Eskilstuna United visar att man kan bli ett lag att räkna med i damallsvenskan. I veckan har klubben presenterat Elena Sadiku och Emelie Almesjö som nyförvärv. Men framför allt har man fått in ett fett ekonomiskt tillskott.
Enligt Eskilstuna-Kuriren går nämligen den lokala banken Sparbanken Rekarne in och sponsrar med totalt 7,5 miljoner kronor, fördelat på 2,5 miljoner per år.
Därmed får Eskilstuna United verkligen en stabil bas för att bygga ett slagkraftigt lag. Intressant.
Sverige eller Serbien är frågan för Sunnanås målvakt Sussie Nilsson.
Hon står mellan valet att försöka kämpa sig till sin dröm om att få bli Sveriges förstemålvakt eller att omgående få internationell erfarenhet genom att spela för Serbien – där hon är lovad att bli etta.
Valet är samtidigt både intressant – och rätt jobbigt.
Själv såg jag Nilsson för första gången 2007, när hon som 15-åring var tongivande när Byttorp kvalade sig upp i division I. Känslan var att Kristianstadstjejen skulle ha stora möjligheter att bli en framtida A-landslagsmålvakt. Spänsten, speluppfattningen och tekniken var bättre än jag sett någon annan så ung målvakt prestera.
Utvecklingen har kanske inte gått spikrakt sedan dess. Men i fjol i damallsvenskan hade Nilsson en räddningsprocent på 75 i nedflyttade AIK. Det var en bättre siffra än vad landslagsmålvakter som Hedvig Lindahl, Sofia Lundgren och Loes Geurts noterades för i serien.
Det räckte dock inte för att ta greppet om handskarna i U23-landslaget. Nilsson spelade en match i fjol – och då föll Sverige tungt med 4–2 mot Norge. I övrigt under fjolåret vaktade Jessica Höglander (2,75 matcher), Hilda Carlén (2), Emelie Lundberg (1) och Emelie Almesjö (0,25) målet i U23-landslaget.
I dag blev U23-landslagets trupp till USA-matchen i Gävle offentlig. Som jag berättade i går fanns Carlén och Umeås Malin Reuterwall med i den. Däremot saknas Nilsson. Det är kanske inte så oväntat, då hon har varit skadad.
Men kunde man ta med fyra målvakter i A-truppen hade våra förbundskaptener kunnat ta med tre i U23-laget. För nu skickar man ut signaler om att man placerar Nilsson väldigt långt ner i kön.
Jag missade ju den damallsvenska upptaktsträffen i början av april. Men vittnen såg och hörde hur förbundsfolk inför öppen ridå försökte övertyga Nilsson om att hon skall välja Sverige.
Tydligen var dock argumenten väldigt vaga. Det gjordes klart att Nilsson inte var i närheten av den nivå som rutinerade kvartetten Lundgren, Lindahl, Kristin Hammarström och Carola Söberg håller. Sunnanåtalangen var i stället en av en handfull yngre målvakter som man höll som ganska jämnstarka. Av dem har nu fyra andra fått chansen att visa upp sig i U23-landslaget i år. Dock inte Sussie Nilsson.
Om förbundsledningen verkligen vill att Nilsson skall välja Sverige borde de ju ge henne någon form av köttben. För i längden håller det inte att bara säga att man tror på någon. Man måste visa det i aktiva handlingar också.
Hade jag varit Sussie Nilsson hade jag lyft telefonen och lyssnat av Pia Sundhage, som ju brukar ge raka och ärliga svar. Om svaret inte skulle ge något ökat hopp, då undrar jag om jag inte hade valt Serbien.
* I kväll 18.00 spelar svensklaget Avaldsnes med Freja Hellenberg, Mia Jalkerud och Linnea Liljegärd hemma mot Klepp i norska toppserien. Matchen skall gå att se direkt på den här länken.
Efter några dagars intressant inhopp i friidrottsvärlden så är jag alltså tillbaka. I morgon är en otroligt intressant dag i damfotbollsvärlden, den mest spännande hittills i år.
För i morgon spelar elva av de tolv EM-nationerna landskamper. Bland annat Sverige, som bekant. Men tankar kring morgondagen kommer i ett separat inlägg senare i kväll.
Först tänkte jag samla upp helgens händelser. Vid en genomgång av de matcher och nyheter som passerade förbi så är det spanska landslagsanfallaren Jennifer Hermoso:s provspel för Tyresö som känns mest intressant.
Hanteringen av det visar vilket obefintligt intresse media har för inhemsk damfotboll. Här har alltså de svenska mästarinnorna en blivande EM-spelare på provspel i en träningsmatch mot en seriekollega. Och ingen märker det.
Matchen spelades i torsdags, och det var först i söndags – sedan en supporter lagt upp ett videoklipp från matchen – som någon märkte att Tyresö hade en ny spelare på vänsterkanten. Makalöst.
Marta Viera da Silva
Tyresö själva har gjort allt för att tysta ner provspelet. På klubbens hemsida finns inget referat från matchen. Däremot har man lagt upp ett klipp med Marta:s fina 2–3-mål.
Damfotboll.com har inte heller ett enda ord om Hermoso. De ringde upp bortalaget Örebro efter matchen, och vinklade på att närkingarna var imponerade av sina provspelare, det tjeckiska tvillingparet Irena och Lucie Martinkova. Jag klandrar inte damfotboll.com för det, för det blir alltmer vanligt att matchreferat rings in med telefon. Men då är man ju i händerna på rapportören, och riskerar att missa viktiga saker.
Enligt Anders Nilsson, som för övrigt fått sin blogg flyttad till Aftonbladet – grattis!, kommer Tyresö med stor sannolikhet att gå vidare med affären.
Tänk om det här varit herrfotboll. Där kan knappast någon klubb i superettan hemlighålla ett provspel. Inom damfotbollen kan meriterade landslagsspelare testas utan att någon reagerar.
Kosovare Asllani och Lotta Schelin
* Apropå landslagsspelare så möttes två svenska sådana i den franska ligan i lördags kväll. Fast det var ett kort möte. Kosovare Asllani var nämligen bänkad hos PSG. Hon fick hoppa in i 68:e minuten. Fyra minuter senare byttes Lotta Schelin ut.
Schelin hade dock gjort ett rejält avtryck på seriefinalen. Vår svenska superstjärna gjorde nämligen både 1–0 och 2–0. Målen finns att se på det här klippet. Skönt att se att Schelin gav mig snabbt svar på tal i frågan om att göra avgörande mål i viktiga matcher.
Rapporterna från matchen säger att hon dessutom var inblandad i det mesta som Lyon skapade i matchens inledning. Låter lovande. Mindre lovande att Asllani har svårt att platsa i PSG.
Matchen slutade för övrigt 3–0 till Lyon sedan Amandine Henry gjort det sista målet på straff. Lyon har nu 16 raka segrar i Feminine Ligue 1 och kan redan nu börja fira sitt sjunde raka ligaguld.
* PSG och Lyon är ju klubbar som även är starka inom herrfotbollen. På kontinenten är trenden den att alltfler storklubbar på herrsidan även satsar på damlag. I Tyskland noterade jag att tre klubbar hade både sitt herr- och damlag framme i semifinal i tyska cupen, DFB-Pokal; Bayern München, Wolfsburg och Freiburg.
Damernas semifinaler spelades i helgen. Antonia Göransson och Turbine Potsdam tog sig till final via 4–1-seger mot mästarinnorna från München. Fast det satt betydligt hårdare inne än siffrorna antyder.Det var nämligen 1–1 efter full tid, och de tre sista målen föll under förlängningen. Stor matchhjältinna blev skotska talangen Lisa Evans. Hon gjorde själv 1–0 och 3–1, fälldes med straff som följd vid 2–1 (Yuki Ogimi satte straffen), och spelade fram till Pauline Bremer:s 4–1-mål.
Göransson spelade från start, men byttes ut vid ledning 1–0 i den 75:e minuten.
I den andra semifinalen vann Wolfsburg med förkrossande 5–0 borta mot Freiburg. Martina Müller var tvåmålsskytt. Därmed möts de lag som ligger etta och tvåa i ligan alltså också i cupfinal. Se målen från de båda semifinalerna på den här länken.
Den tyska cupfinalen brukar vara en av årets två–tre mest sedda klubblagsmatcher i världen. I fjol såg 15678 åskådare München slå Frankfurt i final. Så vitt jag kan komma på slogs den publiksiffran bara av finalen i Champions League.
* I Italien vann alla de fem topplagen sina matcher i helgen. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen när Bardolino Verona vann med 2–1 borta mot Riviera de Romagna. På det här klippet noteras att Öhrström var snett ute vid hemmalagets 1–0-mål, men att hon revanscherade sig genom två vassa räddningar i slutet av matchen.
* Apropå svenska målvaktsinsatser blev jag allt annat än imponerad av det man kan se av Sirius målvakt Emelie Almesjö på det här klippet från U23-landslagets 6–0-förlust mot USA:s dito.
Det är alltså gigantisk skillnad på att spela i svenska division I och den internationella fotbollen. Det gäller framför allt vid fasta situationer, något som Almesjö fick erfara. Hennes agerande vid samtliga de fyra första målen är väldigt långt ifrån den klass jag vill att en svenska landslagsmålvakt skall hålla.
Visst kan Almesjö ha haft en väldigt dålig dag, men när jag ser henne blir jag ändå frågande till vad Susanne Nilsson gjort Calle Barrling. För som jag ser det hade in Nilsson släppt in så många enkla mål.
U23-landslaget fick lite upprättelse när de vann avslutningsmatchen i La Manga med 1–0 mot Norge efter segermål från Jenny Hjolman. Sett till alla chanser svenskorna hade så borde det nog dock ha blivit ytterligare ett par mål. Se själv på det här klippet.
Det lilla man ser av Hanna Terry (nummer 7) så tycker jag att hon ser intressant ut. Hon är snabb, kan göra sin spelare och har en bra vänsterfot. Men som sagt, det är väldigt lite man får se, så någon mer ingående analys kan jag inte bjuda på.
Bra förresten att förbundet filmar matcherna, och lägger upp klipp efteråt. Hoppas vi får se det från fler landskamper under året.
Lisa Dahlkvist
* Slutligen en liten koll på helgens träningsmatcher. Tyresö–Örebro slutade förresten 3–3, och ett 40 minuter långt klipp från första halvlek finns här. Och från andra halvlek här. Målskyttar för Tyresö är Hermoso, Marta och Lisa Dahlkvist. För Örebro slog Elin Magnusson till två gånger, dessutom gjorde Helén Eke ett mål på sin gamla hemmaplan. Fyra av de fem målen finns på klippet från den första halvleken. 0–1, eller 0–2 kommer efter 4,35. 1–2 efter 8,35, 1–3 efter 21,40 och 2–3 efter 38,35.
Annars var det mest intressanta i helgen LdB FC Malmös bortamöte med Frankfurt. Matchen slutade 2–1 till tyskorna, som gjorde sina båda mål redan de första 20 minuterna. Målskyttar var Kerstin Garefrekes och Tameka Butt. Malmö reducerade i andra halvleken genom Ramona Bachmann. Resultatet är väl ok, men då Lyon är minst en klass bättre än Frankfurt måste Malmö lyfta sig rejält under de två veckor som återstår innan man skall till Frankrike för att spela i Champions League.
Intressant också att Josefine Öqvist återigen gjorde mål för Kristianstad, som spelade 3–3 mot Köpenhamn. Vilket Köpenhamnslag det handlade om har jag inte lyckats lura ut. Men via Kristianstads-Bladet noteras att gästerna hade en man i mål – Simon Rittmo. Och att han var den som räddade laget från förlust.
Så har man läst om, och sett lite höjdpunkter från dagens match. Jag noterar bland annat att Lotta Schelin:s segermål var ett rent flytavslut, och att Pia Sundhage var imponerad av Caroline Seger – framför allt i den första perioden.
Att Seger är bra en kortare del av matcherna är inte alls ovanligt. Tyvärr har jag inte sett henne hålla världsklass genom en hel match under de senaste två åren. Kommer hon att orka det när vi närmar oss EM?
I TT:s text öppnar Sundhage dörren för Therese Sjögran och Charlotte Rohlin i EM-laget. Rohlin verkar det finnas plats för. Sundhage säger så här i TT-texten:
”Jag kan se Fischer och Rohlin som mittbackspar. Jag går så långt att om Fischer är frisk och pigg, då är det den bästa mittbacken vi har. Det jag är stressad för är att om hon går sönder igen.”
Ett intressant uttalande. Att Nilla Fischer anses vara bäst efter mindre än ett år på positionen är knappast en hyllning av konkurrenterna. Och då känns ju ändå mittback som den position där vi har flest spelare som håller internationell klass.
Huruvida Sjögran också skall ha en plats i startelvan är jag mer tveksam till. Men visst, når hon tillbaka till sin toppnivå bör hon i alla fall vara med i truppen.
Så till den hetaste damfotbollsdiskussionen på twitter de senaste dagarna. Den har handlat om återväxten på målvaktssidan i landslaget. Eller snarare bristen på återväxt.
Diskussionen startade förstås när det stod klart att Sunnanås nyförvärv Susanne Nilsson har varit i Serbien och känt sig för på ett landslagsläger. Den Kristianstadsbördiga 21-åringen är en av få yngre, svenska målvakter som har erfarenhet av spel på högsta elitnivå.
I fjol var följande sju svenska spelare förstamålvakter i var sitt lag som spelar på högsta nivå:
* Caroline Jönsson, Umeå, född 22/11 1977 – 35 år
* Kristin Hammarström, född 29/3 1982 – 30 år
* Carola Söberg, Tyresö, född 29/7 1982 – 30 år
* Sofia Lundgren, Linköping, född 20/9 1982 – 30 år
* Hedvig Lindahl, Kristianstad, född 29/4 1983 – 29 år
* Stephanie Öhrström, Bardolino Verona, född 12/1 1987 – 26 år
* Susanne Nilsson, AIK, född 31/12 1991 – 21 år
Utöver dem spelade även Maria Rönnbäck (född 30/3 1989 – 23 år) 21 matcher i damallsvenskan för Piteå. Fast hon var egentligen tänkt som andramålvakt bakom australiska Lydia Williams.
Som synes är listan över svenska toppmålvakter kort. Och tittar man på åldrarna behöver man inte vara professor för att räkna ut att se att de starkaste namnen är i slutet av sina karriärer.
Med tanke på det så är det förstås oroande för landslaget om Nilsson skulle välja Serbien. Och när man dessutom hör att folk i Italien vill att Öhrström skall gifta till sig italienskt medborgarskap ökar oron ytterligare.
För senast om fem år måste vi ha en ny generation målvakter redo att ta hand om handskarna i landslaget. Och visst, det finns talanger.
Sundhage har valt att ta med Jessica Höglander (född 1993) på det pågående lägret när Lundgren lämnade återbud. Höglander verkar vara en favorit hos Lilie Persson, för Tyresös andramålvakt gick före Nilsson i U23-landslaget i höstas.
Jag har bara sett Höglander i två tv-matcher, och jag är inte överväldigad. Och jag tycker att det känns konstigt att en målvakt som bara spelat en damallsvensk match plötsligt är med i landslagstruppen. Men vi får hoppas att Persson och Sundhage har rätt i att Höglander är en blivande världsmålvakt. För vi behöver som sagt få fram unga burväktare av högsta klass.
Utöver Höglander och Nilsson nämns även Malin Reuterwall (född 1990), Emelie Almesjö (1990), Hilda Carlén (1991), Lina Ringshamre (1993), Louise Högrell (1995), Maja Ohlsson (1995), Zecira Musovic (1996) och Matilda Haglund (1996) som talanger.
Det är bra att listan är lång. För många kommer att falla bort på vägen. Målvaktsspelet skiljer sig nämligen enormt mycket på flick- och seniornivå. Det är nästan som två olika sporter.
I flickfotbollen handlar det mest om utrusningar samt att rädda frilägen och skott. I seniorfotbollen blir det plötsligt nästan viktigast att hantera luftspel – något som knappt existerar på flicknivå. Dessutom kostar misstag väldigt mycket mer på seniorsidan. Det är således ett gigantiskt steg från talang till etablerad för en målvakt.
* Slutligen så har den nya amerikanska ligan NWSL i dag fått en egen hemsida. Den är snygg, fast har inte så mycket innehåll ännu.
En blogg om internationell damfotboll 