Etikettarkiv: IK Sirius FK

Mallbacken, Lindahl, Malmö, Ogimi och Kim Little

Publicerad den av
1

Det har varit ett spännande dygn. Lilla Mallbacken har tagit ett stort kliv mot oväntad damallsvensk comeback. Och jag har blivit kontaktad av både vår landslagsmålvakt och av Malmös klubbdirektör.

Mallbacken först. Jag tycker om sagor. Och att den lilla värmländska byn återigen kan få ett lag i damallsvenskan känns som en saga. Efter 1–0 borta mot Sirius har Mallbacken kanonläge inför hemmareturen.

Hemma på Strandvallen har man bara två förluster i år. Dels mot konkursdrabbade Dalsjöfors, dels mot Tyresö. Sirius står inför en svår utmaning att slå hål på värmländskornas täta försvar.

Hedvig Lindahl

Hedvig Lindahl

* Så till landslagsmålvakten. Det var Hedvig Lindahl som mejlade och ville ha reklam för en filminspelning i Göteborg den 20 oktober. Länk finns här.
Hon behöver få minst 200 personer till Heden, och sjumannaplan nr 7 aktuell dag. Helst skall man ha mörka kläder, och det gör inget om man är utrustad med boll. Tiden som gäller är en timme, 14.00–15.00. Klart jag hjälper till att sprida budskapet. Och 200 personer till Heden, det måste väl gå att fixa?

* Så var det Malmös klubbdirektör. Ja, Niclas Carlnén ringde själv upp och tog avstånd från det provocerande citat från Kvällsposten som jag bland annat återgett i det här inlägget.

Carlnén gjorde ett väldigt trevligt intryck, och försäkrade att han och klubbens styrelse aldrig skulle äventyra ungdomsverksamheten. Han berättade att klubben nu saknar 1,3 miljoner kronor för att få ihop sin kostnadsbudget. Men att han hade gott hopp om få in de pengar som behövs för det här året.

Att man ändå räknat så fel i många damallsvenska klubbar förklarade han med att:

”Alla bedömde nog att effekten av VM-bronset och OS skulle vara större.”

Alltså att man skulle få ett publikuppsving som efter VM-silvret 2003. Men så har det ju som bekant inte blivit.

Personligen tycker jag att det är kul att bloggen engagerar, och att spelare och ledare hör av sig.

* Innan det är läggdags så konstaterar jag att det spelats lite fotboll internationellt också. I tyska Frauen-Bundesliga vann både Wolfsburg och Potsdam sina matcher i den femte omgången.

Yuki Ogimi

Yuki Ogimi, tidigare Nagasato

Mest anmärkningsvärt var att japanska stjärnan Yuki Ogimi stod för fyra av Potsdams fem mål i 5–1-segern mot Bad Neuenahr. De sista tre var ett tvättäkta hattrick på elva minuter.
Antonia Göransson började på bänken, men byttes in i 57:e minuten, i ledning 4–1.

* I England vann Arsenal dubbeln. Kim Little blev matchens enda målskytt när Londonlaget vann finalen av Continental cup mot Birmingham.
Har jag fattat rätt så får cupmästarinnorna en plats i Champions League. Men eftersom Arsenal redan har en plats som ligamästarinnor måste Birmingham få den andra platsen i nästa års WCL.

Även Linköping tvingas lägga i backen

Publicerad den av
5

Jag har i flera tidigare inlägg skrivit om hur viktigt det är för svensk damfotbolls framtid att upprätthålla kvaliteten på damallsvenskan.

Därför är det klart oroväckande med den senaste tidens nyheter om klubbar som inte klarar ekonomin, utan måste backa i sin satsning.

Först var Kif Örebro, som räddades av Örebro kommun i somras. Men de är långt ifrån ensamma.

Det är inte länge sedan Umeå IK först berättade att de går mot en miljonförlust i år, och måste skära i utgifterna.
Häromdagen meddelade UIK att de tänker satsa på talangutveckling, och att de hoppas kunna bygga framtidens lag på egna produkter.

I dag är det Linköping som meddelar att de inte bara tvingas dra i handbromsen. De måste även lägga i backen.
Klubben har inte längre råd att köra en helproffssatsning. Och det finns inte ekonomi för att hålla dyra världsstjärnor som Manon Melis och Lisa De Vanna.

Klubbdirektören Anders Mäki är bekymrad. Så här säger han till Corren:

”Damfotbollen står och stampar, vi har hamnat i ett slags vakuum med för dåliga publiksiffror och för höga kostnader i förhållande till våra intäkter.”

Jag förstår att Mäki och övriga klubbledare i damallsvenskan har det jobbigt.

Klubbarna får cirka 1,5 miljoner kronor från EFD. Och i år, med det låga publiksnittet, lär de flesta lagen få under en miljon kronor i matchinkomster. Det är lätt att räkna ut att det krävs givetvis många sponsorsmiljoner för att kunna bedriva proffsfotboll.

Ändå känner jag att Umeås och Linköpings vägval är betydligt mer sunt än Malmös, som går ut på att gasa sig ur knipan. Jag tycker Malmö agerar ansvarslöst, och att klubbarna måste rätta mun efter matsäck.

En intressant sak är att EFD och förbundet höjer sina arenakrav till 2014. Jag har skrivit här vad jag tycker om det.

De höjda kraven är extra jobbiga för nya damallsvenska klubbar, som riskerar att behöva lägga rätt många miljoner kronor på sin arena. Pengar som de hade behövt satsa på att få ett slagkraftigt lag.

I morgon inleds det damallsvenska kvalet med Sirius–Mallbacken, och på torsdag spelar QBIK–Sunnanå. Samtliga fyra lag behöver minst tre–fyra etablerade nyförvärv för att ha en chans i damallsvenskan.

Men kommer de ha råd?

Jag vet inte hur det ser ut på Strandvallen. Men jag har svårt att tro att den klarar förbundets krav. Så skulle klassiska Mallbacken alltså gå upp måste de börja med att lägga alla sina pengar på sin arena. Det känns väl inte rimligt? Eller?