Etikettarkiv: Göran Havik

Sjögran i stället för framtiden

Publicerad den av
5

Det fanns en plats kvar i EM-truppen. Då valde Pia Sundhage bort framtiden, och satsade i stället fullt ut på dåtiden – och rutinen.

Det blev inte 17-åriga talangen Lina Hurtig, inte jämnåriga Marija Banusic eller 20-åriga Elin Rubensson. Det blev 36-åriga Therese Sjögran.

Pia Sundhage

Pia Sundhage presenterar EM-truppen.

Jag var alltså på plats i Volvohallen i Torslanda och hörde Sundhage förklara sin uttagning. Beslutet att ta med Sjögran fattades vid landslagsledningens tredje och sista diskussion i går morse. Vår förbundskapten förklarade att det är en chansning, då Sjögran inte spelat så mycket i damallsvenskan.

”Men jag gillar att chansa lite, och vi har inga skador i truppen, så vi har råd med det.”

Det som tog Sjögran in i truppen var hennes 182 landskamper – och framför allt hennes mästerskapsrutin.

Sundhage ringde Sjögran just innan presskonferensen:

”Det blev helt tyst i telefonen.”

Jag frågade Sundhage om talangerna Hurtig och Banusic påverkats av det faktum att man bara får spela i ett mästerskap per år, vilket jag skrev om här, påverkat uttagningen. Hon svarade så här:

”Ingenting. Det är alltid A-landslaget som går först, och jag har inte brytt mig ett dugg om vad som är bäst för olika spelare – utan bara om vad som är bäst för laget.”

Samt:

”Alla som varit uttagna i trupperna har visat framfötterna på ett eller annat sätt. Men det var för få gånger de visade kvaliteter.”

Hurtig och Banusic kan knappast ha imponerat på Sundhage då de väljs bort för en spelare som varken har visat upp sig på landslagsläger eller i damallsvenskan på ett helt år. Men vi får väl hoppas att den här uttagningen leder till att det blir svensk succé i både stora EM – och i F19-EM i augusti.

I övrigt var Sundhages trupp hyfsat lättläst. Hon tog med de 21 spelare som jag räknade med i förra veckan. De två öppna, offensiva platserna gick till Sjögran och Jenny Hjolman.

Uttagningen av kvicka Hjolman innebär att Sundhage satsar stenhårt på snabbhet i sin forwardsuppsättning. Det är ju snabbheten som är främsta kännetecken även för Lotta Schelin, Sofia Jakobsson och Josefine Öqvist. Den enda forwarden som skiljer ut sig är Kosovare Asllani, som ju har teknik och speluppfattning som främsta egenskaper.

Sundhage:

”Jag tror inte att något annat land har så många snabba spelare.”

Så är det nog. Men huruvida det är något bra eller inte återstår att se.

Backar vi bandet ett halvår är förstås Elin Magnusson truppens verkliga megaskräll. Men med tanke på att hon varit med i de två senaste trupperna, och fick debutera senast mot Brasilien så var den uttagningen ändå inte oväntad.

Andra saker som framkom vid presskonferensen är att Kristin Hammarström fortfarande är förstamålvakt, att Sundhage inte tänkt klart kring fyrbackslinjen eller mittfältet ännu. Således blir även genrepet mot England lite av en testmatch. Om det är så bra kan man diskutera, men på något sätt är det väl ändå lite kul.

* I övrigt vid presskonferensen meddelade EM:s organisationschef Göran Havik att drygt 85 000 biljetter nu är sålda, varav cirka 20 000 till finalen. Sveriges tre gruppmatcher är i princip slutsålda.

* Själv hann jag med att ta en pratstund vardera med tre av de fyra närvarande spelarna, nämligen Hedvig Lindahl, Marie Hammarström och Nilla Fischer. Vad de sa återkommer jag med i ett separat inlägg.

En gulblå muta

Publicerad den av
1

Häromdagen högg jag mot förbundets arbete inför EM i ett inlägg. Jag känner att jag kanske skall förtydliga mig lite.

För jag tycker att man skall dela upp marknadsföringsarbetet inför EM i två delar. Den ena delen handlar om att sälja själva mästerskapet – och framför allt biljetter till matcherna.

Där är min uppfattning att arrangören har gjort, och gör, ett fullgott arbete med tanke på vilka resurser man har. Fokus är där ganska hårt på värdstäderna, vilket känns klokt.

Jag pratade häromdagen med organisationschefen Göran Havik. Han berättade då om satsningen ”Become the Home Team” – alltså att man bjuder in de deltagande länderna att komma och besöka deras huvudsakliga spelorter för att göra PR. En kreativ lösning.

Den andra delen är att utnyttja EM för att sälja damfotbollen i allmänhet, och vårt landslag i synnerhet. Och det är den här delen min kritik riktar sig mot.

Jag tycker inte på något sätt att förbundet ännu har visat att man tänker ta chansen att sälja sitt högst rankade landslag.
Jag hoppas verkligen att man har en plan för det arbetet. Inte minst hur det skall skötas efter en eventuell EM-succé. För i så fall måste man vara beredd att smida medan järnet är varmt. Då finns det ingen tid till tvekan.

Jag är rädd att förbundet inte inser vilken gigantisk skillnad det är på att marknadsföra sina herr- respektive damlandslag. När det gäller herrarna går det mest automatiskt. När det gäller damerna krävs det massor av hårt arbete.

Slutligen vill jag poängtera att det här förtydligandet inte har något med att göra att jag i dag möttes av en muta på min arbetsplats… Avsändare var Victoria Sandell Svensson, och mottagare BT-sporten. Men av någon anledning fick jag den… Tack.

En muta

En muta

Så till dagens damallsvenska matcher. Göteborg spräckte Örebros förlustnolla genom att vinna med 2–0 på bortaplan. När jag i natt förutspådde att GFC skulle få svårt att slå hål på Örebro hade jag missat att Sarah Michael var skadad – och att Lucie Martinkova var avstängd. Det var förstås till GFC:s fördel.

För Kif Örebro har en stark startelva. Men truppen är tunn, och framför allt Michael känns oerhört viktig för lagets anfallskraft.

Jode Taylor gjorde för övrigt det första målet, och delar nu ledningen i skytteligan med Lina Hurtig på fem fullträffar. Kul från matchen att två Sara L gjorde comeback med några minuters mellanrum i matchens slutskede. Först hoppade Larsson in för Kif, och några minuter senare Lindén för GFC.

Även i matchen Mallbacken–Jitex fick vi se en efterlängtad comeback. Annica Sjölund byttes nämligen in i minut 67. Kul.
Det hjälpte dock inte Jitex till poäng, utan Mallbacken vann med 1–0 (Linda Wallin) trots att det var 1–10 i skott på mål. Utan att ha hört något mer om matchen kan man nog konstatera att värmlänskorna är inne i en väldigt effektiv period. Dessutom verkar målvakten Katie Fraine ha hittat storformen.

Statistiken från Linköpings 2–1-seger i Kristianstad är intressant. Hemmalaget vann hörnorna med 10–4. Men första avslutet mot mål från KDFF:s sida kom först i minut 88. Då hade Linköping avlossat sju – och gjort två mål: Pernille Harder och Jonna Andersson.

Minuten efter KDFF:s första avslut mot mål kom det andra – som resulterade. Vem som gjorde målet verkar dock högst osäkert. Någon officiell målskytt finns inte. Inofficiellt är Johanna Rasmussen det förslag jag sett.

* I Frankrike har Lyon vunnit med 9–0 hemma mot Issy i ligan. Lotta Schelin gjorde det nionde och sista målet. Betydligt mer effektiv var Eugenie Le Sommer – som satte hela fem fullträffar på sin 24:e födelsedag. Apropå Le Sommer är här ett klipp med många läckra mål från hennes fötter och huvud. Några är riktigt spektakulära.

I Frankrike vann PSG med 2–0 borta mot Juvisy. Därmed är Kosovare Asllani:s lag helt klart för höstens Champions League. Huruvida svenskan spelat eller gjort något mål i dag har jag ännu så länge inga uppgifter om.

Inlägget är uppdaterat. Först rapporterades Jodie Taylor som tvåmålsskytt. Lite senare reviderades GFC:s första målskytt till Marlene Sjöberg – vilket ju förändrar läget i toppen av skytteligan.

Hur hett är EM just nu?

Publicerad den av
1

Jag sitter och tittar på tv-sändningen från Östers herrallsvenska hemmapremiär mot Helsingborgs IF. Även om den så kallade Myran (Myresjöhus Arena) inte är riktigt fullsatt så är det väldigt mycket mer publik på plats i kväll än det var i lördags.

Då spelade ju Sverige landskamp mot Island på samma plats. Då kom bara 2412 åskådare till en av sommarens EM-arenor.
Företrädare för lokaltidningen sa att känslan just nu är att det kan bli riktigt publikfiasko i sommar. För om inte Sverige lockar fler än knappt 2500. Hur många lockar då Tyskland, Island och Holland?

Samma företrädare sa dock att ett eventuellt publikfiasko inte kan skyllas på EM-organisationen, för att de verkligen har jobbat stenhårt för att få fokus på mästerskapet.

När biljetterna släpptes för ett tag sedan såldes 30000 biljetter på ett dygn. Senaste uppgiften jag såg var att den här från förra veckan, och då hade drygt 50000 biljetter sålts. Bland annat har öppningsmatchen Sverige–Danmark blivit slutsåld.

Organisationschef Göran Havik verkar positiv. Han säger så här i länkad artikel:

”Tidigare EM har inte kunnat redovisa en så stor försäljning flera månader före turneringen.”

Det är förstås bra. Mindre bra är att försäljningen ännu så länge ganska exakt följer mönstret från 2009 års EM i Finland. Alltså att värdnationens matcher säljs ut, medan övriga matcher riskerar att spelas inför högst sporadiskt fylla läktare.

Då ansågs publiktillströmningen totalt sett vara ett fiasko. Och vid fjolårets damallsvenska upptaktsträff accpeterade Havik – i och för sig något motvilligt – att målet för årets slutspel skall vara att dubbla den finska noteringen.

Skall man leta fler positiva saker så dröjde det innan det såldes biljetter till U21-EM i Sverige häromåret. Men ganska nära inpå avspark så lossnade försäljningen, och till slut sågs de elva matcherna utan svenskt deltagande av 100644 åskådare – alltså ett snitt på 9149.

Sveriges fyra matcher sågs av 62446 – alltså ett snitt på 15611 åskådare. Snittet totalt för U21-EM hamnade på 10872.

Skulle sommarens EM-slutspel nå samma höjder så kan vi i stället snacka om succé.

Genom värvningen av Pia Sundhage har EM och landslaget i alla fall fått ett rejält uppsving i media. Jag hoppas förbundet verkligen drar nytta av det, och inte gör några dumma misstag framöver.
Jag blev lite lätt orolig när man läste den här artikeln om tillgänglighet. Som jag ser det har damfotbollen inget att vinna på att skärma av sig. Tvärtom.

Mer om damfotboll och media i nästa inlägg. Då tänkte jag komma med lite funderingar kring det inslag om bevakning av damidrott i allmänhet, och damfotboll i synnerhet, som Medierna i P1 sände i lördags.

Lag av världsklass, men hur blir det med publiksiffrorna?

Publicerad den av
Svara

Det är jobbigt att vara kritisk hela tiden, men jag kan inte låta bli. Jag tycker att Svenska Fotbollförbundet gör ett otroligt dåligt jobb med damlandslaget. Och jag fattar inte hur de skall lyckas locka någon publik till nästa års EM.

Jag ser nämligen nu att jag inte var det minsta koncentrerad när jag läste igenom förbundets nyhet om För-EM-turneringen i juni. Där framgår bland annat varför tjejerna inte heller den här gången får tillgång till sin egen nationalarena, något som jag undrade över i mitt förra inlägg.
I texten finns även andra svar, och de är av en sådan karaktär att man både blir besviken och uppgiven. Det står bland annat så här:

”Då matcherna spelas mitt under herrarnas EM-slutspel i Polen/Ukraina, så bedöms de utvalda arenorna vara av lagom storlek. I Göteborg är EM-arenan Gamla Ullevi dessutom sedan tidigare bokad för storbildsvisningar av de svenska herrarnas EM-matcher.”

Förbundet räknar alltså inte med att kunna locka någon publik till matcher med världens bästa lag. De verkar inte ens försöka göra ett försök.

Rambergsvallen tar maximalt 7000 åskådare. I min värld borde Sverige–Japan kunna locka fler än så med rätt marknadsföring. Speciellt som matchen spelas en dag då det är speluppehåll i herrarnas EM – och där Sverige kanske redan är på väg hem.

Och frågan som dyker upp i huvudet som ett brev på posten är hur EM-arrangören skall kunna få någon publik nästa år om de inte klarar av att nå femsiffriga publiksiffror på Sveriges möten med två av världens just nu tre bästa länder.

Visst, EM innebär tävlingsmatcher, det gör inte den här turneringen. Och det är förstås en stor skillnad.

Men det är uppladdning inför OS. Och de här matcherna kommer sannolikt att hålla högre klass än i princip alla EM-matcher. I Europa är bara Tyskland uppe på Japans och USA:s nivå. Sedan kommer Frankrike, Sverige och England en bit bakom.

Vid den damallsvenska upptaktsträffen förra veckan pratade Karen Espelund, ledamot av Uefas exekutivkommitté om EM. Hon vände sig till Svenska Fotbollförbundets Göran Havik och sa:

”VM i fjol var en ögonöppnare för många. Nu kan vi inte nå Tysklands publiksnitt nästa år, och frågan är vilken nivå vi skall lägga ribban på. Skall vi inte, Göran, i vart fall dubbla Finland?”

Havik svarade kort:

”Ungefär så”.

EM i Finland 2009 lockade 134 907 åskådare, vilket motsvarar 5396 i snitt. Den sämsta publiksiffran var 1112, och den bästa var 16324 på Finlands öppningsmatch mot Danmark.

Hur de svenska arrangörerna skall kunna snitta närmare 11 000, när de inte tror sig kunna locka 7000 till Sverige–Japan är för mig en gåta. Men jag hoppas min oro är obefogad. De kanske vet vad de gör.