamnat under konkret nedflyttningshot. Om LFC förlorar borta mot Rosengård och hemma mot Vittsjö samtidigt som AIK slår Norrköping – då blir det Linköping som kvalar mot Umeå IK längre fram i november.
I elitettan förlorade Malmö FF idag för första gången sedan den 1 maj. Men i och med att Alingsås kryssade i Lidköping är det fortsatt MFF som leder serien inför sista omgångens seriefinal. I botten står det nu klart att Lidköpings FK, Sundsvalls DFF och IFK Kalmar spelar i ettan till våren.
Från botten av elitettan är klivet långt till världens hetaste, och kanske även allra bästa liga – USA;s NWSL. Men där har nu Christine Sinclair spelat sin avskedsmatch för Portland Thorns hemma på Providence Park.
Portland vann sin sista match i grundserien med 3–0 mot Angel City. NWSL har ingen gemensam avsparkstid i sista omgången. Tvärtom är de åtta matcherna lagda på olika tider under tre dagar. Klart är att nattens seger innebär att Thorns är klart för slutspel – troligen slutar man på sjätte plats i tabellen.
Det innebär ju också att laget sannolikt har spelat sin sista hemmamatch för året. Vilket i sin tur betyder att det här sannolikt är det sista som hemmapubliken fick se av Sinclair, som varit Portlands superstjärna sedan ligans start.
41-åringen blev målskytt i sin sista hemmamatch. Hon gjorde 1–0-målet på en kontring. Lugnt och kallt på klassiskt manér lyfte hon in en retur efter skott från Sophia Smith. Se det här:
Det återstår sex matcher av grundserien. Men klart är att Orlando Pride med Marta i en bärande roll, Evelina Duljan som inhoppare och med Barbra Banda som bästa målskytt, kommer att toppa sluttabellen.
Det är även klart att Gotham FC, Washington Spirit och Kansas City Current kommer att få hemmamatch i kvartsfinalen. Övriga slutspelsklara lag är North Carolina Courage, Chicago Red Stars och så Portland Thorns. Den åttonde och sista platsen har just nu Bay FC. De behöver en poäng borta mot tabelljumbon Houston Dash för att säkra en kvartsfinalplats. Annars passerar Racing Louisville vid seger borta mot nästjumbon San Diego Wave.
Noterbart är att det är en förhållandevis jämn serie. Ettan Orlando var i och för sig obesegrade i 23 omgångar. Men de har ändå bara +25 i målskillnad, vilket indikerar jämna matcher. Och inför slutomgången är avståndet mellan åttan Bay och jumbon Houston bara elva poäng.
Det återstår alltså en match för de flesta av de 14 lagen. Här är ändå en genomgång av hur säsongen har sett ut för våra svenska spelare. Statistiken är uppdaterad efter slutspelad grundserie:
Evelina Duljan, Orlando Pride – 8 matcher (en från start), 173 spelminuter, 0 mål Agnes Nyberg, Utah Royals – 11 matcher (åtta från start), 653 minuter, 0 mål Hanna Glas, Seattle Reign – 7 matcher (sex från start), 477 minuter, 0 mål Hanna Lundkvist, San Diego Wave – 23 matcher (21 från start), 1819 minuter, 2 mål Sofia Jakobsson, San Diego Wave (lämnade i september) – 12 matcher (sex från start), 558 minuter, 1 mål Elin Rubensson, Houston Dash – 15 matcher (tolv från start), 1020 minuter, 0 mål
Marta Vieira da Silva, Orlando Pride – 23 matcher (19 från start), 1738 minuter, 9 mål Ali Riley, Angel City – 5 matcher (tre från start), 262 minuter, 0 mål
Noterbart är att utöver Duljan och Marta så spelar alla svenska spelare i bottenlag som missar slutspelet.
Noterbart i övrigt att NWSL kommer att slå ett mäktigt publikrekord. I och med att det kom 23212 till Providence Park för att tacka av Christine Sinclair har totalpubliken i grundserien nu passerat två miljoner åskådare. Det tidigare rekordet var från ifjol, då man totalt inklusive slutspelet lockade 1 423 846 personer.
En bidragande orsak till lyftet är förstås att ligan har utökats från tolv till 14 lag till den här säsongen. Men även snittet har ökat. I fjol stannade det på 10 869 – inklusive slutspel. I år ligger det ungefär 500 personer högre och då är det 13 glödheta matcher kvar av säsongen.
Anmärkningsvärt här är att de båda bottenlagen San Diego Wave och Angel City FC ligger etta och tvåa i publikligan. Båda har snitt på fler än 19 000 åskådare.
Nordkorea har nyligen skickat trupper till Ryssland för att hjälpa Vladimir Putin att införliva Ukraina i det ryska imperiet. Parallellt har Nordkorea återigen stora framgångar inom flickfotbollen. I slutet av september vann ju landets F20-landslag VM-guld i Colombia efter att ha tagit sju raka segrar.
Nu avgörs F17-VM i Dominikanska republiken. Och Nordkorea fortsätter att rada upp vinster. Laget har vunnit alla sina fem matcher med totalt 13–1, och är nu klart för final. Choe Il-Son både vann skytteligan och utnämndes till F20-VM:s bästa spelare. Hon är med även i det här laget, och har alltså nu tolv raka VM-segrar. I det pågående mästerskapet har hon bara gjort två mål. Det blev sex fullträffar i Colombia.
I båda mästerskapen har Nordkorea slagit ut USA i semifinalen. Och i båda fallen har det blivit 1–0. Här är höjdpunkter från veckans semifinal. Trots att amerikanskorna alltså åkt ut i dubbla semifinaler känns de här mästerskapen som en väldigt positiv comeback för USA. De amerikanska ungdomslandslagen har varit svaga under en ganska lång period. Men nu tycks amerikanskorna vara på väg tillbaka även på ungdomsnivå.
Tillbaka till Nordkorea, som alltid är ett kontroversiellt landslag. Nog känns det väldigt underligt att ett land som nu anslutit till ett anfallskrig kan vara med i VM? Deras bundsförvant Ryssland är ju avstängt från alla internationell fotboll. Men Nordkorea får köra vidare. På söndag 23.00 svensk tid spelar deras F17-landslag alltså VM-final mot Spanien.
F17-VM har haft 16 deltagande länder. Europa har representerats av Spanien, England och Polen – de tre som tog hand om medaljerna i vårens EM i Skåne. Alla de tre europeiska lagen har gjort en bra turnering. Polen debuterade på den här nivån genom att åka ut mot Nordkorea med 1–0 i kvartsfinal. Och EM-finalisterna Spanien och England möttes i ena semifinalen.
Under EM i maj var jag nere i Lund och såg vårt svenska F17/07-landslag bli överkört av ett starkt England med 5–1. Samma engelska lag har nu gjort ett starkt VM, där kvartsfinalsegern via straffar mot alltid starka Japan sticker ut. England inledde också semifinalen mot Spanien på ett imponerande sätt. Men det blev ingen utdelning, och då tog spanjorskorna chansen och kunde till slut vinna med klara 3–0. Höjdpunkter från den matchen ser du här. Det spanska 2–0-målet är för övrigt sevärt fotbollsgodis.
Noterbart är att Spanien slog USA med 3–1 i gruppspelet, och att Nordkorea besegrade England med 4–0. Det känns alltså ganska klart att det är turneringens två bästa lag som möts i finalen. Både den (23.00) och bronsmatchen (19.30) kan man för övrigt se gratis på Fifas TV-kanal Fifa+ på söndag. Det enda man behöver göra är att registrera en användare.
Nämnda VM-final är kanske helgens hetaste match. Den konkurrerar väl i första hand med söndagens (14.00) franska klassikermöte mellan Lyon och PSG. På svensk mark kommer förstås fokus att riktas mot lördagens bottenmöte mellan AIK och Trelleborg, där gnagarna kan ta ett rejält steg bort från nedflyttningsplats, och samtidigt kanske dra in BP och Linköping i kvalstriden.
Av olika skäl hade jag några veckor utan inlägg. Det var några händelserika veckor, och jag tänkte gå igenom några av de viktigaste händelserna i det här inlägget.
Som väntat har Malmö FF och Alingsås IF Fotboll fått damallsvensk status. Stort grattis till båda. Det är två nykomlingar av väldigt olika slag. MFF är den rikaste nykomlingen som någonsin tagit plats i vår högsta serie. Alingsås tillhör sannolikt de fattigaste.
Det skall bli väldigt spännande att se hur de båda lagen förbereder sig för debuten i högsta serien. För det får väl kallas för debut, även om båda klubbarna på olika sätt har varit uppe i högsta serien tidigare. Malmö FF har ju en tidigare storhetstid bakom sig. Deras gamla damlag heter ju numera FC Rosengård. Och Alingsås IF:s lag är en utbrytning från det Holmalunds IF som var uppe i damallsvenskan 2001.
I vår högsta serie är allt klart i toppen. Häcken och Hammarby tar de båda platserna i nästa säsongs Champions Leaguekval och Kristianstad blir fyra och kammar hem bronsmedaljerna.
Det som återstår i toppen är att det skall bli klart vilket av Häcken och Hammarby som blir tvåa och trea, alltså vilka som skall få det stora respektive lilla silvret. Bajen har för övrigt hunnit förlora en match med 9–0.
Häcken har ju visat att våra klubblag fortfarande kan göra bra resultat mot internationellt toppmotstånd. Men Hammarbys besök i Katalonien visade att avståndet ändå är rätt stort mellan toppen av damallsvenskan och Europatoppen.
Tillbaka till damallsvenskan där IFK Norrköping kommer att sluta som femma, alltså närmast utanför medaljlagen. Norrköping har också gjort klart med Stellan Carlsson som ny tränare.
Det är förstås ett superkap. Carlsson har gjort mirakel med begränsade medel i Piteå. Det skall bli otroligt intressant att se vad han kan uträtta i Peking. Norrköping har för övrigt byggt smart på damsidan. I vintras värvade man Växjös spännande sportchefDennis Popperyd, och nu har man även plockat in en otroligt skicklig tränare.
Det blir även intressant att se hur Piteå kontrar på det här tappet. Carlssons förmåga att få ut max från sina spelare har varit en garant för att få talanger att vilja flytta norrut.
Med två omgångar kvar att spela ligger de regerande cupmästarinnorna från Norrbotten för övrigt på sjunde plats, alltså på övre halvan. Men det är jämnt i mitten. Piteå kan fortsatt hamna på vilken som av placeringarna sex till tio.
Om vi hoppar ner i nedflyttningsstriden så har AIK skaffat sig en rejäl fördel i kampen mot Kif Örebro om att få kvala för förnyat kontrakt. Först kryssade man i derbyt mot Djurgården, sedan vann man borta mot Växjö. Nu ska gnagarna ”bara” slå ett nedflyttningsklart Trelleborg hemma på lördag för att få spela kval mot Umeå. Fast faktum är att AIK fortsatt har både BP inom räckhåll, och till och med kan slippa kvalet.
För Kif Örebro har situationen i bottenstriden alltså försämrats rejält de senaste veckorna. Det troliga är att närkingarna behöver avsluta med två segrar för att få kvala. Och med tanke på att man spelar borta mot Häcken på måndag känns det inte så sannolikt.
Tillbaka till toppen. Högst upp har ju Rosengård sedan länge säkrat guldet. Nu har lag även förlorat en match. Men mer anmärkningsvärt är att det verkar rörigt kring klubbens damsatsning. Man anade att något stod fel till när Caroline Segergick bananas efter ett uttalande från klubbens fotbollschef Roger Palmgren.
Sedan har man förstått att klubbledningen lutar åt att minska satsningen på damerna. Det har kommit ihop med nyheten om att sportchef Therese Sjögran valt att lämna vår svenska mästarklubb för Manchester City. Sjögran ersätts av Emelie Lundberg i Rosengård. Vi får se om Lundberg får en budget som gör att hon kan hålla kvar några av de nyckelspelare som har utgående kontrakt.
Ett namn som skulle kunna dyka upp under silly season är Jonas Eidevall. Den flerfaldiga svenska guldtränaren har lämnat Arsenal efter lagets knackiga start, där man bara tog fem poäng på ligans fyra första omgångar. Och där man dessutom fick stryk med hela 5–2 borta mot Bayern München i Champions League. Just nu tränas Arsenal av Renee Slegers, alltså hon som också efterträdde Eidevall i Rosengård.
Jag började det här inlägget i toppen av elitettan. Jag tänkte avsluta med att titta lite mer på vår andra- och tredjedivision. I elitettan har alla lag fortsatt teoretisk chans att hålla sig kvar. Men i praktiken är det klart att Sundsvalls DFF och IFK Kalmar får börja om i division 1. För Lidköpings FK lever hoppet, men laget är också väldigt illa ute.
Klart är att det blir Team TG, IF Elfsborg och BK Häcken som tar klivet upp från ettan till elitettan. Umelaget TG har varit klart länge. Man rusade genom norrettan, och det blir väldigt intressant att se hur laget står sig i näst högsta divisionen nästa år.
Elfsborg har gjort en otroligt stark höst i mellersta ettan. Man säkrade seriesegern i näst sista omgången. Noterbart är att Boråslaget har en startelva där äldsta spelaren är född 2001. I söderettan blev det till slut Häckens andralag som tog hem spelet. Man gjorde det genom att vända 1–3 till 4–3-seger i seriefinalen mot IFK Göteborg. Hela 3072 åskådare var på plats på matchen i den näst sista omgången.
I botten av division 1-serierna slutade det med nedflyttning för följande nio lag: Södra: Onsala BK, Ljungskile SK och Rössö IK Uddevalla. Mellersta: Gideonsbergs IF, Värmdö IF och Tjust IF FF. Norra: Bele Barkarby FF, Själevads IK och Alnö IF.
Noterbart att gotländska P18 IF räddade kontraktet på Gideonsbergs bekostnad via en straff i 94:e minuten, hemma mot Segeltorp. Gotland har alltså ett lag i en av de tre högsta divisionerna även 2025. Tungt däremot för Bohuslän, som blev av med båda sina division 1-lag. Rössö var ju i elitettan så sent som 2023, och har drabbats av ett rejält ras.
De nio lag som kommer upp från division 2 är: Ifö Bromölla IF, Vellinge IF, IK Zenith (Göteborg), Skultorps IF, Täby FK, IFK Lidingö, Västerås SK, IK Huge (Gävle) samt Skellefteå FC. Grattis till alla de här nio klubbarna.
Noterbart här är att Västerås SK byter plats med klassiska lokalkonkurrenten Gideonsberg, att Ifö Bromölla som blev tvångsnedflyttat för utebliven elitlicens nu är tillbaka i ettan samt att Skellefteå FC debuterar i ettan. Skellefteå FC är ju den elitsatsning som tog över stafettpinnen när Morön BK lade ner sitt elitlag.
8–0 i dag, och totalt 12–0 mot Luxemburg. Därmed är Sverige som väntat vidare till playoff i EM-kvalet. Där väntar en betydligt tuffare motståndare i Serbien.
Men med det spel som landslaget presterade i dag skall vi inte behöva vara så oroliga. Utan det skall nog bli en svensk EM-sommar även 2025.
Jag satt på läktaren på Gamla Ullevi tidigare i kväll. Därifrån kunde jag se ett svenskt lag som omgående visade att de tänkte bjuda de drygt 10 000 åskådarna på målfest.
Jag tippade 9–0 inför avspark. Och jag borde ha fått rätt, men Fridolina Rolfö kostade på sig att dra en straff högt över.
Visst var kvaliteten på inläggen totalt sett rätt dålig. Men det svenska laget hade en energi och framåtanda samt ett bolltempo som gjorde att jag lämnade Göteborg med ett leende på läpparna.
Parallellt med Sveriges match så vann Serbien med 4–1 mot Bosnien Hercegovina. Därmed blir det alltså Serbien som vårt landslag möter i playoff. Serbiskorna är på uppgång. Men över ett dubbelmöte bör det bli en ganska klar svensk seger. Sverige börjar borta den 27 november. Hemmareturen spelas på Tele2 Arena den 3 december.
En blogg om internationell damfotboll 