Schelin till Rosengård – flipp eller flopp?

Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72

Lotta Schelin

I dag har Lotta Schelin tackat nej till Göteborgs FC.

I morgon 10.30 har FC Rosengård kallat till presskonferens.

Det vore ju högst överraskande om det inte Schelin som sitter på podiet vid den där presskonferensen. Så överraskande att vi kan utgå ifrån att Lotta Schelin spelar för mästarklubben i höst.

Den spontana reaktionen borde ju bli jubel över ett potentiellt lyft för damallsvenskan, över ett ökat fokus på vår högsta serie. För så blir det, i varje fall de första matcherna – och det är förstås kul.

Men min spontana tanke var tyvärr av ett helt annat slag, den var: kommer hon att platsa? Blir den här värvningen en flipp eller en flopp?

Jag unnar Lotta Schelin all framgång och hoppas verkligen att hon kommer att få ett lyft av det här klubbytet, att hon kommer att göra megasuccé i höst. Jag hoppas att hon kommer att locka massor av publik till de damallsvenska arenorna och bidra till en riktigt festlig höst för svensk damfotboll.

Men jag är långt ifrån säker. För det jag har sett av Lotta Schelin det senaste året är långt ifrån imponerande. Från den 7 juni 2015 till den 7 juni 2016 har jag inte sett henne göra en enda riktigt bra match. Jag har mest sett henne vara dålig – eller ok. Och då har jag ändå sett henne på plats åtta gånger under det senaste året, plus ytterligare ett tiotal på tv.

Konkurrensen i FC Rosengårds anfall är stenhård, och den här värvningen känns faktiskt som en liten chansning från Malmöklubben. Spontant tycker man ju att de i första hand borde lägga sina pengar på en central mittfältare.

Men för Lotta Schelins skull hoppas jag alltså att FCR får en jackpot – och att Schelin hittar tillbaka till den form hon hade för några år sedan.

* Schelin lämnar ju som bekant franska Olympique Lyonnais. De har i dag gjort klart med en ny, hyperintressant skandinavisk spelare. Det är norska supertalangen Andrea Norheim som skrivit på för Europas och kanske även världens bästa klubb.

Norheim är back, född den 30 januari 1999 – och har hamnat i frysboxen i sin norska klubb Klepp under våren. Eftersom hon varit i väg på U17-EM, och dessutom varit på provspel nere på kontinenten tyckte inte Klepp att det var någon idé att låta supertalangen ta upp plats i elvan. Den senaste tiden har därför 17-åringen tränat med Brynes pojklag. Annorlunda.

Nu blir det spännande att se om Norheim kan lyckas få någon speltid i Lyon i höst. Spontant låter det ju väldigt tufft, men man skall ju aldrig säga aldrig.

Svensk storseger från intressant vinkel

Egentligen skulle jag inte ha haft möjlighet att se dagens EM-kvalmatch (svensk 6–0-seger) på plats i Göteborg. Men med kort varsel fick jag en lucka i mitt schema, och jag klev in på Gamla Ullevi bara sekunder innan avspark.

Normalt brukar jag ju sitta på pressläktaren, vilket innebär att man ser matchen ungefär från mittlinjen, alltså i ungefär samma vinkel som tv-kamerorna. Nu satt jag på andra våning på ena kortsidan, vilket innebar att jag hade en helt annan vinkel än jag brukar – och det var intressant. Man såg formationer på ett helt annat sätt, framför allt såg jag Sveriges anfallsspel i den andra halvleken från första parkett.

Moldavien var också intressant. De spelade ett extremt disciplinerat försvarsspel enligt 4-5-1. De var så inriktade på att inte släppa till kontringar att de inte ens försökte spela på egen planhalva. Det var så extremt att målvakten till synes medvetet slog sina utsparkar rakt ut till inkast för att inte riskera omställningar.

I en första halvleken spelade Sverige dumt – ofta såg det väldigt ogenomtänkt ut. Nästan alla svenska spelare befann sig utanför det väl samlade moldaviska försvaret. Där rullades bollen runt, vilket gjorde att gästerna hela tiden hade ganska lätt att identifiera hoten.

Efter paus började Sverige allt oftare spela in i den moldaviska försvarsgröten, vilket gjorde att de moldaviska spelarna tvingades vrida på sina huvuden och samtidigt fick svårare att behålla kontrollen över de svenska anfallsspelarna. Då ökade antalet öppna målchanser, då gjorde vi också fyra av de sex målen.

Två svenska spelare stod ut, jag tänker på Elin Rubensson och framför allt Kosovare Asllani. Båda fattade hur man skulle göra för att öppna det moldaviska försvaret. Asllani blev tvåmålsskytt, men kunde ha gjort några till. Det här var kvällens godbit:

Och här är övriga svenska mål:

Rubensson och Asllani stärkte alltså sina aktier. Det gjorde i min värld även Lina Nilsson, Pauline Hammarlund och tvåmålsskytten Fridolina Rolfö. Däremot sätter jag återigen stora frågetecken för både Lotta Schelin och Olivia Schough. Mer om det i ett senare inlägg.

Svensk startelva och schweizisk EM-plats

I morgon, måndag 17.45 (sänds av TV12) spelar Sverige hemma på Gamla Ullevi mot Moldavien, en match vårt lag bör vinna med minst 5–0. Har jag analyserat tabellerna rätt kan vi inte 100-procentigt säkra EM-platsen i morgon. Men i praktiken är det ju redan klart.

Pia Sundhage gör lite byten jämfört med torsdagens elva. Så här startar landslaget i morgon: Hilda CarlénLina Nilsson, Emma Berglund, Magdalena Ericsson, Jonna AnderssonElin Rubensson, Lisa Dahlkvist, Kosovare AsllaniLotta Schelin, Fridolina Rolfö, Olivia Schough.

Tyvärr är ju motståndet så dåligt att det blir svårt att värdera olika spelares insatser. Men det finns ju en hel del intressant spelare i elvan. Framför allt blir det spännande att se vilken effekt det får på anfallsspelet att smarta Rolfö kommer in i tremannaanfallet. Det borde skapa bra uppspelsmöjligheter för Asllani och Rubensson.

Personligen hade jag helst sett att även Stina Blackstenius hade fått chansen från start istället för Schelin eller Schough. Mot köttmurar är det inte fel att matcha en fysiskt stark forward som murbräcka.

Spelskickliga Nilsson borde passa bra mot den här typen av motståndare, och vi får även in en bättre passningsfot centralt med Ericsson som mittback.

Slutligen får Hilda Carlén chansen i målet. Hon lär ju inte sättas på några större prov, förutom en och annan bakåtpassning. När jag såg henne i Piteå för ett tag sedan reagerade jag över att hennes uppspel/utsparkar hade väldigt dålig precision, de hamnade nästan hela tiden hos motståndarna. Vi får väl se om hon kan fixa den detaljen i morgon.

I övrigt i EM-kvalet har Schweiz numera säkrat sin plats i slutspelet. Det gjorde man genom 5–0-seger mot Tjeckien i förra veckan.

Ett land som också är EM-klart är Frankrike. Man vann bara med 1–0 hemma mot Grekland. Känslan det senaste halvåret är att Frankrike är tillbaka i gamla synder – alltså att laget är väldigt ineffektivt.

Kul att Frankrike verkar ha byggt upp ett bra intresse. Hela 24 835 åskådare såg den betydelselösa matchen där Eugenie Le Sommer gjorde det snygga segermål och dessutom hade två ramträffar:

Mer intressanta EM-kvalkamper från veckan var Norge–Österrike 2–2 och Skottland–Island 0–4. Kul att nya länder som Österrike flyttar fram positionerna, kul också att Island visar klass. Det är trots allt något stort med att ett så litet land kan göra så bra resultat i lagidrotter.

När det gäller uppladdning inför OS har USA mött Japan i nästan två matcher. Dagens möte bröts nämligen för oväder efter cirka 75 minuter. Då ledde USA med 2–0. Ledningsmålet var för övrigt ett solklart offsidemål av Julie Johnston. Tyvärr händer det lite för ofta att USA får den typen av mål godkände i sina hemmakamper. Tråkigt.

Det första mötet slutade 3–3. Där såg jag den första halvleken, och imponerade stort av det nya japanska laget. Deras anfallsspel var verkligen både vackert och effektivt – snabbt och vägvinnande. Exempelvis var Mana Iwabuchi:s 1–0-mål sevärt:

Noterbart från den matchen var att Japan spelade andra halvleken med decimerat manskap. När Yuki Ogimi fick sitt andra gula kort ledde man med 2–1. Man tappade segern på två målvaktstavlor. Det var för övrigt bara målvaktsinsatsen som inte imponerade på mig.

När man ser resultatet bör man ha i åtanke att USA bara hade släppt in ett mål tidigare i år. Och då har de ju bland annat mött Tyskland, England och Frankrike. Japan har verkligen redan börjat få ihop ett nytt, spännande lag. Däremot har USA brister när inte Carli Lloyd är tillgänglig. Som tur är för amerikanskorna verkar hennes rehab gå bra – i varje fall skriver hon så på sociala medier.

I övrigt har Kanada förlorat mot Brasilien med 2–0. Där gjorde Marta båda målen på Stephanie Labbé. Jag har inte sett matchen, men spontant känns Labbé istället för Erin McLeod i målet som en klar försämring för Kanada. Inte minst i luftrummet, där Labbé har haft det tufft i NWSL. Den matchen sågs för övrigt av strax under 26 500 åskådare i Kanada.

Ytterligare ett träningsresultat med OS-koppling är Australien–Nya Zeeland 2–0. Där blev Caitlin Foord tvåmålsskytt.

Slutligen ett klipp från USA U23-Sverige U20 3–1:

En krönika om forwardsval

EM-platsen kommer närmare och närmare. Men allra närmast är OS. Och även om dagens resultat var bra kan jag inte låta bli att fortsätta att ifrågasätta Pia Sundhage:s val av forwards.

I kväll blev ju spelet flera klasser bättre den sista halvtimmen, när Linköpingsduon Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius kom in. De första 60 minuterna gjorde Sverige två hörnmål, men i spelet hade vi bara tre–fyra klara målchanser.

De sista 30 minuterna spelade vårt lag till sig massor av chanser. Jag hörde att Pia Sundhage till TV12 delvis förklarade det med att polskorna blev trötta. Det är givetvis en förklaring. Men som jag ser det var den viktigaste förklaringen att vi avslutade matchen med tre forwards som inte bara yrade omkring, utan som sökte samarbeten både med varandra och med mittfältet.

Jag har i kväll skrivit en krönika till BT i frågan. Den läser du här. Jag hinner inte dyka djupare i frågan i dag. Men kanske att det kan finnas tid till det i helgen.

En som var vansinnigt positiv till det mesta kring dagens svenska insats var Radiosportens Anette Börjesson. Lyssna på hennes analys här.

Ingen Seger – men verkar bli både Asllani och Rubensson

Enligt Aftonbladet ställer Pia Sundhage i stort sett upp sitt lag i morgon efter mina önskemål i föregående inlägg.

Jag får i och för sig inte in Stina Blackstenius, men i övrigt är det den svenska startelva som jag tycker känns bäst för tillfället. Enligt Aftonbladet kommer Sverige starta så här: Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Emma Berglund, Amanda Ilestedt, Magdalena EricssonLisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Elin RubenssonOlivia Schough, Lotta Schelin, Sofia Jakobsson.

Som synes saknas Caroline Seger, som har problem med en vadskada och därför körde egen träning i dag.

Mot starkare motstånd kunde man vara lite orolig över den väldigt offensiva balansen i elvan. Men mot Polen tror jag bara att det kan vara en fördel. Med både Asllani och Rubensson bredvid Dahlkvist på mittfältet borde forwards kunna få en hel del smarta passningar.

Just Asllani och Rubensson har även bra känsla vid fasta situationer. Förhoppningsvis får de båda förtroendet tillsammans med Magdalena Ericsson.

Ewa Pajor

Ewa Pajor

När det gäller Polen är det Wolfsburgspelaren Ewa Pajor som skall göra det. Pajor har fått göra en del inhopp i det tyska storlaget, men väntar ännu på sitt stora genombrott. I det polska landslaget är även Hoffenheims Silvana Chojnowski en intressant spelare. Som Frankfurtspelare gjorde hon ett avgörande mål mot LdB Malmö härom året. Hon är född i Tyskland och spelade för de tyska landslagen upp till U20-nivå, men har nu bytt till Polen.

Andra spelare jag tycker är värda att kolla in är Potsdams Jolanta Siwińska och 98:an Dominika Grabowska.

Det om morgondagens landskamp. I veckan har Emma Berglund och Nilla Fischer ihop med bland annat tio Lyonspelare tagits ut i Champions Leagues allstarlag. Ärofyllt och välförtjänt.

Så några rader om EFD. De ligger på för att förändra den internationella kalendern, vilket sannolikt skulle minska antalet landskamper. Samtidigt vet vi att Pia Sundhage slåss för det motsatta. Det känns som en intressant konflikt.

Personligen förstår jag EFD och klubbarna – de betalar ju spelarnas löner, samtidigt är det landslagen som engagerar mest kring damfotbollen. Så saken är inte lättlöst.

Apropå EFD har de i dag presenterat ett samarbete med sociala medier-företaget Notified för att få större spridning. Blir intressant att se om det funkar.

Slutligen upptäckte jag att jag inte hade laddat upp några av de bilder jag tog på Sverige–Polen i höstas. Här är ett litet urval:

Detta bildspel kräver JavaScript.