Fotbolls-VM och politik hör ihop

I samband med stora idrottstävlingar görs alltid politiska utspel på olika nivåer. Damfotbollens mästerskap är inga undantag – tvärtom passar spelare och ledare på att hugga mot det mesta när de hamnar i fokus.

Räkna alltså med att det kommer att bli en hel del utspel före och under VM-slutspelet.

Jag förstår att man passar på – det är självklart att damfotbollen skall försöka förbättra sin position när möjligheten finns. Men är alla utspel berättigade? Kanske inte.

Här kommer en liten genomgång av en del saker som hänt på den här fronten de senaste veckorna.

Det var väl inte ett utspel, men det internationella fotbollsförbundet Fifa har förbjudit Tv4 att kalla VM för fotbolls-VM i marknadsföringen. Mästerskapet skall tydligen heta dam-VM. Där tycker jag nog att Fifa gör ett rejält självmål, för inte kallade de väl mästerskapet i Brasilien i fjol för herr-VM? Men självmål gör ju Fifa-pamparna ganska ofta nuförtiden…

I dag hålls det ju val av Fifa-president och trots de senaste dagarnas skandaler verkar Sepp Blatter få sitta kvar vid makten. Det är ju en jätteskandal i sig.

För någon vecka sedan kallade sig för övrigt Blatter för ”Gudfadern av damfotboll”. Det uttalandet fick Alex Morgan att skratta – eller möjligen gråta. Morgan hävdar nämligen att Blatter inte visste vem hon var vid Fifagalan i januari 2013.

Då var Morgan närvarande eftersom hon var nominerad som en av världens tre bästa spelare.

Alex Morgan skall intervjuas

Alex Morgan

Enligt den här artikeln hävdar Abby Wambach att Blatter vid en Fifagala – möjligen samma gala som Morgan refererar till – trodde att Wambachs fru Sarah Huffman var Marta.
Att inte världens högsta fotbollsbas känner igen den spelare som blivit framröstad som världens bästa fem gånger är generande. Gudfader Blatters intresse för damfotboll känns ju äkta…

Den italienske före detta fotbollsbasen Felice Belloli hade däremot inget intresse av damfotboll. Hans homofobiska uttalanden var värda alla möjliga fördömanden och det var ju även högst berättigat att förbundsstyrelsen sparkade Belloli under förra veckan.

Även på hemmaplan har det gjorts flera politiska utspel den senaste tiden. Umeås tränare Maria Bergkvist bjöd nyligen på följande anmärkningsvärda uttalande:

”Vi borde få större medel av förbundet. I dag får du betydligt mer pengar för ett herrlag i Superettan än vad ett lag i damallsvenskan och det tycker jag fan är sinnessjukt. Hur kan det vara så? Varför händer inget?”

Personligen tycker inte jag att det är sinnessjukt att en serie med mer än dubbelt så högt publiksnitt som damallsvenskan har högre tv-intäkter.

Ett annat anmärkningsvärt uttalande läste jag i en GP-intervju med Moa Svan, som har varit fotbollsreporter för tidningen Feministiskt Perspektiv. Hon sa bland annat att:

”Vi måste sluta stötta herrlandslaget in absurdum. Mitt mål är att herrarnas stöd ska slås ur balans och i stället falla på det riktiga landslaget (damlandslaget), att de ska bli nummer ett.”

Det är bra med engagemang, men det här låter lite som att rasera den grund man står på. Det är ju herrlandslaget som över tid har dragit in de pengar som betalat för dam- och flicklandslagens verksamhet. Varför så avundsjuk? Det måste väl finnas plats för framgångar både för herrar och damer.

Personligen unnar jag alla elitidrottare att kunna leva på sin sport. Men är det rimligt? Och vad skall hända för att det skall bli möjligt?

När jag läser uttalanden som Maria Bergkvists väcks en massa frågor. Är det bara de svenska fotbollspengarna som skall fördelas jämnt? Eller alla idrottspengar? Vem skall betala för basket, handboll och innebandy? Eller är deras utövare inte lika mycket värda som fotbollstjejer?

Det finns massor av vinklingar på de här frågorna. En intressant är att man i många sammanhang hör damfotbollsfolket säga att herr- och damfotboll är två olika sporter. Men när det kommer till pengar tvekar inte damfotbollen att försöka åka snålskjuts på herrfotbollen. Då är löner och intäkter jämförbara utan några som helst problem.

Visst tjänar delar av herrfotbollen snuskigt mycket pengar och det är önskvärt att de rika är generösa mot de fattiga. Men i botten tycker jag ändå att det är rimligt att man får lön efter vad ens företag/klubb drar in på sin egen verksamhet.

En verksamhet som skall vara hållbar över tid bör inte bygga på bidrag och lån. Den bör gå runt av sig själv.

För damfotbollen finns det bara en väg – det handlar om att fortsätta öka intresset och engagemanget bland folket. Det handlar om att öka publiksiffrorna för landslaget och för matcherna i damallsvenskan. Det handlar om att göra en bättre produkt.

Tyvärr gör svensk damfotboll en hel del självmål i det arbetet. VM-slutspelen är den bästa marknadsföringen som finns för sporten, men det svenska marknadsföringsarbetet inför slutspelet i Kanada får underkänt betyg.

När landslagsledningen borde göra allt för att synas har man gjort tvärtom. Det mediaupplägg som är ligger inför VM innebär ett nytt rekord i otillgänglighet. Det är verkligen vansinnigt tråkigt. Aftonbladets Jennifer Wegerup skrev för övrigt om bristerna i den här krönikan.

Grattis USA, Mexiko och Costa Rica till VM-platserna

I måndags tog Internationella fotbollsförbundet (Fifa) beslut om hur många platser varje världsdel får i VM i Kanada 2015. Och utan att ta i alltför mycket kan man konstatera att fem nationer omgående blev VM-klara.

Utöver arrangörslandet Kanada kan nämligen även Nya Zeeland, USA, Mexiko och Costa Rica redan börja planera för VM-slutspel om tre år. Deras kvalspel känns överflödigt.

Nord- och Centralamerikas förbund Concacaf hade nämligen klart bäst förhandlare på plats, och man drog den stora vinstlotten i fördelningen av platser. Alla länder som kan spela fotboll i världsdelen, samt eventuellt ytterligare ett, får nämligen spela VM. Så är fördelades VM-platserna världsdel för världsdel:

AFC (Asien): 5 platser. Följer man världsrankingen blir det Japan, Thailand*, Australien, Sydkorea och Kina.

CAF (Afrika): 3 platser. Nigeria, Kamerun och Ghana.

CONCACAF (Nord- och Centralamerika): 3,5 platser. USA, Mexiko och Costa Rica. Samt en playoffplats för Trinidad och Tobago.

CONMEBOL (Sydamerika): 2,5 platser. Brasilien och Colombia. Samt playoffplats för Argentina.

OFC (Oceanien): 1 plats. Nya Zeeland.

UEFA (Europa): 8 platser. Tyskland, Sverige, Frankrike, England, Italien, Danmark, Norge och Holland.

HOST (Värdnationen): 1 plats. Kanada.

Sedan Australien bytte världsdel till Asien så är det självklart att Nya Zeeland kommer att ta Oceaniens plats. Där behöver de egentligen inte ens kvala.

Även i Asien känns det i alla fall självklart vilka fyra av de fem nationer som får platserna är. Hade Nordkorea fått vara med hade det varit självklart även vilket det femte landet skulle vara. Steget till land nummer sex och sju är ganska stort.

Afrika får ett tufft kval, för där är det jämnt. Bakom Brasilien är det även jämnt i Sydamerika.

I Europa är det 12–13 länder som slåss om de åtta platserna. Kan bli ett tufft kval. Men förstås förbättras Sveriges chanser att få spela VM ganska rejält ner antalet europeiska VM-lag ökas från fem till åtta.

Utöver Nya Zeeland så var det alltså länderna i Nord- och Mellanamerika som kunde jubla i måndags. För jag såg ganska många matcher i deras OS-kval i vintras. Det var lätt att konstatera att där finns fyra länder som kan spela fotboll. Resten var rent ut sagt genomusla.

I med Kanadas gratisplats som arrangör får nu alltså Nordamerika 4,5 platser till VM. USA, Mexiko och Costa Rica behöver inte ens kvala. Det är redan klart att de kommer att ta direktplatserna. Sedan slåss riktigt svaga damfotbollsländer som Trinidad och Tobago, Kuba, Haiti, Guatemala och Dominikanska republiken om en playoffplats.

Måtte de inte överleva sitt playoff. För det vore ingen bra reklam för damfotbollen om någon av de där blåbärsnationerna fick en VM-plats. Som jag ser det har alltså Nordamerika fått en plats för mycket. De skulle bara haft 2,5 platser plus Kanada. Den sista platsen borde lag nio från Europa och lag fyra från Afrika ha fått spela playoff om.

Och Oceanien borde bara haft en halv plats. Nya Zeeland borde också ha tvingats till ett playoff. I första hand mot lag sex från Asien. Men, men. Fifa har sagt sitt. Och på kuppen har vi i praktiken redan fått fem VM-klara nationer.

* Korrigering: När jag skrev det här inlägget tänkte jag inte på att Nordkorea är avstängt från VM 2015. Nordkorea är nu utbytt mot Thailand. Mer om fördelningen i det här inlägget, där jag uppdaterar mitt resonemang.