När skall förbundet visa upp sina bronshjältinnor?

Under 2011 spelade landslaget 20 officiella och en inofficiell (England) landskamp. Bara en av dem spelades på hemmaplan i Sverige – den mot Mexiko.
Inte heller under uppstarten av 2012 kommer VM-bronslaget att spela någon hemmamatch.

I dag blev det klart att damerna börjar med landskamp mot Norge som avslutning på lägret i La Manga. Matchen spelas tisdagen den 17 januari klockan 15.00.

Truppen till lägret presenterades i dag, och innehöll inga skrällar, utan ser ut ungefär som truppen till USA-trippen i november gjorde. Caroline Seger, Charlotte Rohlin och Marie Hammarström är tillbaka jämfört med den truppen, medan följande VM-spelare vilar på grund av skador: Sofia Lundgren, Sara Larsson, Josefine Öqvist, Lina Nilsson och Therese Sjögran.

Det ger plats åt fem spelare som stod utanför VM-truppen, nämligen Emma Berglund (Umeå), Marina Pettersson-Engström (Örebro), Louise Fors (Linköping), Johanna Almgren (Göteborg) och Susanne Moberg (Kristianstad).
Spelarna i La Mangatruppen och de fem skadade gör sannolikt upp om platserna i OS-truppen. Jag kan bara tänka mig att Stina Segerström, och möjligen Tilda Heimersson – om hon gör en supervår – skulle kunna slå sig in.

Därmed kan man dra slutsatsen att EM-spelare från 2009 som Kosovare Asllani, Linnea Liljegärd, Sara Lindén, Petra Larsson och Karin Lissel inte är nära landslaget för tillfället. Det är inte heller Malin Levenstad, som var nära att få spela VM i somras.
Det om truppen. Nu till frågan i rubriken.

Med ett EM på hemmaplan 1,5 år framåt tycker man att Svenska Fotbollförbundet borde göra allt för att börja marknadsföra hemmalaget inför mästerskapet – även om det kommer ett OS emellan.
Men OS hindrar ju inte att förbundet borde försöka rida på popularitetsvågen efter VM-bronset i somras.

Men som jag tidigare har skrivit om här och här är det tydligt att Svenska Fotbollförbundet verkar göra allt för att slippa visa upp sina bronshjältinnor för hemmapubliken.

För ingen av de tre landskamper som Sverige spelat efter VM har spelats på svensk mark – eller ens varit tv-sänd. Och man har väl inte heller lagt Norgekampen klockan tre en tisdagseftermiddag i Spanien för att det finns tv-kanaler som kan tänkas sända den?

De fyra nästa landskamperna kommer knappast heller att tv-sändas i Sverige. De fyra ingår i Algarve cup i Portugal, och preliminärt spelar Sverige så här:
* 29 februari: Sverige–Kina
* 2 mars: Sverige–Island
* 5 mars: Sverige–Tyskland
* 7 mars: Placeringsmatch mot USA, Japan, Danmark eller Norge.

Så jag repeterar frågan, när skall Hammarström, Lotta Schelin och de andra VM-hjältinnorna äntligen visas upp för svensk publik efter sitt VM-brons?

Lisa Dahlkvist var chanslös mot Ranegie

I går var jag med och valde ut Västsveriges bästa idrottare 2011. Och ju mer jag tänker på det, desto mer skäms jag över resultatet.

För första gången någonsin valde vi ut en idrottare som inte ens platsar i landslagstruppen i sin sport som bäst i väst. Hur gick det till?

När IJK, Idrottsjournalisternas klubb i Göteborg, har sitt årliga julbord har vi årligen omröstning om årets idrottsprestationer i Västsverige. Kandidater är alla idrottare som tävlar för klubbar i väst under året.

Utöver att vi korar årets idrottare väljer vi ut två stjärnskott (ett manligt och ett kvinnligt) samt årets lag. I år tillkom två priser: dels årets ledare, dels ett hederspris till någon som gjort något viktigt för idrottsrörelsen.
Stjärnskotten blev Frederik Andersen (Frölunda/ishockey) och Angelica Augustsson (Onsala Ryttarförening/hästhoppning). Årets lag blev Göteborgs FC – kul. Årets ledare i Västsverige heter Erik Hamrén, och hederspriset gick självklart till Patrik Sjöberg.

Däremot var alltså valet av årets idrottare långt ifrån självklart – i min värld.
Mathias Ranegie vann skytteligan i Europas 24:e bästa liga. Men han är inte ens nära att platsa i truppen till Sveriges A-landslag, när alla utlandsproffs är med.
Trots det vann han en förkrossande seger i omröstningen om Västsveriges bästa idrottare. Han fick nästan dubbelt så hög poäng som tvåan.

Som ni förstår röstade jag inte på Ranegie. Han är duktig, men väldigt långt ifrån bäst i väst. Jag röstade på Robin Söderling som etta, och Lisa Dahlkvist som tvåa.

Söderling vann fem ATP-turneringar under året, och var en av världens tio bästa spelare innan han blev sjuk. Dahlkvist kom fyra i VM:s skytteliga i fotboll. Men som jag hörde några kollegor säga: ”det var ju damfotboll…”
Dahlkvist kom för övrigt fyra även i omröstningen om Västsveriges bästa idrottare. Tvåa slutade Isabelle Gulldén (Sävehof och Viborg/handboll), och trea Viktoria Helgesson (Tibro KK/konståkning).

Aftonbladet kan fixa högre lön åt Dennerby

En av dagens snackisar har varit Aftonbladets jämförelse av löner för våra svenska förbundskaptener.
I artikeln konstateras att Erik Hamrén tjänade 1 550 000 kronor under 2010, Marcus Allbäck cirka 1 000 000 kronor – medan Thomas Dennerby bara drog in 675 000 kronor.

Så här säger förbundsbasen Lars-Åke Lagrell till tidningen:

”Vi tycker inte att några tjänster är jämbördiga inom förbundet. Vi gör individuella avtal med var och en, vi tar hänsyn till marknaden i övrigt. Vi betalar inte ett öre mer än vi borde göra.”

I en krönika tycker Robert Laul att det inte är rätt och riktigt att Allbäck tjänar så mycket mer än Dennerby.
Aftonbladet kritiseras ironiskt på twitter av Magasinet Offsides skribent Anders Bengtsson:

Imorgon kör Sportbladet ”granskningen”: ”Zlatan tjänar 90 miljoner mer än Lotta Schelin”.

Det är väl i och för sig en dålig jämförelse, eftersom de har olika arbetsgivare.
Men personligen har jag inga synpunkter på att herrarnas förbundskaptener tjänar mer än Dennerby. Det är svårt att ha sådana med tanke på hur verkligheten ser ut – att herrlandslaget drar in huvuddelen av förbundets pengar, och i princip finansierar damlandslaget.

Men det beror ju delvis på att förbundet gör ett uselt jobb med damlandslaget. Marknadsföringen är obefintlig. Att inte tjejerna har lyfts fram bättre efter sommarens VM-succé tycker jag är otroligt dåligt.
Förbundet borde ha ansträngt sig maximalt för att göra Lotta Schelin till en superstjärna, som alla svenskar känner igen. Det hade säkerligen varit en megainvestering i hemma-EM 2013. Men ett halvår har snart gått, och inget har hänt.

Faktum är att det som förvånar mig mest med Aftonbladets ”granskning” är att en tidning som uppskattningsvis publicerar 20 sidor om herrarnas landslag för varje om damernas tycker att Dennerby borde ha bättre betalt.
Hade Aftonbladet varit jämlikt i sin bevakning hade säkerligen damlandslaget dragit in väldigt mycket mer pengar – och då hade Dennerby haft högre lön…

Thunebro ute i kylan i het Bundesliga

För tillfället får Sara Thunebro bara högst begränsad speltid i tyska stjärnlaget FFC Frankfurt. Det är naturligtvis dåliga nyheter för Thomas Dennerby och det svenska landslaget.

Thunebro är alltså iskall just nu. Däremot är ligan glödhet. Efter succé-VM på hemmaplan i somras har publiksiffrorna ökat i Frauen-Bundesliga.
Säsongen 2010/11 låg snittet på 836, och efter halva årets liga har det ökat med 36 procent till 1158 personer.

Topplagen Frankfurt och Potsdam har ökat mest från 1905 och 1830 till 2943 och 2193. Även Duisburg och Wolfsburg har snitt på över 1000 åskådare, medan Essen-Schönebeck ligger på 999… Här är hela listan.

Halva serien är spelad, och här gör jag en liten genomgång av Frauen-Bundesliga:

Det är de fem nämnda lagen i topp, men stjärnspäckade storfavoriterna 1. FFC Frankfurt återfinns först på fjärde plats – långt bakom ledande Turbine Potsdam.
Läget förbättrades inte i elfte omgången, där Potsdam vann med 7–0 mot Lokomotiv i Leipzig i dag. För i går spelade Frankfurt 1–1 borta mot Duisburg inför 2475 åskådare.

Det gör att tabelltoppen ser ut så här halvvägs:

1. FFC Turbine Potsdam    37–5    30
FCR 2001 Duisburg           28–9    26
VfL Wolfsburg                    26–9    25
1. FFC Frankfurt                 27–6    22
SG Essen-Schönebeck    15–14    17

Förra veckan kollade jag närmare på den franska ligan. Där är fyra lag i särklass, alla franska VM-spelare återfinns på hemmaplan – och utöver Lyon så har lagen inte speciellt många utländska spelare.
I Tyskland ser det annorlunda ut. 18 spelare från det tyska VM-laget återfinns i ligan. De som inte spelar i Bundesliga är Birgit Prinz (har slutat), Ariane Hingst (Newcastle Jets, Australien) och Inka Grings (FC Zürich, Schweiz). Men i Frauen-Bundesliga vimlar det också av utländska affischnamn. Och även om fyra topplag har ryckt lite så är det inte lika stora siffror i Bundesliga som i Frankrike, topplagen får kämpa för att vinna mot mittenlagen.

Här är en genomgång av de fyra topplagen:

Turbine Potsdam
Tyska VM-spelare
: Bianca Schmidt och Babett Peter.
Utländska stjärnor: Alyssa Naeher (USA), Antonia Göransson (Sverige), Nastasa Andonova (Makedonien), Genoveva Anonma (Ekvatorial-Guinea), Yuki Nagasato (Japan) och Chantal de Ridder (Holland).
Kommentar: 2–0-segern borta mot Frankfurt kan visa sig guld värd. För på tränaren Bernd Schröders 41:a säsong på jobbet – troligen världsrekord – har mästarinnorna från 2009, 2010 och 2011 skaffat sig ett kanonläge att åter försvara titeln.
Man har ju redan klarat av bortamöten med Frankfurt och Wolfsburg. En ligaförlust har det blivit efter elva omgångar – den dock hemma mot Duisburg.
Att Potsdam föll med 5–1 mot Frankfurt i cupen förra helgen kan de säkert bjuda på. Då vilade nyförvärvet Anonma. I ligan har hon inte vilat, utan öst in mål. Med sina 14 fullträfffar är hon ett huvudskäl till att Potsdam har fyra poängs försprång halvvägs.
Svenska Antonia Göransson får hyfsat med speltid. Hon har startat i fem matcher (utbytt i tre av dem) och gjort långa inhopp i fyra.

Duisburg
Tyska VM-spelare
: Annike Krahn, Linda Bresonik, Simone Laudehr och Alexandra Popp.
Utländska stjärnor
: Jackie Noelle Groenen (Holland), Dolores Isabel Jacome Silva (Portugal), Laura Neboli (Italien), Petra Hogewoning (Holland) och Kozue Ando (Japan).
Kommentar: Inledde med fem raka segrar. Sedan kom plumpar i form av kryss mot Essen-Schönbeck och förlust mot Bad Neuenahr. De poängtappen är orsaken till att man inte leder, för de förtar effekten av att man besegrat både Potsdam och Wolfsburg, och kryssat mot Frankfurt.
Duisburg har under många år varit tredjelaget i Tyskland efter Frankfurt och Potsdam. I år har man bra möjlighet att sluta två i topp, och ta en plats i Champions League.
Mittfältaren Simone Laudehr är en personlig favorit, och anfallsparet Popp/Ando är spelare med hög potential.

Wolfsburg
Tyska VM-spelare
: Verena Faisst, Lena Goessling och Martina Müller.
Utländska stjärnor
: Jaime Souza (USA), Rebecca Smith (Nya Zeeland), Zsanett Jakabfi (Ungern), Lene Larsen Kaurin (Norge) och Martina Moser (Schweiz).
Kommentar: Uppstickaren har duktiga Lena Goessling som centralkraft på mittfältet, och två gånger Martina på topp – Müller och Moser. Det har visat sig vara ett segerrecept så här långt.
För utöver ett kryss mot Bad-Neuenahr har man så här långt besegrat alla lag som ligger bakom i tabellen – inklusive Frankfurt. De båda förlusterna har således kommit mot Potsdam och Duisburg. Wolfsburg känns inte som guldkandidat, men har god chans att sno andraplatsen.

Frankfurt
Tyska VM-spelare
: Nadine Angerer, Saskia Bartusiak, Kim Kulig, Melanie Behringer, Kerstin Garefrekes och Fatmire Bajramaj.
Utländska stjärnor
: Saki Kumagai (Japan), Ali Krieger (USA), Gina Lewandowski (USA), Sara Thunebro (Sverige), Ria Percival (Nya Zeeland), Ana Maria Crnogorčević (Schweiz) och Jessica Landström (Sverige).
Kommentar
: Krossade Potsdam med 5–1 i cupen förra veckan, men det är klen tröst för de svaga resultaten i ligan. Där har det bara blivit en poäng på de fyra senaste matcherna. Så trots en extremt stjärnspäckad trupp riskerar Frankfurt att missa nästa års Champions League – om de inte vinner 2012 års upplaga förstås. I kvartsfinalen där väntar ett brandskattat LdB Malmö i mars, i ett möte där tyskorna blir megafavoriter. Och sedan väntar vinnaren av Arsenal och Göteborg i semifinal.
Men i ligan går det alltså trögt – förlusten mot Freiburg är värsta plumpen. Lagets båda svenskor har bara fått högst begränsad speltid på sistone. Sara Thunebro har fyra ligamatcher från start (två gånger har hon blivit utbytt), men lika många där hon fått sitta kvar på bänken. Efter att hon ingick i startelvan vid de två raka förlusterna mot Freiburg och Potsdam har hon fått vila helt i de två senaste matcherna.
Jessica Landström har också fyra matcher från start, men har inte fått fullfölja någon av dem. Till det läggs tre korta inhopp.
Visst det är en stjärnspäckad trupp, och man är vidare både i cupen och i Champions League – men nog hade man gärna sett att Thunebro och Landström fick lite mer speltid?

Till skillnad från till exempel Frankrike finns det toppspelare även i lagen under toppkvartetten. Hos femman SG Essen-Schönebeck finns det fem utländska spelare, medan ligasexan Freiburg har åtta. Hos ligasjuan SC 07 Bad Neuenahr spelar Celia Okoyino da Mbabi, som blev hela Tysklands älskling under VM. Hon har sällskap av andremålvakten i landslaget Ursula Holl och de båda Nya Zeeländska VM-spelarna Katie Hoyle och Sarah Gregorius.

I skytteligan leder Potsdams och Ekvatorial-Guineas stjärnspelare Genoveva Anonma på 14 mål, fyra för Wolfsburgs Conny Pohlers. Noterbart är att Frankfurts bästa målskytt Sandra Smisek återfinns först på tredje plats, på blott sex mål.

Tre svenskmål har det blivit hittills, två av Jessica Landström och ett av Antonia Göransson.

* I Frankrike får Lotta Schelin – som jag gissade i förra veckan – fira jul som ligatvåa. För tre i topp i ligan, Juvisy, Lyon och Montpellier, tog alla säkra segrar i dag. Däremot tappade PSG oväntat poäng borta mot Guingamp – och är numera fyra poäng från tredjeplatsen.

Schelin lämnade planen mållös vid 6–1-segern borta mot Henin-Beaumont. Däremot gjorde Eugénie Le Sommer två mål, vilket innebär att Schelin och Le Sommer numera delar ledningen i skytteligan på 14 mål.

Nytt kryss – då riskerar Schelin att få fira jul som tvåa

Franska ligan har kommit halvvägs, och stjärnspäckade Lyon med Lotta Schelin ligger bara tvåa.

Det är fyra lag det står mellan i franska Féminine Division 1, och de fyra möttes inbördes i helgens omgång. Båda matcherna slutade 1–1. Det handlade dels om seriefinalen Lyon–Juvisy, dels Paris Saint-Germain–Montpellier.

Det gör att tabelltoppen ser ut så här när halva serien är spelad:
1) Juvisy             +23    28
2) Lyon               +63    27
3) Montpellier     +28    26
4) PSG               +16    24
5) Saint-Etienne   +2    19

Det är som synes fyra lag det står mellan. I de lagen finns samtliga 21 spelare från Frankrikes VM-trupp i somras. För den franska ligan är i huvudsak byggd kring de franska stjärnorna. De utländska affischnamnen är ganska lätträknade.

En sådan här kall dag roade jag mig med att kika lite närmare på de fyra franska topplagen. Här är min genomgång:

* Juvisy
Fullt namn: FCF Juvisy-Sur-Orge
Franska VM-spelare: Gaetane Thiney och 38-åriga veteranen Sandrine Soubeyrand.
Utländska spelare: Ingen – tror jag. På vissa ställen står det att forwarden Sandra Couture (Kanada) är kvar, men hon har inte spelat något hittills i ligan.
Kommentar: Juvisy kommer från Viry-Chatillon i utkanten av Paris. Laget är helfranskt och inte speciellt stjärnspäckat, men har varit riktigt stabilt i höst.
Man föll oväntat med hela 4–1 borta mot mittlaget St-Etienne. I övrigt är enda poängförlusten vid krysset i Lyon i lördags. Och där ledde Juvisy länge, sedan lagets stjärna Thiney gjort 1–0 på straff.
Lagets bästa målskyttar är Thiney, som har gjort nio mål och Nelly Guilbert på sju samt Julie Marchart och Amelie Coquet vardera fem.

* Lyon
Fullt namn: Olympique Lyonnais
Franska VM-spelare: Celine Deville (andramålvakten), Wendie Renard, Laura Georges, Corine Petit-Franco, Sonia Bompastor, Sabrina Viguier, Camille Abily, Louisa Necib, Eugenie Le Sommer, Elodie Thomis och Sandrine Bretigny.
Utländska spelare: Lotta Schelin (Sverige), Shirley Cruz Traña (Costa Rica), Lara Dickenmann (Schweiz), Rosana (Brasilien) och Amel Majri (Tunisien).
Kommentar: Två raka finaler, och regerande mästare i Champions League. Dessutom obesegrade i ligan hittills. Men det stjärnspäckade laget har inte vunnit mot någon av de tre toppkonkurrenterna i höst – utan fått tre kryss. I lördags mot Juvisy kvitterade Le Sommer på nick först tio minuter från slutet. Men av de bilder jag sett från toppmatcherna har Lyon fört spelet, och skapat flest chanser. Fast inte fått in bollen.
Få in bollen har de däremot inte haft några problem med mot de andra åtta lagen i ligan. Mot dem har Lyon gjort 63–0 – alltså 8–0 i snitt.
I slutändan kommer säkert att Lyon att ta sig högst upp i tabellen även den här säsongen, för de har massor av matchvinnare i truppen. Fem av de åtta bästa målskyttarna i ligan i höst spelar i Lyon.

* Montpellier
Fullt namn: Montpellier HSC
Franska VM-spelare: Marie-Laure Delie, Ophelie Meilleroux och Laetitia Philippe (tredjemålvakt).
Utländska spelare: Aya Sameshima och Rumi Utsugi (båda Japan)
Kommentar: Montpellier har två japanska världsmästare i truppen. De är bredvid franska anfallaren Delie, lagets affischnamn.
Laget har vunnit alla sina matcher mot de åtta bottenlagen, men likt Lyon inte noterat någon seger mot toppkonkurrenterna. Tvärtom blev det förlust, 2–1 borta mot Juvisy. Montpellier kommer troligen inte att vinna ligan. Men man har defintivt god chans att ta den andraplats som innebär spel i Champions League nästa höst.

* PSG
Fullt namn: Paris Saint Germain FC
Franska VM-spelare: Berangere Sapowics, Laure Lepailleur, Laure Boulleau, Caroline Pizzala och Elise Bussaglia.
Utländska spelare: Allie Long och Ella Masar (båda USA).
Kommentar: Tvåa i fjol, och spelade i Champions League i höst. Med fem franska VM-spelare känns Parislaget på pappret som första utmanare till Lyon om guldet.
Men krysset, 2–2, borta mot mittlaget Yzeure Allier var höstens stora fiasko, och huvudskälet till att PSG är fyra poäng bakom Juvisy – som man för övrigt föll borta mot med 1–0.
PSG har haft problem med målgörandet i höst. 24 mål är klart minsta antalet av topplagen. Kenza Dali har gjort åtta mål, men bakom henne finns ingen som står på fler än tre fullträffar.

Det var en liten genomgång av de lag som har något att komma med. Den franska ligan tar ingen lång paus, utan omgång tolv spelas redan på söndag, dock utan toppmöten. Risken är uppenbar att Lotta Schelin och hennes lagkamrater får fira jul som ligatvåa.
Skytteligan leder däremot fortfarande Schelin. Hon har gjort 14 mål, två fler än tvåan Le Sommer.

Sydkoreas stjärna skojade med Arsenal

Göteborgs FC ställs mot Arsenal i kvartsfinal av Champions League i mitten av mars.

Medan Göteborg tappar centrala mittfältare av landslagsklass på löpande band – Lisa Dahlkvist, Jenny Hallstensson, Linda Sembrant och Ingvild Stensland – så är de engelska mästarinnorna på en liten turné i Japan. Härom dagen ställdes de mot årets överlägsna japanska mästarinnor, Inac Leonessa från Kobe.

I Inac finns sju världsmästare från i somras, bland annat Ayumi Kaihori och Homare Sawa, som ju båda kom med i världslaget. Men det var en annan spelare som stal showen i 1–1-mötet.

Sydkoreas 20-åriga supertalang Ji So-Yun hade garanterat redan varit en världsstjärna om hon spelat för en bättre nation.
Men med mål som det här lär vi få höra mer från henne framöver.

Kolla bara hur elegant hon glider förbi Irlands landslags lagkapten Ciara Grant (7) och Gilly Flaherty (5), för att sedan placera in bollen elegant bakom Irlands landslagsmålvakt Emma Byrne. Högsta världsklass.

Bara för Johanna Almgren, Sara Lindén och de andra Göteborgsspelarna att göra om…

Att So-Yun är bra är ingen nyhet. Hon kom tvåa bakom tyska Alexandra Popp i skytteligan i U20-VM i Tyskland i fjol på åtta mål. Sydkorea tog brons då, och So-Yun blev utnämnd till turneringens näst bästa spelare.

Här är en hyllningsfilm till henne från det mästerskapet. Den innehåller ett par riktigt läckra mål.

Till sist tänkte jag testa google, om jag kan lura in lite internationella läsare…

See South Korea Star make fool of the whole Arsenal defence. This is a spectacular goal from the huge talent Ji So-Yun, playing for japanese champions Inac Leonessa of Kobe.

Heather O’Reilly, Messi eller Zlatan – vem är snyggast?

Röstningen om vilket mål som skall vinna Fifa Puskas Award – priset till årets mål i världen – är i gång.

Nominerade är nio mål av herrar, och ett av en tjej. Den enda fullträffen från damfotbollen är Heather O’Reilly:s 1–0-bomb för USA mot Colombia i VM.
Och visst, det är ett bra skott. Men jag hade det inte bland mina fem favoritmål från turneringen. Och det vann ju inte pris som ”Goal of the Tournament” – för det gjorde ju Abby Wambach:s 2–2-kvittering för USA mot Brasilien i kvartsfinalen.

Jag hade alltså valt ett par andra mål från VM framför O’Reillys. Framför allt hade jag lätt chauvinistiskt förordat Marie Hammarström:s bronsbomb mot Frankrike.
Fast det finns ett svenskt bidrag, en vänsterslägga från Zlatan Ibrahimovic. Fast vinner gör nog till slut Lionel Messi med sitt läckra solomål.

Röstningen är öppen till den 5 december, då antalet kandidater skall minskas till tre. Här kan du se de tio målen.

När vi ändå återväcker minnena av sommarens VM och är i gång med att tänka snygga mål, så har jag inget emot att se den här kavalkaden igen

Många spelare ber för WPS – men Wambach tvekar till spel

Som jag redan berättat är den amerikanska ligan WPS i fara. Nu jobbas det hårt på twitter för att skapa opinion för en fortsättning.

Under de hashtagarna #WPS2012, #SaveWPS och #WPS på twitter kämpar många av WPS-spelarna för att skapa opinion för att ligan skall få leva vidare. Här följer några exempel på inlägg.

Först ett från tredjemålvakten i VM, Jillian ”Jill” Lloyden, som vaktade målet för Magic Jack i år efter Hope Solos skada:

”Någon i vår liga känner väl Oprah? Kanske kan hon hjälpa till att skapa support och medvetenhet kring WPS. Vi behöver en liga.”

Sedan landslagsmittfältaren Carli Lloyd, som spelade för Atlanta Beat i år. Hon tillhör de allra mest drivande på twitter, och har bland annat skrivit:

”Håll drömmen levande för de nuvarande och framtida spelarna inom damfotbollen. #WPS2012.”

Boston Breakers kapten Leslie Osborne är inne på samma spår:

”Jag är välsignad, glad och lycklig över att ha möjligheten att spela fotboll som proffs. Låt drömmarna och möjligheterna leva vidare. #WPS2012.”

Så ett inlägg från den tidigare Magic Jack-spelaren Ella Masar, som för tillfället spelar för PSG (Paris Saint-Germain) i Frankrike. Hon ber sitt förbund om barmhärtighet:

”Varje dag får någon offra något för att hålla någon annans dröm vid liv. Kom igen, låt miljoner drömmar leva vidare – låt WPS leva vidare.”

Faktum är att alla USA:s VM-spelare 2011 utom Frankfurtproffset Ali Krieger spelade i WPS under året.

Fast den största stjärnan av dem alla, Abby Wambach, funderar på att stå över 2012 års säsong – om det blir någon. Wambach har problem med sin ena hälsena, och har alltså tankar på att helt fokusera på OS – om USA klarar kvalet i januari. Hon skall ha sagt så här till US Soccers kommentatorer inför träningsmatchen mot Sverige härom veckan.

”Min högsta prioritet för tillfället är guldmedaljen.”

Wambach var ju skadad under OS 2008, och vill säkert inte missa ett mästerskap till på grund av skada. Och hon vill säkert vinna en internationell titel till, hennes senaste var ju OS-guldet 2004. Fast det innebär inte att superstjärnan vill lägga ner WPS. Så här skriver hon på sin twitter:

”Jag vill att alla kvinnor och män skall ha en chans att göra vad de älskar. I hoppas att WPS kan överleva för alla de tjejer som drömmer om att spela där.”

Om det blir spel behöver ligan alla affischnamn den kan få. WPS har knappast råd att avvara Abby Wambach.

Eller för den delen Marta, som har en mängd anbud från Europa, eller Hope Solo, som också spelat för Magic Jack och därmed för tillfället står utan klubb.
Solo har varit med i USA:s version av Let’s Dance – Dancing With the Stars – i höst, och börjar nå stjärnstatus i ett land där fotbollen får stå rejält i skugga av baseball, basket och football. Här är ett klipp från tävlingen, och ett till. Och här ett från Solos besök i The Ellen Show.

Upprop för att rädda WPS proffsstatus

Den amerikanska proffsligan WPS måste hitta minst ett lag till under den närmaste veckan – annars riskerar den att tappa sin proffsstatus.
För att rädda WPS har det nu startats ett upprop, som du hittar här. Initiativtagare är Alexandra Sahlen, försvarsspelare och president för mästarlaget Western New York Flash. Och här är först ett youtubeklipp som gör reklam för uppropet. Och här är ett klipp till.

Den första som valt att lämna en kommentar till varför hon/han skrivit under listan är amerikanska landslagsbacken Becky Sauerbrunn. Hon skriver så här:

”För många av oss är WPS en scen att utföra det vi arbetat för under större delen av våra liv. WPS ger en möjlighet att uppfylla en dröm som annars skulle förbli ogenomförd.”

Varför är WPS hotat? Jo, det amerikanska fotbollförbundet US Soccer kräver egentligen att det skall vara minst åtta lag från minst tre olika tidszoner i en liga för att den skall få ha proffsstatus.

WPS (Women’s Professional Soccer) har hela tiden haft dispens för att genomföras med färre lag. 2009 och 2010 bestod ligan av sju lag, medan det under 2011 sjönk till sex.

Efter säsongen har WPS sparkat ut Floridalaget Magic Jack, där VM-stjärnor som Hope Solo, Abby Wambach, Christie Rampone, Shannon Boxx och Megan Rapinoe spelade i år. Magic Jacks ägare har i sin tur stämt ligan för att laget skall få tillbaka sin plats. Men i nuläget består dock WPS bara av fem lag, och alla är från samma tidszon på östkusten.

Förra söndagen gav förbundet WPS en 15 dagars frist att hitta minst ett lag till. Den fristen löper ut den 5 december. Det återstår alltså bara en vecka, och även om rykten pratar om att det kan bli ett nytt lag från delstaten Connecticut så är inget klart.

För damfotbollen i världen vore det ett rejält bakslag om WPS tappade sin proffsstatus. För det är ju självklart att ju fler starka ligor det finns i världen, desto högre kvalitet på sporten.

Ligaledningen säger att WPS kommer att spelas även om proffsstatusen försvinner. Men risken är då uppenbar att de största stjärnorna kommer att tvingas lämna. WPS slåss alltså för att få ha kvar sin proffsstatus, och hoppas kunna få dispens för en liga med bara fem lag. De menar att det är nya lag på väg in till säsongen 2013. Los Angeles Sol ser ut att kunna återuppstå: Connecticut är nämnt, men även Detroit, Long Island och tre–fyra MLS-klubbar i nordvästra USA funderar på att även starta damlag i WPS.

WPS startades 2009 och är det andra försöket att få igång en stabil proffsliga för damer i USA. Vid det första försöket kallades ligan WUSA och den överlevde tre säsonger i början av 2000-talet.

Mer om det prekära läget för WPS finns att läsa i den här artikeln från New York Times. Och i den här långa artikeln från ESPN W.

Två nya mål av skyttedrottning Schelin

Lotta Schelin fortsätter att vräka in mål i division 1 feminin. Den svenska diamantbollen-vinnaren gjorde två mål för Lyon i dagens bortamöte med Soyaux.

Obesegrade Lyon vann säkert med hela 8–0 mot tabelljumbon, och har målskillnaden 64–1 efter tio omgångar. Fast Schelins lag leder inte. Fyra tappade poäng till följd av två kryss är en för mycket.
Juvisy har nämligen bara tappat tre poäng, och leder därmed tabellen – trots att de ”bara” gjort 33 mål, och släppt in tio.

I skytteligan leder Schelin på 14 mål, tre före Eugenie Le Sommer och fem före Camille Abily. Alla tre från Lyon. Och på delad fjärdeplats finns en fjärde Lyonspelare, Elodie Thomis.

Appropå Lotta Schelin så har Eurosport i veckan gjort en utmärkt intervju med henne om tankar inför nästa års OS i London. Intervjun ingår i en serie som kallas Olympic Dreams och innehåller massor av härliga bilder från svenska landskamper de senaste åren. Här hittar du Eurosports intervju med Lotta Schelin.

Sveriges förlustmatch mot Kanada gick bara att följa på twitter

Sverige föll med 2–1 mot Kanada i kväll, efter att storstjärnan Christine Sinclair gjort det kanadensiska segermålet på övertid.

Att jag vet det beror på att jag följt Kanadas fotbollsförbunds rapportering på twitter. Det var nämligen det enda sättet att följa landskampen, om man inte var på plats på arenan i Phoenix, USA.

Jag har tidigare kritiserat Svenska fotbollförbundet för att damlandslagets landskamper läggs så att de får minimal uppmärksamhet. Läs det inlägget här.

Dagens match tog ändå priset. Att möta Kanada i USA ger verkligen minimal mediabevakning. Nu en halvtimme efter slutsignalen finns inte heller resultatet att hitta på varken Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets, Expressens eller Aftonbladets nätsidor.

Det är både en måttstock på intresset från landets stora medier – och på hur dåligt förbundet är på att marknadsföra sitt klart bästa seniorlandslag.

Från Kanadas twitterrapportering har jag i alla fall snappat upp att Jessica Landström gav Sverige ledningen på volley efter hörna i första halvlekens slutminut. Och att inhopparen Chelsea Buckland kvitterade till 1–1 på en stolpretur i 74:a minuten. Då hade hon varit på planen i en minut.

Segermålet gjorde alltså Sinclair, efter att Dalsjöforsbacken Emily Zurrer nickat fram bollen. Zurrer gjorde för övrigt sin 50:e landskamp. Grattis. Dalsjöfors andra bidrag till Kanadas landslag, målvakten Erin McLeod stod i andra halvlek – och höll nollan trots att Lotta Schelin hade ett kanonläge att kvittera.

Sverige ställde upp med ett lag där framför allt fyrbackslinjen var helt annorlunda mot den som spelade i VM i somras. Så här såg laget ut enligt Svenska Fotbollförbundets hemsida: Hedvig LindahlMarina Pettersson-Engström, Emma Berglund, Linda Sembrant, Jessica Samuelsson (Sara Thunebro, 54) – Susanne Moberg (Johanna Almgren, 63), Nilla Fischer, Lisa Dahlkvist (Emmelie Konradsson, 63), Sofia Jakobsson – Jessica Landström, Lotta Schelin.
På bänken (ej inbytta): Kristin HammarströmAnnica Svensson och Sara Larsson.

Förresten, direktrapporterade i sanningens namn också Svenska Fotbollförbundet från matchen på sin facebook-sida. Men den som skrev där kopierade bara det som Kanadas förbund twittrade ut. Det var alltså nästan uteslutande andrahandsmaterial. Precis som det här blogginlägget alltså. Jag fick ju inte chans att se några tv-bilder…

Nej, Guillou var inte fel ute om damfotboll

För en tid sedan fick Jan Guillou stora delar av Damfotbollssverige på sig efter uttalanden i Aftonbladet om att tjejer borde ha mindre boll, mindre plan och mindre mål.
Och SVT:s krönikör Jonas Karlsson fick löpa gatlopp när han kom med liknande idéer 2006.

Jag vet att jag nu kommer att dra på mig irritation. För vi män skall inte tycka till om tjejernas fotboll. I varje fall inte kritisera den.
Men det tänker jag göra. Jag tycker nämligen att Guillou och Karlsson i stora drag har helt rätt. Men snälla, innan ni hugger huvudet av mig så ge mig i alla fall en chans att argumentera för min sak.

För nej, jag tycker inte att damfotbollen är dålig på toppnivån. Långt ifrån. Matcherna i Tysklands-VM höll genomgående mycket hög klass, och många allsvenska matcher är utmärkt underhållning.
Och jag anser inte att damfotbollen måste vara en exakt kopia av herrfotbollen.
Men efter att ha tränat ett lag i femman i tre av de fyra senaste åren vet jag att spelet har stora brister. Brister som drabbar tjejerna själva.

Jag brukar använda friidrottens grenar för att jämföra män och kvinnor fysiskt. Där noterar man att kvinnornas världselit ligger på samma nivå som 14–15-åriga män.
Erfarenhetsmässigt, när man ser träningsmatcher mellan herr- och damlag, gäller den noteringen även för fotbollen. Damlagen motsvarar alltså 14-/15-årslag för killar. Och det måste man tänka på när man diskuterar herr- kontra damfotboll.

Handboll och basket har anpassats för att passa tjejerna bättre, genom att de spelar med mindre boll än killarna. Det är logiskt eftersom tjejerna har mindre händer, och därför har svårare att behandla en stor boll.
Och ja, tjejer har även mindre fötter än killar, så damfotbollen skulle garanterat bli mer teknisk med mindre boll.

Om bollen väger mindre skulle dessutom fler kunna flytta den på ett bättre sätt. Nu händer det ofta att mitt division V-lag spelar matcher där bara enstaka spelare på planen kan slå en hörna som når in i målområdet, utan att studsa först.
Och hur roligt är det för tjejerna själva, att inte kunna slå en långboll i luften?

Dessutom undrar jag inte om de många knäskadorna inom damfotbollen delvis kan bero på att bollen är betydligt mycket tyngre för tjejerna än killarna, relativt sett. Fast sambandet knäskador och bollens storlek har jag inga vetenskapliga belägg för – det är bara en egen hypotes.

Jag förespråkar alltså att tjejer skall spela med en mindre boll. Och jag gör det för deras egen skull.

I volleyboll har man sänkt nätet för tjejer, eftersom de både är kortare och har sämre spänst än män, och därmed svårare att nå upp. I fotboll ligger ribban på samma höjd för män och kvinnor.
Måtten på dagens fotbollsmål är anpassade efter västerländska män. Och för dem är medellängden cirka 180 centimeter. Västerländska kvinnor är cirka 165 centimeter långa i snitt.
I Filippinerna och Indien är motsvarande siffror 163 för män och 152 för kvinnor. I Mexico och Peru är det 163 och 151. Det är inte bara längden som påverkar, spänsten är nästan lika viktig – och där är män cirka 20 procent bättre än kvinnor.
Jag tycker att det är självklart att fotbollsmål på 7,32 x 2,44 meter är för stora för kvinnor. Och jag tror mig ha stöd från alla kvinnor i Peru, Kina och Indien…

För väldigt få dammålvakter är långa nog, och har tillräcklig spänst för att ha en rimlig chans att kunna vakta sitt mål. Jag minns att Japan i OS 2008 (eller möjligen VM 2007) hade en målvakt som inte nådde upp till ribban ens när hon hoppade. Hur skall hon kunna rädda höga skott?
På så hög nivå som Sveriges division I och II har jag sett alldeles för många mål komma till genom att någon har skjutit ett högt skott – inte ett bra skott.
Det tycker jag är tråkigt, inte minst för att det sänker damfotbollens status. För de där målen ser så billiga ut.
Jag förespråkar alltså att tjejerna skall ha mindre mål. Och jag gör det för deras egen skull.

När Guillou fick igång debatten i september så skrev min twitter-kompis Alva Nilsson så här på FI:s hemsida.
Jag tycker att hon rasar mot fel saker. Men rubriken ”Låt inte herrfotbollen vara norm” är klockren.
För hur är det nu? Jo, herrfotbollen är norm till 100 procent. Alla fotbollens regler och mått är beslutade av män – för män.

Jag är övertygad om att tjejerna hade spelat med mindre boll, och mindre mål om fotbollens regler var beslutade av kvinnor för kvinnor.
Så ni tjejer som har något att säga till om: släpp prestigen, och anpassa reglerna efter er själva.

Till sist ett väldigt bra blogginlägg i ämnet.

Fem döda matcher i Champions League

På onsdag och torsdag avgörs åttondelsfinalerna i Champions League. Avgörs och avgörs förresten. Fem av dem känns redan avgjorda.

Torsdagens möte på Valhalla mellan Göteborgs FC och danska Fortuna Hjörring tillhör de tre som känns riktigt intressanta. Fast kunde Göteborg vinna med 1–0 (mål av Jane Törnqvist) borta på gräs talar det mesta för att de följer upp med ny seger hemma på konstgräset.
Inte minst då danskornas bidrag till VM:s Världslag i somras, den australiska stjärnan Elise Kellond-Knight skadade korsbandet senast, och troligen är borta från fotboll i minst ett halvår.

De andra två riktigt levande matcherna är BröndbyTorres och Rayo VallecanoArsenal.
Bröndby vann med 2–1 hemma mot italienskorna, och behöver nog göra mål på bortaplan för att hålla undan.
Arsenal fick 1–1 i Spanien, och är förstås favoriter i hemmareturen.

De övriga fem matcherna känns avgjorda, bland dem Ldb Malmö mot österrikiska Neulengbach, där Malmö har med sig 3–1 till hemmamötet. Sofia Jakobsson gjorde tre mål när hennes Rossiyanka vann med 4–0 borta mot Voronezh. Och Lotta Schelin gjorde två när Lyon vann med 6–0 i Prag.

Så här spelas returerna:
Onsdag:
Arsenal–Rayo Vallecano (Står 1–1)
Rossiyanka–Voronezh (4–0)
Lyon–Sparta Prag (6–0)
Torres–Bröndby (1–2)
Paris Saint-GermainFrankfurt (0–3)

Torsdag
Ldb Malmö–Neulengbach (3–1)
Göteborgs FC–Fortuna Hjörring (1–0)
Glasgow CityTurbine Potsdam (0–10)

Leende Lotta – en given galadrottning

Det hade förstås varit en skandal om inte underbara Lotta Schelin hade fått diamantbollen i år.
Hon är bara bäst – på alla sätt. Det var verkligen ett rent nöje att bevaka damlandslaget i Tyskland i somras. En stor del av nöjet var den alltid leende Lotta, som jämt fick mig på gott humör. Både för hennes grymma fotbollsform, och för hennes sätt att möta oss i världspressen. Lotta är verkligen en fantastisk representant för Sverige – och en värdig vinnare.

Synd däremot att folket hemma i sofforna inte är redo att ha en gemensam omröstning om årets mål med både mål från herr- och damfotboll. För nog skulle Marie Hammarström ha haft det priset?
Att göra sitt livs första landslagsmål, på ett så otroligt vackert sätt i ett så avgörande och utsatt läge – klart det borde ha prisats med mer än bara ett VM-brons. Synd.
Här är det i alla fall.

Annars var det inga skrällar på fotbollsgalan i kväll. Här är damernas övriga vinnare:

Årets målvakt: Kristin Hammarström, Göteborgs FC
Hon var favorit, och vann. Ett bra val. Hammarström har varit stabil hela säsongen. Hon spelade 22 allsvenska matcher, höll 12 nollor – och släppte bara in 13 mål. Men precis som jag tidigare nämnt så saknade jag allsvenskans bästa målvakt Erin McLeod bland kandidaterna. Kanadas VM-målvakt toppade damallsvenskans målvaktsliga på samma räddningsprocent som Hammarström och Caroline Jönsson – trots att McLeod spelade i seriens sämsta lag, Dalsjöfors. En bragd.

Årets back: Charlotte Rohlin, Linköpings FC
Det här var också en favoritseger. Jag har inget att invända, för jag gav Lotta Rohlin högst snittbetyg i den svenska backlinjen under VM. Sara Larsson kändes som främsta utmanaren.

Årets mittfältare: Ramona Bachmann, Umeå IK
Eftersom jag tidigare kallat Mona Bachmann för damallsvenskans bästa spelare så går det inte protestera mot den här utnämningen heller, även om jag ju gärna hade sett att Lisa Dahlkvist hade fått det här priset.

Årets forward: Lotta Schelin, Lyon
Den mest självklara vinnaren av alla. Klart att Super-Lotta skulle ha det här priset.

Årets allsvenska spelare: Ramona Bachmann, Umeå IK
Se årets mittfältare.

Årets genombrott: Sofia Jakobsson, Umeå IK/Rossiyanka
Ny favoritseger. Jakobsson var favorit, och han visade sig vara en högst värdig vinnare genom att han gjorde hattrick i Champions League senast.

Årets tränare: Torbjörn Nilsson, Göteborgs FC
Även här favoritseger. Torbjörn var förstås ett lysande bra val. Fast visst hade man helst sett en kvinnlig segrare.

Mer allmänt kan man konstatera att tjejerna var flera klasser bättre än herrarna i kategorin tacktal. Lotta Schelins passning till Zlatan Ibrahimovic om vem av dem som vunnit Champions League var bäst. Zlatans kontring om att han har några fler guld- än Lotta har diamantbollar var ett bra försök, men höll inte Schelinklass…

Mest spännande var annars att få höra schweiziska Ramona Bachmann tacka på god svenska med mer skön västerbottnisk accent än schweizertysk brytning. Jag har lyckats missa att Bachmann pratar så bra svenska. Men hon har ju varit här i fyra säsonger nu, så jag borde inte vara förvånad.
Hon blir ett lysande nyförvärv i Ldb Malmö som ersätter Caroline Seger och Nilla Fischer med Bachmann – och blir minst lika starkt 2012.

Är du sugen på att läsa fler hyllningar av Lotta Schelin? Här är länken till min krönika efter bronsmatchen mot Frankrike.

Varför är Sara Lindén så långt ifrån landslaget?

I dag presenterade Thomas Dennerby sin trupp till matcherna mot USA och Kanada 19 respektive 22 november.
Johanna Almgren fanns med, men vår andra boråsare, Sara Lindén är i frysboxen. Lindén var med i EM-truppen 2009, men har inte funnits med i någon trupp sedan förra sommaren.
Göteborgs andra forward, Linnea Liljegärd, har haft ett tungt år. Hon har ”bara” gjort 12 mål i allsvenskan. Men Liljegärd har trots det fått chansen att visa upp sig i landslaget i år.

Jag tycker nog att framför allt smarta Lindén borde vara ett bra komplement till vår superstjärna Lotta Schelin. För Jessica Landström och Madelaine Edlund har inte fått spelet att lyfta i landslagströjan på länge.

Jag roade mig med att räkna ut hur den damallsvenska skytteligan för svenska spelare totalt de fyra senaste säsongerna (2008–11) ser ut. I den är Lindén och Liljegärd i särklass. Göteborgsduon är de enda spelarna som nått tvåsiffrig notering varje år. Så här ser den listan ut:

62 mål: Linnea Liljegärd
57: Sara Lindén
48: Madeleine Edlund
28: Kosovare Asllani
27: Susanne Moberg och Victoria Sandell Svensson (2 säsonger)
26: Nazanin Vaseghpanah (3 säsonger)
25: Josefine Öqvist (3 säsonger)
24: Therese Sjögran
23: Jessica Landström (2 säsonger)
21: Linda Fransson (3 säsonger)
20: Sofia Jakobsson, Maria Nordbrandt och Lisa Dahlkvist.

Annars var den största skrällen i Dennerbys trupp att bronshjältinnan Marie Hammarström saknades. Från VM saknas också den skadade trion Linda Forsberg, Öqvist och Sofia Lundgren.

De båda så kallade skrällarna var Jessica Samuelsson och Louise Fors. Båda är unga, och har potential. Så det är inte fel att släppa fram dem.