Fantastisk tysk cupfinal gav mig VM-känslan tillbaka

Har just sett delar av den tyska cupfinalen på en hackig stream. Vilken skräll, vilken grymt bra match. För ja, FC Bayern München slog svensklaget Frankfurt med 2–0.

Jag såg delar av första halvlek, och sedan även de sista 25 minuterna. Och jag fick faktiskt tillbaka lite av VM-känslan från ifjol.
Med 15678 åskådare på plats i Köln gavs förstås rätt inramning. Och spelet gjorde mig inte besviken.

För mig tog diskussionen om vilken som är världens bästa liga definitivt slut i och med dagens final. Vilket tempo, vilken spelteknisk nivå, vilken nerv. Damallsvenskan känns tyvärr inte ens nära.

För när man ser vilken grym underhållning Tysklands ligafyra och ligasexa kan bjuda på, och dessutom vet att ligafyran skall spela Champions Leaguefinal på torsdag, så känns det ju självklart att Tyskland inte bara har världens bästa liga för tillfället, utan också den jämnaste.
För man minns ju hur mycket spelmässigt starkare Frankfurt trots allt var än Malmö i Champions League-kvartsfinalen i våras. Att ingen av Frankfurts båda svenska landslagsspelare Sara Thunebro eller Jessica Landström fick någon speltid i finalen är ännu ett tecken på att vi fortfarande ligger efter.

Jag har inte sett Bayern München spela förr, men blev rejält imponerad. De har definitivt ett framtida storlag på gång.

Det unga Bayernlaget slog Duisburg i förra veckan med just 2–0, och har verkligen prickat toppformen. Österrikiska 19-åringen Laura Feiersinger är redan nu en mycket duktig offensiv spelare. Hur bra kan inte hon bli? Och hur bra kan inte tyska 18-åringen Lena Lotzen bli?
De båda amerikanskorna Sarah Hagen på topp och Nicole ”Niki” Cross i backlinjen ger rutin och stabilitet.

Nickstarka Hagen nickade just in Münchens ledningsmål efter en hörna med cirka 20 minuter kvar. Sedan spelade Bayern på resultatet på ett fantastiskt effektivt sätt. Man kontrollerade matchen totalt, och kontrade in 2–0 genom inhopparen Ivana Rudelic på övertid.

Jag har tidigare skrivit om att jag tycker att Lena Lotzen kanske har damfotbollens skönaste namn. Men hon har konkurrens i egna laget, av inhoppande backen Clara Schöne

* Till sist några ord om dagens tre matcher i damallsvenskan. Resultaten visar tydligt att det maximalt kommer att bli en kamp mellan två lag framöver. Göteborg visade återigen idag att man inte har kvalitet att hänga med. Det har inte Linköping heller.
Vittsjö är fortfarande närmast, även om laget kom ner på jorden en aning idag då både segersviten bröts, och Sofie Andersson fick lämna planen mållös efter att dessförinnan ha varit målskytt 20 seriematcher i rad. Fast nykomlingen hängde ändå med länge i Malmö.
Men Anja Mittag är fantastisk. Som jag fattade det var hennes första mål idag ett klockrent självmål. Men tre eller fyra mål spelar inte så stor roll – Mittag är tveklöst damallsvenskans drottning så här långt. Hur skall Marta göra för att sno tillbaka kronan?

Oroväckande siffror i premiären

Damallsvenskan 2012 är igång. Själv har jag dock gjort fotbollsbilaga hela dagen, och har inte kunnat se någon match. Därmed är det inte aktuell med någon som helst djupare analys.
Det enda jag har sett är siffror, några referat på damfotboll.com och de här SVT- och TV4-klippen.

Det som gör störst intryck på mig är siffrorna, och de ger inga jättebra vibbar. Varken mål- eller publiksiffrorna.

Eller ja, Tyresö ger förstås fina vibbar. Sju mål är ju lysande, och Marta (ihop med Caroline Seger) tar omgående ledningen i skytteligan.
2892 åskådare är också en premiärsiffra värdig ett världslag.

I övrigt var publiksiffrorna långt ifrån lysande. Kristianstad hade i och för sig en högre siffra i årets hemmapremiär än i fjolårets, men 806 är ju ändå långt ifrån någon succé.
I Umeå var det fiasko. Fjolårets hemmapremiär för UIK sågs av 2276. I dag kom bara 502 personer till T3 Arena för att se Vittsjös allra första damallsvenska match.
Övriga publiksiffror var ännu sämre, 258 på Jitex–Malmö och 307 på AIK-Piteå. Obra.

Men mest oroande är ändå resultaten. Så sent som på den damallsvenska upptaktsträffen i tisdags hörde jag spelare och ledare närmast trumma in mantrat ”vi står inför tidernas jämnaste damallsvenska”.
Idag är känslan att den kan ha spelats i fjol, och att vi står inför en extremt ojämn serie i år. Men hoppas att jag har fel. För idrott utan spänning attraherar sällan storpublik.

Premiärresultaten är verkligen inte bra. Fem matcher har spelats, och fyra av dem har tre måls, eller större, segermarginal.
I fjol tog det fyra omgångar – 24 matcher – innan man kunde räkna in så många matcher med fler än två måls segermarginal. Och då stod superjumbon Dalsjöfors för tre av dem…

Jaja, vi får hoppas att det var en tillfällighet, och att matcherna blir jämnare framöver.
Sett till avslut var ju såväl AIK, Jitex som Vittsjö väl så bra som sina målmässigt överlägsna motståndare.

* I den liga jag tycker är världens bästa, den tyska, vann båda topplagen Turbine Potsdam och Wolfsburg med 3–1. För motståndet stod Jena respektive Bad Neuenahr, två lag på tabellens undre halva.
För Potsdam blev Antonia Göransson målskytt. Hos Wolfsburg gjorde ungerska Zsanett Jakabfi tvåmålsskytt.
Med fem eller sex omgångar kvar att spela leder fortfarande Potsdam ligan. Nu med fyra poäng, med en match mer spelad än jagande Wolfsburg, Duisburg och Frankfurt.

* I tyska cupen får svensklaget FFC Frankfurt möta Bayern München i finalen. Bayern vann idag sin semifinal hemma mot Hamburg med hela 5–2. Alla fem målen gjordes av lagets båda amerikanskor. Sarah Hagen satte tre på rad från 3–1 till 5–1. Dessförinnan hade Niki Cross gjort 1–0 och 2–1. Se matchens höjdpunkter här.

* Slutligen har jag en bra siffra. En guldkantad femma. För Lotta Schelin gjorde hela fem mål när Lyon idag som väntat gick vidare till semifinal i franska cupen. Sndraligalaget Compiègne fick se sig besegrat med förkrossande 11–1.
Till semifinalerna, som spelas den 29 april, har även PSG, Montpellier och Arras tagit sig.