Kategoriarkiv: Fotboll

Tyskland–Sverige 5–0

Publicerad den av
1

Tyskland–Sverige 5–0. Det är inget resultat från EM. Inte heller något tips. Utan det handlar om ställningen i min jämförelse mellan arrangemangen vid VM 2011 i Tyskland och EM 2013 i Sverige.

Fast känslan är att resultatet kanske snarare bör skrivas ut: Fifa–Uefa 5–0.

För klart är att VM-arrangemanget för två år sedan leder överlägset mot EM. Greppet kopplades för övrigt långt innan turneringen startade. För redan i ackrediteringsförfarandet strulade det rejält.

Ingen journalist fick klartecken till att bevaka turneringen förrän någon enstaka dag före avspark. I det läget är det skönt att man bara åker från Borås, och inte från Ryssland eller Spanien.

Det är ju liksom bra för den egna planeringen att veta om man fått okej på sin ansökan om ackreditering eller inte.

Sedan har det tillkommit flera större eller mindre missöden under resans gång.

I dag lyckades exempelvis arrangören inte visa matcherna Ryssland–England och Frankrike–Spanien i presscentret i Halmstad.
Den reklamfria sändningen kom man inte åt. Och man tilläts inte sätta på Tv4:s eller Eurosports sändningar för Uefa, på grund av reklamen.

Det är både uselt, och i högsta grad pinsamt, ett ha ett presscentra där man inte tillåts visa matcherna från den egna turneringen.

I Tyskland visades alla matcher för pressen. Det fanns för övrigt så många tv-skärmar i alla presscenter att man inte kunde missa när matcherna var igång…

Sedan har vi översättningen vid alla officiella presskonferenser. I Tyskland hade man ett system där man fick en liten radiomottagare samt hörlurar med sig in på alla presskonferenser. I mottagaren kunde man välja om man ville ha svaren översatta till engelska eller tyska. Således kunde man alltså även att förstå vad Nordkoreas tränare sa utan någon tidsförlust.

I EM är det bara tolkning ibland. När Sverige håller presskonferens får internationell press/etermedia några minuter för att ställa sina frågor på engelska. Sedan sitter de som frågetecken när resten av presskonferensen hålls på svenska.

Vi svenska journalister har det lite bättre förspänt. Vid dagens italienska presskonferens fanns det en tolk på plats som översatte till engelska. Men när varje fråga och svar både skall sägas på italienska och engelska så blir det tid till färre frågor. Så även här förlorar EM mot VM.

Många av de här sakerna skall alltså inte den svenska arrangören lastas för – utan det är Uefa som är ansvarigt. Men det förhindrar inte att Tyskland ändå leder överlägset mot Sverige.

Ryssland–England 1–1

Publicerad den av
5

Trots en sen kvittering av Toni Duggan – England lever riktigt farligt i EM. Fast de kan räddas av Frankrike.

Toni Duggan

Toni Duggan

För vinner fransyskorna i kväll mot Spanien är Frankrike redan klara gruppsegrare, och kan vila spelare mot England i sista omgången. Det skulle i så fall ge engelskorna en liten chans att skrälla – och kanske rädda tredjeplatsen i gruppen.

Fast frågan är om de lyckas få tillräckligt bra målskillnad för att slå någon av de andra grupptreorna.

Men skulle England nå kvartsfinal känns de som en mardrömsmotståndare. För då har de ingen press på sig. Minns hur de räddade sin slutspelsplats mot Sverige i sista omgången 2009, för att sedan ta sig hela vägen till final.

För ryskorna lever EM i högsta grad. Seger mot Spanien i sista omgången lär leda Ryssland till slutspel. För övrigt innebär det här krysset att samtliga tolv lag i turneringen nu har tagit poäng.

Eftersom jag bevakat Sveriges och Italiens presskonferanser såg jag bara knappt en halvtimme av matchen på en fulstream. Det visade sig nämligen att arrangören inte fick visa matchen i presscentrat i Halmstad. Vad jag tycker om det återkommer jag om i ett senare inlägg.

Jag noterar dock att det var 4–4 i avslut mot mål. Och att Ryssland länge ledde efter nickmål av Nelli Korovkina. Det var lite flipperspel i förspelet, men det engelska försvaret kan ändå inte vara nöjt med sin insats.

Landslaget missar öppet mål

Publicerad den av
4

Tidigare i dag tog jag en sväng till Rambergsvallen för att kolla lite landslagsträning, och framför allt för att lyssna in presskonferensen och se om det skulle hända något intressant där.

Eftersom jag ändå skulle flytta ner till stugan ett par dagar, då det är närmare att pendla till Halmstad därifrån, så var det ingen jättestor omväg att åka via Göteborg.

Sveriges pressträffar under EM har varit sällsynt meningslösa. De är korta, stressiga – och gör att man hellre skriver införrep om motståndarlagen, där man känner sig mer välkommen.

För mig var dagens pressträff två förlorade timmar.

Det var dagen efter en av svensk damfotbolls största dagar någonsin. Då tänker jag förstås inte sportsligt, för 5–0 mot Finland i en gruppspelsmatch i ett EM hamnar trots allt väldigt långt ner på listan över Sveriges främsta matcher genom tiderna.

Jag tänker mer inramning, och hyllning. Jag kan nämligen inte hitta någon tidigare match där ett svenskt damlandslag har firats av en större publik än i går på Gamla Ullevi.
Det var en magisk stämning, och jag är inte direkt ensam om att tycka det. I dagens kvällstidningar hyllas inramningen av landets två främsta idrottskrönikörer. Mats Olsson på Expressen skriver att ”det var nämligen en magisk svensk fotbollskväll” och Simon Bank, Aftonbladet lägger orden så här:

”Det är inte så ofta som svensk fotboll förvandlas till en enda stor gulblå sommargryta av totalt besvarad kärlek.”

Förbundet har ju en skrivbordssatsning som de kallar ”Öppet mål” som berättar om hur klubbar och förbund skall utnyttja en eventuell EM-succé. Det finns sannolikt inget avsnitt om mediehantering i det projektet. Och om det trots allt gör det så har inte landslagsledningen läst på. För gissa hur de följde upp gårdagens succékväll på Gamla Ullevi?

Jo, de skickade bara assisterande förbundskaptenen och några avbytare.

Där stod ett 20-tal besvikna journalister som hade hoppats få prata med någon av huvudrollsinnehavarna från Finlandsmatchen.

Eller förresten, en av spelarna från gårdagens startelva var på plats. Kristin Hammarström hade ju så lite att göra att hon behövde följa upp matchen med en riktig träning. Men någon huvudrollsinnehavare var hon knappast mot Finland.

Jag skrev om att förbundet var på gång att göra självmål inför turneringen.

Nu kanske det mer känns som att förbundet håller på att anstränga sig för att missa öppet mål så grovt det bara kan. För här hade man ju ett kanonläge att välja ut ett par spelare som kunde fått lite extra profilering. Och rejält positiv sådan.

För övrigt fick landslagets presschef Thomas Björn frågan om varför ingen av gårdagens huvudrollsinnehavare fanns på plats. Han hänvisade alla frågor om landslagets mediapolicy vidare till Marika Domanski Lyfors.

Det verkar inte direkt som att de är överens internt om hur det här skall skötas.

Jaja. Om nu någon undrar vad som sades på pressträffen så konstaterade Hammarström att hon hade det så lugnt att hon stod och njöt av inramningen under den andra halvleken. Hon dementerade också alla uppgifter om att hon skulle vara skadad.

Lisa Dahlkvist hade aldrig mött Italien – trodde hon. Sedan informerades hon om 2–0-segern i EM 2009, och konstaterade att:

”Den matchen kommer jag inte ihåg. Jag kommer aldrig ihåg matcher.”

Läkaren Yelverton Tegner sa att det är 50/50 om Kosovare Asllani spelar mot Italien. Det är ett uttänjt ledband i vänsterfoten som spökar.
Lilie Persson slog bort alla tankar om att spela på resultatet mot Italien:

”Om vi förfogat över en annan trupp, men det här är ett så offensivt balanserat lag. Liksom att börja prata med Jossan, Sofia och dom där, nej. Nej. Utan det är mer ös, liksom.”

Slutligen tyckte jag synd om Amanda Ilestedt, som ingen journalist ville intervjua, så jag bytte några ord med henne. Men hon sa sig inte ta illa upp över att få sitta och titta på när de andra intervjuades.

Tyskland–Island 3–0

Publicerad den av
Svara

Tyskland ställde upp med fyra kantspelare som ingen var äldre än 20 år. Och laget visade att det utan tvekan är värda de guldtips som jag och fler med mig har givit dem.

Det var 31–3 i avslut totalt, och 12–1 i avslut mot mål. Och då tror jag ändå att Island är klart bättre än det Finland som Sverige mötte i går.

Skyttedrottningen Celia Okoyino da Mbabi gjorde de två sista målen, vilket tar henne upp på 19 totalt i EM-turneringen. Det är fler än någon annan någonsin tidigare har gjort. Och det kan nog bli fler.
Hennes mål var två måltjuvsmål. Det var det första som var det mest minnesvärda. Dzsenifer Marozsan slog en läcker genomskärare ut på högerkanten. Lena Lotzen tog över showen, och gjorde det urläckert. Hon lade över bollen på vänsterfoten och placerade läckert in den vid bortre stolpen.

För Island lever hoppet om kvartsfinal. Det räcker sannolikt med seger mot Holland på onsdag. Nu ser ju jag holländskorna som stora favoriter i den matchen. Men Holland har gått hårt på sina elva startspelare, och är kanske mer slitna än isländskorna.

Trots att Tyskland var ett par klasser bättre än Island måste jag framföra beundran för Islands insats. De saknade skadade nyckelspelarna Thora Helgadottir och Sif Atladottir. Och de bytte ut Sara Björk Gunnarsdottir efter 60 minuter – det måste väl också ha varit skaderelaterat? Ändå föll man med flaggan i topp.

Gudbjörg Gunnarsdottir

Gudbjörg Gunnarsdottir

Framför allt kommer man att minnas Gudbjörg Gunnarsdottir:s makalösa enhandsräddning från den första halvleken. Okoyino da Mbabi hade redan börjat jubla när Gunnarsdottir sträckte ut hela sin lekamen.

Slutligen kanske någon undrar vilka ungdomar det var Tyskland hade på sina kanter. Det var:
* Högerback: Leonie Maier, född 29 september 1992 – 20 år.
* Vänsterback: Jennifer Cramer, född 24 februari 1993 – 20 år.
* Höger yttermittfältare: Lena Lotzen, född 11 september 1993 – 19 år.
* Vänster yttermittfältare: Melanie Leupolz, född 14 april 1994 – 19 år.

Norge–Holland 1–0

Publicerad den av
5

Norge var illa ute, men tog till slut ett stort steg mot kvartsfinal. Solveig Gulbrandsen:s mål räcker med allra största sannolikhet minst till andraplatsen i gruppen.

Solveig Gulbrandsen

Solveig Gulbrandsen

Eftersom inbördes möte räknas före målskillnad kan ju nämligen inte Holland nu passera norskorna. Utan hotet mot norskt avancemang är Island.

I halvtid var Norge illa ute. Holland kändes något bättre, och oavgjort hade inneburit att Norge med största sannolikhet hade varit tvunget att vinna mot Tyskland i sista omgången. Och det är inget man gör på beställning.

En stark start på den andra halvleken fixade segern. Rutinerade Solveig Guldbrandsen gick själv och tryckte snyggt in segermålet via ribban.

Anouk Hoogendijk

Anouk Hoogendijk

Holland hade lite tryck på slutet, och skapade lägen. Den riktigt stora chansen fick holländskornas motsvarighet till Nilla Fischer, Anouk Hoogendijk. Men mittfältaren, som för tillfället spelar mittback, nickade i ribbans överkant.

Bäst i Holland skulle jag nog säga att Linköpings Renée Slegers var. Hon sprang kopiöst, och hade även ett par hyfsade distansskott.

Renée Slegers

Renée Slegers

Bäst på planen var Norges målvakt Ingrid Hjelmseth, som agerade oerhört lugnt och tryggt. Jag skulle säga att hon är EM:s bästa målvakt så här långt.

Sett till statistiken dominerade Holland stort. Det var nämligen 7–2 i skott på mål för holländskorna. Trots det skulle jag totalt sett nog säga att Norge vann rättvist.

Ingrid Hjelmseth

Ingrid Hjelmseth

Inte minst med tanke på att Holland har haft vansinnig tur med domsluten i eget straffområde hittills i EM. I premiären kunde Tyskland mycket väl ha fått två straffar. I dag kunde Norge ha fått tre, eller kanske till och med fyra.

De båda tröjdragningarna på Marit Fiane Christensen var solklara, fällningen av Ada Stolsmo Hegerberg likaså. Dessutom såg jag tyska twittrare påtala en hands på Daphne Koster. Den såg jag dock inte, så den kan jag inte bedöma.

Men Holland har alltså klarat sig ifrån fem eller möjligen sex straffar på två matcher. Hur länge håller turen i sig?

Trots tröjdragningarna var förresten Fiane Christensen oerhört nära att göra mål vid båda tröjdragningarna. Ena nicken togs bort på mållinjen, den andra gick i stolpen.

Och när vi är inne på straffsituationer bör det ju även påtalas att Manon Melis blev fasthållen i Norges straffområde en gång. Så det kunde även ha blivit en holländsk straff.

Norge är nu till 99,9 procents säkerhet klart för kvartsfinal. De kan således spela avslappnat mot Tyskland i sista omgången.

Trots förlusten bör Holland ha hyfsade chanser att ta sig vidare som en av de två bästa treorna. De bör lägga beslag på en av de platserna genom seger mot Island i sista omgången. Och i så fall talar mycket för att det är Holland som väntar i kvartsfinal på gruppsegraren i Sveriges grupp.

Det finns också mycket som talar för att det är Norge som väntar på grupptvåan i den svenska gruppen. Men där kan det ju fortfarande också bli Tyskland…

Tankar och röster om Sverige–Finland

Publicerad den av
1

Skillnaden mellan Sverige och Finland var ungefär så stor som man trodde – och hoppades. Efter segern med 5–0 är risken att vi missar slutspel nu så liten att den är nere på någon eller några promille.

Klart är att om vi tar poäng mot Italien blir det gruppseger, medan förlust innebär andra- eller tredjeplats. För att vi skall bli trea måste Danmark vinna mot Finland och dessutom ta in sex mål på oss.

För även om det är inbördes möte som räknas först så skulle det ju i så fall bli en målskillnadsaffär mellan oss och danskorna.

Men jag sparar spekulationerna om slutspelet någon dag. Nu lite funderingar kring gårdagskvällens drabbning på Gamla Ullevi.

Först måste jag konstatera att det var en riktigt härlig stämning på arenan. Min högst subjektiva uppskattning var att det var en majoritet kvinnor/tjejer/flickor på läktarna – något som är ovanligt på fotboll, men förstås väldigt kul.

Publiken hyllar laget

Publiken hyllar laget

Farhågorna inför matchen var att vi skulle få svårt att slå hål på Finlands extremt defensiva lag. Det löste vi genom våra fasta situationer. Marie Hammarström hade makalös precision på sina hörnor, och Nilla Fischer gjorde två mål.

Vid 2–0 hade Fischer gjort samtliga Sveriges tre mål i turneringen – och alla hade kommit på fasta situationer. Snacka om grym utdelning på specialträningen.

Jag har ju flera gånger innan och under turneringen konstaterat att vi saknar starka huvudspelare i våra offensiva linjer. Framför allt har jag utpekat våra forwards som svaga i luftrummet.
Av våra sex mål i EM noteras nu att fyra har gjorts på nick. Och båda våra forwards har gjort varsitt nickmål.

Jag står ändå fast vid min uppfattning om lagets svaghet i luftrummet. För både Kosovare Asllani och Lotta Schelin verkade lika förvånade som jag över att de hade lyckats nicka in varsitt snyggt mål i dag.

Schelin var för övrigt riktigt blek i 60 minuter. Jag satt snett bakom hennes familj. Och de försökte heja igång henne. Men hon kom fel i löpningarna, och hamnade långt ifrån bollen.

Men så kom läget – och det kändes som att den totala tyngden av 16414 åskådares förväntningar släppte från Schelins axlar. För den lycka man såg i hennes ögon när hon kom springande emot oss – eller egentligen bänken – var gigantiskt stor.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Att Schelin sedan även nickade in 5–0 var förstås oerhört bra för laget. Pia Sundhage sa på presskonferensen precis samma sak som efter genrepet:

”När Lotta gör mål så förstärks även mitt självförtroende.”

Just Sundhage såg för övrigt otroligt nöjd ut när hon stod med armarna på ryggen och kollade på när spelarna sprang ärevarv och tog emot publikens ovationer.

Pia Sundhage njuter under ärevarvet

Pia Sundhage njuter under ärevarvet

Apropå publiken så skall Lotta Schelin ha en stor eloge – hur nu en eloge ser ut… – för att hon stannade kvar och skrev så många autografer att hon fortfarande en dryg timma efter slutsignalen inte hade hunnit duscha.

Tillbaka till själva matchen. Det är svårt att veta vilka växlar man skall dra av den. Finlands lag var ju extremt svagt, och förmådde inte skapa någonting alls. Jag hade 14–0 i målchanser, och det var 16–1 i skott på mål och 21–1 i hörnor.

Så något test på försvarsspelet blev det inte. Ändå jobbade Sundhage ett par gånger på att försöka ropa in Josefine Öqvist i rätt position.

Spelare som utmärkte sig extra positivt var Fischer, Hammarström, Caroline Seger, Asllani och så då till slut även Schelin.
Lina Nilsson och Sofia Jakobsson var nya i startelvan jämfört med Danmarksmatchen. Båda gjorde klart godkända insatser. Men det var ju som sagt en match som handlade om 99 procent offensiv, och 1 procent defensiv.

När jag hade lämnat text och betyg till papperstidningen lyssnade jag av diverse spelare i den mixade zonen. Här är de mest spännande citaten:

Caroline Seger om att det blir gruppfinal mot Italien:

”Jag är förvånad. Jag såg den första halvleken av deras match, och tyckte att Danmark var mycket bättre. Men sådan är fotbollen.”

Om sin roll:

”Vi har ju ett ganska styrt spel, där Nilla skall sköta uppspelen – vilket vissa lag har läst. Då kan det vara bra att gå ner och hämta, få känna lite på bollen, få vara med i spelet, vända upp och sedan röra sig lite framåt.”

Marie Hammarström om sina många fint slagna hörnor:

”De fasta situationerna är ju ett hot, och Nilla är fantastisk där inne. Servarna skall också vara bra, och de satt mycket bättre i dag – från båda håll. Vi har bestämda ytor vi skall serva i. Beroende på var de ställer sig där inne i boxen skall man slå den på olika ställen.”

Om samarbetet med Seger:

”Det funkade bättre i dag. Sedan är Finland inte lika starka centralt som Danmark. De spelade mer normalt 4-4-2 medan Danmark tog hem en mittfältare som mittback, så det var lättare att läsa av i dag. Och så tycker jag att yttrarna jobbade mycket bättre i press så att vi kunde läsa och kliva fram.”

Kosovare Asllani om publiken:

”Man kan inte säga nog om dem. Man får sådan energi när man går ut på planen när man ser alla flaggor och allt folk. Så det var allt ett lyckorus att gå ut där.”

Om sitt nickmål:

”Fia, Jakobsson, kommer in på högerkanten och slår ett inlägg mot första stolpen. Jag nickar i bortre, så det var ett snyggt mål.”

”Jag tror inte att jag har nickat så här mycket på hela säsongen i PSG som jag gjort på två matcher här nu, men det var jätteskönt att få göra mål. Och samtidigt skönt att både jag och Lotta får sätta dit bollen.”

Svenskt ärevarv

Svenskt ärevarv

Lotta Schelin om stämningen:

”Hela inramningen var fantastisk, publiken, känslan att få prestera inför sin publik – det är fantastiskt. Så det var en riktigt rolig kväll. Jag hann inte skriva 16000 autografer, men jag hann skriva ganska många. Det är därför jag inte ens har duschat – om ni tycker att jag luktar illa…”

Om känslan efter 4–0-målet:

”Det var bara gött. Äntligen fick jag mitt första läge, och jag tog det. Det kändes så skönt.”

Om 5–0-målet:

”Nicken? Jag tänker bara att jag skall gå stenhårt på första ytan, och ‘Thunis’ lägger den där och jag skarvar in den. Det var ju rätt snyggt… Vad hände där? Jag har gjort lite nickmål i Lyon, men i landslaget har jag nog inte gjort så jättemånga.”

Om Nilla Fischers alla mål:

”Det är skitkul med Nilla. Hon har blivit våran målgörare helt klart, så nu går ni lägga all press på henne…”

Om känslorna efter Danmarksmatchen, och straffmissen:

”Jag erkänner absolut att en straff, den vill man och skall sätta – och jag gjorde inte det. Men det är lite det med fotbollen också någonstans, att man får bara bearbeta och vara väldigt besviken – det var jag också den natten. Sedan någonstans vet man att man har en lång turnering framför sig och att det är ingen idé att gräva ner sig. Så det är en mental styrka från oss att det inte skall stanna där.”

Svenska måldans

Svensk måldans

Italien–Danmark 2–1

Publicerad den av
Svara

Italiens EM-nolla är spräckt. Men jag tror inte att italienskorna lider så mycket av att nollan sprack efter elva raka matcher eller 23 raka halvlekar.

Det blev ju nämligen seger med 2–1 mot Danmark – ett resultat som gör att Italien är väldigt nära kvartsfinal. Väldigt nära.

Danskorna dominerade den första halvleken, dock utan att skapa så mycket. Italien kontrade och Patrizia Panico gjorde mål – fast det visade sig att hon var en decimeter offside.

Efter paus inledde Italien riktigt starkt. Man hann med ett ribbskott (Alessia Tuttino) innan Melania Gabbiadini gjorde 1–0 på ett skott som ändrade riktning på Line Röddik Hansen. 2–0 nickade inhopparen Ilaria Mauro in i tomt mål efter att Danmarks målvakt Stina Lykke Petersen först gjort en kanonräddning.

Danskorna reducerade efter ett makalöst snyggt anfall där till slut vänsterbacken Mia Brogaard väggade sig igenom, och tryckte in bollen. På övertid hade Nadia Nadim ett superläge att kvittera – men sköt utanför.

Danmark bör ändå ha goda möjligheter att avancera. Men då krävs seger mot Finland på tisdag.

Inhopp i ett gäng olika debatter

Publicerad den av
1

Under ett mästerskap i fotboll uppstår det alltid en mängd olika debatter.

Årets EM är inget undantag. Jag har hittills inte berört så många av dem här i bloggen. Inte förrän nu. För det här inlägget är ett slags debattrally.

Så här är debatterna, och synpunkter på några av dem.

* Det brukar ju alltid dyka upp ett par rättvisedebatter. Jag har noterat två. I den enda förstår jag inte problemet. Det borde väl vara självklart att Fifa betalar försäkringarna både för herrar och damer i mästerskap? Eller vad är problemet?

Den andra känns inte lika självklar – då tänker jag på det svenska lagets guldbonusar. Tjejerna får 150000 kronor i bonus vid ett EM-guld. Killarna hade fått 1,7 miljoner om de hade vunnit fjolårets EM. Expressens Johanna Reimers startade debatten här. Hon skrev:

”Låt mig tala klartext, tjejer: Ni ska inte vara ett dugg nöjda med det här.”

Personligen tycker jag först och främst att man skall vara nöjd om man kan få en bonus på 150000 kronor för en dryg månads jobb. Det här är ju ett lyxproblem.

Ni som följer den här bloggen vet att jag tycker att man bör utgå ifrån vad herrar/damer drar in till förbundet när man fördelar ersättningar av det här slaget. För att göra en jämförelse:

Säg att Lady Gaga och Sven Ingvars ligger på samma skivbolag. Båda gör musik av olika slag – och är bra på sin grej. Men Lady Gaga säljer gigantiskt många fler skivor. Är det då inte rimligt att hon får en del av kakan som motsvarar den skillnaden?

Jag räknade lite på två olika matcher, först på Sveriges EM-premiär mot Danmark. 16 128 åskådare såg matchen på Gamla Ullevi. Biljettpriserna låg på 40–200 kronor. Om snittet hamnade på 120 kronor såldes biljetter för 1,97 miljoner kronor.

När Sveriges herrar mötte Irland i VM-kvalet i vintras såg 49 436 åskådare matchen. Biljettpriserna för herrlandslaget ligger på 200–700 kronor. Säg att snittet låg på 450 kronor. Då såldes biljetter för 22,25 miljoner kronor.

Det bör även betonas att Uefa lägger beslag på nästan hela inkomsten för biljettförsäljningen under EM, så att man egentligen behöver jämföra med höstens kvalmatcher.

Totalt sett hamnar alltså bonusarna på en rimlig nivå – i varje fall om man jämför vad våra landslag drar in på biljetter.

* Efter premiären blev den inhyrda hejaklackskören ett debattämne. Jag kan inte säga att jag känner mig speciellt upprörd över tilltaget. Däremot blev det väldigt bra reklam för ett bilmärke.

* Ett annat ämne som kom till ytan efter premiären var näthatet. Att det skulle dyka upp var förstås inte på något sätt oväntat. Inte alls. Det förekommer ju i prinicip vid varje tävlingslandskamp tjejerna spelar.

Jag tog upp ämnet i det här inlägget i juni. Nu kom det upp igen.

Jag är förstås 100 procent mot den typen av förolämpningar som tjejerna får utstå. Men jag känner att det finns en jobbig problematik i hur man skall rapportera om ämnet. Skall man uppmärksamma, eller skall man tysta ner?

Frågan är densamma som hur man skall bevaka Sverigedemokraterna inom politiken. Skall de få rubriker varje gång de ger sig på invandringen? Och vem vinner i så fall på det?

* Jag vet inte om det blev någon debatt om huruvida man skall ägna sig åt straffträning i landslaget. Men vilket som är jag emot det. Så klart att spelarna skall träna på att slå straffar i vardagen, i sina klubbar. Men att slösa landslagstid på straffsparksträning? Knappast. Det är bättre att ägna den tiden åt hörnor, frisparkar – och lagträning.

Birger Jacobsson

Birger Jacobsson

* Slutligen till närmast avslutade debatten om Birger Jacobsson:s avhopp. Fotbollstidningen Offsides redaktörer Johan Orrenius och Anders Bengtsson har skrivit två intressanta saker angående det avhoppet på Offsides redaktörsblogg.

Orrenius skriver om en intervju med Nilla Fischer:

”När jag träffade Fischer i maj kom hon inte ens ihåg vad han hette. »Gud vad pinsamt!« sade hon och refererade till tränaren som »han den där vithårige«. Då var Jacobssons ansvar ändå just defensiven.”

Bengtsson skriver om försvarsspelet:

”Jag har varit orolig för försvarsspelet ända sedan jag pratade försvarsspel med Pia Sundhage på ett hotell i Florida för två år sedan. Då var hon förbundskapten för USA och erkände att försvarsspelet var hennes akilleshäl. Hon litade inte på sig själv och lade över mycket av ansvaret på sin assisterande tränare, precis som hon gjorde med den nu avgångna Birger Jacobsson.”

Nu har Sundhage trots allt ansvar för försvarsspelet i EM. Skall vi kanske vara oroliga?

Blir det gåfotboll i morgon?

Publicerad den av
Svara

Sveriges matchträning på Gamla Ullevi i dag var intressant. Spelarna gick omkring på planen i joggingsskor och fritidskläder.

Först undrade man vad de höll på med. Sedan kom Pia Sundhage och Lilie Persson ut på planen med taktiktavlan och så blev det en taktisk träning. Eller taktisk promenad om man nu vill.

En finsk reporter undrade om Sverige förbereder sig för att spela gåfotboll i morgon.

Jag tror tvärtom – att det blir åka av. Med tanke på hur glest mittfältet har varit i försvarsposition känns det inte fel att trycka lite extra på vilka positioner som gäller för att få bästa möjliga press på Finland i morgon.

För i onsdags satte Italien hög press på finskorna – och fick väldigt bra utdelning. Finland fick inte alls till uppspelen, vilket i sin tur ledde till att man inte hade ett enda avslut mot mål på hela matchen.

Så en hög och intensiv svensk press känns som ett segervapen i morgon.

Jag var förresten och hälsade på finskorna på Varbergs kurort i går. Det var väldigt trevligt. Stämningen vid de finska mediaaktiviteterna verkar betydligt lugnare och bättre än vad den är vid de tidspressade presskonferenser som det svenska laget har.

Dessutom såg jag 15 minuter av Finlands träning i kväll. Och jag noterade även där en väldigt avslappnad stämning, och mycket glädje från spelarna. Några sjöng till och med lite under tiden de körde kvadraten.

Bland de finska journalisterna konstaterades i går att det finska laget redan har tagit en poäng – vilket är mer än vad många experter trodde att de skulle förmå. Därmed kommer det unga laget att kunna åka hem och bygga vidare för framtiden med ganska gott självförtroende, oavsett hur det går i de två sista matcherna.

Just att finskorna kan spela helt utan press, medan det svenska laget har ett ok vilande på sina axlar – det är det enda som talar för Finland i morgon.

Vid den svenska presskonferensen fick förbundskapten Sundhage just frågan om vad som händer om inte Sverige vinner i morgon:

”Ojoj, då blir det fara och färde. Det kommer naturligtvis att blåsa ofantligt om det inte blir ett bra resultat, det vet alla.”

Hon var dessutom lurig på huruvida hon kommer att ändra något i startelvan. Till radiosporten sa hon att:

”Det kan bli noll, det kan bli två.”

Jag gissar att det inte blir något byte. Men jag tror att Sofia Jakobsson kommer att få värma upp ganska tidigt om vi inte får hål på den finska försvarsmuren.

För en mur kommer det garanterat att bli. Det unga finska lagets främsta styrka är att försvara sig. De har dessutom tränat extra i oljud för att klara av att kommunicera inför fullsatta läktare. Allt för att vara redo för att slå Sverige.

Och vi vet ju hur mycket sisu som finska landslag brukar kunna plocka fram för att skaka om svenska.

Nu är Sveriges lag egentligen klart bättre än Finlands. Så normalt vinner vi med ett par måls marginal i morgon. Men i ett hemma-EM är inget normalt.

Det här EM-slutspelet har ju knappt alls innehållit några normala resultat. Det vet Pia Sundhage. Och därför slog hon på presskonferensen snabbt ifrån sig alla spekulationer om att Sverige går för att vräka in mål – och därmed också öka chanserna att vinna gruppen:

”Jag respekterar motståndarna och spelet. Vi skall göra ett mål mer än Finland – det är viktigt. Det är det fokus vi skall ha. Men visst, lite så där vid fikabordet sagt, ‘vad händer om vi kan göra fler mål?’ – det säger vi i ett läge där vi spelar fin fotboll. Då kan vi börja titta lite på bänken och bolla lite med vilka som skall komma in. Men fokuset är att göra ett mål mer än vad Finland gör.”

 

Spanien–England 3–2

Publicerad den av
4

Jag skrev i min genomgång av EM-lagen att Englands målvakt Karen Bardsley ger ett högst osäkert intryck på inlägg och hörnor.

Den uppfattningen har jag ingen anledning att ändra i dag. Det var en grov tavla från den före detta Linköpingsmålvakten som gav Spaniens segermål på övertid. När hon stördes av Spaniens talang Alexia Putellas missbedömde Bardsley ett inlägg grovt, och nickade in bollen i eget mål.

Jennifer Hermoso

Jennifer Hermoso

Och även Spaniens 2–1-mål kom efter att Bardsley missat. Hon misslyckades med att få bort en hörna, och bollen hamnade i andraläget hos Tyresös Jennifer Hermoso, som inte gjorde något misstag. Även Spaniens första mål gjordes av en Tyresöspelare, nämligen Veronica Boquete.

Eniola Aluko

Eniola Aluko

England kvitterade först genom Eniola Aluko och sedan genom mittbacken Laura Bassett. Men det räckte alltså inte.

Jag såg bara den andra halvleken. Den var spelmässigt okej, med en riktigt häftig avslutning. Men den första halvleken verkar ha varit riktigt bra.

Resultatet innebär för övrigt att Spanien är väldigt nära slutspel, medan England är riktigt illa ute. Sannolikt måste engelskorna ta poäng av gruppfavoriten Frankrike för att kunna gå vidare. För om inte kryssfesten fortsätter i grupperna A och B lär det behövas fyra poäng för att kvala in som en av de två bästa grupptreorna.

Faktum är att risken nu är uppenbar att det kan bli England som väntar i kvartsfinal för gruppsegraren i Sveriges grupp.

Slutligen tänker jag på hennes mål från spanska cupfinalen i år varje gång jag hör Alexia Putellas namn. Har du inte sett det bör du kika på det. Och hänger du inte med i normalhastighet så vänta in reprisen och se hur hon tar sig förbi backarna:

Frankrike–Ryssland 3–1

Publicerad den av
Svara

Frankrike blev första laget i EM att vinna en match. Och man blev dessutom första lag att göra fler än ett mål. Marie-Laure Delie gjorde två av dem, och Eugenie Le Sommer det sista.

Matchen krockade med Sveriges och Finlands presskonferenser inför morgondagens match, vilket gjorde att jag bara såg några minuter här och där.

Jag såg dock att Ryssland gjorde ett dubbelbyte redan efter 35 minuter. Det är inget man är van vid.

Jag såg också att Frankrike mest verkade spela av den andra halvleken. När Elodie Thomis kom in blev det dock lite fart.

Intressant att två av spelarna i mitt världslag, Thomis och Louisa Necib, började på bänken för Frankrike.
Intressant också att Lyons fjärdealternativ på centralt mittfält, Elise Bussaglia, startar i EM medan stjärnorna i klubblaget, Necib och Amandine Henry, placeras vid sidan.

Bruno Bini kanske får rätt till slut. Men hittills har Patrice Lair:s matchning givit fler titlar.

Några trevliga siffror

Publicerad den av
1

Målmässigt har inte EM lyft hittills. Snittet på 1,0 är förstås rekordlågt. Samtidigt vittnar det om en högre och jämnare klass på lagen. Och kul är att intresset för turneringen hittills har legat på en bättre nivå än befarat.

Bland annat sågs Sverige–Danmark av 1 491 000 tittare på Tv4. Men även av cirka en halv miljon tittare i England på BBC3. I Danmark sågs matchen bara av 107000. Där sänder ingen ”nationell kanal”, utan det är Eurosport som gäller.

Publiksiffrorna har också varit bra hittills. Fullsatt på Gamla Ullevi för Sverige–Danmark var ju inte oväntat, men 8861 i Växjö på Tyskland–Holland var klart bättre än förväntat. Kul.

Tittarsiffrorna för den svenska EM-premiären är förstås väldigt kul och lovande. De visar att EM-intresset inte bara är en mediegrej.
Intresset kan inte jämföras med det för herrlandslaget i fjolårets EM. Då hade Sveriges premiär 2 942 000 tittare. Men med lite framgångar kanske vi kan notera de siffrorna i ett slutspel.

Siffrorna har jag tagit från TT Spektras Mikael Forsell på twitter. Enligt honom hade Tre Kronor 1 315 000 tittare på sin VM-premiär i maj. Fotbollsdamerna lockar alltså fler än ”Sveriges mest älskade landslag”. Kul.

Pleasure och Pressure

Publicerad den av
4

Drygt ett dygn har gått sedan Sveriges kryss mot Danmark. När man kollat runt lite i olika medier noteras att reaktionerna varierar något.

Expressens Mats Olsson skriver att 1–1 mot Danmark är ett fiasko. Där tycker jag att han är helt fel ute. Han borde väl veta att svenska fotbollslandslag – herrar och damer – brukar vara trögstartade i mästerskap.
Och 1–1 mot ett starkt Danmark i en premiär är långt ifrån något fiasko. Det är tvärtom ett okej resultat som gör att vi fortfarande har bra chans att vinna gruppen.

Däremot är det ingen tvekan utan att två straffmissar är ett fiasko. Men det är en annan sak.

Straffmissarna gör att man undrar över hur många fler än Pia Sundhage i den svenska truppen som verkligen klarar av att omfamna den yttre press som laget lever under.

Sundhage sa på presskonferensen inför Danmarksmatchen att:

”It’s a pleasure to play under pressure.”

Hoppas hon har fått spelarna att också känna så lagom till utslagningsmatcherna. För då ökar pressen ytterligare. Då är det riktigt allvar.

Vid en genomgång av olika tidningars betygsättning noteras att Josefine Öqvist ligger högst hos båda kvällstidningarna, och hos GP. Jag antar att deras betyg i första hand bedömer anfallsspel. För defensivt var Öqvist ofta så fel att hon inte ens var nära att vinna någon boll. Hon gjorde ju faktiskt vårt centrala mittfält sämre genom att inte hjälpa Caroline Seger eller Marie Hammarström ett dugg.

1–1 är alltså ett okej premiärresultat. Det hindrar dock inte att man känner viss oro. Det är en oro som liknar den man känt efter en stor del av årets landskamper. Punkter som dyker upp i huvudet, förutom att spelarna måste klara av pressen, är:

* Anfallsparets brist på samarbete.
* Det svaga försvarsspelet på mittfältet, vilket man snabbt kopplar till lagets offensiva balans.
* Stabiliteten. Vi har släppt in mål i alla årets landskamper, utan den mot ett B-betonat Island i Växjö. I och för sig säger ju Sundhage att hon hellre vinner med 4–3 än 1–0, men några nollor hade definitivt varit bra för backlinjens självförtroende.

En ny oro är att vi verkar vara sönderlästa. Danskorna plockade enkelt bort Nilla Fischer från uppspelen. Och utan hennes fina crossbollar blev vi stereotypa. Jag gissar att Finland kommer att kopiera det danska upplägget i morgon.

Men trots alla dessa orosmoln känner jag mig ändå ganska trygg på att vi tar oss vidare ur gruppen. Och trygg på att laget kommer att lyfta spelet ett par klasser.

För trots att det har varit många frågetecken, och tveksamma insatser under året så har vi faktiskt fortfarande inte förlorat en enda match under Sundhages ledning.

I EM är det bara vi och Spanien som är obesegrade i träningsmatcher sedan EM-kvalet avslutades i höstas. Och för Spaniens del beror det mycket på att de knappt spelat några matcher sedan dess.

Dessutom måste vårt lag vara väldigt jobbigt att möta. För man vet ju själv hur hopplöst det känns att ställas mot ett lag som man på många sätt tycker är begränsat, men som ändå är livsfarligt i varenda kontring, och som har tunga vapen vid alla fasta situationer.

Tyskland–Holland 0–0

Publicerad den av
1

Jag var fel ute tidigare i dag. Så klart att även kvällsmatchen skulle sluta oavgjord…

Tyskland–Holland var EM:s bästa match hittills. Framför allt inledningen var riktigt kul och chansrik. Holland visade hög klass, och kunde mycket väl ha vunnit. Både Lieke Martens och Manon Melis hade lägen att tillfoga tyskorna deras första EM-förlust sedan 1996.

Lieke Martens

Lieke Martens

Återigen skall det konstateras att det är kul att utgången av matcherna inte är självklar. Men jag tror ändå att Tyskland står som gruppsegrare på onsdag. Dock tog Holland i dag ett stort steg mot kvartsfinal. De orangeklädda är högst tänkbara motståndare till Sverige i slutspelet. Antingen i kvarts- eller semifinal.

Till sist kan man konstatera att tyskorna inte hade samma tur med domsluten som Sverige i går. Vi fick ju en helt felaktig straff när Kosovare Asllani fälldes utanför straffområdet, och en högst tveksam för hands på Theresa Nielsen.

Anouk Hoogendijk

Anouk Hoogendijk

Tyskland gick miste om en solklar straff när Lena Lotzen fälldes av annars utmärkta Daphne Koster. Dessutom tog bollen på armen på Anouk Hoogendijk i en position som kändes som mer straff än den svenskorna fick i går.

Norge–Island 1–1

Publicerad den av
Svara

Jag utnämnde Island till EM:s sämsta lag. De svarade genom att direkt ta sin första mästerskapspoäng någonsin. Starkt.

Sara Björk Gunnarsdottir

Sara Björk Gunnarsdottir

Starkast var nog Malmös turbo Sara Björk Gunnarsdottir på mittfältet. Det var i alla fall hon som jobbade fram den straff som ledde till kvitteringen. Kristianstads Margret Lara Vidarsdottir klev fram med ett leende på läpparna, och rullade säkert in straffen.

Men även Holmfridur Magnusdottir är värd ett omnämnande. Hon låg bakom det mesta i chansväg för isländskorna.

Resultatet var rättvist sett till hela matchen. Men jag gissar att Norge är rätt besviket över att ha tappat poäng i den här matchen. Nu lär det krävas minst tre poäng på de båda matcherna mot Holland och Tyskland, vilket känns som en tuff utmaning.

Norskorna hade svårt att få till speciellt många bra avslut. Det var 14–14 i avslut totalt, men 8–3 till Island i avslut mot mål. Ändå kändes det som att Norge hade kontroll när straffen kom i minut 86. De hade då varit i ledning i en timma, ända sedan Kristine Wigdahl Hegland:s ledningsmål.

Alla tre matcherna hittills har alltså slutat oavgjorda. Och tre av fyra mål har skjutits av spelare från damallsvenskan. Kul med de jämna matcherna. Det är ännu en signal om att det blir allt jämnare i damfotbollens toppskikt.

Men det är inget vågat tips att gissa att den oavgjorda trenden bryts i kväll. För även om Holland är ett lag på uppgång, så gissar jag att tyskorna vinner med två måls marginal.