Vi fick uppleva en riktigt jämn och spännande match i premiäromgången av Champions Leagues grupp D. Det handlade dock inte om den match som utspelade sig på Hisingen, utan om den som gick i Lissabon.

Där skrällde sig Benfica till en fin poäng mot Bayern München. Matchen slutade 0–0, och den period jag såg visade det portugisiska mästarlaget väldigt fina försvarskvaliteter. De fick Bayern att mest rulla runt i backlinjen, utan att verka ha något riktig idé för hur man skulle ta sig till målchanser.

När lottningen kom varnade jag för Benfica. Jag skrev att Häcken i första hand måste ha fokus på att ”vinna de båda matcherna mot Benfica, något som känns långt ifrån säkert”. Jag vill minnas att jag fick mothugg, och att Lissabonlaget ansågs vara en munsbit för de tre andra lagen.

Men öppningsmatchen visar något annat. För det är långt ifrån varje dag Bayern München tappar poäng. Och när det tyska mästarlaget väl tappar poäng är det i princip alltid mot riktigt bra motstånd. Det finns således anledning att hissa varningsflagg för Benfica i det här gruppspelet.

Vilken flagg man bör hissa för Häcken är mer oklart. Jag var Bravida Arena (som i dag hette Hisingen Arena) under tisdagskvällen. Hela 4104 personer hade tagit sig dit i regnet, och på twitter utnämnde jag hejaklacken till bäst i hemmalägret. Klacken höll igång konstant under hela matchen. Inte ens när Lyon gjorde sina två mål på klacksidan tystnade de. Imponerande.

Imponerade gjorde även Lyon. De vann hur säkert som helst med 3–0, och man kunde ta det väldigt lugnt under de sista 40 minuterna.

På presskonferensen efter matchen menade tre Häckenspelare (Jennifer Falk, Emma Kullberg och Stina Blackstenius) och tränare Mats Gren att man hade mycket att ta med sig, samt att man gjorde en bra första halvlek.

I princip håller jag med. I paus levde fortfarande matchen, även om man anade att Lyon hade en växel till att lägga in. Det gjorde den franska storklubben i början av den andra halvleken, vilket ledde till två snabba mål – och game over. Där dog matchen, och på slutet var Ada Hegerberg:s inhopp det klart roligaste.

Men vi tar det från början. Jag tänkte att jag går igenom matchen utifrån de anteckningar jag gjorde på plats.

3.53: Slarvig passning av felvänd Julia Zigiotti Olme. Bjöd Lyon på ett jättebra lobbläge. Jennifer Falk var på sin vakt och hann hem. 0–1 i målchanser.

5.03: Nära att Kadeisha Buchanan gör självmål på ett fint inspel från Elin Rubensson. 1–1 i målchanser. Zigiotti har sedan ett hyfsat volleyläge på den efterföljande hörnan. Bra offensiv start från Häcken.

9.23: 0–1 Melvine Malard. Från början är det egentligen inte en målchans, utan det kommer från ett ofarligt inkast. När Emma Kullberg skall rensa bort bollen träffar hon Zigiotti i ryggen. I nästa läge missbedömer Kullberg bollen, och Danielle van de Donk hinner emellan. Nederländskan blir helt fri till höger, och serverar Malard öppet mål.

Vaket av Lyon, men ett mål man som underdog inte får släppa in om man skall kunna skaka ett europeiskt storlag som Lyon.

I målfirandet sprang Signe Bruun och vänsterbacken Selma Bacha och hämtade en matchtröja som de lagt bakom Falks mål. I firandet samlades laget och Bacha höll upp Amel Majri:s tröja för att visa att laget tänker på stjärnan som tydligen drog sönder knät i senaste ligaomgången.

18: Häcken har flera gånger tappat bollen centralt i uppbyggnadsfas på egen planhalva. Läge att börja spela runt, eller över Lyons press.

21: När Falk rullar igång insparkarna sätter Lyons forwards stenhård press. Häcken är nära bolltapp i eget straffområde. Man måste väl börja slå insparkarna långt nu?

21.00: Fin räddning av Falk på ett vänsterskott från Catarina Macario. 1–3 i målchanser.

25.20: Lyon bjuder på en smart uppspelsvariant. Defensiva innermittfältaren Damaris Egurrola lyfter en hög boll mot van de Donk, som nickskarvar in bakom Häckens vänsterförsvar. Där löper blixtsnabba Delphine Cascarino in i ytan.

Häckens vänsterförsvar har en jobbig uppgift mot Cascarino och Ellie Carpenter. När även van de Donk drar sig åt höger går Häckenförsvaret lite vilse.

26: Häcken slår en lång inspark. Man har insett att det varit ett för stort risktagande att rulla igång insparkarna. Bra.

34.25: Friläge för Stina Blackstenius. Tiane Endler kommer ut och räddar. 2–3 i målchanser.

När man minskat risktagandet på egen planhalva har Häcken blivit mycket bättre. Anfallet som leder till friläget är snyggt. Det börjar med att Häcken pressar fram ett misstag i Lyons uppspel. Mille Gejl vinner bollen, och spelar hem till Rubensson. Hon i sin tur lyfter mot centralt placerade Stine Larsen. Danskan frispelar i sin tur Blackstenius med en mästerlig bröstning. Ett anfall värt att bli mål…

46.30: Fransk dubbelchans på övertid. Först räddar Falk ett friläge från Malard, sedan tippar Falk returen från Signe Bruun i ribban. 2–4 i målchanser i paus. Och 0–1.

Totalt sett alltså en bra halvlek från Häcken. Man spelade lite naivt i början, vilket också kostade ett baklängesmål. Men när man minskade risktagningen blev det bättre, och utöver den där dubbelchansen på övertid släppte inte Häcken till några öppna lägen under halvlekens andra hälft.

Paus: Ada Hegerberg värmer lite extra. Skall hon trots allt spela? Inför matchen trodde jag inte på det, när övriga spelare värmde kollektivt körde nämligen Hegerberg själv med en fystränare.

Andra halvleken:

47.02: 0–2 Catarina Macario. Lyon rivstartar halvleken och spelar sig centralt genom Häckens press. Bollen går sedan ut på Lyons vänsterkant, där Bacha överlappar och lyfter in bollen. Lyon har då tre spelare vid målområdeslinjen i Häckens straffområde. Häckenförsvaret är stressat, och i andraläget nickar Luna Gewitz bollen rakt ut i planen. Macario står vid straffpunkten och tackar och tar emot.

52.18: 0–3 Självmål av Stine Larsen. Efter ett nytt snabbt Lyonanfall blir det hörna från höger. Lyon packar in fem spelare i Häckens målområde. När bollen kommer in lutar sig Larsen in framför Buchanan och råkar nicka bollen rakt in i eget mål.

Häcken har fått en riktig mardrömsstart på halvleken. Klacken verkar dock inte bry sig, utan den kör bara på. Det är inte tyst en sekund i samband med bortamålen.

71.05: Ada Hegerberg har värmt hårt ihop med Perle Morroni och Laurine Baga. Nu får norskan en björnkram av fystränaren, sedan joggar hon mot bänken. Hon skall verkligen spela.

Framför mig på pressläktaren sitter tre norska reportrar. De börjar knappa på sina mobiltelefoner. Det här måste omgående rapporteras hem till Norge. Själv rapporterar jag på twitter…

78.25: Ada Hegerberg är tillbaka. Det är en stor internationell damfotbollsnyhet. Hon får en kram vardera av tränarna Camille Abily och Sonia Bompastor innan hon springer in på planen.

Den manlige matchspeakern kallar henne Hagerberg till de norska reportrarnas förtjusning. Speaker nummer två klarar storstjärnans namn betydligt bättre.

87: Damaris Egurrola får gult kort. Jag har inte sett spanjorskan spela tidigare, men är imponerad. Hon är väldigt bra, enligt min uppfattning bäst i Lyon. Strax innan varningen ropas publiksiffran 4104 ut. En bra siffra i oktoberregn.

Matchen slutar 0–3. Jag har inte bokfört en enda målchans efter självmålet. Det blir alltså 2–6 i målchanser.

Efteråt på den franska presskonferensen imponerar manager Sonia Bompastor, bland annat genom att hjälpa tolken med översättning till engelska. Men även genom sin hyllning av Hegerberg. Bompastor avslöjar att norskan under sin skadefrånvaro tänkt tanken att karriären skulle kunna vara över.

Kanske är det därför som Hegerberg gråter när hon träffar familj, Lotta Schelin och klubbpresident Aulas precis framför pressläktaren efter slutsignalen.

Det lilla jag såg av DAZN:s (uttalas tydligen ungefär Dasson) sändning såg bra ut. Som synes ovan hade man även ett matigt klipp med höjdpunkter. Dock tycker man väl att Hegerbergs återkomst borde ha platsat i ett 7,5 minuter långt klipp. Eller hur?

För Häcken gäller det alltså att slipa bort naiviteten till nästa match, den borta mot Bayern i nästa vecka. Tyskorna kommer att vara lite pressade inför den matchen eftersom de tappade två oväntade poäng i Portugal. Kan Häcken hålla emot ett tag så kanske Bayern kan bli nervöst.

För Häcken gäller också förstås att se till att man får med sig hela truppen till alla matcher. Stina Blackstenius sa på presskonferensen att det är jätteroligt att spela den här typen av matcher. Skall man tolka det som en signal om att hon även vill vara med i de tre sista?

I den andra gruppen som inleddes under tisdagen blev det två storsegrar. Först vann Hoffenheim med hela 5–0 mot danska Køge, siffror som utifrån det här klippet kunde varit betydligt större:

Och sedan visade Barcelona att de inte tänker ge bort sin mästartitel i första taget. Man vann med klara 4–1 mot Arsenal, trots att man kostade på sig att bränna en straff på övertid på övertiden. Eller, det var ju faktiskt Manuela Zinsberger som gjorde en fin räddning på Alexia Putellas straff.

För Jonas Eidevall fick alltså segersviten ett abrupt slut. Engelska lag har uppenbarligen inte knäckt koden om hur man möter spanskt motstånd. Vi får se om den trenden står sig över hela vinterns turnering.

I morgon 18.45 går BK Häcken FF in i Champions Leagues gruppspel. Man gör det genom att ta emot Europas allra bästa lag under den senaste tioårsperioden – Olympique Lyonnais.

Det sägs som bekant att det är avspark för det första gruppspelet någonsin i Women’s Champions League. Och det är ju både sant och falskt.

Sant eftersom det inte har varit gruppspel under den period där turneringen hetat just Women’s Champions League, alltså sedan hösten 2009. Men innan dess, när namnet på damernas Champions League istället var Uefa Women’s Cup, var det ju faktiskt gruppspel.

Hösten 2008 vann Umeå sin grupp i Women’s Cup. Precis som nu var det fyra fyrlagsgrupper, där ettan och tvåan gick till kvartsfinal. Umeå ställdes mot Arsenal i sin kvartsfinal – och vann med totalt 8–3. 16 lag i gruppspel är alltså inget nytt i damernas mästarturnering, även om det framställs så.

Nytt är däremot att alla matcher sänds – och att de går att se gratis. De som sänder är DAZN, och man gör det på Youtube. På den blå länken finns länkar till alla matcher. Häcken–Lyon ser du här:

Parallellt med Häckens match spelas Hoffenheim–Køge. Och med avspark 21.00 är det sedan dags för Benfica–Bayern München – och tisdagens höjdare: Barcelona–Arsenal.

Hittills har ju Jonas Eidevall gjort supersuccé i Arsenal. Det har blivit nio segrar på nio tävlingsmatcher, bland annat har man vunnit med 5–0 mot Manchester City och 3–2 mot Chelsea. Nu ställs Eidevalls lag mot svårast möjliga motstånd, det europeiska mästarlaget Barcelona. Intressant.

Tisdagens mest intressanta match för oss svenskar är ju dock ändå Häckens möte med Lyon. Det blir väldigt spännande att se om Göteborgslaget kan göra något åt det franska topplaget.

Häcken har ju förstås stort självförtroende efter lördagens starka seger mot FC Rosengård. Samtidigt noteras en ganska rejäl oro inom truppen. Tre bärande spelare (Stina Blackstenius, Julia Zigiotti-Olme och Emma Kullberg) har alltså inte ställt upp på att förlänga sina kontrakt över andra halvan av gruppspelet.

Personligen fattar jag ingenting. Jag fattade inte heller något när spelare lämnade Kopparbergs Göteborg mitt i Champions League förra hösten.

För mig är det att svika sina lagkompisar att inte spela klart säsongen när man ändå inte får spela för någon annan klubb förrän efter nyår. Jag hade skämts, och inte kunnat med att se mina lagkompisar i ögonen om jag hade lämnat laget i mitten av november.

Eller. Jag hade inte lämnat laget i mitten av november.

Jag har alltid tyckt att det är självklart att man gör allt för det lag man representerar. Aktuella spelare tycks däremot sätta jaget före laget. Det tycker jag är beklagligt. Och faktum är att jag hade varit tveksam till att värva den typen av egoistiska spelare om jag varit sportchef i någon större klubb. Nu lär jag ju dock aldrig bli det…

När det gäller kontrakt så har jag obekräftade uppgifter om att Häcken och Mats Gren ännu inte förhandlat om förlängning. Mästartränarens kontrakt löper ju ut i höst.

Även om Lyon numera är mindre stjärnspäckat än laget var för två år sedan så är det franska topplaget jättefavorit i morgon. Jag gissar att Lyon stundtals kommer att sätta en jättepress på Häcken, vilket innebär ett stort test på Göteborgslagets förmåga att spela sig ur stressade situationer.

Det blir även ett test på Häckens försvarsspel. I damallsvenskan brukar laget pressa sönder motståndet. Någon annan typ av försvarsspel behöver man nästan aldrig ägna sig åt. Och när man behöver det brukar några mindre misstag inte bli så kostsamma. Mot Lyon riskerar varje misstag kosta baklängesmål. Vi får hoppas att Häcken slipper sådana lärdomar.

Tittar vi på Lyons lag ser det alltså inte lika starkt ut som det gjorde som våren 2019. Men man har inlett hösten starkt. Efter att man förlorade ligaguldet till PSG i våras har man byggt om i startelvan. Tidigare försvarsstjärnan Sonia Bompastor är manager, och i 4–1-segern mot Bordeaux i lördags ställde hon upp sitt lag så här:

4–3–3: Tiane Endler – Ellie Carpenter, Kadeisha Buchanan, Grace Mbock Bathy, Perle Morroni – Danielle van de Donk, Amandine Henry, Amel Majri – Delphine Cascarino, Catarina Macario, Melvine Malard.

Med i truppen till Göteborg finns även en viss Ada Hegerberg. Norskan gjorde sin senaste match den 19 januari i fjol. Kanske, kanske att hon kan vara redo för ett kortare inhopp i morgon?

Hegerbergs målskytte har varit saknat i Lyon det senaste året. Gissningsvis kommer hon dock att behöva en ganska lång acklimatiseringsperiod innan hon kan prestera som hon gjorde förr. Jag har hört det sägas att den tid man behöver för att komma tillbaka till full kapacitet är lika lång som själva skadefrånvaron. I Hegerbergs fall skulle det i så fall ta drygt 20 månader att hitta tillbaka till toppformen.

I Lyons elva finns aggressiva mittfältaren Danielle van de Donk, som ju hade Göteborg som hemadress 2015. Där finns också världens bästa målvakt – Tiane Endler – och en urstark backlinje.

Framåt har man rejält med fart, framför allt hos Delphine Cascarino på högerkanten. Lotta Ökvist kommer att få det hett om öronen. Jag gissar även att Lyon var på plats i lördags och såg att Elin Rubensson gärna vill ha en hög position, vilket innebär att hon lämnar en stor lucka bakom sig. Den luckan får inte bli för stor.

Lyon har som sagt inlett hösten väldigt starkt. Mina odds för tisdagens match är 3–7–90 – alltså rejäl fransk övervikt.

Innan jag sätter punkt så kan det vara läge med några ord om söndagens båda damallsvenska matcher. Där tog Eskilstuna ett stort steg på Champions Leaguekval. 3–1-segern mot Djurgården samtidigt som Hammarby kryssade mot Piteå innebär att United nu är sex poäng före Kristianstad och sju före Bajen. Matchen Kristianstad–Eskilstuna på söndag kan bli avgörande för vilket lag som blir trea.

En timme efter avspark på Kristianstad fotbollsarena blir det nytt publikrekord i svensk damfotboll. Hammarby har nu sålt över 13000 biljetter till derbyt mot AIK.

Häcken vann med 2–0 mot Rosengård i en dyngsur tillställning på Hisingen i eftermiddags. Därmed har vi plötsligt fått en riktigt het guldstrid i årets damallsvenska.

Med fyra omgångar kvar är nu Rosengårds serieledning nere i tre poäng och ett mål. Och om Häcken klarar av att parallellt hantera både damallsvenskan och Champions League kan det bli riktigt spännande framöver.

I eftermiddags var jag en av 2814 åskådare som satt i regnet på Bravida arena och kollade in toppmötet mellan just Häcken och Rosengård. En bit ifrån mig på läktaren såg jag avstängda Sanne Troelsgaard och skadade duon Mimmi Larsson och Fiona Brown. Framför mig blev Jelena Cankovic kvar på bänken i 90 minuter.

Lägg till att Rosengård i somras tappade Stephanie Labbé, Glodis Perla Viggosdottir, Nathalie Björn, Hanna Bennison och Anna Anvegård. Sju av de nio startade när Rosengård körde över Häcken med 2–0 den 27 juni, de andra två hoppade in.

Då gjorde Häcken en stark start, sedan tog Rosengård över – och vann till slut hur säkert som helst.

I dag såg det helt annorlunda ut. Eller. Även om det var väldigt andra förutsättningar mellan lagen såg den första halvleken ut ungefär som senast.

Häcken startade bäst och kontrollerade matchen. Rosengård hade svårt att ta sig över mittlinjen Efter 13 minuter var det heta diskussioner på planen mellan Emma Berglund, Caroline Seger och ytterligare några Rosengårdsspelare.

Efter den där diskussionen fick Rosengård bättre defensiv kontroll. Och Stefanie Sanders började suga in lite bollar, vilket gjorde att Malmölaget började få innehav även på offensiv planhalva. Seger, Berglund och de andra Rosengårdsspelarna fick även hjälp av planen, som blev allt mer svårhanterad för varje regndroppe som föll. Och det handlade om många droppar.

I paus hade lagen haft varsin boll i stolpen, och det kändes vidöppet.

Efter paus var det bara Häcken – och en massa vatten – på planen. Hemmalaget löste gåtan om hur man hanterar en vattensjuk plan, och till slut hade jag 7–1 i klara målchanser i Göteborgsfavör.

Slutresultatet 2–0 var således helt i sin ordning. Och för Rosengårds skull hoppas jag att tränare Renee Slegers menade nästa match när hon sa att Larsson och Cankovic snart skall vara tillbaka i spel.

Det var ju nämligen otrolig skillnad mellan det Rosengård jag såg före OS och det jag såg i dag. Otrolig. Det var jätteskillnad i den offensiva spetsen. Men framför allt skulle jag säga att det är i de bakre leden som Malmöklubben tappat.

Teagan Micah är långt ifrån lika stabil och säker som Stephanie Labbé. Micah var i och för sig chanslös på de båda målen, men jag tyckte inte att hon spred den känsla av säkerhet som en backlinje behöver känna för att kunna prestera på topp.

Även i backlinjen har stabiliteten minskat. Högerbacken Bianca Schmidt känns väldigt långt ifrån den nivå hon en gång har haft. Ändå var det till vänster som Rosengård var som mest sårbart. Gudrun Arnardottir visade tidig osäkerhet i matchen mot Stina Blackstenius genom att falla och ta rejält djup, och på så sätt ställa sina kollegor i backlinjen.

När Arnardottir senare vågade hålla linjen var anfall på ytan bakom henne Häckens bästa taktik. Isländskan var också olycklig vid båda Häckens mål. Jag lyssnade på henne efter matchen, och då ansåg hon att hon skulle ha haft frispark vid det första målet.

Jag har kollat igenom situationen i efterhand, och har inte sett något som styrker det isländskan säger. Nu har jag i och för sig inte tillgång till några bilder som visar hela sekvensen med Blackstenius och Arnardottir. Men från det jag har sett ser jag inget som skulle berättiga till Rosengårdsfrispark.

Och om vi vänder på det, alltså om Arnardottir varit i ryggen på Blackstenius, och det hade blivit straff – då hade sannolikt Arnardottir varit fly förbannad.

Utanför Arnardottir, på vänsterbacken, spelade Katrine Veje. Hon blev rejält uppsnurrad av Johanna Rytting Kaneryd vid 2–0-målet. Där såg man att Veje är omskolad forward, och att hon fortsatt är bättre i offensivt straffområde än i eget.

Fanns det då inte något positivt hos Rosengård? Jo, Caroline Seger var lysande på centralt mittfält. Och så gillade jag inhopparen Bea Sprung. 16-åringen kom in med både respektlöshet och stor arbetsvilja. Det skall bli väldigt spännande att se hennes utveckling.

I nuläget känns det faktiskt som att Häcken har ett bra läge. I fjol tappade Rosengård kommandot i damallsvenskan på fem matcher från och med den 27 september till och med den 17 oktober. På de fem matcherna tog man bara sex poäng.

Nu är vi inne i samma period. Rosengård kryssade mot Kristianstad den 26 september och föll i dag mot Häcken. Som tur är för Malmöklubben har man bara två matcher kvar under oktober, Linköping och Piteå. Häcken skall spela fem matcher till i oktober, nästa på tisdag mot Lyon.

Utöver toppmötet hade vi även ett bottenmöte i dag. Där vann AIK med 1–0 mot Växjö efter att Jenny Danielsson skickat upp segerbollen i krysset. Därmed kan AIK börja planera för damallsvenskan 2022. Däremot har småländskorna numera bara teoretiska chanser att hålla sig kvar. Med fyra matcher kvar att spela är man tio poäng bakom Piteå och elva bakom AIK. Det är redan sagt, men får sägas en gång till: Växjö spelar i elitettan nästa år.

Men Småland kan ändå få ett lag i damallsvenskan. I dag vann Umeå mot Uppsala samtidigt som Kalmar och BP tog varsin trepoängare. Med fem omgångar kvar har Kalmar nu fyra poäng ner till fyran Uppsala – ett bra utgångsläge.

Umeå har förstås ett ännu bättre läge. Man har tolv poäng och 29 mål ner till Uppsala. Inom två veckor kommer UIK att kunna fira damallsvensk comeback. Noterbart i dag för övrigt att Umeå kom i underläge i minut 80. Men junioren Lisa Björk kvitterade två minuter senare, och veteranen Lisa Dahlkvist avgjorde på övertid.

Tillbaka till damallsvenskan. Där vann Vittsjö i dag med hela 3–0 mot Linköping. Medan Vittsjö avancerade till femteplatsen fortsätter LFC att sjunka som ett sänke. Man är nu bara en poäng före det Kif Örebro som i dag stod för en stark återkomst. Man var under med 2–0 i paus borta mot Kristianstad, men kom tillbaka och Jenna Hellstrom kvitterade till 2–2 i 93:e.

KDFF:s poängförlust ger ett bra utgångsläge för Eskilstuna och Hammarby inför deras söndagsmatcher.

Förra helgens vinnare var Djurgården och Örebro. De största förlorarna var nog Häcken och Linköping – trots att de tog var sin poäng.

Häcken tappade två poäng borta mot Växjö. Först tänkte jag att göteborgarnas guldchans gick upp i rök där. Man hade dock lyckan att även Rosengård tappade två poäng i omgång 17, vilket gör att avståndet på sex poäng mellan ettan och tvåan återstår.

För Linköping innebär krysset mot Eskilstuna att det fortsatt skiljer sju poäng mellan lagen, och att det lär krävas maximala 15 poäng på de fem återstående omgångarna för att LFC skall kunna nå sitt mål om Champions League 2022.

Med tanke på att man bara har vunnit två av de 13 senaste matcherna är det ju inget som talar för fem raka segrar. Läget ljusnar ju inte direkt när man ser att en av de där fem matcherna är Rosengård borta nästa helg. Även nu i helgen har man en tuff bortamatch – i Vittsjö i morgon 15.00.

I förra inlägget gjorde jag en liten jämförelse mellan årets och fjolårets LFC. Efter krysset hemma mot Eskilstuna kan LFC inte längre nå upp i fjolårets poängskörd – 39 poäng.

Det blev en liten diskussion om LFC i kommentarsfältet på förra inlägget. När jag kollar på den trupp som LFC startade fjolårets säsong med, och jämför med det lag som startade årets är nog faktiskt min uppfattning att årets lag är något starkare än fjolårets.

Däremot hade LFC ett betydligt starkare lag i avslutningen av fjolårets seriespel än man har nu. En stor anledning till det är förstås att Frida Maanum nu har lämnat. När hon lämnade efter tio omgångar låg LFC femma på 16 poäng, vilket är exakt samma poängskörd som man hade efter tio omgångar i fjol.

Utan Maanum har dock Linköping rasat samman. Nu ligger man sexa på 22 poäng. Det har alltså bara blivit sex poäng på de sju omgångar som laget spelat utan den norska storstjärnan. Man kan definitivt säga att LFC i princip sålde sin chans på Champions Leaguekval när man släppte Maanum till Arsenal.

Nu är det klar fördel Eskilstuna i kampen om den där tredjeplatsen. Man har fyra poängs marginal till Kristianstad, fem till Hammarby och sju till LFC och Vittsjö. Ett kanonläge med fem omgångar kvar att spela.

Dock skall det konstateras att United har ett rätt tufft program i de där fem omgångarna. Man möter i tur och ordning:

• Djurgården, hemma
• Kristianstad, borta
• Kif Örebro, hemma
• FC Rosengård, borta
• Häcken, hemma

Matchen i Kristianstad kan bli väldigt avgörande. Trots att man är fyra poäng bakom har faktiskt KDFF ett helt okej utgångsläge i den där kampen om tredjeplatsen. Deras avslutning ser ut så här:

• Kif Örebro, hemma
• Eskilstuna, hemma
• Djurgården, borta
• Växjö, hemma
• Piteå, borta

Även Hammarby har ett hyfsat läge. Även om Bajen har hackat lite i höstupptakten så har man avverkat alla matcher om de fyra lag som ligger framför i tabellen. Spelschemat ser inte omöjligt ut…

• Piteå, hemma
• AIK, hemma
• Vittsjö, borta
• Linköping, hemma
• Växjö, borta

…och så har Bajen sina fans i ryggen. Det är nu sålt fler än 10 000 biljetter till nästa söndags hemmaderby mot AIK. Kul med lite folkfester nu i seriens slutspurt.

Inför nästa söndags Stockholmsderby ser toppen av den damallsvenska publikligan ut så här:

1. 9413 – Linköpings FC–Umeå IK, den 3 september 2008
2. 8907 – Umeå IK–Djurgården/Älvsjö, den 13 juni 2004
3. 7825 – FC Rosengård–LB07, den 30 augusti 2017

Men innan dess skall vi alltså har en otroligt intressant omgång nu i helgen. Otroligt intressant eftersom vi både har toppmötet mellan tvåan Häcken och ettan Rosengård och bottenmötet mellan elvan AIK och tolvan Växjö att se fram emot.

Jag har ju redan slagit fast att Växjö kommer att åka ur. Men det är inte matematiskt klart, och en Växjöseger i morgon (13.00) kanske kan skapa lite spänning. Klart är att det är absolut sista chansen för Växjö, som bara måste vinna. Inför avspark är det åtta poängs skillnad mellan lagen.

Inför toppmötet är det alltså sex poäng upp för Rosengård. Även här är det en måstematch för det lag som ligger bakom. Om Rosengård vinner är guldet i praktiken klart. Nio poäng tappar inte Rosengård på fyra omgångar.

Kryss känns inte heller som något bra alternativ för Häcken, utan det krävs seger i morgon för att guldstriden skall leva in i seriens slutomgångar.

För Häcken är det roliga dagar som väntar. Utöver morgondagens damallsvenska toppmöte väntar hemmamatch mot Lyon i Champions League på tisdag.

Utöver matcherna i topp och botten har vi Kristianstad–Kif Örebro och Vittsjö–Linköping under lördagen. Och under söndagen väntar Eskilstuna–Djurgården och Hammarby–Piteå.

I elitettan återstår sex omgångar. Umeå har nu 9,5 poäng ner till fjärdeplatsen. Om ett par veckor kan vi gratulera västerbottningarna till att återigen ha damallsvensk status. Kampen om de andra två platserna är desto hårdare. Just nu är läget:

2) Kalmar, 40 poäng, +13
3) Uppsala 39 poäng, +20
––––––––––––––––––––––
4) BP 39 poäng, +16
5) Morön 33 poäng, +16
6) Lidköping 33 poäng, +4

Jag skriver med Morön och Lidköping eftersom de har kvar en teoretisk chans. Men i båda fallen lär det krävas maximala 18 poäng.

Det troliga är ju ändå att Kalmar, Uppsala och BP gör upp om två platser i damallsvenskan. I morgon är det toppmöte Uppsala–Umeå, medan Kalmar skall till Bollstanäs och BP tar emot Sundsvall.

I botten har Borgeby vunnit två raka matcher och därmed närmat sig Norrköping. Nu skiljer det sex poäng, och skåningarna har kvar att möta både Bollstanäs och Norrköping. Det kanske trots alla kan bli lite spänning i botten.

Slutligen till helgens tv-guide:

Fredag
18.30: Kolding–AaB i danska Gjensidige Kvindeliga, sänds på Viaplay.
19.15: Köln–Bayern München i tyska Frauen-Bundesliga, sänds på Viaplay.

Lördag
12.30: Chelsea–Brighton i engelska WSL, sänds på Viasat Football och Viaplay.
13.00: Freiburg–Wolfsburg i tyska Frauen-Bundesliga, sänds på Viasat Sport1 och Viaplay.
13.15: AGF–Nordsjælland i danska Gjensidige Kvindeliga, sänds på Viaplay.
14.30: Roma–Juventus i italienska Serie A Femminile, sänds på Viaplay.
15.15: Køge–Fortuna Hjørring i danska Gjensidige Kvindeliga, sänds på Viaplay.
16.00: Hoffenheim–Frankfurt i tyska Frauen-Bundesliga, sänds på Viaplay.
18.15: Aston Villa–Arsenal i engelska WSL, sänds på Viaplay.

Söndag
12.30: Napoli–Milan i italienska Serie A Femminile, sänds på Viasat Sport1 och Viaplay.
14.00: Brøndby–FC THY Thisted i danska Gjensidige Kvindeliga, sänds på Viaplay.
15.00: Eskilstuna–Djurgården i damallsvenskan, sänds på SVT.
16.15: Madrid CFF–Atletico Madrid i spanska Liga Iberdrola, sänds på Viaplay
19.45: Birmingham–Manchester United i engelska WSL, sänds på Viaplay.

Landslagsuppehållet är över och i helgen spelas den 17:e omgången av damallsvenskan. I dag är det således sex omgångar kvar att spela – 18 poäng att slåss om.

Om vi skall få en riktigt het guldstrid måste Häcken sannolikt gå rent i resten av matcherna. Rosengård har ju bara tappat fyra poäng fram till nu, och måste tappa ytterligare minst sex för att guldet skall stanna i Göteborg.

En av de matcher där Malmöklubben skulle kunna tappa poäng är söndagens mot Kristianstad. En annan väldigt viktig match är Linköping–Eskilstuna. Det är sannolikt LFC:s sista chans att haka på i kampen om tredjeplatsen. Inför avspark har östgötarna sju poäng upp till Eskilstuna. Med tanke på att det bara är 15 poäng kvar att spela om efter söndagens match får inte avståndet öka – det måste minskas.

Noterbart när det gäller LFC är att laget tog 39 poäng i fjol, vilket innebär ett snitt på 1,77 poäng per match. Det var tydligen inte tillräckligt, för klubbledningen sparkade ju tränarduon Olof Unogård och William Strömberg efter säsongen.

I år har LFC tagit 21 poäng på 16 omgångar – ett snitt på 1,31 per match. Om man tar full poäng i de sex återstående omgångarna når man upp till fjolårets notering. Men det är ju inte något som talar för det. Laget har bara två segrar på de tolv senaste damallsvenska matcherna. Tvärtom känns det som stor risk att vi snart får stämpla fiasko på Linköpings insats det här året. Inte minst med tanke på att man inför avspark kallade sig för utmanare om guldet.

Under lördagen spelas intressanta Stockholmsderbyt Djurgården–Hammarby och matchen Växjö–Häcken. Djurgården är sex poäng bakom Bajen, och är vid vinst således inte chanslöst på att vinna titeln ”bäst i huvudstaden”. Under söndagen noteras också Piteå–Vittsjö och Kif Örebro–AIK.

I elitettan är vi framme vid omgång 20 av 26. Umeå har 9,5 poäng ner till BP på fjärdeplatsen, och står således med ena benet i damallsvenskan 2022.

De två andra uppstigningsplatserna står mellan kvartetten Uppsala, Kalmar, BP och Morön. Efter lördagens match mellan Morön och Kalmar kan kvartetten ha minskat till en trio. Om Morön förlorar kommer Skelleftelaget att minst ha sex poäng upp till trean, ett avstånd som inte blir lätt att ta igen på sex omgångar.

I övrigt i helgen kan man under lördagen på Viaplay njuta av Barcelona–Valencia (12.00), Everton–Birmingham (12.30), Fortuna Hjørring–HB Køge (12.45), Milan–Sassuolo (14.30) och Nordsjælland–AGF (16.00). Och under söndagen sänder kanalen AaB–Kolding (13.00), engelska prestigematchen Manchester United–Chelsea (13.30), Sampdoria–Pomigliano (14.30), FC THY Thisted–Brøndby (15.00) och som avslutning den riktiga höjdaren Arsenal–Manchester City (19.45).

Jag skrev i förra inlägget att det rimliga var att tro att Sveriges skulle besegra Slovakien med en marginal mellan fem och åtta mål, att det skulle vara så stor skillnad mellan lagen.

Det blev 1–0, ett resultat som är bra såtillvida att det innebär att Sverige vann och tog alla de tre poängen. Det var även ett resultat som går bra i harmoni med tidigare svenska kvalstarter. Så här har det gått i premiären i de fyra senaste kvalen:

VM 2015: Polen (h) 2–0
EM 2017: Moldavien (b) 3–0
VM 2019: Kroatien (b) 2–0
EM 2022: Lettland (b) 4–1

I alla fall har det varit ganska krampaktiga segrar mot svagt motstånd. Moldavien, Kroatien och Lettland är ju faktiskt rent usla lag, och ett par av de här matcherna har faktiskt levt ända in i slutkvarten. Polen och Slovakien är klart bättre än de andra tre, men ändå en bra bit ifrån mästerskapsnivå.

Resultatmässigt var 1–0 inget vidare. Sett till prestationen var det ändå okej, framför allt defensivt. Jag räknade till 8–0 i klara målchanser, slovakiskorna hade några halvlägen, men alltså ingen målchans som jag räknade som 100-procentig.

Offensivt skapade Sverige inledningsvis chanserna på defensiven. Slovakien rullade igång insparkarna, men hade otroligt svårt att hantera den höga svenska pressen. Det var just på en slovakisk inspark som Lina Hurtig bröt bollen och stod sedan för det fina förarbetet till Fridolina Rolfö:s segermål.

Sveriges problem låg i det uppställda anfallsspelet. Det var bättre än i de där fyra andra premiärerna som nämnts. Men det blev ändå ganska enhanda, vårt lag hade väldigt svårt att spela sig genom Slovakiens försvar. Det innebar att vi hamnade utanför ett samlat motståndarlag, ofta på vänsterkanten. Väl där saknades det lite kvalitet och skärpa i de avgörande passningarna för att göra fler mål.

Men poängen trillade in. Och på tisdag blir det tre till. Georgien är ett riktigt uselt lag, ett av Europas sämsta. Där bara måste det blir fler än fem svenska mål.

I övrigt har resultaten i det europeiska VM-kvalet ännu så länge i stor utsträckning följt förhandstipsen. Två skrällar har vi dock fått se, en rätt stor. Då tänker jag på att Nederländerna spelade oavgjort, 1–1, hemma mot Tjeckien. Tjeckien har sakta men säkert flyttat fram sina positioner, och missade nästa års EM-slutspel efter straffläggning i playoff mot Schweiz.

Tjeckien kryssade också mot Kanada i en träningsmatch inför OS. Men i tävlingssammanhang bör kryss borta mot världsfyran Nederländerna vara Tjeckiens främsta framgång hittills.

Den andra skrällen var Polen–Belgien 1–1. Fast den var inte så stor. Polskorna har likt tjeckiskorna flyttat fram sina positioner, och Belgien ligger bara tio platser högre på världsrankingen.

Till slut några ord om min fråga i förra inlägget. Frågan löd:

Jag kan faktiskt inte komma på någon svensk spelare som ställt sig utanför landslaget. Kan ni?

Jag fick svar med några exempel på svenska spelare som tackat nej till olika landslagssamlingar, eller -turneringar. Malin Diaz (EM 2017), Marija Banusic (OS 2016), Stephanie Öhrström (EM 2017) och Nilla Fischer (OS 2021) är några exempel. I alla fallen handlade det i princip om breddspelare som inte var tänkta för startelvan och av olika skäl inte kunde/ville vara med.

Även Emma Berglund och Elin Ekblom nämndes, men där har jag inte hittat några uppgifter på när eller hur. Möjligen att Ekblom ställde sig utanför landslaget under en längre period. I övrigt har jag fortfarande inga exempel på spelare som bojkottat det svenska landslaget.

17.30 är det avspark i VM-kvalet för svensk del. På TV6 eller Viaplay kan man se bortamatchen mot Slovakien.

För egen del har jag haft lite svårt att tända till på det här landslagsfönstret. Jag antar att det missade OS-guldet fortsatt sitter som en tagg i sidan. Jag hör att alltfler spelare börja prata om att de vann ett silver i Tokyo. För egen del tror jag att jag alltid kommer att se det som att Sverige förlorade ett guld.

Förbundskapten Peter Gerhardsson har flera gånger sagt att dagens match är det första steget mot ett nytt OS-guld, och det är ju helt korrekt. För att nå OS måste man ju först ta sig till VM. Trots det känns inte det här kvalet glödhett just nu. Kanske hänger det på att det är Slovakien och Georgien som väntar i det här fönstret, och att det skall handla om två stora och säkra svenska segrar.

För den här typen av matcher blir ju alltid svenska segrar. Backar vi bandet några år vann vårt landslag dock bara bortamatcher mot lag som Slovakien med max tre måls marginal. Under Gerhardsson har vi blivit bättre och bättre på att göra mål på den här typen av motstånd, och när lagen i fjol möttes i Trnava i EM-kvalet blev det 6–0 i svensk favör.

Det rimliga är att tro att den svenska segern i dag hamnar på en marginal mellan fem och åtta mål. Så stor skillnad skall det vara på lagen. Förutsatt att spelarna har lättare att tända till på matchen än jag har.

Annars startade det europeiska VM-kvalet redan i går. Då tog som väntat Danmark, Spanien och Norge klara segrar. Däremot fick vi en skräll i Turkiet, där hemmalaget nådde 1–1 mot ett allt bättre Portugal.

Gårdagens spelare var den 20-åriga Sociedadforwarden Amaiur Sarriegi Isasa, som i sin tävlingsdebut för det spanska landslaget gjorde hela fyra mål. Andra spelare som utmärkte sig under premiärdagen var norska tremålsskyttarna Caroline Graham Hansen och Lisa Marie Karlseng Utland samt danska tvåmålsskyttarna Signe Bruun och Pernille Harder.

Norge vann för övrigt med 10–0 mot Armenien i går. Och i dag har det norska förbundet förlängt kontrakten för sina svenska förbundskaptener Martin Sjögren och Anders Jacobson.

Apropå Norge blev jag nyligen intervjuad av en norsk journalist, bland annat fick jag frågan om varför Sverige har dragit ifrån Norge de senaste åren. En av de punkter jag framhöll var att alla svenska spelare i princip alltid har velat vara med i landslaget, medan Norge ofta har haft bråk och bojkotter. Sedan blev jag osäker.

Men jag kan faktiskt inte komma på någon svensk spelare som ställt sig utanför landslaget. Kan ni?

Slutligen kom det upp en intressant fråga i förra inläggets kommentatorsfält om flicklag i pojkserier. Det är helt klart ett ämne för ett framtida inlägg.

Sedan några veckor tillbaka har jag i mitt jobb fokus på lokalfotboll, något som inneburit krockar med de senaste veckornas matcher i damallsvenskan.

Men i dag hade jag tid att kika mer än fragmentariskt på matcherna. Med fem matcher på fyra timmar blev det lite hoppande mellan matcherna. Mitt fokus låg ändå på bottenstriden – om det nu går att kalla det för strid.

Efter att Växjö förlorade mot Örebro förra veckan var det lite nu eller aldrig i Eskilstuna i dag. Småländskorna ledde med 1–0 i paus, vilket innebar ett litet hopp. Men United vände och vann med 2–1.

Jag har hela säsongen tyckt att Växjös spel är bättre än deras poängskörd, och jag har trott att det någon gång skall lossna för laget.

Men nu känns det kört. I och med att Piteå vann rättvist mot AIK är det nu nio poäng upp till säker mark för Växjö. Och det är bara sex omgångar kvar.

Jag tror dessutom att både AIK och Piteå kommer att ta fler poäng. Det innebär att Växjö sannolikt måste ta 13–15 poäng på de där sex omgångarna. Och Växjö har kvar:

• Häcken, hemma
• AIK, borta
• Piteå, hemma
• Linköping, borta
• Kristianstad, borta
• Hammarby, hemma

Även om Växjö skall möta både AIK och Piteå finns det numera absolut inget som talar för att Växjö skall hålla sig kvar. Därmed är det nu dags att uppmana Växjös nya, och unga klubbledning att börja planera för elitettan 2022.

I morgon eftermiddag kommer Häcken att kunna börja planera för sina sex matcher i Champions League. Lottningen av gruppspelet sker 13.00.

Efter att Häcken i dag besegrat Örebro med 2–0 hörde jag Emma Kullberg välja sin drömgrupp. Hon valde Chelsea, Wolfsburg och Benfica – ett för mig oförklarligt val. Ett val som tyder på att Kullberg inte tror att Häcken kan konkurrera, utan vill ha de mest namnkunniga motståndarna.

För mig är det alltid självklart att man vill ha de motståndare man har störst chans mot. I pott 1 finns det inget överkomligt motstånd – ur sportslig synvinkel är alla lag där som pest eller kolera.

I pott 2 och 4 finns det däremot lag som Häcken har bra chans mot – och nog är det självklart att man vill möta dem?

Vinner man kommer ju publikmatcherna till slut. Och nog är det roligare att möta Wolfsburg eller Lyon i kvartsfinal än i gruppspel?

Både Häcken och Rosengård har vunnit alla sina matcher efter OS-uppehållet. Ändå tycker jag att båda lagen känns sämre än i våras. Hos Rosengård är problemet defensivt. I dag gav målvakten Teagan Micah Hammarby ett mål som skapade lite spänning på övertid.

I Häcken är problemet offensivt. Den fart på bollen på offensiv planhalva och de många distinkta löpningar in i straffområdet som tidigare kännetecknat laget finns inte riktigt där. Det ser ut lite som för Rosengård i fjol.

Den 2 oktober 15.00 möts de båda topplagen på Hisingen. Det är förstås en väldigt avgörande match i kampen om guldet.

I kampen om tredjeplatsen kopplade Eskilstuna i dag ett grepp. United föll mot Vittsjö förra veckan. Annars har Eskilstuna sju segrar på de åtta senaste omgångarna. Man har även fyra poäng ner till Hammarby och Kristianstad på fjärde- och femteplatserna.

Linköping och Vittsjö har sju poäng upp, och båda har kvar en lite chans på det lilla silvret. Men skall man nå dit krävs nog full poäng i de sex återstående omgångarna.

För Eskilstuna gäller det nog att ha lite marginal inför avslutningen. I de två sista omgångarna ställs nämligen United mot Rosengård på bortaplan och mot Häcken hemma på Tunavallen.

I elitettan vann i dag Alingsås med 1–0 mot Morön. Det gör att Skelleftelaget tappar viktig mark i kampen om de tre damallsvenska platserna.

I nuläget är det Umeå, Uppsala och Kalmar som ligger på uppflyttning. Med sju omgångar kvar att spela har UIK 9,5 poäng ner till strecket. Allt talar för att Umeå återvänder direkt till finrummet.

Även Uppsala kan fixa en omedelbar återkomst. Fast för dem är avståndet ner till fyran BP bara tre poäng, så där kan mycket hända.

Det känns som att just Uppsala, Kalmar och BP slåss om de två platserna bakom Umeå. Men även Morön och i viss mån Lidköping kan fortfarande drömma om damallsvenskan. Fast för dem krävs det nog att man går rent på slutet för att ha chans att sluta topp tre.

I skrivande stund ser jag Rosella Ayane slå in Tottenhams ledningsmål mot Manchester City med handen. Eller snarare, Ayanas hand styrde bollen via Steph Houghton, stolpen och Citys målvakt in i mål. Hur som helst borde målet aldrig ha godkänts.

Intressant är att domaren var framme hos Ayane efter målet och sa något. Man undrar var Tottenhamspelaren sa när hon hade chansen att vara ärlig.

Matchen var Filippa Angeldahl:s debut för City. Hon byttes in efter en kvart, och blev lite av syndabock när hon sköt över i superläge några minuter innan det handbollsmål som blev matchavgörande. Tottenham skrällvann i Manchester med 2–1.

Det har varit en hel del intressanta svenskmatcher runt om i Europa under dagen. Chelsea vann exempelvis med hela 4–0 mot Everton. Magdalena Eriksson spelade hela matchen för Chelsea, och Jonna Andersson hoppade in på slutet. Hos Everton startade alla tre svenska spelarna. Två spelade hela matchen, medan Hanna Bennison byttes ut i 80:e minuten.

I Spanien höll Hedvig Lindahl nollan när Atletico Madrid vann derbyt mot Kosovare Asllani och Real Madrid med 2–0. Därmed har Atletico inlett med två segrar, medan Real har noll poäng och 0–6 i målskillnad efter två omgångar. I går gjorde för övrigt Fridolina Rolfö sitt första mål för Barcelona, när mästarlaget vann med klara 5–0 mot Real Betis.

När gruppspelet i Champions League lottas på måndag finns det en riktig drömlott i tombolan – isländska Breidablik.

För glöm det här med att det är de bästa och mest namnkunniga lagen som är drömlotterna. Det där är trams för lag som inte kan konkurrera rent sportsligt. När det nu finns pengar i potten vid avancemang är det förstås kvartsfinal som måste vara målsättningen.

När kvalet nu är färdigspelat står det klart att Häcken blir niondeseedat i turneringen, man missar alltså den andra seedningspotten med liten marginal.

Tittar vi på de åtta lag som är högre rankade sticker verkligen isländska Breidablik ut. Mot övriga sju lag kommer Häcken att vara extremt nederlagstippat. Men om vår svenska representant får isländskt motstånd i höst vågar man drömma om kvartsfinal.

Så här ser de fyra seedningspotterna ut:

Pott 1:
Barcelona
PSG
Bayern München
Chelsea

Här finns det bara mardrömslotter för Häcken. Kul dock att det är svenskt i samtliga de toppseedade lagen, vilket bör kunna innebära några åskådare extra.

Pott 2:
Lyon
Wolfsburg
Arsenal
Breidablik

Som sagt, här kommer alla tänkbara motståndare drömma om Breidablik…

Pott 3:
Häcken
Juventus
Hoffenheim
Real Madrid

Pott 4:
Zhytlobud-1 Kharkiv
Servette Chenois
Køge
Benfica

Här känns Benfica som tuffaste motståndaren. Men Häcken kommer att vara favorit mot samtliga de här lagen.

Häcken vann med 3–2 mot Vålerenga på Bravida arena ikväll – totalt 6–3, och är därmed klart för gruppspel i Champions League. På måndag får vi veta vilka internationella topplag som skall komma till Hisingen i höst.

Vid måndagens lottning kommer det däremot inte att stå FC Rosengård på någon av lotterna. Malmöklubben spelade i dag 3–3 borta mot Hoffenheim. Det innebär att tyskorna avancerar med totalt 6–3 till gruppspelet.

Jag har sett Häckens match i kväll. Däremot har jag inte sett något av Rosengårds. Men jag noterar ändå att FCR vann avsluten med 19–3 i dag. Av de bilder jag sett tyckte jag det såg ut som att Malmöklubben hade riktigt svagt försvars- och målvaktsspel på hemmaplan.

Att Hoffenheim gjorde mål på alla sina avslut i dag talar för att det fanns brister i defensiven i dag också. Totalt över två matcher visar den officiella statistiken 31–10 i avslut till Rosengård. Men det är alltså 6–3 i mål till Hoffenheim. Anmärkningsvärt. Och väldigt tråkigt.

Förra hösten är man kollade upplägget för kvalet till gruppspelet så var känslan att det bara var det svenska mästarlaget som hade en rimlig chans att ta sig till gruppspel. Men när det visade sig att Rosengård blev tvåa, och seedat i playoff – då började jag hoppas på att vi skulle få med två svenska lag till gruppspel.

Så blev det alltså inte.

Vi får glädjas åt att Häcken är med i tombolan på måndag. Det är redan klart att de inte kommer att vara i den lägst rankade potten, för i dag har lägre rankade lag som Køge, Hoffenheim, Servette och Real Madrid kvalat in till gruppspelet.

Faktum är att Häcken till och med kan hamna i den näst bästa potten. Det är redan klart att vinnarna mellan Apollon–Zhytlobud-1 och Juventus–Vllaznia kommer att ha lägre rankingpoäng. Skulle även Osijek och Benfica vinna sina playoffmatcher blir Häcken ett av de åtta högst rankade lagen.

Ni läste det kanske just? Jo, Real Madrid är vidare till gruppspel. Kosovare Asllani byttes in i 86:e minuten när den spanska tvåan vann med 1–0 borta mot Manchester City. City åker alltså ut mot spanskt motstånd för fjärde året i rad.

Därmed inträffar också det udda för Filippa Angeldahl att hon i förra veckan tog ledartröjan i Häcken, och med två mål och ett assist grundlade Göteborgsklubbens avancemang. Sedan gick hon till ett högre rankat lag – som missade avancemang. Angeldahl får se Champions League på tv i höst.

Det blir inte heller gruppspel för Julia Molin i Glasgow City. Skotskorna föll i dag med 2–1 hemma mot schweiziska Servette.

Även Wolfsburg och Rebecka Blomqvist var illa ute i kväll. Bordeaux vann med 2–1 efter ordinarie tid, och hade 3–2 efter förlängning. Det innebar straffläggning. Där räddade Almuth Schult fransyskornas två första straffar och sedan slog Sisca Folkertsma den tredje i stolpen. Samtidigt gjorde tyskorna mål på sina straffar och vann med 3–0.

I fjol hade Wolfsburg förlorat den här matchen. Eftersom det blev 3–2 i Tyskland hade nämligen Bordeaux vunnit på bortamålsregeln. Personligen gillade jag bortamålsregeln eftersom jag vill att matcherna avgörs i spel, och att regeln innebar att det blev väldigt få straffläggningar.

Men till slut fick alltså Blomqvist och Wolfsburg jubla. Därmed är det klart att Tyskland blir det enda landet som får med tre lag till gruppspelet.

I kväll är det avgörandets ögonblick i Champions League för Häcken och FC Rosengård. Båda lagens matcher har avspark 19.00.

Medan Häcken har ett utmärkt utgångsläge i med en 3–1-ledning inför hemmamötet med norska Vålerenga väntar en riktigt tuff utmaning för FC Rosengård. Man måste ju nämligen vända ett tremålsunderläge borta mot tyska Hoffenheim.

Förra hösten vann Wolfsburg och Bayern München med tre respektive fyra mål på bortaplan mot Hoffenheim – så det går att göra.

Båda matcherna sänds av lokaltidningar. Häckens match går på gp.se och Rosengårds på sydsvenskan.se. Hoffenheim–Rosengård går även att se på Sportexpressen Play.

Trots att Rosengård har ett riktigt knivigt utgångsläge känns det som att det här kan vara den bästa chans Sverige kommer att få att få med två lag till Champions Leagues gruppspel.

Allt talar ju för att de svenska lagens rankingpoäng kommer att försämras för varje år som går. I år var både Häcken och Rosengård seedade i playofflottningen, något vi knappast kan räkna med fler gånger.

Framför allt är det svårt att bli seedad i den så kallade League Path. Där var Rosengård nu seedat genom att man nu rankas som tionde lag i Europa. Malmölaget lever här på att det finns en fördröjning i Uefas rankingsystem, något man i och för sig kommer att gynnas av i ytterligare ett par år. Men tar man sig inte till gruppspel varje år kommer man att dala på rankingen. Och då kommer Sveriges chanser i kvalet att minska rejält.

Jag ger tyvärr bara Rosengård fem procents chans att vända i Tyskland. Häcken ger jag däremot 90 procents chans till gruppspel.

Ytterligare fem playoffmatcher avgörs också i dag, nämligen:

16.10: Glasgow City–Servette, står 1–1
Här byttes Julia Molin ut i 77:e minuten i bortamötet. Jag ger Molin och Glasgow 60–40 att vinna det här dubbelmötet. Clare Shine:s volleymål från första målet var för övrigt riktigt läckert.

18.00: HB Køge–Sparta Prag, står 1–0
De danska mästarinnorna skrällde på bortaplan i förra veckan. Känslan är att Køge har goda möjligheter att göra den fina prestationen att nå gruppspel som oseedat lag. Jag sätter 70–30 i dansk favör.

18.00: Olympique Lyonnais–UD Levante, står 2–1
I första mötet dröjde det till 80:e minuten innan Lyon fick hål på den spanska ligatrean. Lyon är självklart favorit att vinna även på hemmaplan, men Levante verkar starkt i år och skall inte räknas bort. I helgen slog man Real Madrid med 4–0 i ligan. Trots det är det 90–10 till Lyon inför returen.

19.00: Girondins de Bordeaux–VfL Wolfsburg, står 2–3
Den franska ligatrean hängde med bättre än väntat borta mot ett Wolfsburg där Rebecka Blomqvist byttes in i 62:a minuten. Wolfsburg har ju dock klart större rutin från den här typen av matcher och får trots bortaplan i reruren anses vara knapp favorit, 51–49.

20.00: Manchester City–Real Madrid, står 1–1
Kosovare Asllani testade positivt för covid och missade hemmamötet med sin gamla klubb. Real imponerade, och vann avsluten mot mål med 7–4.

Noterbart är att City har åkt ur Champions League mot spanskt motstånd de senaste tre gångerna man varit med. Mitt tips är att det trots allt blir fjärde gången gillt, jag ger City 60–40 inför kvällens högintressanta returmöte.

I morgon torsdag spelas de fem sista playoffmötena enligt följande:

17.00: Zhytlobud-1 Kharkiv–Apollon Limassol, står 2–1
Tufft läge för svensklaget Apollon där Matilda Abramo och Sofia Hagman startade i hemmamötet och Julia Spetsmark byttes in i paus. Jag höll Apollon som favorit inför dubbelmötet, men nu får ukrainskorna tipset till 70–30.

18.30: Slavia Prag–Arsenal, står 0–3
Jonas Eidevall har fått en drömstart i Arsenal. Jag ger honom 99–1 till att det blir gruppspel i Champions League framöver.

19.00: Breidablik–Osijek, står 1–1
Island på hösten låter ruggigt. Tipset är att Breidablik fixar det här, 70–30.

20.00: Juventus–Vllaznia, står 2–0
Lina Hurtig gjorde ett av målen i bortamötet. Där byttes hon ut mot Amanda Nildén i 79:e minuten. I returen är det 95–5 i italiensk favör.

20.00: Benfica–Twente, står 1–1
Det första mötet var jämnt, och mycket talar för att det även blir en jämn retur. Jag ger Benfica 51–49, men det handlar bara om att man har hemmaplan i returen.

Peter Gerhardsson håller i skrivande stund på att hålla presskonferens inför de två första VM-kvalmatcherna inför mästerskapet i Australien och Nya Zeeland om två år.

Som väntat fanns samtliga 22 OS-spelare med i truppen. Dessutom tog han ut tre spelare som inte var med i Tokyo: Elin Rubensson, Nilla Fischer och Filippa Curmark.

Rubensson är uttagen som högerback, alltså den position där hon sett väldigt vass ut i Häcken efter OS.

I går gjorde Filippa Angeldahl två mål och sköt Häcken ett par steg närmare gruppspel i Champions League.

I kväll står det klart att det var hennes sista match i Göteborgsklubben. Åtminstone för den här sejouren. Angeldahl har nämligen skrivit på för engelska toppklubben Manchester City.

Det var väl väntat efter Angeldahls succé i OS. Men skönt för Häcken att mittfältaren åtminstone fick vara med i den första kvalmatchen i Champions League. Där gjorde hon Häckens två första mål mot Vålerenga och visade vägen mot gruppspel.

Häcken vann med 3–1, siffror som på ett sätt kändes i underkant. Det svenska mästarlaget hade ju till synes totalkontroll vid 3–0-ledning när Jennifer Falk gav bort ett mål. På ett annat sätt var 3–1 bra siffror. Jag hade nämligen till slut 8–5 i klara målchanser till Häcken, och utifrån det är ju resultatet bra.

Häcken bör klara returen även utan Angeldahl. Den Uppsalabördiga mittfältaren blir tredje svenska i City efter Kosovare Asllani och Julia Spetsmark. På senare år har City huvudsakligen byggt sitt lag på engelska landslagsspelare. Elva av de 22 spelarna i Storbritanniens OS-lag kom exempelvis från City – alla elva ingick bland de 18 först uttagna. Efter uttagningen införlivades ju som bekant även de fyra reserverna fullt ut i OS-truppen.

Kollar vi konkurrensen på centralt mittfält är den stor. Angeldahl skall konkurrera med engelska Keira Walsh och Jill Scott, skotska Caroline Weir och spanska Vicky Losada. Det blir en utmaning.

Jag uppskattade på förhand playoffmötet mellan FC Rosengård och tyska ligatrean TSG 1899 Hoffenheim som en 50–50-match. Mitt lag hade träning i kväll, så jag missade kvällens match på Malmö IP.

Men jag noterade med besvikelse att Hoffenheim vann med 3–0 och därmed har ett drömläge inför nästa veckas hemmaretur.

En koll på matchstatistiken visar att Rosengård hade 12–7 i avslut. Men att det var 2–5 i avslut inom ramen, och alltså 0–3 i mål.

Nyss fick jag se de där tre målen. Och den spontana reaktionen var: herregud vilka skitmål det handlar om. Jag tyckte att Kristianstad föll på eget grepp mot Bordeaux härom veckan. I dag tycks Rosengård ha gjort en dyr repris. En repris som sannolikt kostar många miljoner kronor. För inte kan väl Rosengård vända på bortaplan?

Det har för övrigt varit en dålig svenskdag. Cyperns mästarlag Apollon föll med 2–1 hemma mot Ukrainas Zhytlobud-1 från Kharkiv. Tränare Kim Björkegren hade Matilda Abramo och Sofia Hagman i startelvan och bytte in nyförvärvet Julia Spetsmark i paus.

Real Madrid nådde fina 1–1 hemma mot Manchester City. Man gjorde det dock utan coronasjuka Kosovare Asllani.

Den enda svensken som fick jubla i kväll var Jonas Eidevall. Hans Arsenal vann med klara 3–0 hemma mot Slavia Prag, ett resultat som innebär att Londonklubben är väldigt nära Champions Leagues gruppspel.