Juventus nästa för Ekroth

Petronella Ekroth

Ännu så länge har det inte hänt så mycket nytt hos de damallsvenska klubbarna sedan transferfönstret öppnade. I varje fall inte på inkontot.

Dagens stora nyhet har ju istället varit en spelare som lämnar. Petronella Ekroth har skrivit på ett tvåårskontrakt för Juventus, en mycket intressant övergång.

Italiensk damfotboll är på gång uppåt igen efter sju–åtta dåliga år. Och Juventus är en klubb som satsar. Det blir spännande att följa Ekroths framfart i den italienska ligan.

https://twitter.com/nellaekroth/status/1019211465063006211

I övrigt har jag på sistone sett lite uppgifter om olika afrikanska spelare som skall åka runt i Sverige för provspel. Den senaste uppgiften här är att den spännande kenyanska talangen Corazone Aquino skall testa hos Rosengård.

Innan jag lämnar svensk mark konstaterar jag återigen att Tokyo Verdys F17-lag är värt att kolla in i Gothia cup. Hittills har de vunnit mot AIK med 7–0 och Nordsjälland med 8–0. I morgon 16.00 på Valhalla är det Kristianstads tur att få sig en fotbollslektion.

I Frankrike är den mest uppseendeväckande övergången de senaste dagarna att den landslagsmeriterade kantspelaren Kenza Dali skrivit på för nykomlingen Dijon. Dali, som har spelat 19 A-landskamper, har inte lyckats ta plats i Lyon efter att hon anslöt från PSG för två år sedan. Nu börjar hon alltså om i ny klubb.

I Tyskland tappar SC Sand sina två österrikiska toppspelare Verena Aschauer och Laura Feiersinger. Båda fortsätter sina karriärer i den före detta storklubben Frankfurt.

Slutligen till Spanien där mästarlaget Atletico Madrid åkt på ett blytungt tapp. Det är skyttedrottningen Sonia Bermudez som lämnar klubben, hon går istället till Levante, som ser ut att få ett mycket intressant lag till kommande säsong.

Bermudez är för övrigt intressant eftersom hon varit i det ligavinnande laget nio av de tio senaste säsongerna. Hon har vunnit såväl med Atletico (två gånger), Barca (fyra gånger) som Rayo Vallecano (tre gånger). Blir det guld till Levante till våren?

Japanska talanger att kolla in i Gothia cup

Under söndagen öppnar det svenska övergångsfönstret för sommaren. Det behöver ju inte innebära att det kommer att hända en massa under söndagen.

Om klubbarna tänker taktiskt borde de nog tvärtom hålla eventuella nyheter någon dag. Under morgondagen konkurrerar de ju med en viss VM-final om nyhetsutrymmet. Kommande dagar lär det finnas betydligt mycket större möjligheter till genomslag i media.

I toppstriden lär det vara i Rosengård och Linköping som det kan tänkas hända något. I ytterligare några klubbar räknar man med att det kommer att tillkomma spelare.

I övrigt är det här en väldigt lugn damfotbollshelg. I går var jag i Örby och såg ett fantastiskt skickligt F17-lag. Det var Tokyo Verdy F17 som blivit inbjudna till Gothia cups elitklass för 17-åringar.

Jag var lite dåligt påläst om Tokyo Verdy, men insåg efteråt att Tokyo Verdy är samma klubb som NTV Beleza – alltså Japans mest framgångsrika damfotbollslag genom tiderna.

Tokyo Verdy lekte med IFK Örby

I sitt F17-lag har man sex japanska ungdomslandslagsspelare. Och det märktes. Man mötte IFK Örbys F16-lag, ett lag som är framme i DM-semifinal och som mycket väl kan komma att spela SM-slutspel i höst.

Det duktiga Örbylaget blev dock fullständigt krossat. På 2×25 minuter gjorde japanskorna tio mål utan att det kändes som att de gick för fullt. Bakåt släppte man inte till något.

Ni som kommer att följa Gothia cup under kommande vecka rekommenderas definitivt att kolla in Tokyo Verdy. Det är ett högst sevärt lag med spelare som är både tekniskt och taktiskt välskolade.

Tanktiskt lurade de hela tiden Örbyspelarna att släppa centrala ytor, för att sedan komma i snabba och farliga attacker. Några nummer av teknisk briljans bjöds vi i publiken också på.

När det gäller helgens internationella övergångar är kanske Atletico Madrids värvning av australiska mittfältstalangen Alex Chidiac den mest intressanta.

https://twitter.com/chidiac10/status/1018042689185447936

En annan spännande värvning är att Juventus knutit upp den före detta engelska landslagsspelaren Lianne Sanderson.

I övrigt under lördagen har Liverpool avslöjat ett antal rätt namnkunniga nyförvärv i engelska ex-landslagsbacken Sophie Bradley-Aukland, …

…skotska landslagspelaren Christie Murray

samt irländska landslagsspelaren Niamh Fahey.

Slutligen har franska veteranen Sandrine Bretigny valt att fortsätta karriären i andraligaklubben Grenoble Foot 38.

EM-spelare i Manchester Uniteds första trupp

I dag har Thailand blivit sydostasiatiska mästarinnor genom att vända 0–2 till 3–2-seger mot ett ungt Australien.

Det var tredje gången i rad som Thailand bärgade titeln. Vietnam vann bronsmatchen mot Myanmar med 3–0.

Sydostasiatiska mästerskapen i all ära. Dagens största damfotbollsnyhet var nog ändå att Manchester United presenterade sin första, historiska spelartrupp. Den innehöll två engelska EM-spelare från i fjol i form av målvakten Siobhan Chamberlain och backen Alex Greenwood.

Siobhan Chamberlain

Alex Greenwood

United skall ju spela i den engelska andradivisionen i höst. Därav att man inte lyckats locka några riktiga superstjärnor. Men truppen är ändå hyfsat namnkunnig. Utöver Chamberlain och Greenwood har man exempelvis också fått in de båda landslagsmeriterade skotskorna Kirsty Smith och Lizzie Arnot samt tidigare Bayern Münchenforwarden Leah Galton. I övrigt vimlar det av unga och talangfulla spelare i den första Unitedtruppen.

I övrigt i dag har Linda Sällström dementerat att hon skulle föra några diskussioner med PSG. Och så har Djurgården värvat en andra spelare från Ghana. Hon heter Sherifatu Sumaila och är yttermittfältare eller forward.

Rapport från en presskonferens

I förmiddags tog jag en sväng till Göteborg för att lyssna på vad EFD hade för stor nyhet att komma med. Det visade sig alltså att man valt att sälja delar av namnet på damallsvenskan, vilket är något nytt inom svensk fotboll.

Utöver att jag var där var GP:s Joel Tivemo enda närvarande reporter. Det var alltså fler på podiet än ”på golvet”.

De som satt på podiet vid presskonferensen var från vänster: Ulrika Liiv (Kommunikations- och Hållbarhetschef på Obos i Sverige), Linda Wijkström (Generalsekreterare för EFD), Daniel Kjörberg Siraj (Koncernchef för Obos i Norge), Annika Grälls (Ordförande för EFD) och Joakim Henriksson (VD för Obos i Sverige).

Bild från dagens presskonferens.

Presskonferensen inleddes med att EFD:s båda representanter berättade vad samarbetet betyder för svensk damfotboll. Grälls inledde:

”Jag tycker att det verkligen är banbrytande. Att vi faktiskt får en huvudsponsor som går in och satsar, och som har väldigt mycket av våra värden och värderingar, att vi faktiskt vill göra ett hållbart och bättre samhälle, och skapa förutsättningar för damfotbollen och våra föreningar att utvecklas, både föreningsmässigt men också fotbollsutvecklingsmässigt – ett jättestort steg.

Wijkström fyllde i:

”Konkret så är det naturligvis en intäktsökning för klubbarna, men också att Obos visar en pionjärsställning, att bryta mark som många har pratat om. Det kan innebära för föreningarna ute på den lokala marknaden att det visst finns företag som anser att det här är framtiden.”

Nästa fråga som kom upp var vad tanken var med de tio miljoner kronor (två miljoner per år) som är avsatta för samhällsprojekt. Där svarade Kjörberg Siraj:

”Vi har samma modell i toppserien, en grundfinansiering i botten och en toppfinansiering med olika projekt, delvis ute i klubbarna, delvis centrala arrangemang. Här tror jag att flexibiliteten är ganska stor. Från vår sida är det viktigt ,ed det här avtalet att lyfta att damfotbollen har ett kommersiellt värde.”

”För ett bolag som oss som säljer en produkt som bostäder, där vi vet att kvinnorna står för minst 50 procent av beslutsfattandet är det jätteintressant för oss att positionera oss i den här kundgruppen. Vi var lite förvånade att ingen på den norska marknaden

och kanske ännu mer förvånade att inga svenska bolag har tagit den här diskussionen. För utifrån har jag tyckt att jämställdhetsdiskussionen har pågått länge i Sverige. Många företag har pratat om det, men ändå inte gjort något. Det finns många sponsorer på lokal nivå som tar sitt ansvar. Men skall man lyfta damfotbollen rejält måste någon kliva in på den centrala nivån. ”

I november gick Obos in som huvudsponsor för norsk damfotboll, koncernchef Kjörberg Siraj konstaterade att det gav ringar på vattnet.

”I Norge har det gjort att det tillkommit flera sponsorer. Den norska serieföreningen har gått från två miljoner till nästan 20 miljoner på ett år. Efter att vi gick in klev flera aktörer ner från läktaren, för nu går tåget.”

Han är väldigt nöjd med hur det första halvåret av det norska samarbetet har funkat.

”Det har varit jättebra, det har skapat mycket uppmärksamhet. Det har väckt upp debatten. Vårt avtal i Norge är lite större än det svenska, men min bedömning är att vi redan fått tillbaka allt det vi satsat på publicitet och på att vi ses som det bolag som tar damfotbollen på allvar.”

”Vi fick väldigt mycket positiv respons från spelarna, för det ligger prestige i att vara kommersiellt intressant. Spelarna har så många gånger hört att de inte är kommersiellt intressanta, men nu känner att de äntligen är intressanta.”

Han berättade sedan om den satsning man gjorde med en sammanhållen omgång där alla lag spelade på samma plats, om traineeprogram och mentorskap.

Annika Grälls hoppades förstås att det här skall ge ringer på vattnet även för EFD och svensk damfotboll.

”Jag tror att man kan sätta igång en trend, precis som man gjort på den norska sidan. Vi ser ett ökat intresse vad gäller förfrågningar och annat, och att man börjar gå från tanke till handling är så viktigt. Alla kan bidraga på något sätt.”

Nästa fråga handlade om hur stor del av pengarna som skall användas centralt, och hur mycket som går ut till föreningarna. Wijkström svarade först:

”Pengarna fördelas i samråd med samarbetspartnern. Det är ungefär 80 procent av de medel som EFD har som går direkt ut till klubbarna.”

Grälls fyllde i:

”Det handlar också om var de medel vi får gör störst nytta för damfotbollen, var kan vi driva utvecklingen. För det är det som är viktigt, var har vi störst nytta.”

Sedan konstaterades att det här inte fullt ut täcker det bortfall som EFD och klubbarna fick när tv-avtalet löpte ut för några år sedan.

”Vi gick in med ungefär 18 miljoner kronor i intäkter i EFD i mars. Om vi bara tittar på våra samarbeten med Obos som titelsponsor och vår huvudsponsor Svenska spel kommer vi ha helt andra förutsättningar nästa år. Det finns en ambition också att vi till 2020 skall tillbaka där vi var, på 35 miljoner. Där ligger vi ju nu lite i framkant mot det strategin säger. Och vi vill ju helst nå ännu mer. Det som är viktigt att säga är att vi inte har tappat den mediala exponeringen. Vi tappade pengarna, men vi har stärkt den mediala exponeringen – och där kan vi också se fler intäkter.”

Jag frågade om inte damallsvenskan från 2020 kunde få ta över de pengar (92 miljoner kronor om året) som herrallsvenskan släppte häromdagen från Svenska spel. Det framkallade skratt och leenden från podiet. Wijkström sa skämtsamt:

”Det är väl en annan presskonferens, eller?”

Sedan konstaterades att det här är första gången en svensk serie säljer sitt namn. Däremot har Allianz köpt in sig i tyska Frauen-Bundesliga (det avtalet håller på att omförhandlas) och Iberdrola i den spanska lag liga.

Grälls:

”Det är ju verkligen jättespännande för att det är helt nytt. Jag hade en diskussion med ordförande från våra föreningar och man bara jublade, man tycker att det är otroligt spännande. Det var bara jubel från våra föreningar.”

Wijkström meddelade sedan att ambitionen i samarbetet är att man skall ha en ny, integrerad logotype. Den är dock inte klar ännu, och kommer att ta lite tid. Men i alla sammanhang där man lätt kan ändra namnet blir det Obos Damallsvenskan från och med den 25 juli. Då byter exempelvis damallsvenskan.tv namn till obosdamallsvenskan.tv.

Så här i efterhand kan man kanske tycka att åtta miljoner kronor om året kan vara ett billigt pris för att köpa in sig i damallsvenskans namn. Å andra sidan borde ju EFD om någon vara medvetet om vilket marknadsvärde serien har. Och enligt Grälls var ju alla klubbarna nöjda med det här.

Snabb matematik gör för övrigt att om klubbarna får 80 procent av de årliga sex miljoner kronorna innebär det här ett årligt tillskott på 400 000 kronor per damallsvensk klubb och år. Plus att man kan ingå i de olika samhällsprojekt som planeras.

Rent fotbollsmässigt har det hänt en del vad gäller silly season under fredagen. Adelina Engman lämnar Göteborg för Chelsea. Det är en övergång jag är lite frågande till. Kommer hon verkligen att platsa?

Line Röddik Hansen går från Barcelona till Ajax:

Och Claire Lavogez går från Lyon till Bordeaux:

Piteå föll igen

Det händer saker i svensk damfotboll. I morgon håller EFD presskonferens i Göteborg där man skall presentera ett ”stort stärkande steg för damelitfotbollen”.

Eftersom presskonferensen hålls i Göteborg är min gissning att man nått ett samarbetsavtal med något av de större Göteborgsföretagen. Men det är en ren gissning. Svaret kommer strax innan lunch i morgon.

I kväll har Vittsjö vunnit med hela 4–1 i Piteå, och därmed tillfogat serieledarna deras tredje förlust på rad. Det var ett resultat som lär ha framkallat jubel hos alla lag med guldambitioner och suckar hos alla lag på tabellens undre halva.

Om vi börjar i toppen så kan damallsvenskan få en ny serieledare på lördag, då Rosengård gästar Hammarby. Samtidigt vann Bajen båda fjolårets möten med Malmöklubben, så osvuret är bäst.

Oavsett resultat på lördag gör Piteås förlust att rätt många lag kan vara tillbaka i guldstriden när spelarna går på kort semester om drygt en vecka. Halva serien har ju chansen att vara inom fem eller sex poängs avstånd från serieledning redan när den pågående (tionde) omgången är färdigspelad.

För Piteå var det alltså tredje raka förlusten. Det här var den mest överraskande, och också den klaraste. Inledningsvis var Norrbottens stolthet dock det bättre laget, och när Julia Karlernäs tryckte in 1–0-målet var det inte mycket som talade för Vittsjö.

Men avsaknaden av Faith Ikidi i Piteås backlinje blev sedan påtaglig, och gästerna med Linda Sällström i spetsen kom till slut att kontra Piteå sönder och samman. För även om ett par av målen kom i andrafas efter hörnor fick Vittsjö hörnorna just i kontringar.

Jag håller ju på att sätta ihop en analys av Kristianstad och Piteå efter mitt besök i Kristianstad i lördags. När jag åkte hem efter den matchen var jag rätt säker på att Piteå trots förlusten var i toppen för att stanna. Man slarvade bort segern i den matchen.

Men i dag visade man fler brister, för utan Ikidi var Piteå rätt virrigt i försvarsspelet. Den svenska nigerianskan behöver nog spela alla matcher i höst om Piteå skall stå kvar som guldkandidat.

Linda Sällström

För Vittsjös del blir det alltmer tydligt att man är ett utpräglat kontringslag. Alla tre segrarna i årets serie har kommit mot lag som klivit fram och fört spelet och därmed stått högt med sin backlinje. Då har snabba Sällström firat triumfer åt sitt lag.

Men när Vittsjö har varit tvunget att på egen hand föra spelet har man inte varit bra nog, det är förlusten mot Kalmar ett tecken på. Vittsjö bör nog jobba hårt med anfallsspel mot samlade försvar under sommaruppehållet.

 

Kort analys från Kristianstad

I dag gjorde jag en liten utflykt till Kristianstad för att kolla in hemmalaget och de damallsvenska serieledarna Piteå.

Den längre analysen får vänta lite, men här är en kortversion. Jag och 747 andra åskådare fick se en match med flera ansikten. I den första halvleken var Piteå klart bäst, men laget låg ändå under med 1–0 i paus efter att man straffats på en inläggsfrispark. Cajsa Andersson hamnade på halvdistans och nådde inte upp på Amanda Edgren:s nick.

Direkt i den andra halvleken tappade Faith Ikidi bollen och Edgren kunde göra sitt andra mål i matchen. Sedan följde 20 minuter där Kristianstad var det klart bättre laget, och där 3–0 var nära flera gånger.

Men efter att Piteå reducerat, Julia Karlernäs på straff, vände matchen igen. De sista 20 minuterna plus övertiden gick till gästerna, och det kändes som att vi skulle få se en oavgjord match.

Men det blev skånsk seger i dubbel bemärkelse. Kristianstad tog tre tunga poäng som för upp dem på tredje plats i tabellen. En placering de kan tappa till Göteborg på tisdag. Men känslan är nog att Kristianstad är ett av seriens tre bästa lag.

Den andra skånska segraren var FC Rosengård som kan ta över damallsvenskans förstaplats i morgon kväll när de tar emot tabellåttan Linköping. Tills vidare ligger dock Piteå kvar i tabelltopp, och av det jag såg i dag är det ingen slump att laget ligger med där uppe. Även om de nu har två raka förluster såg jag inget som talar för något ras. Tvärtom finns det väldigt mycket kvalitet i laget, man har exempelvis ett underskattat kortpassningsspel. Men mer om det i den lite längre analysen.

I halvtid i Kristianstad kollade jag cirka en minut av mötet mellan seriens mest ointressanta lag ur publiksynpunkt, Växjö–LB07. Under den minuten fick jag se Växjömålvakten Katie Fraine göra en tavla på ett inlägg och LB:s Mia Persson sätta matchens enda mål. Därmed klättrar LB upp på medaljplats i damallsvenskan.

Sett till det här klippet med höjdpunkter var bortasegern inte direkt logisk sett till matchbilden.

För IFK Kalmar ser det allt tyngre ut. I dag blev det förlust med hela 4–0 hemma mot Hammarby. Gästerna fick därmed lite andrum i bottenstriden. Emma Jansson:s 3–0-mål var riktigt snyggt.

Och nu är det ännu jämnare

Förra inlägget handlade om att det blev jämnare i damallsvenskans guldstrid, sedan Rosengård såg till att Piteå inte längre är obesegrat.

Det här inlägget handlar också om att det är jämnt i damallsvenskan, men nu tänkte jag mest rikta in mig på lagen bakom.

Med drygt en tredjedel av säsongen spelad skiljer det bara två poäng mellan lagen på platserna tre–åtta. Och faktum är att tredjeplacerade Växjö faktiskt har lite längre avstånd upp till tvåan Rosengård än ner till elvan Eskilstuna på nedflyttningsplats. Växjö är sex poäng och 14 mål bakom Rosengård och sex poäng och 13 mål ner till Eskilstuna.

I botten har IFK Kalmar nu fyra poäng upp till fast mark. Kanske att laget tyvärr till slut ändå blir det stryklag man befarade inför seriestart. I början tyckte jag att man hängde med bättre än väntat, men nu har Kalmar fem raka förluster och i de tre senaste omgångarna är målskillnaden 1–9.

Ovanför Kalmar återfinns de båda sjupoängarna Vittsjö och Eskilstuna. De möts på torsdag i en väldigt intressant match. Jag har tidigare trott att Eskilstuna skulle lyfta ur bottenträsket efter några omgångar. Men känslan nu är snarare att laget riskerar att bli fast där nere.

I helgen föll sörmlänningarna mot Göteborg med 3–1. Jag hade fullt upp med jobb i helgen, och den fotbollstid som blev över gick huvudsakligen till att följa det här herrmästerskapet som är i gång i Ryssland. Så jag har bara sett höjdpunkterna från söndagens matcher. Och just höjdpunkterna från Eskilstuna bör man helst följa med ljudet avstängt. För tyvärr är kommentatorn otroligt jobbig att lyssna på, han radar upp felaktigheter och floskler.

Närmast ovanför Eskilstuna och Vittsjö finns Hammarby och LB07, två lag som vann sina matcher den här helgen. Hammarby tog sin seger just mot Vittsjö. På klippet därifrån känns det solklart att skånskorna gick miste om en straff i slutskedet när Sejde Abrahamsson flög in i Linda Sällström bakifrån.

Domaren Håkan Söderman har fri sikt över situationen. Både oförklarligt och otroligt svagt av honom att inte blåsa. Men han kanske väntade på en signal från VAR…

I övrigt hann jag se första 20 minuterna av måndagens match, Linköping–Djurgården 1–1. Där fick jag känslan av att Linköping börjar hitta ett mer vägvinnande anfallsspel, och kanske kan vara på väg uppåt.

Att man till slut noterade 14–4 i avslut mot mål och 11–2 i hörnor är ytterligare ett tecken på att LFC börjar hitta rätt. Det lilla jag såg av matchen kändes det dessutom tryggt bakåt. Backlinjen uppträdde inte alls lika panikartat som i säsongsupptakten.

Däremot finns det ju mycket kritik att ge för LFC:s försvarsagerande vid kvitteringsmålet, som kom på övertid. Dels är det otroligt svagt av Kosovare Asllani att strunta i att hålla markeringen på målskytten Ingibjörg Sigurdardottir. Men Asllani var inte ensamt ansvarig.

Alldeles för många LFC-spelare blev bolltittare när 16-åriga Tilde Lindwall slog in sitt fina inlägg. Lindwall borde förstås för övrigt ha fått sin första assist i damallsvenskan – men tyvärr är ju den damallsvenska statistiken undermålig, så det fick hon inte.

Titta på bilden nedan. LFC har tio spelare bakom egen straffområdeslinje. Ändå är det Djurgården som är i numerärt överläge mitt framför mål. Så får man inte formera sitt försvar om man vill vinna matcher.

Djurgårdens kvittering

Dock starkt av ett nästan uträknat Djurgården att resa sig tio och få med sig en poäng från Linköping Arena.

Det jämnar till sig

Rosengård vann seriefinalen i Kiruna med 1–0 och jämnar därmed till det i den damallsvenska toppstriden.

Det lilla jag har hunnit se av matchen under ett fullspäckat arbetspass så kändes det rätt jämnt, kanske att Piteå tillbringade mer tid på Rosengårds planhalva. Men det är å andra sidan huvudsakligen sekvenser i den andra halvleken som jag har hunnit se.

I övrigt i dag noteras att Växjö nu är uppe på tredje plats i serien, och att Anna Anvegård leder skytteligan på sju gjorda mål. Att Anvegård skulle ta för sig trodde jag nog, men med tanke på Växjös resultat på försäsongen är det en skräll att de hänger med så högt upp i tabellen. Å andra sidan är det bara sju poängs marginal mellan tredjeplatsen och nedflyttning i den jämna serien.

Man kan förresten tro att förbundet gjort om reglerna för damallsvenskan. I tabellen på förbundets nya hemsida är det nämligen tre lag under nedflyttningsstrecket.

Damallsvenskans tabell på svenskfotboll.se

Den här nya hemsidan är för övrigt ännu så länge en katastrof. Hoppas verkligen inte att den kostar något.

Innan jag sätter punkt konstateras för övrigt att Fiorentina vann dagens skiljematch i Italien mot Tavagnacco, vilket innebär att Stephanie Öhrström får spela i Champions League till hösten.

Glödhet midnattssolsmatch innan midnatt

I kväll 22.00 är det seriefinal i damallsvenskan. Serieledande Piteå har lagt sin hemmamatch mot Rosengård i Kiruna, ett drag som med rådande läge känns sportsligt tveksamt.

Men med tanke på att Piteå i princip varit lika bra på bortaplan som hemma på LF Arena kanske det inte spelar någon roll.

Och idén om att spela en midnattssolsmatch är ju kul. Jag minns att Boden hade en sådan i herrarnas superettan för drygt tio år sedan. Och Assi körde sin variant i elitettan härom veckan.

Men kvällens drabbning blir den första midnattssolsmatchen i en högstaliga. Med tanke på att det är ettan mot tvåan i damallsvenskan som drabbar samman är ju matchen dessutom sportsligt glödhet.

Rosengård kommer till spel i Kiruna utan lagkapten Caroline Seger. Det blir intressant att se hur matchbilden kommer att se ut, det är ju kanske seriens två allra bästa presslag som möts.

Rosengård hade svårt att hantera Kristianstads press tidigare i vår. Piteå har vad jag kan minnas inte mött något lag som pressat dem hårt i uppspelsfas.

För övrigt tog det mig några dagar att förstå varför matchen har avspark 22.00, vilket gör att den är slut innan midnatt. Men efter lite grubblande kom jag till insikt att solen ju vänder på himlen 23.00 vid sommartid.

I övrigt i helgen är det Växjö–Kristianstad redan nu 15.00. I morgon är kanske Vittsjö–Hammarby den mest spännande matchen. Bajen kommer ju till Skåne med ny tränare. I övrigt spelar LB07–Kalmar och Eskilstuna–Göteborg. Omgången avslutas med Linköping–Djurgården på måndag.

När det gäller uppföljningen av Sveriges VM-kvalförlust i Ukraina kommer den under nästa vecka. Jag har sett hela matchen och har lite synpunkter. Det har dock inte funnits tid att skriva ner dem ännu.

I övrigt under veckan som gått har förbundsbas Karl-Erik Nilsson slagit ett slag för damfotbollen vid en Fifa-kongress. Och så har analysen av damallsvenskans ekonomi för 2017 blivit offentliggjord. I den noteras bland annat att snittlönen per månad sjönk med cirka 300 kronor från 10 462 kronor för 2016 till 10 193 kronor för 2017. Lönen är räknad på tolv månaders anställning och utgår ifrån att varje lag har 22 spelare i sin spelartrupp.

Internationellt har Uefa kommit med en färsk klubblagsranking. Där finns Rosengård på femte plats, vilket är en högre ranking är vad klubben når upp till om man bara ser till dagens förhållanden. Rankingen bygger på fem års resultat i Champions League, vilket förklarar att Rosengård exempelvis finns före de engelska topplagen Manchester City och Chelsea.
Apropå de engelska topplagen så prisades duon Gemma Bonner och Sophie Ingle på Liverpools avslutningsgala för en månad sedan.
I veckan har duon presenterats som nyförvärv i just Chelsea och Manchester City. Först var det walesiska Ingle som gjorde klart med Chelsea i går:
Och tidigare i dag presenterades Bonner som ny Cityspelare:

Förlust i Lviv – då sjönk VM-chanserna rejält

Jag har haft egen träning och har inte kunna se dagens svenska VM-kvalmatch. Men när jag satte mig i bilen efter träningen och satte på radion fick jag omgående höra hur Radiosportens Paul Zyra förkunnade att Ukraina hade vunnit med 1–0, och Danmark hade vänt 0–1 till 5–1 mot Ungern.

Därmed har Sveriges chanser till gruppseger nästan halverats i kväll. Inför dagens omgång bedömde jag det som att Sverige hade 90-procentig chans till gruppseger. Nu är den nere kring 50-procentsstrecket, kanske under.

Sverige leder i och för sig fortfarande gruppen på inbördes möte mot Danmark. Men numera räcker det för danskorna att vinna sina två återstående matcher för att ta VM-platsen. Danmark avslutar mot gruppjumbon Kroatien och mot Sverige.

I övrigt i dag vann Norge måstematchen hemma mot Irland med 1–0 och Finland tog det sista lilla VM-halmstrået genom att bortabesegra Serbien med 2–0.

Jag återkommer med tankar kring den svenska insatsen när jag sett matchen.

Oskarsson får chansen

Anna Oskarsson

När Peter Gerhardsson nyligen meddelade sin startelva till kvällens VM-kvalkamp mot Ukraina i Lviv blev det som väntat Anna Oskarsson som fyller luckan efter febersjuka Hanna Glas.

Känslan är att det skulle mycket till för Gerhardsson att välja något annat alternativ. Han har ju tagit ut två spelare på varje position, och då är ju det rimliga att välja tvåan på högerbacksplats när ettan inte kan spela.

Som jag skrev i mitt förra inlägg tycker jag inte att Oskarsson håller landslagsklass. Jag tycker att trion Ronja Aronsson, Josefine Rybrink och Nathalie Björn är bättre fotbollsspelare, och alla de tre hade gått före om jag tagit ut landslagstruppen. Men nu är ju det Gerhardssons jobb, och han har valt att prioritera Oskarssons fysik – som är väldigt bra – före konkurrenternas spelskicklighet. Och jag är inte sämre än att jag hoppas att Oskarsson kan visa att jag har fel om henne.

I övrigt gillade jag förbundets införtext med Gerhardsson. Den gav mer än det vanliga tränarsnacket.

Som jag tidigare skrivit brukar Sverige vara bra på att vinna de här ”måstematcherna” i olika kval. Jag tror att den sviten fortsätter och att Sverige vinner matchen med två eller tre måls marginal. Mitt utgångstips har varit 2–0, mycket eftersom jag tror att Ukraina kommer att spela snålt efter storförlusten i fredags samt att vårt landslag sällan gör så många mål i bortamatcher nuförtiden.

Ukraina–Sverige är långt ifrån den enda VM-kvalmatchen som spelas i Europa i dag. Totalt är det tolv matcher, där Danmark–Ungern förstås är mest intressant ur svensk synvinkel.

Totalt sett är nog ändå Wales–Ryssland den mest spännande matchen. Vinner Wales blir det en ren gruppfinal mot England den 31 augusti i grupp A.

En match är redan slutspelad. Där höll Polen på att förstöra Skottlands VM-dröm. Efter 75 minuter ledde nämligen polskorna med 2–0. Men Skottland spurtade vasst sista kvarten och vann med 3–2. Därmed blir det ren gruppfinal mellan Skottland och Schweiz den 30 augusti.

Eftersom inbördes möten går före målskillnad i det europeiska VM-kvalet behöver Skottland vinna gruppfinalen med två måls marginal för att ta hem gruppsegern. Schweiz vann sin hemmamatch med 1–0, och skotskt 1–0-seger kan räcka – om Skottland vräker in mål på Albanien i sista omgången.

Utanför det europeiska VM-kvalet spelas det just nu avgörande match mellan Kanada och Haiti om den 16:e och sista platsen till årets U17-VM. Efter 77 minuter står det 1–1 sedan Kanada tagit ledningen genom sin A-landslagsspelare Jordyn Huitema och Haiti just kvitterat på straff genom sin 14-åriga A-landslagsspelare Melchie Dumornay.

Haiti slog Kanada om den sista VM-platsen till U20-VM. Kan ölandet göra en repris?

Elitettan, Öhrström, Belgien, Afrika och Haiti

I dag har Kvarnsveden besegrat Uppsala med 2–0 i elitettan, vilket innebär att fem lag har gjort ett litet ryck i toppen av tabellen.

Det är troligen två lag ur kvintetten Kif Örebro, Kungsbacka, Kvarnsveden, Sundsvall och Lidköping som spelar i damallsvenskan 2019. De fem har gjort ett litet ryck, och ligger nu inom tre poäng.

I Italien har Stephanie Öhrström förlängt sitt kontrakt med Fiorentina.

Just Öhrström och Fiorentina får för övrigt tydligen en ny chans att kvala in till höstens Champions League. I och med att inkvalade Brescia har blivit uppköpt av AC Milan tappar Brescia sin plats i turneringen. Enligt Öhrström ser det ut att bli en direkt avgörande match mellan Fiorentina och Tavagnacco på lördag om vilket lag som följer med Juventus till höstens Champions League.

Orsaken är att Fiorentina och Tavagnacco tog lika många poäng i ligan, och i Italien skiljer man lag åt med skiljematch – om placeringarna gäller något viktigt.

På landslagsfronten har vi fått klart vilka sju av de åtta nationer som gör upp om tre VM-platser i de Afrikanska mästerskapen i Ghana i slutet av november och början av december. Värdnationen var förstås direktkvalificerad till slutspelet.

Från veckans playoffomgång har nu även Algeriet, Ekvatorial-Guinea, Kamerun, Mali, Sydafrika och Zambia avancerat. Den lilla skrällen i playoffspelet är väl att Elfenbenskusten åkte ut på bortamål mot Mali.

I morgon gör Nigeria och Gambia upp om den åttonde och sista platsen. Thomas Dennerby:s lag har med sig en 1–0-ledning till hemmareturen.

I Europa har Belgien tagit tre nödvändiga poäng i kampen om en playoffplats mot VM. Man vann med 7–0 i Moldavien, men belgiskorna behöver sannolikt vinna även sina två återstående matcher mot Rumänien (borta) och redan VM-klara Italien (hemma) för att få spela playoff.

Det är ju fyra av sju grupptvåor som får chansen att göra upp om den sista europeiska VM-platsen. Man gör en tabell av alla de sju grupptvåorna, där man stryker matcherna mot respektive tabelljumbo. Som det ser ut nu får man nog inte förlora fler än sex poäng i gruppspelet om man skall kunna få chansen att spela playoff.

I kväll spelades en träningslandskamp mellan Kanada och Tyskland. Jag såg den andra halvleken av den match som tyskorna till slut vann med 3–2.

Fina 22 826 åskådare i Hamilton fick se hemmalaget vinna bollinnehavet i den första halvleken med hela 69–31. Fast halvlekens enda mål gjorde gästernas Svenja Huth redan i den första minuten.

https://twitter.com/WoSoComps/status/1005889901341167616

I den andra halvleken fixade Christine Sinclair – vem annars? – en kanadensisk vändning. Först fick hon nicka in kvitteringen bakom ett ganska handfallet tyskt försvar…

https://twitter.com/WoSoComps/status/1005897611142991880

…sedan stod Sinclair för en läcker överhoppning som gav Jessie Fleming yta att rulla in 2–1.

Kanadas ledning varade dock bara i en minut. Sedan slog Sara Däbritz till och visade sin klass. Först kvitterade hon på ett eget genombrott…

https://twitter.com/WoSoComps/status/1005900226039861250

…sedan slog Däbritz den frispark som Stephanie Labbé räddade via stolpen, men där returen hamnade hos inhopparen Turid Knaak.

https://twitter.com/WoSoComps/status/1005902241566543872

I dag har det även spelats ett antal ungdomslandskamper. Jag noterade att Göteborgs Annahita Zamanian var lagkapten för Frankrikes U20-landslag vid 3–1-förlusten mot USA.

Tysklands U20-lag vann med 4–1 mot Haitis. Just Haiti har ju något spännande på gång på ungdomssidan. Deras U20-landslag har kvalat in till VM, och just nu spelar Haitis U17 en direkt avgörande match mot USA om en plats i U17-VM. Den matchen går att se på länken nedan, och jag rekommenderar att man håller ett extra öga på Haitis storstjärna Melchie Dumornay. Hon fyller 15 i augusti och lär ha alla storklubbars blickar på sig.

Tidigare i dag har Mexiko vunnit med 2–1 mot Kanada och tagit den första nordamerikanska platsen av tre i U17-VM.

Kanada har fortfarande chansen att kvala in. De kommer att få möta förloraren av USA och Haiti om den tredje och sista VM-platsen.

U17-VM har för övrigt redan lottats. Där noteras att Finland hamnade i samma grupp som Uruguay, Ghana och Nya Zeeland. Det känns som en bra finländsk lottning.

Ingen Seger mot Ukraina

Caroline Seger

Caroline Seger kan inte spela mot Ukraina. Trots det åker hon med till Lviv. Den enda slutsats man kan dra från det är att hon anses vara så viktig i gruppen att hon gör nytta även när hon tvingas se matchen från läktaren.

Därmed är det mycket som talar för att Peter Gerhardsson kommer att mönstra samma startelva i Lviv som han gjorde i Göteborg i torsdags. Gerhardsson har hoppat mellan en uppställning med fyrbackslinje och en utpräglad tia på forwardsplats och en uppställning med trebackslinje utan tia.

Alternativet till Kroatienelvan är alltså att spela med en fyrbackslinje. I den varianten skulle sannolikt Fridolina Rolfö få vara tia och Elin Rubensson gå in i elvan på Magdalena Eriksson:s bekostnad. Men som sagt, jag tippar på att det blir Kroatienelvan igen.

I dag har det inte varit några VM-kvalmatcher i Europa. Under söndagen är det en match, Moldavien–Belgien. Även på måndag är det bara en europeisk VM-kvalmatch, Island–Slovenien. Det är väldigt viktiga matcher för Belgien och Island i jakten på ländernas första VM-plats någonsin.

När Italien säkrade sin gruppseger i går innebär det första VM-starten på 20 år. Så klart att det innebar stor glädje.

Italien känns som en tänkbar outsider i nästa års VM-slutspel. Utöver fiaskot mot Ryssland i EM-premiären i fjol visade italienskorna klass både mot Tyskland och Sverige. Och sedan EM har man bara en förlust, mot Spanien i finalen av Cypern cup. Under det senaste året har man kryssat mot Frankrike och tagit klara segrar både mot Schweiz och Wales. Det blir spännande att följa italienskorna det kommande året.

Det är ju nämligen numera mindre än ett år till avsparken i Frankrike, den 7 juni 2019.

Ett annat gäng som är intressant att följa är vårt svenska U23-landslag. I dag såg jag delar av 3–0-segern mot England på förbundets stream. Jag vet inte om det var fel på min uppkoppling eller på sändningen. Men de första 25 minuterna blev väldigt sönderhackade, tråkingt eftersom min bild var att Sverige spelade riktigt bra under den perioden.

Min bild var att Sverige totalt sett var minst en klass bättre än de engelska motståndarna. Eftersom den första halvleken blev sönderhackad för mig av bristfällig sändning och den andra av många byten finns risk för att mina spelaromdömen inte är klockrena.

Josefine Rybrink

Men av det jag såg tyckte jag att Josefine Rybrink var väldigt bra på högerbacken, samt att även Michelle de Jongh och Filippa Angeldahl utmärkte sig på innermittfältet och Nina Jakobsson på högerkanten. Men de flesta i startelvan var bra.

När det gäller Angeldahl har hon varit blek i Linköping under våren. Min analys av henne är att hon är väldigt bra när hon får tid och yta, som hon fick i dag. Men att hon måste jobba på att hantera högt tempo, för när hon hamnar under press är hon inte alls lika bra.

Rybrink känns som en spelare som snart borde vara aktuell för ett test i A-landslaget. Hon är ju en mångsidig försvarsspelare som både fixar att spela centralt och på kanten.

Rybrink är ju för övrigt ny i Kristianstad från Kungsbacka i år. Kungsbacka har klarat sig bra i elitettan även utan henne, för i dag vann man toppmötet med Lidköping med 3–2. Därmed är det Kif Örebro och just Kungsbacka som kommer att inneha de damallsvenska platserna efter nio omgångar i den jämnar serien där även Sundsvall, Lidköping och Kvarnsveden har häng på topplatserna.

Apropå spelare som lämnat Kungsbacka meddelade IFK Kalmar tidigare i veckan att Ida Strömblad bryter sitt kontrakt på grund av skada.

Spanien och Italien VM-klara – Danmark pressar Sverige

Tidigare i dag vann Österrike borta mot Finland med 2–0. Det resultatet innebar att Spanien blev första europeiska land att kvala in till nästa års VM-slutspel. Grattis. För Finland gick nog däremot VM-drömmen upp i rök i dag.

Och alldeles nyss vann Italien hemma mot Portugal med 3–0, ett resultat som innebär att italienskorna följer med spanjorskorna till nästa års VM-slutspel. Grattis.

Lisa-Marie Karlseng Utland

I övrigt i dag har Norge tagit tre viktiga poäng genom att bortabesegra Irland med 2–0. Båda målen gjordes för övrigt av Rosengårds Lisa-Marie Utland. Den norska seger innebär att Irlands VM-chanser numera är minimala, och att kampen om gruppsegern står mellan Norge och Nederländerna. De båda möts i kvalets sista omgång.

I Sveriges grupp vann Danmark tidigare i dag med klara 5–1 i Ukraina. Det är ett resultat som antyder att danskorna har tagit sig ur den formsvacka de haft tidigare under det här året. Inför dagens klara seger har ju Danmark radat upp följande resultat under 2018: USA 1–5, Island 0–0, Nederländerna 2–3, Japan 0–2, Island 1–1 (förlust efter straffar) och Ukraina 1–0.

Dagens danska seger innebär att den svenska lagledningen kallt kan räkna med att det kommer att krävas sex poäng på de båda matcherna mot Ukraina för att Sverige skall ha trumf på hand inför gruppfinalen i Viborg i september. För Danmark lär inte tappa några poäng innan dess.

När Sverige i går vann mot Kroatien var det mycket prat om målskillnad. Fast det mesta talar för att målskillnaden inte kommer att ha någon betydelse i gruppen. Det är ju inbördes möten som gäller i VM-kvalet, se paragraf 15.01. Och så länge Sverige inte tappar någon poäng på vägen till Viborg kommer vi alltså att ha 3–0 upp på danskorna inför gruppfinalen – vilket är ett väldigt bra utgångsläge.

Men poängtapp i Lviv på tisdag eller på Gamla Ullevi den 30 augusti skulle försämra de svenska VM-oddsen ganska rejält. Det krävs alltså en koncentrerad, svensk insats i Ukraina.

I går mötte vårt landslag gruppens sämsta lag, Kroatien. I den matchen var Sverige riktigt bra under en halv halvlek, närmare bestämt den första halvan av den andra halvleken.

Under 45 minuter i går på Gamla Ullevi fick vi se ett svenskt lag som i och för sig var överlägset, men som fick ut alldeles för lite av sin överlägsenhet.
Jag hade 2–0 i farliga målchanser i den första halvleken, och det är för lite mot ett så svagt lag som Kroatien. I uppspelsfas hade de svenska spelarna för många tillslag på bollen, och dessutom slog man alldeles för många dåliga passningar. Det var passningar bakom mottagaren, passningar med dåligt val av hårdhet och passningar slagna i fel ögonblick, alltså med dålig tajming.

Magdalena Eriksson

Inte heller de fasta situationerna blev någon framgång under torsdagskvällen. Jonna Andersson:s hörnor var direkt dåliga, medan Kosovare Asllani:s var ok. Det var dock först i andra halvleken, när Magdalena Eriksson fick ta några fasta som de ledde till klara målchanser.

Förbundskapten Peter Gerhardsson fortsätter att köra på Pia Sundhage:s linje att starta med flera djupledslöpande forwards. I går tog Sofia Jakobsson och Stina Blackstenius ut varandra före paus. Trots att de spelar ihop i klubblaget kan jag inte minnas att de hade en enda kombination ihop.

Efter paus blev det mesta bättre. Eriksson höjde alltså kvaliteten på de fasta situationerna. I backlinjen fick man bättre fart på bollen. Dessutom valde backarna att då och då driva fram bollen och utmana de många kroatiska försvararna. På så sätt fick man Kroatiens lag att bli väldigt centrerat, vilket öppnade jätteytor på kanterna.

Dessutom såg firma Jakobsson/Blackstenius bättre ut efter paus. Inte för att de hade några samarbeten, men de var i alla fall betydligt mer rörliga och delaktiga i spelet.

Jag satte betyg på spelarna till BT. Om vi tar det lagdel för lagdel så är det förstås inte lätt att sätta ett rättvist betyg på en målvakt som bara behöver ta hand om ett par bakåtpassningar. Men en målvakt som håller nollan har gjort sitt jobb bra, därför fick Hedvig Lindahl en trea.

I trebackslinjen tyckte jag att Nilla Fischer var bäst i den första halvleken. Efter paus klev Magdalena Eriksson fram och levererade flera kanonpassningar. De båda fick till slut varsin trea. Linda Sembrant hade ett fint assist, men fick ändå nöja sig med en tvåa.

På kanterna fick varken Hanna Glas eller Jonna Andersson till det speciellt bra. De hade ytor, men skapade lite för lite för att jag skall vara nöjd. Vad jag kan minnas var de båda ”bara” inblandade i varsin klar målchans. Glas fick ju assist till Hanna Folkesson:s 4–0-mål. Men med tanke på att Kroatien delvis släppte kanterna tycker jag att duon Andersson/Glas borde ha varit inblandade i mer. Båda fick ganska svaga tvåor.

På centralt mittfält fanns dagens bästa svenska spelare – Kosovare Asllani. Hon var klart godkänd före paus, och stundtals lysande efter. Linköpingsstjärnan fick matchens enda fyra. Hanna Folkesson hade ansvar för den defensiva balansen. Och den skötte hon ju prickfritt. Trots att hon blev målskytt, tyckte jag dock att hon inte riktigt fick till offensiven. Således fick hon nöja sig med en stark tvåa.

Bland forwards tyckte jag inte att Stina Blackstenius var vän med bollen. Hon såg väldigt otajmad ut i många aktioner. Men till slut gjorde hon ändå två mål och var inblandad i flera andra farligheter. Således kändes hon som en klar trea. En trea fick även Elin Rubensson för ett piggt inhopp, krönt med ett efterlängtat mål.

När det gäller Fridolina Rolfö och Sofia Jakobsson känner jag i efterhand att jag hamnade fel. På plats på Gamla Ullevi tyckte jag att Rolfö var den bästa forwarden i den första halvleken, och gav henne en trea. Däremot tyckte jag inte Jakobsson fick ut speciellt mycket av alla sina löpningar, vilket gjorde att hon bara fick en tvåa.

Efter att ha sett om delar av matchen är min uppfattning att jag borde ha satt omvända betyg. Visst var Rolfö den forward som hade bäst intentioner före paus, men hennes passningar fastnade i princip alltid på rödvitrutiga spelare. Jakobsson däremot var ju faktiskt inblandad i en hel del positivt. Hennes löpning som öppnade för 2–0-målet var ju exempelvis en riktigt godbit.

Anna Anvegård och Mimmi Larsson spelade för kort tid för att betygsättas. Kul att Anvegård fick göra ett rejält inhopp. Hon gjorde väl inget större avtryck under de 20 minuter hon spelade. Men känslan är att Växjöforwarden är en spelare som behöver få lite tid att lära känna sin omgivning innan hon kan prestera på allra högsta nivå.

På tisdag väntar alltså Ukraina för svensk del. Det är ett lag Sverige vinner mot minst nio gånger av tio. Det bör alltså bli bortaseger i Lviv. Men trots dagens storförlust mot Danmark får Ukraina inte underskattas. I Danmark höll ukrainskorna emot ända in i slutkvarten, och man föll bara med 1–0.

Säkra 4–0 mot Kroatien

Jag har just skrivit mina texter från Gamla Ullevi, där Sverige tog tre säkra poäng mot Kroatien.

Den första halvleken var svag, medan den andra var bra. Före paus var Sverige för statiskt och hade för dåligt bolltempo. Efter paus blev det bättre fart både på ben och boll.

Jag återkommer med en längre analys av matchen. Nu skall jag sätta mig och köra milen tillbaka till Borås.