Otroligt starkt av USA

När Marta gjorde 2–1 till Brasilien på ett offsidemål gav jag upp. Det duggade bara utanför mediacentret, och jag stack till hotellet.

På vägen hörde jag på radion att det fortfarande stod 2–1, och jag tyckte så synd om Pia Sundhage och hennes lag.

Men precis när jag satte på tv:n på hotellet hände det. Megan Rapinoe slog ett precist inlägg, och Abby Wambach nickade in 2–2. Matchuret hade tickat till den 122:a minuten – det var VM-historiens senaste mål. Och när USA hade vunnit straffarna efter imponerande skytte var jag nästan lika glad som efter Sveriges kvartsfinalseger.

USA:s seger var en seger för fotbollen. Marta är otroligt duktig, men hon har börjat filma och ägna sig åt later som damfotbollen annars är härligt fri från. Dessutom spelar många av brassorna riktigt ovårdat och fult.
På dagens presskonferens sa Thomas Dennerby så här om USA-matchen:

”Jag beundrar verkligen USA. Vilken fantastisk insats. Det är bara de som kan göra en sådan vändning.”

Så är det nog. Och nu är USA plötsligt stora guldfavoriter igen.

Allt mer orolig för matchen

Det är mindre än ett dygn kvar till Sveriges kvartsfinal.
Det känns ganska givet att vi startar med samma lag som i premiären – med undantaget att Josefine Öqvist tar Jessica Landströms plats.
Hur går det då?
Ja, ju närmare matchen vi kommer desto mer orolig blir jag. Australien har verkligen inget att förlora. Deras förbundskapten Tom Sermanni sa så här till mig i dag:

”Vi är alltid underdogs. Och känslan är att pressen minskar på oss för varje match. Mot Norge kände vi att vi måste vinna, men nu är spelarna väldigt avslappnade.
Vi har fått bra självförtroende, och vill verkligen lämna stora avtryck här i Tyskland.”

Hur de kommer att spela vet ingen mer än Sermanni ännu så länge. Så här sa målvakten Melissa Barbieri om sitt lags taktik:

”Tom varierar både taktiken och laguppställningen. Laget kan bli offensivt, laget kan bli defensivt – vi får se.
Men i grunden har vi många tekniskt skickliga spelare, och kommer att bygga spelet på det.”

11 Lisa De Vanna

På Australiens träning deltog stjärnan Lisa De Vanna i dag. I går satt hon vid sidan. Hon lär alltså spela.

Lotta Schelin i fokus

Hos Sverige var också alla med på dagens träning.
Förbundskapten Thomas Dennerby fick frågan om han känner att hans lag kan ta revansch för den tunga förlusten mot Norge i EM-kvartsfinalen 2007.
Dennerbys svar:

”Mitt liv handlar inte om revanscher. Ibland går inte allt som man tänkt sig, men jag går inte och grämer mig över det flera år efteråt.
Däremot vill jag vinna i morgon, och skulle vi inte göra det så kommer jag att bli lika besviken som 2009.”

Jag hoppas verkligen inte att Dennerby behöver känna besvikelse i morgon. För att det vore grymt kul att få uppleva en svensk VM-semifinal i Frankfurt på onsdag.

Thunis slipper helst att lägga straff

Läser på Expressens hemsida att Sara Thunebro skulle vara högaktuell som straffläggare i morgon – om det blir straffavgörande.

Själv verkade hon inte så pigg på det när jag frågade henne i dag:

”Straffläggare? Nej, det tror jag inte. Jag håller mig bland åskådarna då… Men skulle jag behöva lägga en, då har jag självförtroende nog för att göra mål på den.”

Annars är ju Lisa Dahlkvist och Lotta Schelin självklara skyttar. Therese Sjögran känns också som ett naturligt val, liksom trygga Sara Larsson. Resten lämnar jag till Thomas Dennerby att besluta…

Historisk bragd av Sverige

Jag vet inte om jag är först med det, eller om jag är flera dagar efter. Men jag har inte sett uppgiften någonstans i svensk media.
Jag noterade i går att inget svenskt fotbollslandslag, varken herr- eller dam-, någonsin förr har tagit full poäng i ett VM-gruppspel.
Inget tidigare.

Varken silverlaget 1958, silverlaget 2003, bronslaget 1950 eller bronslaget 1991 gick genom gruppspelet utan poängförlust.
Att det här laget skulle klara av den bragden hade inte jag förväntat. Jag var inför mästerskapet orolig att vi skulle åka ut i gruppspelet.

Nu ökas förväntningarna. Som förbundskapten Thomas Dennerby sa på presskonferensen alldeles nyss:

”Om du frågar folk hemma i Sverige så tycker nog alla att vi skall vinna det här lätt. Men vi i laget och lagledningen vet att det blir väldigt tufft. Australien är ett bra lag.”

Så är det. Ett lag helt utan press på sig. Jag hoppas verkligen att våra tjejer klarar av att hantera det tryck de har på sig.

Öqvist från start – trots allt

Just nu kom laguppställningarna till Sverige–USA. Det visar sig att de uppgifter som Fotbollskanalen gick ut med tidigare i dag stämmer – alltså att Josefine Öqvist spelar på Jessica Landströms bekostnad.
Det tycker jag är bra.

Mindre bra är att förbundskapten Thomas Dennerby i går gjorde klart att han bara skulle göra det framtvingade bytet Caroline Seger mot Nilla Fischer. Skall vi inte lita på Dennerby?

Sveriges startelva ser således ut så här: Hedvig LindahlAnnica Svensson, Sara Larsson, Charlotte Rohlin, Sara ThunebroLinda Forsberg, Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer, Therese Sjögran – Josefine Öqvist och Lotta Schelin.

Hos USA spelar Abby Wambach trots allt. Däremot sitter Heather O’Reilly på bänken.

Och i grupp D är det fortfarande 1–1 mellan Norge och Australien.

Ingen Göransson i morgon heller

Jag ville se Sofia Lundgren, Linda Sembrant, Antonia Göransson och Josefine Öqvist i morgondagens startelva.
Om det blir så?
Nej. Inte någon av de fyra lär få chansen.

Thomas Dennerby kör med samma lag som tidigare. Eller ja, nästan samma lag som tidigare.
Nilla Fischer får förstås gå in och ersätta avstängda Caroline Seger.
Men mer blir det inte.

Framför allt gör det ont att inte glödheta Antonia Göransson får chansen. Hon har varit riktigt bra på de träningar jag sett. Och enligt säkra uppgifter har hon skött sig även på de stängda pass där ingen journalist kommit in.
Men Göransson har inte fått en sekunds speltid hittills.

Sverige klart för kvartsfinal

Sverige gör vågen

Det var rättvist, men ack så nervöst.
Sverige vann med 1–0 mot Nordkorea. Matchens lirare Lisa Dahlkvist gjorde målet, och svenskorna var det klart bättre laget.
Nu är vi i praktiken klara för kvartsfinal. Enda hotet är att Colombia vinner både mot USA och Nordkorea. Och det är klart, kunde blixten slå ner i Nordkoreas lag, så kanske Colombia kan… Eller kanske inte.

Enda gången det blev oro i det svenska laget i dag var när förbundskapten Thomas Dennerby oväntat bytte till 4-2-3-1 med en kvart kvar. Då hade koreanskorna ett kanonläge där Sara Thunebro fick rädda på mållinjen. Och det var oro ytterligare ett par gången under en femminutersperiod.

Men totalt set alltså helt rättvist – mina siffror säger 7–1 till Sverige i målchanser. Och här framför mig gör tjejerna vågen.
Nu blir det presskonferens och spelarintervjuer.
Undrar vad Nordkorea skall skylla på den här gången?

Väntad startelva igen

Thomas Dennerby överraskar inte i sin laguttagning till mötet med Nordkorea. Han kör återigen med de elva spelare han tog ut till Mexikomatchen för drygt två veckor sedan.

Det blir alltså: Hedvig LindahlAnnica Svensson, Sara Larsson, Charlotte Rohlin, Sara ThunebroLinda Forsberg, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Therese SjögranJessica Landström och Lotta Schelin.

Annars är vädret ganska perfekt för Sverige. Inte för varmt, inte för kallt.
Och planen här i Augsburg ser riktigt läcker ut.
Strax dags att gå upp på läktaren. Vi hörs igen.

In med Göransson i startelvan

Förbundskapten Thomas Dennerby har gjort klart att det blir maximalt en ändring i startelvan från VM-premiären.
Och Dennerby verkar vara en man som inte ändrar sig i onödan. Han hade bestämt ju vilka elva spelare han skulle satsa på redan i Mexiko-matchen två veckor innan VM. Så allt snack nu efteråt om vilken underbar konkurrens det är i truppen känns mest som snack.

I går spekulerades det i vilken spelare det är som han funderar på att byta ut. Det vanligaste tipset var att Lisa Dahlkvist skulle få ge plats för Nilla Fischer på centralt mittfält.
Det tycker jag vore fel. Dahlkvist har överraskat positivt i de två matcher jag har sett. Låt henne fortsätta.

Jag ser hellre en ändring i högersidan i backlinjen. Ut med Sara Larsson och in med Linda Sembrant. Sembrant må vara långsammare i löpningarna än Larsson. Men Göteborgsbacken har truppens bästa passningsfot, och är en av få som kan spela sig förbi en nordkoreansk tokpress.
Dessutom är jag tveksam till Annica Svensson som högerback. Varför inte spela Linda Forsberg där?

På högerkanten vill jag i alla fall inte se Forsberg. Där vill jag se Antonia Göransson. Visst är hon vänsterfotad, men hon är så spelintelligent att hon löser uppgiften även till höger.
Göransson såg dessutom glödhet ut på gårdagens träning. Hon utmanade, och slog sin försvarare gång på gång.

Hade inte Jessica Landström gjort mål mot Colombia hade jag krävt att hon byttes ut mot Sofia Jakobsson. Men nu tror jag att de kan vara värt att ge fysiskt starka Landström chansen från start även mot de klart mindre koreanskorna.

Dessutom ser jag Hedvig Lindahl som Sveriges tredje bästa målvakt. Jag ser således hellre att Sofia Lundgren eller Kristin Hammarström mellan stolparna.

Schelin strålade på presskonferensen

Sveriges träning på Impuls Arena

Åskan slog, och regnet öste ner under Sveriges träning.
Men efteråt på presskonferensen sken solen.
Förbundskapten Thomas Dennerby var på skämthumör. Bland annat svarade han så här när han fick frågan hur Sverige skall spela gör att slå koreanskorna i morgon:

”Lite bättre än dem. Och gör de saker vi kommer att prata om i kväll”

Han tillade:

”Det var ett nordkoreanskt svar…”

Anfallsstjärnan Lotta Schelin var en av tre spelare på presskonferensen. Hon fick frågan om hon såg det regn som föll under träningen som ett problem:

”Jag är från Göteborg…”

Leendet svaret levererades med var högst avväpnande. För det fullständigt strålade om Schelin, som verkar vara grymt harmonisk för tillfället.
På min fråga i ärendet svarade hon kort:

”Ja, så är det.”

Vad innebär det för morgondagen?

”Att jag kommer att göra mitt bästa, och gör jag inte mål själv hoppas jag kunna göra bra prestationer så att vi kan göra mål.”

Visst låter väl det lovande?

Nu är det dags att stänga ner datorn en kort stund. Nordkorea börjar nämligen träna 16.45 – och vi får se första kvarten.
Jag återkommer senare i kväll…

Samma startelva mot Nordkorea

Här tränade Sverige i Augsburg

Jag har just varit på Paul-Renz-Sportanlage där Sverige körde dagens träningspass. Det var en så kallad stängd träning, vilket innebar att vi i pressen bara fick se de sista 15 minuterna.
Efteråt var alla spelare tillgängliga för oss i media i 30 minuter. Först höll Nordkoreaspionen Tore Lennartsson, förbundskapten Thomas Dennerby och anfallsesset Lotta Schelin varsin liten presskonferens för alla journalister.
Sedan fick vi hugga vilka spelare vi ville. Jag pratade med Charlotte Rohlin och Therese Sjögran. Vad det handlade om får ni veta senare.

Sedan Colombiamatchen har det spekulerats i media att Sverige kanske ändrar till Elfsborgsmodellen 4-2-3-1 mot koreanerna.
Vid gårdagens pressträff sa lagkapten Caroline Seger till TT om att ha fem mittfältare:

”Jag gillar det spelsättet lite mer.”

Sedan har flera krönikörer, bland annat Aftonbladets Simon Bank varit inne på att 4-2-3-1 skulle passa Sverige bäst.
Men när frågan kom upp på presskonferensen sa förbundskapten Dennerby så här:

”Om vi inte skulle få grepp om det – då kan det vara aktuellt att göra den förändringen.”

Snabb följdfråga från någon av reportrarna: Du börjar alltså 4-4-2?

”Det sa jag inte.”

Men det var tydligt att han menade det. Han avslöjade också att startelvan redan är klart till drygt 90 procent:

”Det blir inga sensationer. Men jag har fortfarande lite tankar kring en position.”

Lotta Schelin hade lock för öronen, och man fick prata tydligt för att hon skulle höra frågorna. Hon uppfattade dock den om hon kunde tänka sig att spela på kanten i ett 4-2-3-1:

”Om frågan är hypotetisk så är svaret ja. Jag spelar där jag blir satt att spela av tränaren.”

Mer oro än glädje

Sent omsider har jag surfat runt och kollat vad de största svenska tidningarna skrev om Colombiamatchen.

Jag skrattade häromveckan när jag läste BT:s krönika dagen efter att Sverige hade vunnit EM-guldet 1984. Då skrev vår legendariske krönikör Bewe (Bruno Westerling) att i nästa EM som börjar nästa år, då kommer svenskorna att få det svårt.
Han gladdes inte över att Sverige var bäst i Europa – utan såg i stället framtida problem.

Likadan känsla får man av de flesta krönikörer efter Colombiamatchen. Man oroar sig mer för framtiden än glädjer sig över tre poäng.
BT:s egen Jan Hansson är ett undantag. Läs hela hans krönika på den här länken.

Nu skall jag inte säga att jag bara såg positiva saker i premiären. Absolut inte. Men jag håller med Caroline Seger om att 1–0 räcker – det är poängen som räknas.
Och vem minns att succéherrarna från USA-VM 1994 inledde högst tveksamt, och lite turligt fick med sig en poäng från premiären mot Kamerun. Eller att succé-damerna från 2003 föll i premiären mot USA och sedan hade riktigt bonnröta vid 1–0-segern mot Nordkorea i andra matchen?
Låt oss hoppas att årets VM-lag också växlar upp allt eftersom turneringen går vidare.

Här är några utdrag ur olika tidningar:
Jan Hansson, BT:

”Det kunde stått 3–0 efter en kvart. Till slut blev det en knapp 1–0-seger mot Colombia – och jag är helnöjd med det. ”

Simon Bank, Aftonbladet:

”Solen stekte hål, luften stod stilla, det var svettigt härifrån till evigheten och Thomas Dennerby kunde efteråt stå i kostym och slips och le.
Jag hoppas att han förstår att temperaturen stiger nu.
Det här var en start. Det var inte tillräckligt.”

Tomas Pettersson, Expressen:

”Matchen hann knappt blåsas av innan det började morra i min mejlkorg. Om hur jävla dåligt det varit. Om hur kassa spelarna är. Om hur fan någon kunde säga i tv att man var nöjd med matchen.
Ja, ja. Kan man få be om lite perspektiv tack?”

Anders Lundqvist, Dagens Nyheter:

”Sverige besegrade Colombia med 1–0 i VM-premiären. Laget levde upp till förväntningarna resultatmässigt. Men spelmässigt har förbundskapten Thomas Dennerby en del punkter att fundera över.”

Gert-Ove Gärder, Svenska Dagbladet:

”VM-premiären slutade lyckligt för svensk del.
Spelmässigt fanns mer att önska men 1–0 mot Colombia ger arbetsro inför fortsättningen.”

På plats i Augsburg

Har just ätit och installerat mig på hotellet i Augsburg.
Jag hade skrivit ett par inlägg för bloggen i morse, men internet funkade dåligt på hotellet i Köln. Tanken var att lägga in inläggen i samband med den svenska presskonferensen på spelarhotellet i förmiddags.
Det gick så där. Men bättre sent…

Presskonferensen var förresten verkligen ingen upphetsande historia.
Förbundskapten Thomas Dennerby var inte ens där. Han hade sett fel på sin flygbiljett, och hade fått stressa till flygplatsen för att hinna i tid till Norge–Ekvatorialguinea i eftermiddag.
Sex–sju spelare var däremot på plats. Jag pratade med tre av dem, Sara Larsson, Caroline Seger och Annica Svensson. Jag sparar ganska mycket material till senare, så till i morgon blir det ingen text som välter kiosker.

Resten av dagen har fylls av bilresan söderut mot Augsburg. 52 mil var det egentligen – men jag körde fel och tvingades köra ett par extra.

Annars har det varit rejält mycket svalare i dag. Det var faktiskt bara 17 grader någon mil utanför Köln. Och det var faktiskt ganska skönt, för oj vad svettigt det var på BayArena i går.
Vi reportrar svettades kopiöst från vår plats i skuggan. Jag drack 1,5 liter under matchen, och kunde ha druckit mer.

Men värre var det för fotograferna, som stod i solen. Aftonbladets fotograf drack tre liter under matchen. Och Östgötacorrens drack drygt två.
Värmen var så tryckande att det var först sent på kvällen, när jag var tillbaka på hotellet som trycket släppte i huvudet. Även om spelarna säger att de klarade värmen bra är jag övertygad om att Sverige mår bäst av att slippa liknande hetta framöver.

Landström hade bättre tajming än jag

Min tajming var inte klockren i andra halvlek i går.
Jessica Landström hade nyss, grovt missat sin andra högkaratiga målchans. Och förbundskapten Thomas Dennerby hade precis gjort sitt första byte (Sofia Jakobsson kom in för Linda Forsberg). Då sa jag högt på pressläktaren:

”Det är väl läge att han byter ut Landström också, nu när han ändå håller på…”

Precis när jag skulle avsluta meningen såg jag hur Lotta Schelin var på väg att runda sin back på högerkanten – och att Landström kom perfekt i mitten. Det var bara att prata vidare:

”…men då gör väl hon mål nu bara för det.”

Så blev det.
Och segern kan bli hysteriskt viktig. Och kanske kan målet lyfta Landström ett par klasser. För utöver målet gjorde hon inte mycket rätt i går. Personligen ser jag hellre att Dennerby spelar någon annan bredvid Schelin. Varför inte Therese Sjögran, eller någon av framtidsnamnen Jakobsson eller Antonia Göransson?

Första premiärsegern sedan 1958

Förbundskapten Thomas Dennerby sa på presskonferensen:

”Vi har vunnit en VM-premiär, vilket var länge sedan Sverige gjorde.”

Jag undrar om han vet hur rätt ute han var. Sveriges damlandslag hade aldrig förut vunnit en VM-premiär.

Och vid en genomgång av herrmästerskapen noteras att man får gå tillbaka ända till den 8 juni 1958 för att hitta en svensk premiärseger. Då besegrades Mexiko med 3–0 på Råsunda efter två mål av Agne Simonsson och ett av Nisse Liedholm.