Oj, vilken bredd USA har

Jag förstörde min nattsömn genom att kliva upp och kika på landskampen USA–Kanada. Jag fick bland annat se Tyresös Whitney Engen kliva av matchen i andra halvleken till följd av en skada.

Det såg inte så allvarligt ut, och jag har inte sett någon diagnos i efterhand. Så förhoppningsvis behöver inte Engen riskera någon längre bortavaro. Fast man vet aldrig.

USA:s mittbackar spelade annars huvudroller i en ganska tråkig match. Engen gjorde ett offsidemål, och hade ytterligare en chans. Och kollegan Becky Sauerbrunn fixade segermålet när USA vann med 1–0.
Sauerbrunn drev upp bollen mot straffområdet, väggade snyggt med inhopparen Christen Press, och spelade sedan i sidled till en helt fristående Sydney Leroux – som inte kunde missa, trots att det var en liten riktningsförändring. Målet och fler höjdpunkter finns på det här klippet:

Annars skrev jag härom dagen i ett svar på en läsarkommentar att jag uppskattar det till att USA skulle kunna sätta ihop minst fem-sex landslagselvor som skulle kunna vara med och slåss om medaljer i OS och VM.

Även om nattens USA-elva inte gjorde någon kanonmatch var de klart bättre än OS-bronslaget Kanada. Och det blev uppenbart att coach Tom Sermanni minst kan sätta ihop två eller möjligen tre elvor som skulle kunna vinna ett OS eller VM. I natt startade Sermanni med följande manskap: Hope SoloAli Krieger, Becky Sauerbrunn, Whitney Engen, Stephanie CoxHeather O’Reilly, Morgan Brian, Lauren Holiday, Megan RapinoeAbby Wambach och Sydney Leroux. Brian har jag inte sett så mycket av tidigare, men hennes insats gav mersmak – hon visade att hon är en spelskicklig, central mittfältare.

Med den A-uppställningen skulle Sermanni kunna ställa upp sitt B-lag så här: Nicole BarnhartAmy LePeilbet, Christie Rampone, Rachel Van Hollebeke (tidigare Buehler), Kelley O’HaraMeghan Klingenberg, Carli Lloyd, Shannon Boxx, Tobin HeathAlex Morgan och Christen Press.

Tobin Heath

Tobin Heath värmer upp

Och det lämnar följande spelare till C-laget: Jill LoydenCrystal Dunn, Julie JohnstonLeigh Ann RobinsonKristie MewisChristine Nairn, Erika Tymrak, Lori Lindsey, Samantha Mewis –  Amy Rodriguez och Lindsey Horan.

Därmed blir spelare som Ashlyn Harris, Kealia Ohai, Sarah Hagen, Yael Averbuch, Camille Levin, Allie Long, Amber Brooks, Beverly Goebel-Yanez med många fler över till D- och E-uppställningarna.

Det enda landet som ens är nära en liknande bredd är Tyskland. De vann EM-guld med ett halvt B-lag i somras. Men känslan är att de bara har knappt två elvor av högsta världsklass.
De andra lagen i högsta världseliten är tunnare. Exempelvis saknar Japan den bredd som man kanske hade behövt ha för att hänga med i toppen över en längre tid.

Tillbaka till USA. Det är inte bara bredden som imponerar där. Intresset är fortsatt enormt. Publiksiffran på 20862 åskådare i Frisco, Texas var den största på en träningslandskamp på drygt tio år. Det är för övrigt nästan lika länge sedan Danmark var senaste lag att slå amerikanskorna på hemmaplan. Sviten utan hemmaförlust är nu uppe i drygt 9,5 år och hörde jag rätt var det 77 matcher.

Kanada då? Jo, de spelade så här: Erin McLeodRhian Wilkinson (Sura Yekka, 74), Kadeisha Buchanan, Lauren Sesselmann, Marie-Éve Nault (Carmelina Moscato, 81) – Diana Matheson (Jonelle Filigno, 86), Desiree Scott, Sophie SchmidtJosée Bélanger (Brittany Baxter, 71), Christine Sinclair, Adriana Leon (Kaylyn Kyle, 61).

Laget skapade en bra chans i vardera halvlek. Men som vanligt handlade det mesta och kraft och organisation. Kanadensiskorna har väldigt svårt att spela sig fram till chanser.

Noterbart är att Sura Yekka får allt större plats i laget. Hon är född 1997, och känns som ett riktigt spännande framtidsnamn.

* Jag lovade i går att lägga upp en länk till franska toppmatchen PSG–Montpellier, om jag hittade någon. Det var dock så fullt upp på jobbet i kväll att jag inte ens hann tänka fransk toppmatch. Hoppas ni som sökte hittade länkar.

Jag vet bara att PSG vann matchen med 2–0, och håller spänningen vid liv i guldstriden. Och att Kosovare Asllani spelade de första 78 minuterna, men blev mållös.

I dagens andra match vann Lyon borta mot Arras med de udda siffrorna 11–2. Noterbart här är att mästarlaget hade sju olika målskyttar. Lotta Schelin var dock inte bland de sju. Hon spelade nämligen inte i matchen. Varför hon stod över vet jag inte.

* Fjolårets båda allsvenska topplag Tyresö och Rosengård spelade båda träningsmatcher i dag, fast med helt olika utfall. Det skall ju dock poängteras att det ju var ganska rejäl klasskillnad på motståndet.

Veronica "Vero" Boquete

Veronica ”Vero” Boquete

Tyresö vann med 5–0 hemma mot finska Honka efter att Veronica Boquete gjort tre mål. Rosengård föll däremot borta mot Turbine Potsdam med 4–1. Malmölagets mål gjordes av Katrin Schmidt.
När det gäller matchreferat på egen hemsida vinner Tyresö över Rosengård med utklassningssiffror. Dock saknar jag matchfakta även hos Tyresö. När det gäller träningsmatcher är jag nämligen mest intresserad av att se hur lagen ställt upp, och hur mycket speltid olika spelare får. Så skriv gärna ett referat, men inte utan matchfakta inklusive laguppställning med byten.

Intressanta lagbyggen i NWSL

Jag är fascinerad av de lagbyggen som pågår i NWSL. Fascinerad, och något frågande. För inte kan det väl bli bästa kvalitet på lag och spel med på så här kort tid?

För oss i Sverige känns kontruktionen av NWSL väldigt udda. Det är ju inte så här som vi bygger lag.

Ni minns att de åtta klubbarna först fick sju landslagsspelare vardera den 9 januari. Dock valde Meghan Klingenberg i sista stund att skriva på för Tyresö, vilket gjorde att Western New York Flash bara fick sex spelare.
Sedan var det draft, där de fick välja fyra collegespelare vardera. Först i draften gick för övrigt Zakiya Bywaters till Chicago Red Stars.

Nu är klubbarna inne i en period där de från i går och fram till den sista januari vardera får kontraktera fyra så kallade free agents, alltså spelare som står utan kontrakt. Western New York Flash får som enda klubb ta in fem spelare eftersom de har en spelare mindre inför den här perioden.

Ingrid Wells

Ingrid Wells

33 spelare skall alltså kontrakteras de närmaste dagarna. Och jag har uppfattat det som att det bara är amerikanska spelare som är aktuella på det här stadiet. Därmed kommer säkerligen Sverigebekantingar som Ingrid Wells, Danesha Adams, Brittany Bock, Becky Edwards, Val Henderson och Lori Chalupny kunna bli aktuella för olika NWSL-klubbar i veckan.
Andra namn som borde vara högaktuella är exempelvis Brittany Taylor, Jen Buczkowski, Nikki Washington, McCall Zerboni och Ella Masar.

Två värvningar är redan klara, nämligen att Leslie Osborne skall spela för Chicago Red Stars, att Allie Long hamnar hos Portland Thorns FC samt att Sinead Farrelly skall spela för Kansas och Cat Whitehill i Boston.

I kväll svensk tid höll Göteborgsspelaren Yael Averbuch och Ella Masar i en så kallad WSoccerChat på twitter. Där spekulerades i följande värvningar:

Boston: Whitehill.
Chicago: Osborne, Masar och Chalupny.
Kansas City: Farrelly, Buczkowski, Melissa Henderson och Leigh Ann Robinson.
Portland: Long, Taylor, Washington och Tina Dimartino.
Seattle:
Sky Blue:
Washington:
Western New York: Sarah Huffman, Zerboni, Edwards och Bock.

Vi lär snart veta om de tipsen slår in. När det här stadiet är över om ett par dagar kommer samtliga klubbar att ha 15 spelare.

Sedan kommer alla lagbyggen att bli kompletta efter en avslutande draft den 5 eller 6 februari.
I den draften är alla kontraktslösa spelare valbara, och det verkar som att den skall gå över sju eller åtta omgångar. Klubbarna kommer alltså till slut att ha valt 22 eller 23 spelare till sina 20-mannatrupper.

Lagens försäsongen börjar sedan i mars, vilket innebär att tränarna får en månad på sig att välja vilka 20 spelare man till slut skall använda, och bygga ett lag av dem. Vi snackar snabba ryck.

Själva serien skall spelas över 22 omgångar, och dra i gång i april. Obekräftade uppgifter säger att 13 april blir premiärdag, och att grundserien skall vara färdigspelad den 31 augusti.
Jag gissar att lagen delas in i två grupper, där man spelar fyra matcher mot de tre lagen i sin grupp och dubbelmöten med de fyra andra.

Som bekant brukar kontinuitet vara ett segerrecept inom fotbollen. Någon sådan får förstås inte lagen i NWSL.

Tvärtom blir biten med att bygga fungerande lag på en månad oerhört spännande. Det här kommer att ställa väldigt stora krav på tränarna.

Det brukar ju sägas att vi i Europa har ett överlägset taktiskt kunnande kontra amerikanerna. Medan de mest kör ett slags rakt spel – typ sparka och spring. Med sådana här upplägg är det inte så konstigt.

Hade jag haft hand om något av de åtta NWSL-lagen hade jag ägnat försäsongen åt att försöka bygga ett så fungerande försvarsspel som möjligt. Anfallsfotbollen hade fått komma av sig själv.