I går kväll var stora delar av den samlade svenska journalistkåren här nere i Frankfurt ute och åt tillsammans. Det var väldigt trevligt.
In på småtimmarna satt jag, Malin Swedberg (expert på Tv4) och Daniel Kristiansson (kommentator på Tv4) och diskuterade fotboll och utseende.

Swedberg ifrågasatte min lista över VM:s snyggaste spelare. Mitt försvar är att listan har lockat många läsare till en blogg som handlar om damfotboll, och att den på så sätt kan öka intresset för tjejers fotbollsspelande.
Rent moraliskt så har jag däremot inga bra argument. Men jag tror att damfotbollen behöver ta lite genvägar till uppmärksamhet ibland. Precis som alla andra sporter.

Tyvärr så är skönhet en genväg till uppmärksamhet. Och kan min lista få några flera att sätta sig framför tv:n och upptäcka att tjejerna inte bara är snygga, utan också spelar riktigt bra fotboll, då blir jag glad.
För jag tycker verkligen att det har varit riktigt bra fotboll i de allra flesta matcherna i det här mästerskapet. Och då känns det extra tråkigt att läsa alla sågningar hemma av hur uselt det svenska laget var i semifinalen. Och hur dålig damfotbollen är.

Men de finns de tv-experter som tycker att det är okej att med listor över snygga spelare.
Jag berättade i går om att Tysklands guldhjälte från 2003, Nia Künzer, dels är expert på tv-kanalen ARD, och dels har en daglig krönika i tidningen Frankfurter Neue Presse.
I sin krönika i går skrev hon just om att VM-artiklarna i många tyska tidningar har bytt inriktning efter att Tyskland blivit utslaget. Texterna har mer börjat handla om utseende och andra saker som rent sportsligt är oväsentliga. Så här skriver Künzer:

”Men det stör inte mig som kvinna och före detta landslagsspelare att man tar upp frågan om vilken spelare som har störst sex-appeal. Det är ju likadant vid herrarnas mästerskap.”

Apropå inget skriver hon även:

”För mig är för övrigt svenskorna det mest sympatiska landslaget. När de sätter i gång sin lilla dans så får jag goda vibbar.”