Fischer Wolfsburgs olycksfågel igen

I dag har jag sett tre matcher i tre olika ligor. Finalen i amerikanska NWSL har jag redan skrivit om. Nyss vann Rosengård med 2–0 mot Umeå i en match som aldrig riktigt lyfte. Natasa Andonova gjorde båda målen, och det här var ju riktigt fint:

Malmölaget var minst ett nummer för stort för ett Umeå brandskattat av skador. Jag hade förresten missat att det var korsbandet igen för Hanna Glas. Jag såg förstås att hon lämnade återbud till förra landslagssamlingen på grund av skada, men noterade inte att det var så allvarligt. Det är hennes tredje korsbandsskada – så vansinnigt tråkigt för ytterbacken som ju hade slagit sig in i A-landslaget.

Hanna Glas

Hanna Glas

Dagens resultat innebär att Rosengård åter är i tabelltoppen. Där kommer man att stanna kvar minst till söndag kväll när Eskilstuna möter Mallbacken.

Dagens resultat innebär också att Piteås chans att ta sig till Champions League är kopplad till att passera Eskilstuna och Linköping. För jag kan inte tänka mig att Rosengård tappar poäng mot AIK i nästa omgång.

Det om damallsvenskan.

Tyvärr hamnade en svensk spelare i fokus även i den Frauen-Bundesligamatch som jag såg i kväll. Segern såg ut att vara säkrad när Wolfsburg ledde med 2–0 mot Freiburg efter 90 minuter – bland annat efter att Ramona Bachmann gjort sitt första mål i sin andra match i den tyska ligan.

Men så tog Nilla Fischer ett felbeslut och tappade bollen till Lena Petermann i 91:a minuten. Petermann blev helt fri och satte säkert 2–1-målet. Strax efter tvingades Fischer göra hörna. Den hörnan nickade en omarkerad Clara Schöne in till 2–2. Fischer hann inte ut på bollen.

Höjdpunkter från matchen finns på den här länken.

Freiburg stod för en mäktig upphämtning, den kan dock bli riktigt dyrbar för Wolfsburg. Fischers lag har ju redan förlorat mot Bayern München och alltså nu tappat fem poäng på de fyra första omgångarna.

Även om Frauen-Bundesliga resultatmässigt oftast är en ganska jämn liga brukar inte topplagen ha råd att tappa speciellt många poäng. Förra säsongen gick mästarinnorna Bayern München obesegrade genom serien och man tappade bara tio poäng. Tvåan Wolfsburg tappade elva och trean Frankfurt 13.

För Nilla Fischer har säsongsupptakten verkligen varit olycklig. Det var ju Fischer som förlorade den nickduell mot Caroline Abbé som innebar Bayerns segermål mot Wolfsburg. Och i dag bjöd alltså svenskan in Freiburg i matchen. Vi får hoppas att Fischer hittar både självförtroende och toppform till EM-kvalmatchen mot Danmark i slutet av månaden.

* I övrigt i helgen riktas blicken mot Vittsjö där Hammarby nog behöver ta tre poäng i morgon för att kunna hänga kvar i damallsvenskan. Blicken riktas också mot Eskilstuna och Kristianstad där United (som möter Mallbacken) och Linköping bör vinna sina matcher på söndag för att haka på Rosengård i toppstriden. Blicken riktas vidare mot Norge där LSK säkrar sitt tredje ligaguld på fyra år om man besegrar Röa i morgon.

Framför allt riktas blicken mot England på söndag klockan 19.00. Där spelas nämligen sista omgången av WSL och om Chelsea vinner mot Sunderland kan Hedvig Lindahl och Marija Banusic titulera sig engelska mästarinnor.

* Slutligen några klipp. Först Amy Rodriguez segermål från nattens NWSL-final. För förarbetet svarar Lauren Holiday och Heather O’Reilly:

Sedan ett klipp med alla mål från förra omgången i franska D1 Feminine. Där finns Ada Hegerberg:s tre mål från Lyons 5–0-seger mot PSG samt Linda Sembrant:s bredsidesvolley som innebar seger för Montpellier mot Saint-Etienne. Lyons 4–0-mål är för övrigt av det konstigare slaget. Både Jessica Houara d’Hommeaux och Lotta Schelin vänder ryggen till vid en hörna. Houara duckar sämst och styr in bollen i eget mål med ryggen:

Kansas City mästarinnor igen

FC Kansas City vann amerikanska NWSL för andra året i rad. I finalen besegrades Seattle med 1–0 och precis som förra året hette matchvinnaren Amy Rodriguez.

Den stora segraren då som nu var ändå Lauren Holiday. Hon avslutar sin karriär som mästarinna både med landslaget och klubblaget. Holiday var för övrigt den som slog den öppnande passningen som ledde till målet.

Inte heller den här säsongen lyckades alltså grundseriemästarna ta hem titeln. Sett till dagens match vann Kansas helt rättvist. Sett till säsongen som helhet var Seattle klart bäst. Men i dag lyckades inte min favorit Kim Little komma loss.

Kansas backlinje gjorde sitt jobb på ett utmärkt sätt. Den anförs ju för övrigt av världens för närvarande bästa försvarsspelare, Becky Sauerbrunn. Seattles bästa chans var ett distansskott i stolpen från Megan Rapinoe.

Kul med en publiksiffra av 13 264 på neutral plan i Portland.

De Jongh istället för Hurtig

Tidigare i dag kom den tråkiga nyheten om att Lina Hurtig har drabbats av en stressfraktur och missar resten av säsongen.

Hurtig har haft en konstig säsong med massor av skadeproblem och positionsbyten, men har ändå gått från att inte tillhöra landets topp 25 till landslagets startelva.

Hurtigs skada gör att det blir en lucka på det svenska tremannamittfältet inför EM-kvalmatchen mot Danmark. Jag ser gärna att den platsen fylls av en duktig tvåvägsspelare.

Pia Sundhage satt i kväll på Behrn Arena och såg Piteå besegra Kif Örebro med 3–2. Själv såg jag huvuddelen av matchen på tv. Jag hoppas att jag och Sundhage såg samma sak, att Hurtigs ersättare borde heta Michelle De Jongh.

Jag skall erkänna att jag inte har sett De Jongh live och kan bedöma hennes rörelsemönster och speluppfattning fullt ut. Men det jag har sett via tv-rutan är mycket lovande. 18-åringen är en riktigt rejäl spelare som är en vass bollvinnare och en bra djupledslöpare.

Det enda som talar emot henne är hennes ålder. Sundhage ogillar ju att ta ut spelare som inte nått 20 års ålder.

I övrigt i kvällens match följde jag båda målvakterna, Örebrobacken Marina Pettersson Engström och Pauline Hammarlund lite extra. Tyvärr tycker jag inte att någon av Carola Söberg eller Hilda Carlén imponerade så mycket att de känns som utmanare till Hedvig Lindahl. Pettersson Engström kändes inte heller som någon landslagsspelare.

Däremot är ju Hammarlund glödhet. Hon verkar stundtals lite kantig och har svårt med bollkontrollen, men sedan blixtrar det plötsligt till. I dag gjorde hon två mål och fixade en straff – naturligtvis mer än godkänt.

Dock höjer jag ett ögonbryn över straffsituationen. Själv sa Hammarlund till Tv4sport att hon träffades av Söberg. Det är möjligt, men när träffen i så fall kom hade ju Hammarlund redan slängt sig. Tyvärr luktade det ju filmning lång väg.

Kif Örebro hade ju för övrigt ingen som helst tur i kväll. De hade tre bollar som träffade Faith Ikidi:s armar inne i Piteås straffområde, utan att det blev straff. Domare Camilla Eriksson borde i alla fall blåst för den första.

Eriksson borde även ha godkänt det mål som Sanna Talonen gjorde med några minuter kvar. Som jag upplevde det var Talonen bakom bollen när passningen slog, dessutom är det möjligt att finskan befann sig på rätt sida om Ikidi. Men det här verkar inte vara Örebros år.

Däremot är det Piteås år. Laget har goda chanser att nå upp till 47 poäng. Lek med tanken att Linköping kryssar både mot Eskilstuna och Rosengård, då är Piteå väldigt nära en plats i nästa års Champions League. Det vore en jätteskräll.

Jag är ganska nöjd med att jag tippade att Piteå skulle få årets lyft i damallsvenskan. Att de skulle ha en liten guldchans med mindre än tre omgångar kvar trodde jag däremot aldrig. Det är kul med överraskningar.