TV-avtal och svajig damfotbollsbevakning

För tillfället finns det lätt anledning att vara orolig för bevakningen av svensk damfotboll i allmänhet – och damallsvenskan i synnerhet. Jag tänker främst på att det inte finns något klart tv-avtal. Mer om det strax.

Först tänkte jag bara konstatera att det ju har blivit försämringar på de flesta områden när det gäller damfotbollsbevakningen. Tittar vi på bloggarna håller Spelare 12 fortfarande uppe tempot, vilket är kul. Personligen har jag tappat lite jämfört med hur aktiv jag var för ett par år sedan, framför allt när det gäller att provocera och väcka debatt.

På den fronten försvann en viktig kugge vid årsskiftet i och med att Anders Nilsson stängde sin blogg på Aftonbladets hemsida. Han lämnar dock inte sporten, utan blir istället klubbchef hos Kif Örebro från och med den 1 april.

Kul för Kif Örebro, men tråkigt för oss som gillat att läsa Nilssons vassa inlägg. Vi får se om någon annan kan kliva fram och ta över hans roll.

Den enda rena nyhetssajten kring damfotboll är ju damfotboll.com. De gör en del bra, men har också alldeles för många slätstrukna artiklar med intetsägande rubriker.

Och tyvärr är ju inte damfotboll.com alls med på banan när det gäller kritisk granskning av svensk damfotboll. I varje fall inte på sajten. Däremot är man vassare på twitter. Där tycker man periodvis till på ett riktigt bra sätt.

Jag skulle efterlysa mer av den tonen även på hemsidan, då hade jag gått in och läst fler artiklar mer noggrant. Nu är det lite för mycket hejaklacksjournalistik – om det inte handlar om yttre hot mot svensk damfotboll.

För övrigt verkar det periodvis vara virrigt värre hos damfotboll.com. Se bara skärmdumpen nedan på artikeln från uttagningen av den senaste landslagstruppen. Det är rätt många spelare som inte placerats på rätt positioner. Sådana grundläggande missar får i alla fall mig att tappa förtroende. Tråkigt.

Damfotboll.com presenterar landslagstruppen.

Damfotboll.com presenterar landslagstruppen.

Det värsta för tillfället är dock inte att vi är få som skriver om damfotboll. Det är bristen på ett tv-avtal för damallsvenskan. Förra året var ju himmelriket för oss som är intresserade – vi kunde ju se precis varenda match på Tv4 Play Premium.

I år verkar det tyvärr inte bli så bra. Känslan är tyvärr att upplägget kommer att bli klart sämre, hur det än blir. Avtalet med Tv4 har löpt ut och enligt en artikel i Aftonbladet är kanalen inte med och förhandlar. Det verkar som att det är SVT som i första hand förhandlar med EFD om sändningsrättigheterna.

Men kommer SVT att visa alla matcher? Knappast va. Spontant är känslan att SVT:s starkaste förhandlingsargument är höga tittarsiffror på veckans match. Men frågan är vad de är beredda att betala. Risken är att de damallsvenska klubbarna kan få mindre EFD-pengar att röra sig med de närmaste åren. Det vore förstås högst olyckligt.

Av länkad artikel framgår att det finns möjlighet att flera olika parter är inblandade. Då kanske vi som är intresserade kan få se fler matcher. Men oron för att klubbarna kan få mindre intäkter känns ändå överhängande.

Jaja. Hoppas att jag har fel om tv-avtalet – utan att det ger klubbarna rejält med klirr i kassan och att vi som är intresserade får chansen att även fortsättningsvis se alla damallsvenska matcher.

Hoppas också att det dyker upp någon ny bloggare eller tyckare som vågar provocera och på så sätt berikar damfotbollsdebatten. För som det känns nu behöver den berikas.

Nej, jag blir inte upprörd

Den här artikeln i Sydsvenskan om startpengar i Champions League gjorde många fotbollstjejer upprörda i torsdags.

Skribenten Max Wiman skriver att ”det är omöjligt att inte uppröras”.

Jag har läst artikeln tre gånger. Men jag blir inte upprörd.

Visst är det en sanslös skillnad mellan startpengarna i herrarnas och damernas Champions League. Uefa ger herrlagen en 430 gånger högre summa än damlagen. 430 gånger.
Vid en första anblick sticker det i ögonen. Absolut. Men som jag ser det är det en rättvis skillnad. För den bygger på tillgång och efterfrågan.

Och efterfrågan på damfotboll är inte större än så här. Tyvärr.

Framför allt ligger den gigantiska skillnaden i tv-pengar. Kan damerna få in ett par miljarder kronor på att sälja tv-rättigheterna till Womens Champions League så lär de få rikligt med startpengarna i WCL också framöver.

Men vi är långt därifrån. Titta bara på situationen i Sverige. Samtliga herrmatcher i Champions League går att se på tv. Flera kanaler bjuder över varandra för att få sända. Och tittarna köper dyra betalkanaler för att få chansen att följa de bästa lagen.

Damernas turnering är det ingen helsvensk kanal som är intresserad av, trots att sändningsrätten lär gå att köpa för en struntsumma.
Några matcher visas i och för sig på Eurosport, men det är Tyskland som bestämmer där, och således tyska lag som visas i första hand. Och jag har inte hört någon som rasat för att den inte fick se exempelvis Potsdam–Standard Liege på svensk tv. Har du?

Tyvärr är det ju även så att tjejerna själva hellre ser herrcupens matcher.

Så länge som det är så har jag väldigt svårt att bli upprörd över att det är gigantisk nivåskillnad på startpengarna i turneringarna. Det är ju tvärtom högst rimligt att de som drar in pengarna till Fifa och Uefa också får dela på dem.

Och den bittra sanningen är att herrarnas Champions League som produkt är 430 gånger mer attraktiv än damernas för tillfället.

Men så behöver det inte vara i framtiden. Inte om damfotbollen kan erbjuda en mer attraktiv produkt.
Ett lätt sätt att öka attraktionskraften på WCL är att göra matcherna jämnare. För att uppnå det måste man släppa in fler lag från de stora nationerna. Med fyra lag vardera från Tyskland, Frankrike, Sverige och Ryssland, och vardera tre från England, Italien, Danmark och Norge skulle turneringen kunna vara intressant redan i 16-delsfinalerna.

Men förs ens den diskussionen?

Sedan återkommer jag till min uppfattning om att spelet skulle bli mer tekniskt och publikvänligt om man minskade dels bollstorleken, dels storleken på målburarna.
De åsikterna har jag dock fört fram ett par gånger tidigare, vilket gör att jag inte tänker utveckla de mer här.

Som sammanfattning så kommer jag att vara rejält upprörd om inte pengarna delas lika mellan könen den dag när damfotbollen erbjuder en produkt som säljer lika bra som herrfotbollen. Men i dag orkar jag inte bli det minsta upprörd.